tisdag 29 oktober 2013

Inträdesavgift till Geysir införs nästa år

Inträdesavgifter införs nästa år till Geysirområdet. Markägarna sågar regeringens planer på ett naturpass som ska ge turister tillträde till olika attraktioner i landet. I stället hävdar de att de nödvändiga investeringarna på en halv miljard isländska kronor bara kan bli verklighet genom att besökarna börjar betala, skriver Morgunblaðið.

I våras satte markägarna upp insamlingsbössor för donationer av besökarna till Geysirområdet. Nästa år lovar de nu att göra allvar av planerna att stänga området för gäster som inte betalar för sig. Såväl islänningar som utlänningar kommer att krävas på inträdesavgifter. Det ska inte kosta mer än 1 000 isländska kronor per person att besöka området.

Nio privata ägare kontrollerar i dag 66 procent av Geysirområdet medan staten äger 34 procent. I många år har diskussioner om ett statligt övertagande av hela området pågått utan att leda till något resultat. Garðar Eiríksson, en av markägarna, säger till Vísir att de förlorat hoppet om att kunna komma överens med regeringen. Avgiften anses därför nödvändig för att kunna utveckla området:
"Detta är naturligtvis i enlighet med regeringens politik om att turister betalar för nyttjandet av dessa områden. ... Med ökad belastning på grund av mängden turister behövs betydande summor för att göra detta område sådant så att det kan bära denna börda."
Garðar Eiríksson hävdar att det behövs investeringar på en halv miljard isländska kronor vid Geysir. Pengarna ska gå till att anställa personal, förbättrad tillgänglighet, ökad säkerhet och underhåll. Beslutet har de nio markägarna tagit utan klartecken från staten.

Regeringen är på väg att ta fram ett naturpass som ska lanseras efter årsskiftet. Tanken är att turister köper passet vid ankomsten till Island. Det ska sedan kunna användas som inträdesbiljett till olika områden och naturfenomen. Regeringen anser att det är nödvändigt att börja avgiftsbelägga vissa besöksmål eftersom slitaget är så stort att naturvärden riskerar att gå förlorade.

Men frågan är om regeringen lyckas lansera någon heltäckande lösning. I år började ägarna av vulkankratersjön Kerið ta betalt av besökare, och även kommunen införde en avgift för att besöka de heta källorna i Hveragerði. Även på norra Island, kring Mývatn, Dettifoss och Krafla, har markägarna långt gångna planer på inträdesavgifter.

Precis som ägarna av Geysirområdet tar de inträde på egen hand utan inblandning av regeringen. När Kerið stängde för gruppresenärer svarade researrangörerna med att bojkotta sjön. De kan knappast göra detsamma med Geysirområdet, utan kommer nu att tvingas att betala. Många markägare har tidigare riktat kritik mot arrangörer som tar turister ut på landet men utan att några intäkter går till ägarna.

Garðar Eiríksson säger till Vísir att naturpasset inte skulle fungera för Geysir. Behovet av investeringar är för stort. Dessutom ser han ingen anledning till att besöksmål som kan bedrivas marknadsmässigt skulle behöva tillskott från staten:
"Vi vill inte vara i den situationen att det ska portioneras från något batteri som mest försöker underhålla sig själv, vilket naturpassen tycks vara på väg emot. ... Du tar inte en halv miljard ur samhällets skatteficka till ett område när vi inte har tillräckligt till de grundläggande behoven som sjukvårdsfrågor och annat sådant. Då måste människor betala på plats för upplevelsen och de tjänster som de utnyttjar på varje ställe."
Geysirområdet är en av Islands populäraste turistattraktioner med omkring en halv miljon besökare årligen. Inträdesavgifterna ska införas under första halvåret 2014.

Här kan du läsa mer om Geysir.