måndag 21 oktober 2013

Makrillkriget: Nytt kvotförslag från EU och Norge

12 procent till Färöarna och 11,9 procent till Island. Så ser förhandlingsbudet ut när örikena på nytt möter EU och Norge för att nå en överenskommelse om makrillfisket i Nordatlanten. Men en ökad totalkvot skulle göra att det isländska fisket skulle hamna på samma nivå som i år. Färöarna har dock redan förkastat förslaget som för snålt.

Makrillkriget i Nordatlanten är inne på sitt sjunde år. Hittills har Island, Färöarna, EU och Norge aldrig lyckats komma överens om gemensamma kvoter. EU och Norge brukar i regel ensidigt tilldela sig själva drygt 90 procent av det totala makrillfisket och låta Island, Färöarna och Ryssland dela på resten. Island och Färöarna har dock fiskat betydligt mer än så och lagt sig på 17 procent av den föreslagna kvoten.

Makrillen har de senaste åren rört sig allt längre norrut. I år har även Grönland i större skala börjat fånga makrill och kräver nu också en plats vid förhandlingsbordet. Det tog EU och Norge tio år att släppa in Island. Island har dock backat upp det grönländska fisket eftersom det baserar sig på samma utgångspunkt - var makrillen befinner sig och inte vem som tidigare fångat den.

Skiljelinjen i tvisten är just vilken princip som ska gälla. Island och Färöarna hävdar att det måste tas hänsyn till var fisken befinner sig. I nuläget finns makrillen runt hela Island. Så mycket som en tredjedel av det totala beståndet rör sig i isländska vatten under sommaren. EU och Norge hävdar i stället att kvoterna främst bör tilldelas nationer som tidigare fiskat makrill.

En underskattning av beståndets storlek gör nu att utsikterna för en överenskommelse har förbättrats. I år var den rekommenderade fångsten 542 000 ton, men för nästa år ökar den till hela 890 000 ton. Internationella havsforskningsrådet föreslår därmed en ökning med hela 64 procent.

Island och Färöarna har inför nästa förhandlingsrunda, som börjar i London på onsdag, fått ett nytt bud från EU och Norge. Island föreslås enligt The Shetland Times få 11,9 procent av den totala makrillkvoten och Färöarna 12 procent. Bägge har tidigare krävt 17 procent var, men inte erbjudits mer än 7 procent.

Färöarnas fiskeminister Jacob Vestergaard har dock redan nobbat budet. Färöarna kräver enligt Aktuellt minst 15 procent av den totala kvoten. Och om EU och Norge avser att villkora den med att fisken bara får fångas i egna vatten avser Färöarna att kräva hela 23 procent.

På Island har förslaget hittills mött delade reaktioner. Kolbeinn Árnason, vd för fiskejättarnas branschorganisation LÍÚ, säger till Vísir att det på grund av kvotökningen finns en unik möjlighet att nå en överenskommelse:
"Om människor strävar efter att nå en överenskommelse måste alla visa ansvar och alla ge efter något. Om detta är så långt som man behöver gå är inte något jag kan uttala mig om vid denna tidpunkt. ... Om vi inte når ett avtal nu när rekommendationen ökar med 65 procent och nu motsvarar det som man har fiskat tror jag att möjligheterna till en överenskommelse i framtiden blir små."
En överenskommelse skulle enligt Kolbeinn Árnason innebära stabilitet i fisket och därmed möjliggöra långsiktig planering. Men han vill samtidigt se en bred uppgörelse där även Färöarna är med.

Tidigare fiskeministern Jón Bjarnason anser inte att Island ska nöja sig med 11,9 procent. Han skriver i ett blogginlägg att de nya rönen om makrillbeståndets storlek visar att EU:s hot om sanktioner mot Island demonstrerar unionens "egenmäktighet och maktfullkomlighet". Han uppmanar regeringen att inte backa i fisketvisten:
"Vi kan därför behöva öka vår makrillkvot ytterligare på grund av beståndets ökning för att behålla en oförändrad andel av totalfångsten. Här står enorma intressen på spel och det är viktigt att den isländska regeringen står stadigt på fötterna och försvarar islänningarnas position och rätt i makrillfisket."
Det är heller inte säkert att budet från EU och Norge blir 11,9 procent för Islands del. Irlands fiskeminister Simon Coveney säger till RTE att det är "oacceptabelt" att både Färöarna och Island får en större kvot än Irland. Det ryktas dessutom att sex av EU:s medlemsländer står bakom Irland i frågan.

EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki har vid flera tillfällen hotat Island med sanktioner. Hittills har de inte förverkligats. Hon säger i ett pressmeddelande att hon hoppas på en snar lösning av tvisten inför nästa års fiske:
"We don't want a mackerel war, but we don't want an agreement at any price. If we all work together, an agreement can be possible."
Här kan du läsa mer om makrillkriget.