måndag 16 december 2013

Island jagar sillval och vikval i fem år till

Island fortsätter att jaga val fram till år 2018. Kvoten för nästa år blir 229 vikvalar och 154 sillvalar. Beslutet fattades av fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson. I ett pressmeddelande sägs jakten ligga i linje med Islands syn på hållbart utnyttjande av naturresurser. Den årliga kvoten för både vikval och sillval motsvarar omkring 1 procent av beståndet.

När valfångstfartygen Hvalur 8 och Hvalur 9 återvände i hamn efter säsongens sista jakt i slutet av september hade de med sig sillval nummer 134 för året. Valfångstflottan utnyttjade därmed inte hela kvoten på 154 djur. Dessutom fångades omkring 50 vikvalar under jaktsäsongen.

Det brukar storma om valfångsten. Ändå var årets sommar ovanligt turbulent. Ett parti valkött med destination Asien stoppades av aktivister från Greenpeace i Hamburg. Containrarna skickades till Rotterdam där rederiet Samskip så småningom fick frakta dem tillbaka till Island eftersom inget rederi ville utföra transporten.

Sillval jagas främst för export till Japan medan vikval i stor utsträckning säljs på marknaden i hemlandet. Exportstoppet blev dock ingen slutpunkt för jakten på sillval. Branschen hoppas nu kunna utnyttja en lucka i EU:s regelverk och därmed frakta sillval till Japan från hamnar i Storbritannien.

Även företaget Hvalur - som är det enda på Island som ägnar sig åt jakt på sillval - skakades av konflikter mellan ägarfamiljerna. Vid rodret står i dag Kristján Loftsson. Inför årsstämman utmanades han av Birna Björk Árnadóttir, barnbarn till en av Hvalurs grundare och dotter till tidigare styrelseordföranden Árni Vilhjálmsson.

I en debattartikel i Fréttablaðið hävdade hon som delägare i Hvalur att jakten borde upphöra. Hon argumenterade för att valfångsten var en företeelse som tillhörde det förflutna och att den svärtade Islands anseende internationellt. Dessutom fanns det i princip ingen marknad för köttet - som till stor del alltjämt förvaras i fryshus i väntan på köpare - och den lilla del som trots allt kunnat säljas bearbetas inte i landet, vilket gör att de enda jobben som valfångsten skapar på land är vid själva slakten vid fångststationen i Hvalfjörður.

Birna Björk Árnadóttir riktade också hård kritik mot Hvalurs ledning för att inte berätta varken om kostnaderna för jakten eller exporten. Hon vände sig också mot att beslutet om att jaga sillval i praktiken låg på en enda person, Kristján Loftsson. I stället föreslog hon att han borde använda sitt kapital till mer framtidsinriktade investeringar och att den gamla valfångststationen skulle kunna få en ny roll.

Vid årsstämman föreslog en aktieägare att bolaget skulle läggas ned eftersom valfångsten inte bar sig. Birna Björk Árnadóttir föreslog i stället att Hvalur skulle delas i två - ett bolag som ägnade sig åt valfångst och ett bolag som ägnade sig åt annan verksamhet. Hon motiverade förslaget med att det i dag är andra investeringar som finansierar valfångstens förluster.

Bägge förslagen röstades ned. Kristján Loftssons familj köpte sedan på sensommaren ytterligare aktier i Hvalur genom att köpa ett bolag som ägdes av Árni Vilhjálmssons änka.

Regeringen har nu beslutat om att tillåta valfångst i ytterligare fem år. Fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson har för nästa år utfärdat en kvot på 229 vikvalar och 154 sillvalar. Eftersom ingen av årets kvoter utnyttjades till fullo får dessutom 20 procent föras över till nästa år.

Beslutet ligger enligt Sigurður Ingi Jóhannsson i linje med Islands syn på hållbart utnyttjande av naturresurser. Mellan östra Grönland och Island beräknas bestånden av sillval och vikval uppgå till omkring 20 000 respektive 30 000 djur. Kvoterna ligger därför på omkring 1 procent av beståndet. Alla kvotbeslut fram till år 2018 kommer att tas i samråd med rekommendationer från Hafrannsóknastofnun.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.