fredag 20 december 2013

Nytt bakslag för Mannanafnanefnd - Reykdal godkänns

Mannanafnanefnds tolkning av den isländska namnlagen åker på ännu ett bakslag. Héraðsdómur Reykjavíkur anser att Reykdal ska godkännas som ett pojknamn. Domstolen hävdar dessutom att nämnden inte tar tillräcklig hänsyn till samstämmighet och jämlikhet. Det är ännu oklart om inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir kommer att överklaga domen.

Magnús Ninni Reykdalsson och Sóley Hulda Hólmarsdóttir från Selfoss ville ge sin son samma namn som hans farfar, Reykdal. Men Mannanafnanefnd, den nämnd som tar ställning till om förnamn ska godkännas, sade nej. Nämnden ansåg att efterleden -dal, som främst förekommer bland släkt- och mellannamn, därför var olämplig för förnamn.

Föräldrarna valde att ta saken till domstol och stämma staten inför Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen gick på parets linje och dömde ut Mannanafnanefnds hållning.

Rätten, som kallade in två språkvetare för expertutlåtanden, ansåg att Mannanafnanefnds beslut inte tog tillräcklig hänsyn till samstämmighet och jämlikhet. Detta är faktorer som enligt domstolen borde ha stor betydelse.

Héraðsdómur Reykjavíkur deklarerade i domen att Mannanafnanefnd visserligen har en viktig uppgift för att upprätthålla namnlagen. Däremot ansåg domstolen i det här fallet att nämnden borde ha vägt in annat i bedömningen. Efterleden -dal har visserligen varit sällsynt bland förnamn, men att pojkens farfar också bär namnet Reykdal väger tungt. Han fick namnet långt före den i dag treårige pojken och långt före dagens namnlag. Nämnden kan enligt rätten dock inte bortse från att namnet Reykdal har en viss tradition i landet och att det därför ska tillåtas.

Det blir nu upp till inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir att besluta om staten ska överklaga domen. Innan något besked kommit från statsrådet är det alltjämt osäkert om pojken skrivs in som Reykdal Máni Magnússon för gott - eller om han fortfarande får bära det förnamn som tilldelas alla pojkar som inte har något registrerat och godkänt namn, Drengur ('pojke').

Det är andra gången i år som Mannanafnanefnds beslut prövas i Héraðsdómur Reykjavíkur. Bägge gångerna har staten förlorat. Domstolen har vid bägge tillfällena fastslagit att nämnden enbart förhållit sig till namnlagen utan att beakta jämlikhetsaspekten.

Bristande jämlikhet var ett av skälen när Héraðsdómur Reykjavíkur i januari i år i en historisk dom gav då 15-åriga Blær Bjarkardóttir rätt att heta just så. Det beslutet var dock ett ännu skarpare ifrågasättande av tolkningen av namnlagen från domstolens sida.

Blær var ett av de ovanliga namn som inte togs upp när mannanafnaskrá, förteckningen över tillåtna namn, sammanställdes. Namnet hade genom tiderna burits av både män och kvinnor. Den första ansökan som inkom till Mannanafnanefnd gällde Blær som pojknamn. Nämnden sade ja. Därmed satte nämnden också stopp för att flickor skulle kunna få namnet Blær.

I namnlagen heter det att män ska bära mansnamn och kvinnor ska bära kvinnonamn. Mannanafnanefnd har tolkat det som att ett namn som godkänts för män därefter inte kan godkännas för kvinnor och vice versa. Det var också nämndens huvudargument till varför Blær Bjarkardóttir inte skulle få bära det förnamn som hon genom ett misstag från prästens sida fick när hon döptes.

Rätten ansåg dock att de speciella omständigheterna - att Blær fick namnet vid dopet och att det först senare uppdagades att det inte fanns upptaget för kvinnor i mannanafnaskrá - vägde tyngre än statens intresse av att upprätthålla namnlagen. Blær hade enligt Héraðsdómur Reykjavíkur en mänsklig rättighet till sitt namn. Inte minst på grund av att andra isländska kvinnor genom åren burit namnet Blær.

Dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson valde att inte överklaga domen. Blær blev därmed det första förnamnet i mannanafnaskrá som kan bäras av både män och kvinnor.

Ögmundur Jónasson sade i samband med beslutet att han vill se över namnlagen. Samma åsikt finns också inom Socialdemokraterna. Ljus framtid lade nyligen ett förslag i alltinget där partiet vill lägga ned Mannanafnanefnd och införa ett betydligt friare namnskick. Tvistefrågor ska enligt motionen avgöras av inrikesministern i stället för nämnden.

Här kan du läsa mer om Reykdal Máni Magnússon och föräldrarnas kamp för namnet, här mer om Ljus framtids förslag till ny namnlag och här kan du läsa domen i sin helhet.