tisdag 25 februari 2014

Demonstrationer mot regeringens svek i EU-frågan



Omkring 3 500 personer samlades i går utanför alltinget för att protestera mot regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap utan folkomröstning. Inne i parlamentet fortsatte en allt mer infekterad debatt där oppositionen anklagade högerkoalitionen för svek och där utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson kontrade med att anklaga den för förhalningstaktik. Samtidigt lade Piratpartiet fram en motion med krav på en folkomröstning.

Gårdagens demonstrationer på Austurvöllur i Reykjavík var de största sedan finanskraschen. Som mest fanns enligt polisen ungefär 3 500 personer på torget utanför alltinget. I leden syntes bland annat Fréttablaðiðs chefredaktör Ólafur Stephensen, socialdemokraten Ólína Þorvarðardóttir och partikamraten Mörður Árnason, juristen Sveinn Andri Sveinsson, handbollslegendaren Ólafur Stefánsson, Gröna vänsterns kommunpolitiker Sóley Tómasdóttir och Socialdemokraternas ledare i Reykjavík Dagur B. Eggertsson. En ny manifestation väntas i Reykjavík i eftermiddag.

I Akureyri samlades ett femtiotal demonstranter på rådhustorget för att protestera mot regeringens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. I Akureyri ställde sig enligt Akureyri Vikublað dessutom Självständighetspartiets tre toppkandidater i det kommande kommunalvalet, Gunnar Gíslason, Eva Hrund Einarsdóttir och Njáll Trausti Friðbertsson, bakom kravet på en folkomröstning liksom Framstegspartiets toppnamn Guðmundur Baldvin Guðmundsson.

Piratpartiet lade i går fram en motion med krav på en folkomröstning samtidigt som kommunalvalen den 31 maj i år. Enligt förslaget får islänningarna svara ja eller nej på frågan om regeringen ska fortsätta förhandla om villkoren för EU-medlemskap. Regeringen skulle sedan förbinda sig att följa utgången trots att en folkomröstning enligt grundlagen bara kan vara rådgivande.

Det är dock långt ifrån säkert att motionen når alltinget innan regeringen röstat bort frågan. Piratpartiets förslag behöver dels få stöd av en majoritet i utrikesnämnden där regeringen sitter på en majoritet av platserna, dels få snabbehandling av talmannen Einar K. Guðfinnsson.

Om regeringen faktiskt skulle släppa fram förslaget måste den rösta ned en folkomröstning i EU-frågan. I synnerhet Självständighetspartiet, som gjorde de flesta och de tydligaste utfästelserna om en folkomröstning, har redan i dag ett svårt debattläge. Det skulle knappast förbättras av att rösta emot ett eget löfte. Därför är det troligt att högerkoalitionen i stället försöker begrava förslaget.

Regeringen försöker också stoppa en eventuell framtida ansökan om EU-medlemskap genom att i förslaget kräva att ett sådant beslut ska föregås av en folkomröstning. Det är dock en punkt som inte ens behöver röstas bort. Eftersom varken ansökan eller återkallandet av den var en lag utan bara en avsiktsförklaring finns det formellt inget som behöver rivas upp.

Debatten i alltinget i går skulle handla om EU-rapporten från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands. I stället handlade den nästan enbart om regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om medlemskap. Regeringen fick hård kritik oppositionen medan flera statsråd sade sig vara förvånade över de kraftiga reaktionerna på beslutet eftersom varken Självständighetspartiet eller Framstegspartiet vill gå med i EU.

Socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir kritiserade regeringen för att ha läckt rapporten till partilojala medier och mejlat ut den till partikamrater. Därmed trotsade regeringen öppet överenskommelsen om att rapporten skulle offentliggöras vid en viss tidpunkt. I stället fick oppositionens företrädare läsa om innehållet i regeringstrogna medier innan de själva fick tillgång till den.

Partikamraten Össur Skarphéðinsson hävdade att Bjarni Benediktsson, finansminister och ordförande för Självständighetspartiet, ägnade sig åt "politiskt bedrägeri". I partiets valmanifest fanns löftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. Detta löfte upprepade han också vid flera tillfällen under valrörelsen. Össur Skarphéðinsson dömde ut hans agerande som ett historiskt svek.

Katrín Júlíusdóttir, en annan socialdemokrat, hävdade att regeringen aldrig hade haft någon avsikt att lyssna på medborgarna. EU-rapporten var bara ett svepskäl för att kunna återkalla ansökan.

Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir var av samma åsikt. Hon beklagade att rapporten inte fick utgöra startpunkten för en saklig debatt. I stället förvandlade regeringen alltinget till ett spel där både folket och parlamentarikerna framstod som idioter. Partikamraten Bjarkey Gunnarsdóttir ifrågasatte varför regeringen lagt 25 miljoner isländska kronor på en rapport som inte skulle få utgöra underlag för ett beslut.

Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, ansåg att regeringens agerande kom som en total överraskning. Även efter att den borgerliga regeringen tagit makten talades det om en folkomröstning. Det var också ett av skälen till att väljarna röstade på Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Partikamraten Róbert Marshall menade att regeringen bestod av ryggradslösa personer som inte vågade låta folket ta ställning till EU-frågan.

Bjarni Benediktsson sade däremot att beslutet knappast kan ha kommit som en överraskning eftersom bägge regeringspartierna är emot EU-medlemskap. Han backades upp av framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir som menade att valsegern gav högerkoalitionen ett tydligt mandat att driva sin politik - och där fanns inget intresse för att fortsätta att förhandla med unionen.

Ljus framtids Brynhildur Pétursdóttir påminde Vigdís Hauksdóttir att hon förra mandatperioden i opposition lade fram förslag om en folkomröstning om EU-förhandlingarna. Då beskrev hon en folkomröstning som en kompromisslösning som den dåvarande regeringen inte kunde säga nej till. Brynhildur Pétursdóttir undrade också om regeringen skissat på scenarier för vad som skulle hända om Island antingen skulle sparkas ut ur EES-området eller omedelbart tvingas avveckla kapitalkontrollerna för att inte gå miste om det för exportnäringen livsviktiga avtalet.

Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir vände sig också till Vigdís Hauksdóttir. Hon uppmanade henne att be om ursäkt för sina uttalanden om att EU-medlemmen Malta inte skulle vara en självständig stat utan kunde jämföras med Västmannaöarnas förhållande till Island. Någon sådan ursäkt kom dock inte.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson gick till angrepp mot oppositionen och hävdade att den ägnade sig åt förhalningstaktik. Syftet skulle vara att förhindra att hans förslag om att återkalla ansökan skulle behandlas. Oppositionen anklagade honom i sin tur för att inte svara på relevanta frågor i debatten. Socialdemokraten Árni Páll Árnason menade att Gunnar Bragi Sveinsson höll sig ifrån debatten för att han saknade argument för sitt eget agerande medan partikamraten Valgerður Bjarnadóttir förvånades över att någon som nyss hållit sitt första anförande av utrikesministern skulle pekas ut som delaktig i förhalningstaktik.

Páll Valur Björnsson, alltingsledamot för Ljus framtid, sade att den största förloraren på regeringens agerande var allmänhetens förtroende för det folkvalda parlamentet. Han sade att han hade gett sig in i politiken för att förändra den till det bättre. Högerkoalitionen hade nu i stället skapat en klyfta lika djup som när en majoritet i alltinget valde att ställa tidigare statsministern Geir H. Haarde inför rätta.

Ovan kan du se ett klipp från gårdagens demonstration i Reykjavík och här kan du läsa mer om EU-debatten.