fredag 28 februari 2014

Regeringen ratar kompromiss om EU-ansökan på is

Regeringen nobbar Gröna vänsterns förslag om att lägga EU-ansökan på is i stället för att återkalla den. Samtidigt visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið att fyra av fem islänningar vill folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid. Inom Självständighetspartiet fortsätter den interna kritiken mot ledningens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning.

Tidigare i veckan röstade regeringen emot att Piratpartiets förslag om en EU-folkomröstning till våren skulle tas upp till debatt i alltinget. Den skulle äga rum den 31 maj samtidigt som kommunalvalen. Eftersom en folkomröstning måste klubbas med tre månaders varsel är sista chansen för ett sådant beslut i dag - och det kommer inte att ske. Därmed försvinner också möjligheten till en folkomröstning inom det närmaste halvåret.

Gröna vänstern lanserade ett kompromissförslag som gick ut på att Islands ansökan om EU-medlemskap inte skulle dras tillbaka. I stället skulle förhandlingarna vila tills det fanns ett majoritetsbeslut i en folkomröstning om att återuppta dem. Det skulle innebära att regeringen inte behövde hålla en folkomröstning under denna mandatperiod. Högerkoalitionen valde dock att avvisa förslaget som åtminstone Ljus framtid var redo att ställa sig bakom.

Tonen i debatten i alltinget var fortsatt hätsk under gårdagen. Socialdemokraten Helgi Hjörvar sade sig ha förståelse för regeringens val att låta EU-debatten pågå fram till långt in på småtimmarna. Med tanke på Självständighetspartiets svek mot väljarna ansåg han att det var förståeligt att ledaren Bjarni Benediktsson så långt som möjligt ville agera i skydd av mörkret.

Bjarni Benediktsson har hela tiden hävdat att han inte har svikit något vallöfte. Självständighetspartiet förespråkar att Island står utanför EU och det har inte varit någon hemlighet. Eftersom den linjen klubbats vid ett landsmöte borde ingen bli överraskad över beslutet att dra tillbaka Islands ansökan om EU-inträde.

Under valrörelsen utlovade dock såväl Bjarni Benediktsson som andra blivande statsråd gång på gång att islänningarna skulle få avgöra EU-förhandlingarnas öde i en folkomröstning. Den interna kritiken mot kovändningen har varit hård - och den har inte bara kommit från partiets EU-vänliga falang.

Gunnar Gíslason, partiets toppnamn i Akureyri, säger i Fréttablaðið att det är väl känt att många inom Självständighetspartiet är kategoriska motståndare till EU-inträde. Men den här debatten gäller enligt honom inte ja eller nej till EU, utan om att medborgarna själva ska få fatta beslutet. Han tror också att den senaste tidens debatt skadar Självständighetspartiet. På samma sätt som de rödgröna fick kritik för att i regeringsställning inte stå för sina ord drabbas nu Självständighetspartiet av en förtroendekris.

Gunnar Þórðarson, ordförande för Självständighetspartiet i Ísafjarðarbær, säger i Fréttablaðið att Bjarni Benediktsson inte hade samråd med partiets gräsrötter innan beslutet om kovändningen togs. Han hävdar också att löftet om en folkomröstning var avgörande för många väljare, och att partiet därför inte borde svika det.

Självständighetspartiets toppkandidat i Reykjavík, Halldór Halldórsson, säger i Fréttablaðið att han förvånats över den brådska som regeringen visat i frågan. Visserligen är en klar majoritet av partimedlemmarna emot EU-medlemskap, men han anser också att en majoritet vill att förhandlingarna om villkoren för inträde i unionen fullföljs och att islänningarna själva därefter får säga ja eller nej till medlemskap.

Hela 81,6 procent av islänningarna vill att EU-förhandlingarnas framtid ska avgöras i en folkomröstning. Bara 18,4 procent anser att alltinget ska fatta beslutet. Det visar en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið. Kvinnor är i regel något mer positiva än män till att folkomrösta. Personer bosatta i Reykjavíkområdet vill i större utsträckning folkomrösta än personer bosatta på landsbygden.

Det minsta stödet för en folkomröstning finns bland Framstegspartiets väljare, där 51,9 procent förespråkar att medborgarna ska få avgöra frågan. Inom Självständighetspartiet är motsvarande siffra 66,2 procent.

Bland oppositionens väljare är uppslutningen bakom en folkomröstning stark. Mest positiva är Socialdemokraternas och Ljus framtids sympatisörer, där hela 96,2 procent respektive 94,6 procent vill folkomrösta. Samma åsikt delar 88 procent av Gröna vänsterns och 88,4 procent av Piratpartiets anhängare.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson skrev i förslaget att återkalla Islands ansökan om EU-inträde att flera ledamöter sommaren 2009, när en majoritet av alltinget röstade för att ansöka om medlemskap i unionen, hade röstat emot sin egen övertygelse. Detta hade i så fall varit ett grundlagsbrott eftersom grundlagen säger att ledamöterna måste följa sitt samvete.

Formuleringarna fick hård kritik och han har också ändrat vissa av dem. I förslaget kvarstår dock antydningar om att vissa ledamöter skulle ha gått emot sin egen övertygelse. Det har Gunnar Bragi Sveinsson använt som argument för att återkalla ansökan eftersom han hävdar att det egentligen inte fanns majoritet i alltinget för beslutet.

I en interpellation ber nu socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir utrikesministern att redogöra för sina belägg för att ledamöter röstat emot sin övertygelse. Hon vill också att han redovisar hur den egentliga majoriteten såg ut och vilka grunder har han för påståendet. Hon efterfrågar dessutom information om vilka enskilda ledamöter som skulle ha röstat på detta sätt.

Namninsamlingen med krav på en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid har nu samlat närmare 40 000 underskrifter. Demonstranter samlades utanför alltinget även i går för att visa sitt missnöje med regeringens agerande. En stor demonstration är utlyst till i morgon eftermiddag på Austurvöllur i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om EU-debatten.