Jón Gnarr möter Ilmur Kristjánsdóttir

Jón Gnarrs så kallade pratshow Ísland Today håller på att utvecklas till något misstänkt liknande en lätt förvirrande valkampanj för Ljus framtid i det kommande kommunalvalet i Reykjavík. Nu har han intervjuat skådespelaren Ilmur Kristjánsdóttir, som är ett av partiets toppnamn i valet. Läs mer här.

Över 40 graders skillnad mellan varmast och kallast

Hela 15,6 grader varmt var det vid Dalatangi den 11 mars. Sex dagar senare var det -25,1 grader vid Setur. Mars var en månad med varierande temperaturer - och en skillnad på över 40 grader mellan de högsta och lägsta noteringarna. I hela landet låg dock medeltemperaturerna över det normala. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Aldrig tidigare har det varit så varmt just den 11 mars som i år då 15,6 grader uppmättes vid Dalatangi på östra Island. Aldrig tidigare har det heller varit så kallt den 17 mars då -25,1 grader noterades vid Setur. I befolkade områden registrerades dock de lägsta temperaturerna den 18 mars, då det var -23,6 grader vid Mývatn och -21,6 grader vid Grímsstaðir á Fjöllum.

Varmast var det på Surtsey där medeltemperaturen i mars var 4,0 grader. Kallast i befolkade områden, -2,9 grader, var det i Möðrudalur. Utanför bebyggelse var månadssnittet -5,1 grader vid Þverfjall.

I Reykjavík var medeltemperaturen 2,1 grader (plus 1,7 grader över genomsnittet för perioden 1961 till 1990), Stykkishólmur 1,2 grader (+2,0), Bolungarvík 0,2 grader (+1,8), Akureyri 0,9 grader (+2,2), Egilsstaðir 1,0 grader (+2,4), Dalatangi 2,4 grader (+2,3), Teigarhorn 2,7 grader (+2,3), Höfn 3,4 grader (jämförelsetal saknas), Stórhöfði på Hemön 3,0 grader (+1,3), Hveravellir -3,9 grader (+2,0) och Árnes 1,1 grader (+1,8).

Månaden var ovanligt nederbördsrik med 115 millimeter i Reykjavík och 104 millimeter i Akureyri. I den nordisländska staden var det den största mängden sedan 1989.

I Reykjavík noterades 73,2 soltimmar, vilket är 38 färre än genomsnittet. Även i Akureyri var det ovanligt solfattigt med 67,1 timmar, vilket motsvarar 10 färre än medelvärdet för mars.

Den isländska vintern - dit Veðurstofa Íslands räknar perioden december till mars - var mildare än normalt. I Reykjavík var medeltemperaturen 1,4 grader över snittet för perioden 1961 till 1990 och 0,1 grader över snittet för de senaste tio åren. Det gör det till den sjuttonde varmaste vintern sedan mätningarnas början år 1871. I Akureyri var temperaturen 1,8 grader över snittet för åren 1961 till 1990 och 0,8 grader över medel för den senaste tioårsperioden. Därmed var vintern den tjugoförsta mildaste sedan 1882. Det står därmed klart att trenden med ett allt varmare klimat håller i sig.

I Akureyri noterades under vintern 390 millimeter nederbörd. Det är den näst högsta siffran någonsin. Totalt 112 dagar av vinterns fyra månader var marken helt snötäckt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Anklagar Davíð Oddsson för förakt och enkelspårighet

Ragnheiður Ríkharðsdóttir stannar kvar i Självständighetspartiet trots ledningens motstånd till EU-medlemskap. Men hon riktar samtidigt hård kritik mot partitoppen och tidigare ordföranden Davíð Oddsson. Hon hävdar att ledningen håller på att förvandla Självständighetspartiet till en samling där bara en åsikt tolereras - och där Davíð Oddsson anger tonen genom att visa förakt för andra uppfattningar än den egna.

Självständighetspartiets beslut att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid blev startskottet för en hård intern debatt. När regeringen försökte stänga igen dörren till EU-medlemskap för gott reagerade den EU-vänliga falangen skarpt. Kritiken gällde inte bara sveket utan också vad flera såg som en grundläggande attitydförändring - från ett parti som alltid värnat internationellt samarbete till en isolationistisk rörelse.

Långt gångna planer finns för ett utbrytarparti. Flera opinionsmätningar visar också att ett EU-vänligt högerparti skulle kunna locka omkring 20 procent av väljarna.

Utbrytarna jagar just nu etablerade politiker till det nya partiet. Ett namn de säkerligen hoppats på är Ragnheiður Ríkharðsdóttir, Självständighetspartiets gruppledare i alltinget och med lång erfarenhet från parlamentet. Hon har redan deklarerat att hon tänker rösta emot regeringens förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Men hon tänker inte lämna partiet. I en intervju i RÚV säger hon att hon avser att i stället försöka förändra partiet inifrån - ett resonemang som påminner om Vilhjálmur Bjarnason, den andra alltingsledamoten som tänker gå emot den egna linjen. Men det finns också grundläggande värderingar som gör att Ragnheiður Ríkharðsdóttir stannar inom Självständighetspartiet:

"Jag har haft dessa åsikter i Europafrågor och de har inte förändrats och jag räknar inte med att de kommer att förändras, så jag tänker fortsätta att vara med i mitt parti. ... Om Självständighetspartiet på Island, ett parti som ska fylla 85 år, tycker att det är god gallring att inte alla har en åsikt, så har det här partiet inget att hämta. Om det bara tänker vara ett likriktningsparti och ett enkelspårigt parti så har det naturligtvis förlorat vad det hade, och har haft genom tiden, upp till 40 procents stöd från landsmännen som har fallit till 26 procent och vi behöver tänka utifrån det."

Ragnheiður Ríkharðsdóttir pekar ut Davíð Oddsson, tidigare partiordförande och numera chefredaktör för Morgunblaðið, som ansvarig för att det blivit allt lägre i tak inom Självständighetspartiet. Hon hävdar att han ägnar sig åt att håna meningsmotståndare och därmed bidrar till att förstöra diskussionsklimatet:

"Detta är mycket vanligt i Morgunblaðiðs ledarartiklar att människor som har den åsikten som jag har är oönskade inom Självständighetspartiet. Vet du vad, jag ger ingenting för det trots att det är partiets tidigare ordförande som skriver för det mesta, för jag tycker att det är så mycket förakt för andras åsikter att jag inte kan identifiera mig med sådana människor."

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet och EU-frågan.

Dagens citat

"The new Icelandic government is very excited. ... Maybe they've thought this through. They want tourism investment. ... I think that they [Icelandic officials] do not have a lot of experience, unlike Chinese officials, who have management experience. ... They are more like actors being elected."

Den kinesiske investeraren Huang Nubo säger i CNBC att han inte har gett upp planerna på en turistanläggning i Grímsstaðir á Fjöllum - läs mer här.

Reykjavík får Europas största valmuseum

I sommar öppnar Europas största valmuseum i Reykjavík. På 1 700 kvadratmeter kommer besökarna bland annat att kunna beskåda fullskaliga modeller av de 23 olika valar som lever i vattnen runt Island. Museet riktar sig till de hundratusentals turister som varje år åker ut på valskådning. Bakom projektet står investeraren Hörður Bender och Landsbréf - Icelandic Tourist Fund, rapporterar Morgunblaðið.

Varje år ger sig över hundratusen turister ut på valskådning bara från Reykjavík. Intresset för valar är nu utgångspunkten för det museum som ska öppnas på Grandi under sommaren. I de 1 700 kvadratmeter stora lokalerna kommer besökarna att lära känna de 23 olika arter som håller till längs den isländska kusten. Samtliga kommer att visas upp i naturlig storlek som modeller - men museet ska också ställa ut några skelett.

Målet är att samarbeta med valskådningsföretagen för att kunna locka besökare till museet. Bakom initiativet står investmentfonden Landsbréf - Icelandic Tourist Fund, som ägs av Icelandair Group, Landsbanki och flera pensionsfonder, och Hörður Bender. Han är bland annat vd för smålåneföretaget Folkia.

Sedan tidigare finns ett valmuseum i Húsavík.

Flyg till Keflavík nära störta i havet efter bränslebrist

Med bara 3,8 liter bränsle kvar i tankarna landade ett flygplan i Keflavík hösten 2010. De två ombord var några få minuter från att inte klara färden över Danmarkssundet. Enligt Rannsóknarnefnd Samgönguslysas utredning begick piloterna flera misstag. De stressade med färdplanen, använde inte den aktuella väderprognosen och flög på ett sätt som ökade bränsleåtgången.

Bara någon timme innan flygplatsen i grönländska Kangerlussuaq skulle stänga på kvällen den 27 september 2010 landade ett enmotorigt Beechcraft Bonanza G36 med beteckning N96VF. De två ombordvarande piloterna skulle flyga planet från USA till Europa med stopp i kanadensiska Iqaluit, på Grönland och i isländska Reykjavík.

Efter att ha suttit fast på flygplatsen i Iqaluit i två dagar låg de efter den planerade tidtabellen. De ville därför inte riskera att bli kvar i Kangerlussuaq över natten eller tvingas betala en straffavgift på 1 200 dollar. Därför valde piloterna att snabbt sätta ihop en färdplan för resan över Atlanten samt få besked om vädret på sträckan.

Ursprungligen var tanken att flyga från Kangerlussuaq till Kulusuk på östra Grönland. Efter att ha tankat skulle de sedan flyga över Danmarkssundet till Reykjavík. Men flygplatsen i Kulusuk skulle vara stängd när de två männen skulle vara framme. I stället siktade de på att nå Island utan något extra stopp på Grönland.

Det beslutet var bara några få minuter från en katastrof.

Piloterna räknade med att bränslet skulle räcka till Reykjavík. Ändå tog de beslutet att i stället flyga till Keflavík några mil längre västerut. Väderprognosen förutspådde ganska gynnsamma vindar över Atlanten. Men strax efter att de kommit ut på öppet hav blev motvinden allt hårdare. Piloterna använde nämligen inte den prognos som gällde för den tid då de skulle korsa Atlanten, utan valde att enbart ta del av en prognos för en tidigare tidpunkt.

På väg över Danmarkssundet började piloterna förstå att bränslet kanske inte skulle räcka. Men då - med två timmar kvar till Keflavík - hade de redan hunnit för långt för att kunna vända om till Grönland. Vid flera tillfällen bytte de höjd för att försöka hitta mindre besvärliga vindar. Under en stor del av resan flög de heller inte bränsleekonomiskt. Detta bidrog till att de gjorde av med mer bränsle än nödvändigt.

Klockan 23.20 landade planet på flygplatsen i Keflavík. De två ombord hade då begärt företräde med hänvisning till bränslebristen. Flygresan hade då tagit sex timmar och 48 minuter, nästan en timme längre än beräknat, på grund av nedisning och motvind.

Efter landningen mättes bränslet i tankarna. Där fanns bara 3,8 liter kvar. En nödlandning i havet på grund av bränslebrist var därmed bara några minuter avlägsen.

Rannsóknarnefnd Samgönguslysas utredning slår fast att piloterna begick flera allvarliga misstag och att det bara handlade om tur att de inte blev ödesdigra. Beslutet att från Kangerlussuaq flyga direkt till Keflavík stressades fram och fattades på bräcklig grund. Press för att inte halka efter tidtabellen och drabbas av ökade kostnader tros ha bidragit till att piloternas omdöme sviktade.

Att piloterna inte använde sig av den mest relevanta väderprognosen var också ett misstag. Om de hade tagit sig tid att studera den hade inte den hårda motvinden kommit som någon överraskning. Nu bytte de höjd gång på gång för att försöka hitta mindre besvärliga vindar. Försöken misslyckades samtidigt som de ökade bränsleförbrukningen.

Rannsóknarnefnd Samgönguslysa hittade inga fel på flygplanet. Några sådana rapporterades heller inte av piloterna.

Men det finns enligt utredningen också flera lärdomar som den isländska trafikledningen bör dra av incidenten. Avståndet mellan Kangerlussuaq och Keflavík är 133 mil. Trafikledningen skulle ha kunnat dirigera om planet till Rif på Snæfellsnes, där det finns ett flygfält med lampor som kan tändas vid behov. En landning i Rif i stället för Keflavík hade minskat flygsträckan med 10 mil.

Rif ligger både längre västerut och norrut och därmed mer i linje med Kangerlussuaq. Därför bör flygfältet enligt Rannsóknarnefnd Samgönguslysa vid liknande händelser beaktas som ett alternativ. Vid det här tillfället frågade inte piloterna efter att landa i Rif eftersom de inte kände till flygfältet.

Trafikledare bör enligt utredningen få bättre utbildning på alternativa landningsbanor. Flygplatsmyndigheten Isavia bör också av säkerhetsskäl överväga att installera belysning i Rif som med hjälp av radiosändare kan sättas i gång av piloter som ska landa på flygfältet.

Islänningar fångade världens äldsta djur - islandsmusslan

År 2007 drog forskningsfartyget Bjarni Sæmundsson upp trålen från 83 meters djup nära Grímsey. I trålen fanns världens äldsta djur, en 507 år gammal islandsmussla. Att musslan till stor del består av antioxidanter och tillbringar sitt liv halvsovande i fyragradigt havsvatten tros vara förklaringen till att den kan bli så sällsynt långlivad.

Islandsmusslan, som lystrar till det latinska namnet Arctica islandica, är vanlig runt den isländska kusten. Det är också en mussla som ofta blir människoföda. Varje år fångas omkring 150 000 ton islandsmussla, framför allt på USA:s östkust.

Den islandsmussla som fastnade i Bjarni Sæmundssons trål utanför Grímsey för sex år sedan var elva centimeter i diameter. Att det rörde sig om ett unikt exemplar var inte svårt att se. Islandsmusslan får nämligen årsringar ungefär på samma sätt som träd. Efter undersökningar där kol 14-metoden användes tillsammans med räkning av årsringar fastställdes musslans ålder till 507 år, vilket gör den till det äldsta djuret på jorden.

Islandsmusslans liv verkar dock måttligt spännande. Den lever på havsbotten där den gräver ned sig i sanden så att bara kanten står upp. Den rör sig knappt alls. Musslan ökar snabbt i storlek under sommaren men bara lite eller inte alls under vintern. Det gör att den får årsringar.

Den allt annat än fartfyllda tillvaron tros vara förklaringen till att islandsmusslan kan bli så gammal. Den består till stor del av antioxidanter och tillbringar sitt liv halvsovande på den mörka havsbotten där vattnet helst inte ska vara varmare än fyra grader. Dess ämnesomsättning är näst intill obefintlig.

En annan förklaring är att den har få naturliga fiender. Sjuryggen sägs vara en av få fiskar som kan krossa islandsmusslans skal.

Islandsmusslan var vid liv när den år 2007 plockades upp ur havet. Hur gammal den hade blivit om den hade fått fortsätta att leva på havets botten vet ingen. Den föddes år 1499.

Det var dock inte den första extremt långlivade musslan som påträffats vid den isländska kusten. År 1868 hittades en levande islandsmussla som åldersbestämdes till 374 år. I skal från islandsmusslor har forskare exempelvis kunnat hitta spår av vulkanutbrott som ägde rum för flera hundra år sedan.

Gåtan kring islandsmusslans unika livslängd intresserar inte bara forskare. Den har också väckt intresse hos personer som funderar över möjligheten att förlänga och förbättra det mänskliga livet. En grupp brittiska forskare fick exempelvis ta emot ett bidrag från välgörenhetsorganisationen Help the Aged öronmärkt för undersökningar om vad som gör musslan så långlivad.

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson skriver om islandsmusslan i ett blogginlägg. Han är skeptisk till att rekordmusslan ska kunna hjälpa människan att bli ännu äldre:

"Forskningen fortsätter, men jag tror inte att islandsmusslan ger oss lösningen om evigt liv. Utom för dem som vill tillbringa livet begravd i lera på havsbotten, inom fyra grader varmt och halvsovande."

Här kan du läsa mer om islandsmusslan. 

Dagens citat

"Det är folkomröstningarnas natur att en sittande regering kan behöva följa ett resultat som inte är i samstämmighet med den egna politiken. Annars skulle det inte finnas någon poäng med en sådan omröstning. Om den inte är lagligt bindande har politiska partier ofta i förväg deklarerat att de kommer att respektera dess resultat vad det än blir. Så skedde till exempel i Sverige när det röstades om medlemskap i EU, och då var en del av regeringen emot medlemskap."

Juristen Birna Hreiðarsdóttir skriver i ett remissvar om regeringens förslag att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap att folkomröstningar där regeringen bara accepterar alternativ som är förenliga med den egna politiken är meningslösa.

Silvertärnan kom med sommaren till Island

Den första sommardagen inföll i år den 24 april. Samma dag sågs också de första silvertärnorna vid Ósland vid Höfn i sydost. Silvertärnans ankomst är ett traditionellt vårtecken - som i år alltså även tog sommaren med sig till Island efter att ha tillbringat vintern på södra halvklotet.

I den gamla kalendern hade Island bara två årstider, sommar och vinter som bägge varade i ett halvår. Sumardagurinn fyrsti, första sommardagen, är en helgdag som inträffar mellan den 19 och 25 april.

I år började sommaren den 24 april. Då anlände enligt Fuglar också årets första silvertärnor till Ósland vid Höfn. Områdena kring Hornafjörður är inte bara där silvertärnan brukar ses allra först. Många arter gör ett första stopp här efter en lång flygning över Atlanten.

Observationer av lunnefåglar har gjorts sedan slutet av mars. Det dröjer dock ytterligare några veckor innan de lämnar havet och går i land. Einar Sigurðsson, bosatt på Hofsnes en knapp mil från Ingólfshöfði, berättar i Morgunblaðið att han den 9 april såg årets första lunnefåglar. Då hade omkring 300 fåglar slagit sig ned på Ingólfshöfði. Under sommaren uppgår beståndet till omkring 50 000 lunnefåglar.

Lunnefågeln observerades i år för första gången i vattnen runt Grímsey i norr den 28 mars, en dag tidigare än normalt. Ett par veckor senare hade också de första fåglarna gått i land, uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om silvertärnan.

Guðni Ágústsson nobbar Framstegspartiet efter namntvist

En allians mellan Framstegspartiet och oberoende kandidater eniga om vikten av att inrikesflygplatsen blir kvar på Vatnsmýri i Reykjavík. Så ville Guðni Ágústsson driva valrörelsen inför det kommande kommunalvalet. Framstegspartiets ledning sade ja till allt - utom att gå till val med en bredare partibeteckning. Därför hoppade Guðni Ágústsson av bara timmar före hans kandidatur skulle klubbas.

Framstegspartiet står inför en akut ledarkris i Reykjavík. Med bara fem veckor kvar till kommunalvalet har partiet fortfarande inte hittat någon kandidat som ska toppa valsedeln. Samtidigt tycks förutsättningarna för att göra ett framgångsrikt vara sämre än någonsin.

I kommunalvalet våren 2010 fick Framstegspartiet bara 2,7 procent av rösterna i Reykjavík. Det var partiets sämsta resultat i kommunen sedan 1942. Därmed blev Framstegspartiet också utan representation i fullmäktige.

För att nå ett mandat i Reykjavík brukar det krävas en bit över 5 procent av rösterna. I opinionsmätningarna har Framstegspartiet legat kvar på samma nivåer som i valet 2010, och skulle alltså behöva dubbla stödet för att över huvud taget ha en chans på ett mandat.

Tidigare i år valde toppkandidaten Óskar Bergsson att hoppa av. Han förklarade beslutet med att han inte lyckats övertyga väljarna om att rösta på Framstegspartiet. Därför ville han i god tid inför valet ge en ny kandidat chansen att med större framgång leda listan.

Efter många turer fastnade partiledningen och de lokala partiföreningarna på Guðni Ágústsson, en 65-åring med lång erfarenhet från alltinget både som ledamot och jordbruksminister. Han backades upp både av partiordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, vice ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson och partisekreteraren Eygló Harðardóttir.

I onsdags kväll - bara tolv timmar före han officiellt skulle utses till Framstegspartiets toppkandidat i Reykjavík - stod det plötsligt klart att Guðni Ágústsson nobbat uppdraget. När han på torsdagen förklarade varför hänvisade han till privata skäl. Nu står det klart att han inte var enig med partiledningen om hur kandidaturen skulle lanseras.

Guðni Ágústsson ska ha fått klartecken för att göra motståndet mot en flytt av inrikesflygplatsen från Vatnsmýri till huvudfråga i valrörelsen. Men Guðni Ágústsson ville gå längre än så. Han ville skapa en lista som gav plats åt kandidater som inte tillhörde Framstegspartiet men som hade samma åsikt i flygplatsfrågan. Förhoppningen var att en bredare lista skulle göra partiet starkare och locka nya väljare.

Även detta var Guðni Ágústsson och partiledningen överens om. Men han ville dessutom att kandidaturen inte enbart skulle gå under Framstegspartiets namn, utan att det även skulle framgå av partinamnet att listan omfattade oberoende som tagit ställning för flygplatsens framtid på Vatnsmýri. Partiledningen vägrade att gå till val med en bredare partibeteckning, och därför tog Guðni Ágústsson beslutet att hoppa av.

Den verkliga anledningen till avhoppet avslöjades av Morgunblaðið. Þórir Ingþórsson, de lokala partiföreningarnas ordförande, gick senare ut och anklagade tidningen för att sprida felaktiga uppgifter och för att bedriva oseriös journalistik. I uttalandet hävdade han att det rådde enighet om den politiska inriktningen. Guðni Ágústsson ska också ha fått klartecken för att för att formera en lista där partilösa kandidater fanns med.

Detta var dock - åtminstone enligt Guðni Ágústsson - inte hela sanningen. I uttalandet nämner inte Þórir Ingþórsson att Guðni Ágústsson även ville gå till val under ett annat namn. I Morgunblaðið säger han att Framstegspartiets ledning accepterade allt utom namnskiftet:

"Rätt ska vara rätt. ... Det är i enlighet med sanningen att när de anförtrodde mig att leda listan, ... sju sade ja och tre avstod från att rösta, så sade de till mig, när jag frågade om deras behandling av mitt förslag om att utvidga kandidaturen - så att kandidaturen skulle heta Framstegspartiet och flygplatsvärnare i Reykjavík - och då få på vår sida partioberoende människor som stödde flygplatsens fortsatta belägenhet på Vatnsmýri att något sådant inte kunde komma på fråga. De avslog detta och sade att detta skulle bli en kandidatur enbart som Framstegspartiet."

Enligt Guðni Ágústsson ska även personliga skäl ha påverkat hans beslut att tacka nej. Han säger i Vísir att en annan anledning var att flera av dem som han hade hoppats skulle ta plats på listan tillsammans med honom avböjde.

Framstegspartiet ska i morgon presentera både en ny toppkandidat och en helt ny lista till kommunalvalet i Reykjavík. Det hetaste tipset just nu är att valsedeln kommer att toppas av kvinnoförbundets ordförande Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir. Guðrún Bryndís Karlsdóttir, som i dag är tvåa på listan men riktat hård kritik mot partiledningens agerande i jakten på ett toppnamn, väntas inte få behålla sin plats.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets kris i Reykjavík.

Förbud mot inträdesavgift till Geysir i ny domstolsprövning

Förbudet mot att ta betalt av besökare till Geysirområdet trädde formellt i kraft i fredags. Nu går staten vidare med den juridiska processen för att få det klubbat i domstol. Samtidigt anställer myndigheterna fyra värdar som under sommaren ska visa turister runt området och se till så att skador på naturen minimeras. En av värdarna blir dessutom en helårstjänst.

Efter att i fyra veckors tid ha krävt gäster på inträdesavgiften 600 isländska kronor stoppades de privata markägarna av Héraðsdómur Suðurlands. Domstolen ansåg att de privata markägarna - som kontrollerar två tredjedelar av Geysirområdet medan staten äger resten - inte hade rätt att genomföra så radikala förändringar i nyttjandet av marken utan samråd med minoritetsägaren staten. Entrépengen påverkade dessutom möjligheterna att besöka området.

I fredags trädde förbudet formellt i kraft. De privata markägarna hade förväntat sig att staten under de tio dagarna från beslut till formellt förbud skulle ta initiativ till förhandlingar. Så blev det inte. För att förbudet inte ska rivas upp måste staten ge garantier på 59 miljoner isländska kronor senast på onsdag. Anledningen är att de privata markägarna krävt garantier på grund av intäkter som de anser sig gå miste om.

Därefter väntar en ny rättsprocess där staten vill få förbudet klubbat i domstol. Målet är att göra det omöjligt för privata markägare att ta betalt av besökare till områden där staten är delägare.

De privata markägarna anser att inträdesavgiften är nödvändig för att skydda Geysirområdet. Än så länge har dock entrépengarna inte gått till naturvård. Om markägarna hade fått fortsätta att ta betalt skulle avgifterna först ha gått till att betala av skulder, därefter inrätta betalningsstationer och sedan investera i gångvägar och utsiktsplattformar som skulle skydda den känsliga naturen.

Umhverfisstofnun anställer nu fyra värdar som under sommaren ska ledsaga besökare till Geysirområdet. Ólafur Arnar Jónsson, områdeschef vid myndigheten, säger till RÚV att de kommer att börja redan i maj:

"Vi räknar med att deras roll först och främst blir att informera gäster om området. ... Så räknar jag med att de deltar i de förbättringar som behöver göras i området. Vi räknar med att folkströmmarna i området behöver styras bättre."

Värdarna kommer också att se till så att fler utsiktsplattformar byggs. Dessa ska skydda både de känsliga källorna och växtligheten samt öka säkerheten för besökaren. En av de fyra värdarna blir en helårstjänst.

Garðar Eiríksson, talesperson för de privata markägarna, säger i Morgunblaðið att han fick kännedom om värdarna genom medierna. Han hävdar att staten nu gör precis vad de själva avsett att göra vid Geysir - men med skillnaden att andra än besökarna till området får stå för notan:

"Men staten tänker tydligen subventionera turismen genom att bekosta detta med pengar ur skattebetalarnas fickor."

De privata markägarna har vid flera tillfällen riktat hård kritik mot statens agerande. Nyligen anklagades staten för dubbelmoral eftersom den enligt markägarna godkänner inträdesavgifter till vissa platser där staten är ensam ägare eller delägare. I ett uttalande nämndes bland annat Blå lagunen, Vatnshellir och Silfra vid Þingvellir. Bland annat påstods att staten skulle vara delägare i Blå lagunen, där besökare sedan förra året måste betala för att gå runt området även om de inte badar.

Blå lagunens ägare tillbakavisade i ett uttalande de privata markägarnas påståenden. Staten är inte delägare varken av bolaget som bedriver verksamheten eller av marken. Därmed är, skriver de, förutsättningarna helt annorlunda än vid Geysirområdet. Där äger staten och privata ägare marken gemensamt medan staten på egen hand äger huvudattraktionerna Geysir och Strokkur.

Här kan du läsa mer om turerna kring Geysirområdet.

Dagens citat

"Detta är en underbar känsla. Detta har varit fantastiskt roligt för när man söker hjälp av människor för att få assistans med att göra något för sagorna får man så goda reaktioner. ... Sagorna har haft stor betydelse i Norden i hundratals år, och de åtnjuter respekt och har undersökts av forskare."

Jóhann Sigurðsson, utgivare vid Saga forlag, i Fréttablaðið om de nyöversättningar av de isländska sagorna till svenska, danska och norska som i dag presenteras vid en ceremoni i Harpa i Reykjavík - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"I loathe pornography! ... This is serious collecting on my part. ... It’s just like any other collector’s mind. ... You never get enough. Collectors, that’s how they think. They always want more specimens or different ones."

Sigurður Hjartarson, grundare av det isländska penismuseet i Húsavík i dag beläget i Reykjavík, i Time om hur det kom sig att han började att samla på manliga könsorgan från däggdjur.

EU: Isländska kapitalkontroller hotar inte EES-avtalet

Islands kapitalkontroller är inget skäl till att omförhandla eller säga upp EES-avtalet. Eftersom målet är att avveckla restriktionerna finns det i dagsläget ingen anledning för EU att ingripa. Det skriver unionens utrikeschef Catherine Ashton i ett svar på en fråga från den danske Europaparlamentarikern Morten Løkkegaard.

I samband med finanskraschen införde Island kapitalkontroller som reglerar flödet av valuta till och från landet. Restriktionerna infördes i samarbete med Internationella valutafonden, IMF. För islänningar innebär de i vardagen att den som vill växla till sig utländsk valuta behöver kunna visa upp en biljett på en resa ut ur landet. För utlänningar medför de att kronan är högre värderad på Island än utanför, och den som vill föra in pengar måste ta vägen genom centralbanken.

Kapitalkontrollerna står i strid med EES-avtalets krav på fri rörlighet för kapital. De infördes för drygt fem år sedan, och i dagsläget är det osäkert när de kan avvecklas. Risken vid en avveckling är ett kursfall som får inflationen att skena och därmed utlöser en ny lågkonjunktur.

Men EU ser inga skäl till att omförhandla eller säga upp EES-avtalet. Dels för att kapitalkontrollerna har godkänts som en tillfällig åtgärd av Eftas domstol, dels för att regeringen och myndigheterna avser att så snart som möjligt avskaffa dem. Det framkommer i ett svar från EU:s utrikeschef Catherine Ashton på en fråga från den danske parlamentarikern Morten Løkkegaard.

Catherine Ashton skriver att det är en komplicerad process att avveckla valutarestriktionerna. EU har också erbjudit Island stöd i frågan. Så länge som målet är att återgå till ett fritt flöde av kapital anser inte unionen att Island bryter mot EES-avtalet.

Finansminister Bjarni Benediktsson har under våren talat om att försöka ta de första stegen mot en avveckling redan mot slutet av året.

Rekordexport av isländskt ejderdun

Exporten av ejderdun drog förra året in hela 612 miljoner isländska kronor. Totalt såldes 3,2 ton ejderdun till utländska kunder. Aldrig tidigare har exporten varit så värdefull. Förklaringen till uppsvinget är stigande världsmarknadspriser. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

På Island finns omkring fyrahundra gårdar där ejderdun utgör en del av inkomsterna. Den totala produktionen har de senaste åren legat på omkring tre ton om året. Branschen drabbades nyligen av en kris när intresset minskade på den viktiga japanska marknaden. Nu har dock världsmarknadspriserna åter stigit rejält.

I dagsläget ger ett kilo ejderdun bonden intäkter på 170 000 isländska kronor. För att få ihop ett kilo behövs dun från 60 reden. När redena töms på dun ersätts det med hö.

Förra året exporterades 3,2 ton ejderdun till ett värde av 612,6 miljoner isländska kronor. Under 2012 gav 3,1 ton intäkter på 515 miljoner. Förklaringen till uppgången är de stigande priserna som kunderna är beredda att betala.

År 2013 var fjärde året i följd som exporten var minst 3 ton och andra året i följd som exportintäkterna översteg en halv miljard.

Här kan du läsa mer om ejdernäringen.

Dagens citat

"Jag tror att det är uppenbart att människor som är positiva till att överväga EU-medlemskap och åtminstone avsluta förhandlingarna främst röstade på Ljus framtid eller Socialdemokraterna i senaste valet. ... För väldigt många är Europafrågorna mycket viktiga, och då är det naturligt att de väljer de partier som lägger vikt vid dem."

Guðmundur Steingrímsson, ordförande för Ljus framtid, säger i Vísir att han inte fruktar konkurrensen från ett EU-vänligt parti på högerkanten - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"For many investors the memories of the collapse of the system will be too vivid. ... There is also an ongoing dispute between the UK and Dutch governments and the Icelandic deposit guarantee fund about the cost of the Icesave depositor guarantees, so it maybe has further to go in its redemption in the minds of investors than some countries."

Neil Williamson vid Aberdeen Asset Management i International Financing Review om Arion bankis jakt på utländskt kapital.

Isländsk arbetslöshet ligger still för tredje månaden i följd

Arbetslösheten på Island är för tredje månaden i följd 4,5 procent. Andelen islänningar utan jobb minskade under mars i fem av landets åtta regioner, men låg stilla i Reykjavíkområdet. Under april väntas arbetslösheten åter sjunka ned mot 4 procent i takt med att fler säsongsjobb tillkommer. Det förutspår Vinnumálastofnun i en prognos.

I genomsnitt 7 106 islänningar stod under mars utanför arbetsmarknaden. Det är 107 personer färre än i februari, men inte tillräckligt för att påverka andelen arbetslösa. För tredje månaden i följd ligger arbetslösheten på 4,5 procent.

Under april räknar Vinnumálastofnun med att arbetslösheten sjunker ned mot 4 procent. Eftersom viktiga näringsgrenar som turism och fiske - i synnerhet makrillfisket - har sin högsäsong under sommarhalvåret skapas då många tillfälliga jobb som pressar ned arbetslösheten.

I mars minskade andelen arbetslösa i fem landsbygdsregioner. I Reykjavíkområdet och en landsbygdsregion låg den stilla medan den ökade i en landsbygdsregion.

Arbetslösheten på Suðurnes var i mars 7,5 procent (en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med februari), i Reykjavíkområdet 4,7 procent (oförändrat), Norðurland eystra 4,1 procent (oförändrat), Suðurland 3,5 procent (-0,4), Vesturland 3,0 procent (-0,2), Austurland 2,8 procent (-0,2), Norðurland vestra 2,8 procent (-0,1) och Västfjordarna 2,5 procent (+0,1).

Bara en isländsk kommun, Skagabyggð i Norðurland vestra, hade full sysselsättning under mars. I ytterligare sex kommuner fanns bara en person inskriven som arbetssökande hos Vinnumálastofnun.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

EU välkomnar isländsk makrillkvot

Islands kvot för årets makrillfiske är ett positivt steg och håller öppen dörren för en överenskommelse med EU, Norge och Färöarna. Unionen uppmanar nu Island att åter sätta sig vid förhandlingsbordet för att försöka nå en lösning som samtliga kan acceptera. Det säger Helene Banner, talesperson för fiskekommissionär Maria Damanaki, i ett pressmeddelande.

I veckan utfärdade fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson en makrillkvot på 147 721 ton. Det är den näst högsta mängden sedan isländska fiskare började att fånga makrill sommaren 2007, då den totala fångsten uppgick till 36 000 ton. Rekordnoteringen på 155 000 ton är från 2011.

Årets kvot motsvarar en isländsk andel på 11,9 procent. Det är samma siffra som Island och EU varit överens om, men som Norge inte accepterade under förhandlingarna. Beslutet var långt ifrån överraskande. Genom att lägga sig på en tidigare överenskommen nivå hade det blivit svårt för EU att på nytt hota Island med sanktioner på grund av den olösta makrilltvisten. Dessutom har EU, Norge och Färöarna i sitt avtal lagt sig långt över Internationella havsforskningsrådets rekommendationer - något som hade gjort det svårt att hävda att just Island ägnade sig åt överfiske.

EU:s reaktion på den isländska kvoten är också positiv. Helene Banner, talesperson för fiskekommissionär Maria Damanaki, säger i ett pressmeddelande att beslutet skapar goda förutsättningar för en lösning på fiskedispyten:

"Iceland's announcement of its unilateral mackerel quota is a positive step. It conforms to the share figure it had previously claimed in the Coastal State mackerel negotiations, namely, 11.9% of 1,240,000 tonnes. The EU has said from the outset that the door is open for Iceland to join the arrangement, and we could now be very close to reaching a deal which includes all four Coastal States: the European Union, the Faroe Islands, Norway and Iceland. We therefore urge Iceland to join the other three Parties at the negotiating table at the earliest opportunity so that we can work out the terms of a full four-Party Coastal State arrangement for mackerel."

Flera hinder återstår dock på vägen. Det största är den klausul Norge lyckades få in i avtalet som i praktiken avser att stoppa isländska trålare från att fånga mer än 4 procent av den kvot på totalt 100 000 ton makrill som Grönland utfärdat. Innan den spärren är försvunnen lär det bli svårt att nå en överenskommelse som både Norge och Island godkänner.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"En intervju ska inte nödvändigtvis förändra människors syn på en politikers verk. Det är ingen önskan från mig om att Sigmundur Davíð alltid ska förknippas med denna intervju och dömas efter den. Jag var under intervjun bara överraskad över hur han svarade och jag tror dessutom att jag under själva intervjun sade att jag tyckte att detta var en underlig intervju."

Programledaren Gísli Marteinn Baldursson i Morgunblaðið om den intervju som han för två månader sedan gjorde med statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och som nästan utvecklade sig till ett gräl.

Myggorna som gav Mývatn sitt namn

Mývatn har fått sitt namn efter de enorma mängder flygfän som håller till vid sjön. Under somrarna kan himlen ibland färgas svart av sådana svärmar. Men till skillnad från de mygg som finns i Sverige så varken sticks eller bits de. Det kan Sverrir Karlsson och Guðný Jónsdóttir vara glada för - i klippet ovan ser du hur de under en båttur i sjön i somras hamnade mitt i en jättesvärm.

Här kan du läsa mer om varför det inte finns några "svenska" mygg på Island.

Minskat stöd för isländsk jakt på sillval

Motståndet mot jakt på sillval växer i styrka - men de islänningar som förespråkar fortsatt valfångst är fortfarande betydligt fler. Hela 45,5 procent säger att de ser positivt på jakt på sillval, medan 23,6 procent motsätter sig jakten. Det visar en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið.

För ett år sedan svarade 57,2 procent av islänningarna att de var positivt inställda till jakt på sillval. Nu har stödet minskat till 45,5 procent. Under samma period har motståndet ökat från 18,5 procent till 23,6 procent. Andelen som anser att jakten är varken positiv eller negativ har ökat från 24,2 procent till 30,9 procent.

Islänningarnas attityd till valfångst skiljer sig mellan olika grupper. Mest positiva är Framstegspartiets väljare, där hela 62,1 procent vill se fortsatt jakt på sillval. Motsvarande siffra är för Självständighetspartiet 56 procent, Piratpartiet 46,2 procent, Socialdemokraterna 32,9 procent, Ljus framtid 29,9 procent och Gröna vänstern 23,8 procent.

Män ser också mer positivt på valfångst än kvinnor. Hela 51,8 procent av männen tycker att jakten på sillval bör fortgå medan bara 38,9 procent av kvinnorna anser att den ska fortsätta.

Hvalur jagade förra året 134 sillvalar från en kvot på 154 djur. Ingen jakt bedrevs varken 2011 eller 2012. Kött från sillval har traditionellt främst gått på export till Japan. Med åren har det dock blivit allt svårare att hitta någon som vill transportera köttet.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Guðni Ágústsson nobbar Framstegspartiet i Reykjavík

Guðni Ágústsson tackar nej till att leda Framstegspartiet i Reykjavík - trots uppbackning från både de lokala partiföreningarna och riksledningen. Beskedet kommer efter anklagelser om homofobi och sexism. Med bara fem veckor kvar till kommunalvalet står Framstegspartiet därmed fortfarande utan toppkandidat. Nu uppges partiet leta efter en kvinna som ska toppa valsedeln.

Med bara tolv timmar kvar till gårdagens möte där Guðni Ágústsson skulle få uppdraget att leda Framstegspartiets lista i Reykjavík i kommunalvalet den 31 maj kom beskedet att mötet i stället skulle skjutas upp till den 29 april. Från att ha varit självskriven som kandidat blev det uppenbart att Guðni Ágústsson tänkt om och inte på nytt avsåg att ge sig in i politiken.

Folklig, känd och med lång erfarenhet från både rikspolitiken och partitoppen var Guðni Ágústsson den som skulle rädda Framstegspartiet från ännu ett katastrofval i Reykjavík. För fyra år sedan gjorde partiet sitt sämsta resultat i kommunen sedan 1942. Dagens opinionssiffror pekar mot ett lika djupt magplask - och ännu en mandatperiod utan någon representant i fullmäktige.

Efter att beslutet blivit känt sade Guðni Ágústsson till DV att han nu var renskrubbad från all politik. I ett uttalande tackade han för stödet och förtroendet, men sade att han efter noga övervägande valt att inte kandidera.

Vad som fick Guðni Ágústsson att ändra sig är inte känt. Han ska tidigare i veckan ha lagt fram sina politiska idéer vid ett möte med ledningen för de lokala partiföreningarna samt statsministern och partiordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, fiske- och jordbruksministern och vice ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson och socialministern och partisekreteraren Eygló Harðardóttir och fått klartecken.

Men de senaste dagarna har inte all publicitet om den tidigare jordbruksministern och partitoppens agerande varit särskilt smickrande. Många har också ifrågasatt dragningskraften hos en utpräglad landsbygdspolitiker i den isländska huvudstaden.

Sigrún Magnúsdóttir, alltingsledamot och tidigare kommunpolitiker i Reykjavík, säger i Fréttablaðið att partiet satsat på "en fet lax" i form av Guðni Ágústsson. Hon anser att den kritik som riktats mot honom ska ha uppkommit eftersom många känt sig hotade. Hon menar också att kritiken stundtals varit avskyvärd.

Guðni Ágústsson ska ha fått möjligheten att välja sin egen lista i kommunen. Men det har Guðrún Bryndís Karlsdóttir, som i dagsläget står som nummer två på partiets lista efter den avhoppade Óskar Bergsson, kritiserat. I Morgunblaðið hävdade hon att det var ett brott mot Framstegspartiets stadgar. Hon kritiserade dessutom ledningen för att varken den eller Guðni Ágústsson kontaktat henne:

"Jag kan inte stödja en människa som jag inte känner. Jag kan inte stödja någon som inte har talat med mig och inte har erbjudit mig att ge mitt stöd. Jag gör det inte ur tomma luften. Jag har inga förutsättningar till det."

Guðrún Bryndís Karlsdóttir sade vidare att Guðni Ágústsson var en gammaldags politiker som hon inte kunde tänka sig att kandidera ihop med. Hon berättade även att hon vid flera tillfällen uppmanats att ge upp sin plats på listan. Hon kritiserade att partitoppens diskussioner ägt rum i "rökfyllda bakrum" utan att hon bjudits in till överläggningarna.

I Vísir gick Guðrún Bryndís Karlsdóttir djupare in på kritiken mot den lista som partiledningen och Guðni Ágústsson försökte förverkliga:

"Jag anser att den är gammaldags politik. Det är dessa överenskommelseförbindelser, dessa kretsbildningar och täta kontakter eller inga kontakter och oklarheter om vad det handlar om. Reglerna har anpassats till att nå vissa mål inte nödvändigtvis är för kommuninvånarna utan snarare för egenintressen."

Under den vecka som Guðni Ágústsson i medierna bedrev något som liknade en valrörelse betonade han att Framstegspartiet skulle kämpa för att inrikesflygplatsen skulle bli kvar på Vatnsmýri i Reykjavík. Han blev dock snart påmind om att han 2007 i en debattartikel i Víkurfréttir i stället förespråkade att inrikesflyget skulle flyttas från Reykjavík till Keflavík.

Guðni Ágústsson förklarade att han hade ändrat åsikt i frågan och insett betydelsen av flygplatsen på Vatnsmýri. Möjligen fick uppgifterna om kovändningen somliga att tvivla på hans engagemang i flygplatsfrågan.

Med humor har Guðni Ágústsson ofta roat under föreläsningar, framträdanden och resor. Men hans sätt att skämta har ifrågasatts under den senaste veckan.

Först berättade DV om ett framträdande i Akureyri där han efter att inledningsvis ha skojat om får och ull ska ha gått över till att skämta om bland annat dåvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir med tydliga homofobiska och sexistiska inslag. Enligt en åhörare ska han ha ordvitsat om þingsköp ('riksdagsordning') och sköp ('sköte, fitta').

Detta ska inte ha varit det enda tillfället där Guðni Ágústsson försökt roa sin publik med sexistiska skämt. Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern, skriver i Herðubreið att han strax före förra kommunalvalet överhört hur den tidigare jordbruksministern uttryckte sig vid ett bord med enbart män närvarande. Björn Valur Gíslason undrade om samma humor även skulle vara lämplig i fullmäktige.

Guðni Ágústsson ska då ha skämtat om Hanna Birna Kristjánsdóttirs fitta och Sóley Tómasdóttirs beteende i sängen. Hanna Birna Kristjánsdóttir är i dag inrikesminister men var då Självständighetspartiets toppkandidat i kommunalvalet. Sóley Tómasdóttir representerar Gröna vänstern i fullmäktige och var också partiets toppnamn i valet.

Guðni Ágústsson ville i DV inte kommentera uppgifterna om homofobiska och sexistiska skämt.

Vem som ska leda Framstegspartiet i valet i Reykjavík meddelas på tisdag. Enligt RÚV blir det en kvinna - men det blir inte tvåan Guðrún Bryndís Karlsdóttir som får ta ett steg upp på valsedeln. Det har tidigare ryktats om före detta alltingsledamoten Siv Friðleifsdóttir, juristen och tidigare presidentkandidaten Herdís Þorgeirsdóttir och kvinnoförbundsordföranden Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets ledarkris i Reykjavík.

Dagens citat

"In the three years since Harpa opened, however, its musical activities have proven successful—vastly more so, indeed, than the commercial enterprises like the shops and the conference centre. Despite significant cuts enforced by the country’s government, audience numbers for orchestral concerts have grown by around 25% and many recognise a concomitant rise in musical standards. The doubters may well be proved right, and Harpa could prove too ambitious a project for an island whose population falls short of 400,000. But, for the time being at least, Icelanders are increasingly looking upon the building’s ever-changing skin through rose-tinted spectacles."

The Economist om konserthuset Harpa i Reykjavík.

Isländskt rockmuseum öppnar i Reykjanesbær

Rokksafn Íslands i Reykjanesbær är det senaste tillskottet bland isländska museer. Namnet till trots skildrar utställningen den isländska musikens utveckling från år 1830 och fram till i dag. Besökarna får bland annat möta artister som Björk, Sigur Rós och Of Monsters and Men, men också örikets inhemska superstjärnor som Páll Óskar och Rúnar Júlíusson. Den som vill fördjupa sig än mer kan göra det genom museets egen app. Att valet föll på just Reykjanesbær är naturligt - det var här den amerikanska musikkulturen gjorde djupast avtryck i det isländska samhället eftersom invånarna var grannar med Nato-basen i Keflavík.

Katrín Jakobsdóttir och Jón Gnarr hederligaste politikerna

Katrín Jakobsdóttir och Jón Gnarr är Islands hederligaste politiker. Gröna vänsterns och Bästa partiets ordföranden står i särklass när opinionsinstitutet MMR undersöker islänningarnas attityd till landets politiska ledare. Minst hederlig är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, statsminister och partiledare för Framstegspartiet. Bara var tionde anser att han är ärlig - och han är dessutom den mest profillösa politikern.

Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir brukar med bred marginal rankas som Islands populäraste partiledare inom rikspolitiken. MMR:s mätning ger henne också genomgående höga värden. Hela 48 procent anser att hon är hederlig, vilket är den högsta enskilda siffran i hela undersökningen. Nästan lika många, 45,2 procent, tycker att Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík och ledare för Bästa partiet, är hederlig.

I botten återfinns Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Bara 10,9 procent uppger att statsministern är hederlig.

Bättre betyg får Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson, som 27,6 procent uppfattar som hederlig. Motsvarande siffra för Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir är 26,4 procent, president Ólafur Ragnar Grímsson 18,9 procent, Socialdemokraternas Árni Páll Árnason 15,7 procent och Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson 14,7 procent.

Katrín Jakobsdóttir är också den toppolitiker som är bäst på att stå för sina övertygelser. Av de tillfrågade uppger 45,2 procent att hon håller fast vid sina åsikter. Nummer två är även här Jón Gnarr med 38,3 procent. Minst lojal mot de egna övertygelserna är Bjarni Benediktsson med 14,7 procent.

Dessutom rankas Katrín Jakobsdóttir som Islands mest bestämda politiker. I undersökningen svarar 41 procent att hon är resolut. Här hamnar däremot Jón Gnarr längst ned med bara 14,8 procent. Näst mest resolut är i stället Ólafur Ragnar Grímsson med 38,7 procent.

Den mest vinnande personligheten har Jón Gnarr. Hela 40,3 procent svarar att borgmästaren lyckas charma väljarna. Här är Katrín Jakobsdóttir tvåa med 34,1 procent. I botten återfinns Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 7,8 procent och Birgitta Jónsdóttir med 7,1 procent.

Jón Gnarr är också den politiker som anses stå i särklass när det gäller kontakt med allmänheten. Hela 42,6 procent tycker att han är den som har de starkaste banden till vanliga medborgare. Även här är Katrín Jakobsdóttir tvåa med 32,3 procent. Minst förståelse för islänningars vardag har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bjarni Benediktsson, som får 7,8 respektive 7,5 procent.

Ólafur Ragnar Grímsson rankas högst i kategorierna personlig styrka (35,2 procent), född till ledarskap (28,8 procent) och arbetsförmåga under press (25 procent). Tvåa i samtliga dessa kategorier är Katrín Jakobsdóttir.

Lägst betyg av alla får Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Hela 47 procent anser att statsministern inte besitter någon av dessa åtta positiva egenskaper. Motsvarande siffror är för Árni Páll Árnason 39,9 procent, Bjarni Benediktsson 38,9 procent, Guðmundur Steingrímsson 28,4 procent, Birgitta Jónsdóttir 28,1 procent, Jón Gnarr 23,2 procent, Ólafur Ragnar Grímsson 21,2 procent och Katrín Jakobsdóttir 15,6 procent.

Här kan du läsa mer om förtroendet för isländska politiker.

Turism, forskning och fiske ska rädda Raufarhöfn

Turism, fiske och forskning är invånarnas recept för att stoppa utflyttningen från Raufarhöfn. Sedan 1992 har befolkningen minskat med drygt hälften - och av fiskekvoterna återstår bara några få procent. I samhället finns 47 bostäder som är obebodda under större delen av året. Samtidigt råder det brist på hyresbostäder vilket gör det svårt att locka nya invånare till orten.

Inte på någon annan plats i landet är utflyttningen så stor som i Raufarhöfn. Under 1960-talet bodde omkring 600 personer på orten. Sedan sillen försvann 1967 har utvecklingen pekat nedåt. Vid årsskiftet var antalet invånare i Raufarhöfn bara 166 personer.

Befolkningen blir dessutom allt äldre. Hösten 2002 gick 52 elever i grundskolan i Raufarhöfn. Nu är de bara tolv - och fem av dem lämnar skolan till våren. Med bara sju elever kvar blir skolan i Raufarhöfn Islands minsta tillsammans med Finnbogastaðaskóli i Árneshreppur.

I samhället finns enligt Morgunblaðið i dag 47 bostäder som står tomma under större delen av året. Samtidigt råder det brist på hyresbostäder. En hyresfastighet med elva lägenheter på Aðalbraut har en längre tid varit till salu för 68 miljoner isländska kronor - men det är enligt RÚV bara två lägenheter som är permanent uthyrda. Att bygga nytt är för de flesta inte att tänka på eftersom huspriserna är låga och transportkostnaderna för byggmaterial höga till Islands nordöstra hörn.

Raufarhöfn är dessutom en av fiskekvotsystemets stora förlorare. Fackföreningen Framsýn har granskat de fångster som landats och bearbetats på orten. Mellan 1992 och 2011 minskade mängden landade fångster med 97,9 procent. Inom loppet av tjugo år försvann alltså 49 fångade fiskar av 50 från Raufarhöfn. Än mer dramatisk var minskningen av de fångster som också bearbetades på orten. Här var nedgången 99,5 procent.

Tillsammans med Breiðdalshreppur med tätorten Breiðdalsvík, Skaftárhreppur med tätorten Kirkjubæjarklaustur och Bíldudalur i Vesturbyggð - där storskalig laxodling inom de närmaste åren tros vända den negativa befolkningsutvecklingen - är Raufarhöfn ett av fyra samhällen som tagits upp på en särskild krislista. När beslutet togs sade dåvarande statsrådet Steingrímur J. Sigfússon till RÚV att det trots utflyttningen fanns hopp om att rädda Raufarhöfn.

Kanske håller ändå utvecklingen på att vända. Visserligen fortsatte antalet invånare att minska även under 2013, men minuset på flyttkontot var bara tre personer. Under 2012 försvann däremot sexton invånare. Vid boendemöten har invånarna lyft fram turism, fiske och forskning som näringar som ska vända utvecklingen. Fiskekvoter öronmärkta för Raufarhöfn av glesbygdsmyndigheten Byggðastofnun har gjort att framtidsutsikterna ser ljusare ut än för några år sedan.

GPG Fiskverkun har sitt huvudkontor i Húsavík men är också den största privata arbetsgivaren i Raufarhöfn med ett tjugotal anställda. Arbetsledaren Viðar Friðgeirsson säger i Morgunblaðið att det under högsäsongen till och med fattas arbetskraft. I Raufarhöfn tillverkas bland annat masago, smaksatt rom av lodda som används till sushi i Europa och Nordamerika.

Genom Byggðastofnun har Kristján Þ. Halldórsson anställts som projektledare för att under ett år arbeta med olika utvecklingsprojekt i Raufarhöfn. Han säger i Morgunblaðið att bygdekvoten på 400 ton nyttjas mellan september och januari. Det är annars den period då minst fisk landas i Raufarhöfn. Genom att använda kvoten under den svåraste perioden skapas stabilitet i produktionen.

Beläget i Islands nordöstra hörn långt bort från ringvägen är turismen till Raufarhöfn alltjämt förhållandevis begränsad. Ändå är uppsvinget inom näringen uppenbart. Länge har Hótel Norðurljós varit enda möjligheten att övernatta på orten. Nu finns även Gistiheimilið Hreiðrið - inrett i ett gammalt hyreshus - samt det lilla sommaröppna fiket Kaffi Ljósfang, som använder den nu nedlagda bensinmackens lokaler.

Heimskautagerðið, den stenformation som är tänkt att bli Raufarhöfns främsta turistattraktion, har också fått nya bidrag. Det kommer dock att dröja ytterligare några år innan den står färdig.

Forskare ska lockas till orten genom projektet Interact, ett nät av forskningsstationer i arktiska områden. Förhoppningen är att de första forskarna ska välkomnas redan till sommaren.

Vid grundskolan invigdes i somras dessutom en konstgräsplan för fotboll. Om det inom några år finns några elever kvar som använder den återstår att se.

Här kan du läsa mer om Raufarhöfn.

Dagens citat

"It’s mainly Americans who are squeamish about this. ... Maybe at first people were astonished and thought that I was queer or something was wrong with me—but on the whole, it has been pretty successful and the reaction has been good."

Sigurður Hjartarson, grundare av det isländska penismuseet i Húsavík men som i dag är flyttat till Reykjavík, i The Daily Beast om reaktionerna på hans samling.

Simtur i Jökulsárlón

Så här kan det se ut när några brittiska och irländska surfare - sponsrade av Jägermeister - beger sig till Island för att jaga de perfekta vågorna under midvintern. Resan startade i Keflavík och tog dem bland annat till Akureyri och Jökulsárlón, där de dessutom passade på att ta en simtur bland isbergen.

EU-vänligt högerparti kan locka var femte islänning

Var femte väljare kan tänka sig att rösta på ett EU-vänligt högerparti. Mest intresserade är islänningar som tidigare sympatiserat med Socialdemokraterna, Ljus framtid och Självständighetspartiet. Det nya partiet väntas se dagens ljus under maj. Just nu jagar initiativtagarna etablerade namn som ska kunna företräda partiet.

Regeringens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid väckte starka känslor inom Självständighetspartiets EU-vänliga falang. Efter beskedet har partiet backat i opinionen. Sedan en tid tillbaka pågår också förberedelser för ett nytt parti på högerkanten. Utbrytarpartiet tänker driva bland annat frågor rörande handelsfrihet och hålla dörren öppen för EU-inträde.

En av initiativtagarna är juristen Sveinn Andri Sveinsson. Han säger i Morgunblaðið att han inte själv tänker leda partiet, men att det finns ett stort politiskt utrymme som Självständighetspartiet genom sitt agerande i EU-frågan bidragit till att skapa. Det nya partiet kommer inte att ställa upp i vårens kommunalval. Nyheter om partibildningen är dock enligt Sveinn Andri Sveinsson att vänta under maj.

En annan initiativtagare är chefredaktören Benedikt Jóhannesson. Hans mål är enligt DV att få flera etablerade politiker att gå över till det nya högerpartiet.

Ett sådant namn är Vilhjálmur Egilsson. Han har i tolv år representerat Självständighetspartiet i alltinget, basat över arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins och är i dag rektor för Háskólinn á Bifröst. Han ingick dessutom i den grupp som 2009 fick uppdraget att utreda Självständighetspartiets kopplingar till finanskraschen. Rapporten totalsågades dock av tidigare partiledaren Davíð Oddsson vid samma landsmöte som den presenterades. Sågningen tycktes avgöra dess öde eftersom den sedan dess inte behandlats på nytt.

Tidigare partiledaren Þorsteinn Pálsson vore ett trumfkort för utbrytarna. Frågan är dock om han - trots ett djupt missnöje med den nuvarande ledningens hantering av EU-frågan - skulle ta det drastiska steget att lämna Självständighetspartiet.

Ett annat tungt namn är tidigare vice ordföranden och statsrådet Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Det finns en hel del självständighetspartister som anser att hon lämnade politiken för tidigt. I så fall skulle sannolikt det nya partiet även försöka locka över bundsförvanten Ragnheiður Ríkharðsdóttir, Självständighetspartiets gruppledare i alltinget som redan har meddelat att hon inte stödjer regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Ólafur Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, är ett annat namn som ryktas förekomma i diskussionerna. Han tillhör också Självständighetspartiets EU-vänliga flygel och använder tidningen som medel för att föra ut sina åsikter. När Fréttablaðið för en tid sedan fick dubbla chefredaktörer - när även Mikael Torfason rekryterades med samma titel - betraktades det som att Ólafur Stephensen fick en överrock. Möjligen skulle det kunna underlätta beslutet att lämna posten. Att vara partiordförande och chefredaktör är knappast ens på Island förenliga uppdrag.

En som redan har bestämt sig är Jórunn Ósk Frímannsdóttir, tidigare fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet i Reykjavík. Hon skriver i ett blogginlägg att ett avgörande misstag var just att låta den tidigare ordföranden Davíð Oddsson avgöra partiets hållning till EU. Inför valet gav partiledaren Bjarni Benediktssons löften om en en folkomröstning i frågan ändå anledning att stanna kvar.

När Självständighetspartiet valde att överge vallöftet stod det enligt Jórunn Ósk Frímannsdóttir klart att den EU-vänliga flygeln inte länge hade något att hämta inom partiet. Det var också startskottet för diskussionerna om att bilda ett nytt parti. Därför begär hon utträde och lämnar dessutom hedersplatsen på Självständighetspartiets valsedel i Reykjavík för att i stället ansluta sig till den nya partibildningen.

Intresset för ett EU-vänligt parti på högerkanten är alltjämt stort. I en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið uppger 20,7 procent att de sannolikt skulle rösta på ett sådant parti. Samtidigt säger 52,8 procent att de troligtvis inte skulle lägga sin röst på det nya partiet medan 15,2 procent svarar att det varken är sannolikt eller osannolikt att de skulle stödja det.

Mest intresserade är Socialdemokraternas väljare där hela 34 procent svarar att de skulle överväga ett sådant alternativ. Samma åsikt har 28,6 procent av Ljus framtids sympatisörer. Siffrorna är knappast överraskande med tanke på att Socialdemokraterna och Ljus framtid är de två EU-vänliga partierna i alltinget. Därmed är det också troligt att en del av deras anhängare gör det valet just på grund av EU-frågan.

Bland Självständighetspartiets väljare kan 15,8 procent tänka sig att rösta på utbrytarpartiet. Inom Framstegspartiet är motsvarande siffra 12,9 procent, Gröna vänstern 11,1 procent och Piratpartiet 11 procent.

Här kan du läsa mer om intresset för den nya partibildningen.

Fiskekriget: Island fångar 147 721 ton makrill

Island fiskar i år 147 721 ton makrill. Den kvot som i går utfärdades av fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson ligger på den nivå som Island och EU tidigare varit överens om. Samtidigt tycks Island och Färöarna vara på väg att försonas sedan Färöarna bakom ryggen på Island gjort upp med EU och Norge om makrillfisket. Tonen mot Norge är däremot betydligt skarpare.

Utan Islands kännedom gjorde EU, Norge och Färöarna i mars upp om makrillfisket i Nordostatlanten för fem år framåt. Rekommendationen från Internationella havsforskningsrådet för årets fiske var 889 886 ton, en ökning med hela 64 procent. Uppgörelsen överskred dock med bred marginal den rekommenderade nivån med 611 000 ton till EU, 279 000 ton till Norge och 156 000 ton till Färöarna - och då hade varken Island, Grönland eller Ryssland räknats med.

Den kvot som nu ensidigt utfärdats av fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson är på 147 721 ton makrill. Island kom redan i höstas överens med EU om en isländsk kvotandel på 11,9 procent av den totala fångsten. Uppgörelsen blev dock inte verklighet eftersom Norge inte accepterade en så hög isländsk andel. Sigurður Ingi Jóhannsson följer ändå den överenskomna linjen.

Att Island lägger sig på 11,9 procent är inte överraskande. Nivån - som dock utgör 16,6 procent av Internationella havsforskningsrådets rekommendation - gör det svårt för EU att hota Island med sanktioner på grund av makrillfisket. Kvotandelen är visserligen lägre än 2013, men den höjda rekommendationen gör att Island ändå ligger kvar på samma fångstmängd som förra året. Därmed riskerar Sigurður Ingi Jóhannsson heller inte att dra på sig de inhemska branschjättarnas missnöje.

I ett pressmeddelande skriver Sigurður Ingi Jóhannsson att Island även i fortsättningen kommer att sträva efter att nå fram till en uppgörelse om makrillfisket i Nordostatlanten. En sådan måste dock göras med hållbarheten som ledstjärna. Att EU och Norge nu tilldelar sig själva kvoter som ligger långt över forskarnas råd är enligt fiskeministern en för framtiden oacceptabel hållning.

Kvotbeslutet har alltså goda förutsättningar att hålla branschjättarna nöjda. Däremot går bara 6 000 ton till småbåtar. Örn Pálsson, chef för småbåtsägarnas intresseorganisation Landssamband smábátaeigenda, krävde tidigare i ett uttalande en kvotandel på 12 procent, vilket motsvarar cirka 18 000 ton.

Det var inte bara Island som riktade kritik mot EU:s och Norges avtal med Färöarna. Sjúrdur Skaale, Nordiska rådets talesperson i miljö- och resursfrågor, kritiserade i ett pressmeddelande uppgörelsen för att den utelämnade Grönland och Island. Han ansåg också att det var oansvarigt att avtalet innebar fångster långt över de rekommenderade nivåerna.

Från Grönland var kritiken skarp av andra skäl. Grönland vill i år fiska 100 000 ton makrill. Norge lyckades dock i avtalet få igenom att fartyg från tredje land inte ska få fiska mer än 4 procent av kvoten i grönländska vatten. Det innebär att Island inte kan ansluta sig till avtalet.

Eftersom det grönländska fisket precis påbörjats sker fisket till stor del från isländska båtar som landar fångsterna i isländska hamnar men betalar fångstskatt till Grönland. Grönland kräver nu enligt KVF att Danmark agerar för att riva upp denna del av avtalet som anses vara direkt riktad mot grönlänningarna.

Från Irland kommer kritik av ett annat slag. Sean O'Donoghue, ordförande för Federation of Irish Fishermen, anklagade i Donegal Democrat EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki för att inte ha försvarat branschens intressen och för att ha belönat både Färöarna och Island för oansvarigt fiske. EU-parlamentarikern Pat the Cope Gallagher efterlyste i The Irish Times åter sanktioner mot Island.

Att Färöarna i tysthet gjorde upp med Norge och EU kom för Island som en chock. Fiskeministern Jacob Vestergaard bekräftade i DV att Island inte fick vetskap om förhandlingarna. Ett av skälen ska ha varit att det tycktes omöjligt att nå en överenskommelse som innefattade Norge, EU, Island och Färöarna.

De bägge örikena är dock överens om att låta dispyten om makrillavtalet bli en engångsföreteelse. Efter ett möte med Jacob Vestergaard sade Sigurður Ingi Jóhannsson i Morgunblaðið att Färöarna sett sig tvungna att göra upp med EU som ett sätt att försöka bli kvitt de sanktioner som unionen utfärdat. De har bland annat inneburit stora svårigheter för exporten med allt större lager av fisk som måste säljas till allt lägre priser till länder utanför EU.

Tonläget mellan Island och Norge är däremot betydligt hårdare. Sigurður Ingi Jóhannsson har anklagat Norge för bristande förhandlingsvilja och fult spel under förhandlingarna. Fiskeminister Elisabeth Aspaker svarade i Morgunblaðið att Norge ville se en så bred överenskommelse som möjligt, men inte till vilket pris som helst. Hon ansåg att Norge gjort flera eftergifter för att även Island skulle kunna ansluta sig till avtalet.

Källan till osämjan är vilka principer som ska tillämpas för makrillfisket. Norge förespråkar att kvoter i första hand tilldelas länder som tidigare fiskat makrill. Island vill i stället att fördelningen ska utgå ifrån makrillens aktuella rörelser längre norrut. Konflikten mellan Norge och Island gäller också hur bestånden ska mätas. Sigurður Ingi Jóhannsson åberopar att omkring en fjärdedel av makrillen befinner sig i isländska vatten under delar av året. Elisabeth Aspaker hävdar å sin sida att det bara handlar om 5 procent på årsbasis och att den isländska kvoten måste återspegla denna nivå.

Sigurður Ingi Jóhannsson tillbakavisade i Vísir kritiken från Elisabeth Aspaker. Hon menade att Island på samma sätt gått bakom ryggen på Norge genom att på egen hand göra upp med EU om en kvot på 11,9 procent. Sigurður Ingi Jóhannsson hävdade att han under förhandlingarna hade fått beskedet att unionen skulle hålla Norge informerat om utvecklingen.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

Foto: Citizen Press

"Having a shack by every waterfall and having a man there with his hands out, that’s dystopian. ... There is something fundamentally wrong, if I have to pay to go to my favourite areas."

Författaren Andri Snær Magnason i Edmonton Journal om regeringens planer på att införa ett naturpass till populära besöksmål - läs mer här.

Dokumentären om Klink och (Lands)bank(i)

Mellan 2004 och 2006 sponsrade Landsbanki galleriet Klink og Bank i Reykjavík. Idén att använda en lokal som hamnat i bankens ägo kom från Ásgeir Friðgeirsson, som då var talesperson för Björgólfur Guðmundsson och Björgólfur Thor Björgólfsson, som i sin tur var storägare i Landsbanki. Ett av de projekt som banken bekostade var dokumentärfilmen Klink og Bank. Den spelades in 2005 i regi av Þorfinnur Guðnason. Regissören ska själv inte ha tittat på den efter finanskraschen eftersom den visar hur Landsbanki genom sponsringen lyckades knyta galleriets kredd till sig. Ovan kan du se den första delen av filmen.

Skógar blir tätort - med femton invånare och tre nya hotell

Med tre nya hotell på väg och flera nya byggnader som ska tjäna turister tänker Rangárþing eystra göra Skógar till en tätort. Trots att det i dag bara bor femton personer i samhället. Men investeringarna i turistnäringen kommer att öka behovet av bostäder nära Skógar. Alla är dock inte nöjda med planerna. Flera lokalpolitiker befarar att hotellen kommer att skymma utsikten av Skógafoss.

Vattenfallet Skógafoss och hembygdsmuseet Skógasafn tillhör de populäraste turiststoppen på södra Island. Varje år besöks de av allt fler resenärer. Men den lilla orten Skógar har bara runt femton invånare. När den var som störst bodde omkring hundra personer i samhället vid Eyjafjallajökulls fot.

Nu är det på väg att förändras. Redan vid månadsskiftet öppnar ett nytt hotell med tjugo rum. Bakom satsningen står enligt Vísir samma par som driver Hótel Anna i Moldnúpur en mil längre västerut. Tidigare i april invigde de en servering med plats för sextio personer.

Ytterligare två hotell står på tur. Totalt handlar det om 5 000 kvadratmeter nya byggnader och 300 nya sängplatser. Bakom ett av initiativen står enligt Fréttablaðið företagen Reykjavík Backpackers och Nitur. Hotellet med tillhörande restaurang och servicebyggnader hamnar direkt öster om vattenfallet.

När beslutet klubbades i detaljplanenämnden kallade tre ledamöter klartecknet för en "planeringsolycka" som inte skulle gå att återkalla. De förespråkade att hotellet skulle flyttas ytterligare 50 meter österut. Då hade vyn mot Skógafoss varit säkrad från alla väderstreck. Nu anser de att utsikten är hotad:

"Över hela världen är utvecklingen sådan att service och byggnadsverk placeras längre bort från naturpärlor än vad vi har gjort. Det görs för att de upplevs som allra bäst i orörd omgivning, och orörd natur är vårt adelsmärke."

Hotellbygget fick ändå klartecken i nämnden. Eftersom det till större delen bara blir en våning högt uppges inte utsikten vara i fara.

De nya hotellen är inte den enda förändringen som är på väg i Skógar. Den andra sker i dagsläget bara på pappret, men kan på några års sikt innebära att invånarantalet ökar från 15 till 200. Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, säger till Vísir att förändringen innebär att kommunen tar över ansvaret för flera områden:

"Vi håller på att ändra vår översiktsplan så att Skógar blir en tätort, den andra av två tätorter här i kommunen. Den andra är naturligtvis Hvolsvöllur. ... Det betyder att när vi har fått ett samhälle i Skógar med kanske 200 invånare blir kommunen skyldig att dra fram kallt vatten, avloppssystem, gatuunderhåll och annat sådant."

Något annat som då åter skulle kunna bli aktuellt på orten är en skola. En sådan fanns när Skógar var som störst, men i dag bussas barnen i regionen till Hvolsvöllur.

Den största arbetsgivaren i området är i stället Skógasafn, hembygdsmuseet grundat av Þórður Tómasson. Förra året besöktes det av över 60 000 gäster och det gör varje år en vinst på runt 25 miljoner isländska kronor. Under vintern har museet åtta anställda, men under sommaren ökar antalet till tjugo, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om planerna för Skógar.

Guðni Ágústsson på väg tillbaka in i politiken

Guðni Ágústsson ser ut att bli Framstegspartiets lösning på ledarkrisen i Reykjavík. Den tidigare partiledaren har fått frågan om han vill toppa partiets valsedel i huvudstaden. Besked kommer på torsdag - men det mesta talar för att Guðni Ágústsson tackar ja. I medierna har han redan lyft fram flygplatsfrågan som ett sätt att profilera sig under valrörelsen.

I kommunalvalet i Reykjavík för fyra år sedan gjorde Framstegspartiet sitt sämsta resultat i kommunen sedan 1942. Dagens opinionssiffror är för partiet närmast katastrofala. Med dryga månaden kvar till valet behöver Framstegspartiet dubbla väljarstödet för att ha chans på ett mandat i fullmäktige.

Toppkandidaten Óskar Bergsson valde nyligen att hoppa av för att ge ett annat namn möjligheten att leda Framstegspartiet i valet. Namn som har diskuterats är enligt DV fotbollstränaren Guðjón Þórðarson och juristen och tidigare presidentkandidaten Herdís Þorgeirsdóttir. Magnús Scheving, grundare och ägare av barnprogramssuccén Latibær har också fått frågan.

En som däremot inte har tillfrågats är Guðrún Bryndís Karlsdóttir, som är nummer två på Framstegspartiets lista. Hon säger till Vísir att hon anser sig vara mer lämpad än Guðni Ágústsson. Men partiföreningarna i Reykjavík hoppas enligt RÚV i stället på att den tidigare partiordföranden tackar ja. Det är dessutom ett förslag som den nuvarande ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson står bakom. Även alltingsledamoten Karl Garðarsson förespråkar Guðni Ágústsson, rapporterar Vísir.

Den 65-årige Guðni Ágústsson har suttit i alltinget i tjugoett år, varav åtta år på posten som jordbruksminister. Han lämnade sin plats i parlamentet i november 2008 med motiveringen att Framstegspartiet behövde förnyas efter finanskraschen. Han lämnade samtidigt också uppdraget som partiordförande, en post som han hade i bara drygt ett år. Sedan sin tid i alltinget är han bosatt i centrala Reykjavík, men uppvuxen på landsbygden på sydvästra Island.

I dag är Guðni Ágústsson alltjämt verksam inom jordbruksbranschen som direktör för mejeriernas intresseorganisation Samtök afurðastöðva í mjólkuriðnaði. Men bland allmänheten är han kanske framför allt känd som historieberättare och reseledare. Hans bok med skrönor från landsbygden, Guðni - léttur í lund, var en av förra årets bäst säljande.

Guðni Ágústsson har utlovat ett besked på torsdag. Rykten gör dock gällande att han kommer att ställa upp i valet den 31 maj. Han talar i en intervju med Vísir om att svara på "ett nödrop" från partiet. Han tycks dessutom redan ha börjat driva en av Framstegspartiets profilfrågor, nämligen att behålla inrikesflygplatsen på Vatnsmýri i Reykjavík:

"Det är många som är intresserade av kandidaturen inte minst för att Framstegspartiet är helt för att försvara flygplatsen på Vatnsmýri. Den är viktig för Reykjavík och för hela landet. Detta är den bästa flygplatsen i landet och den viktigaste."

I Reykjavík betraktas Framstegspartiet ofta som en angelägenhet för landsbygdsväljare. Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólann á Akureyri, säger till DV att Guðni Ágústsson är ett namn som sannolikt skulle vara en bättre röstmagnet utanför huvudstaden. Han tror heller inte att flygplatsfrågan kan bli något trumfkort under valrörelsen. Dess framtida läge är även det en fråga som främst engagerar människor utanför Reykjavík:

"Han står för värderingar och åsikter som får mer gensvar utanför Reykjavík än inne i staden. Men naturligtvis kan han lyfta partiets stöd något, och det behövs inte lyfta stödet mycket så har de chans på en person."

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets ledarkris i Reykjavík.

Dagens citat

"Här sitter jag för att diskutera kapitalkontroller, indexreglering och skuldkorrigering med belgare, danskar, mauritier och indonesier #FML [fuck my life] #ishouldgetamedal."

Margrét Gísladóttir, assistent till utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i ett inlägg på Twitter från ett möte på Bali med företrädare för andra länder.