lördag 10 maj 2014

Försvunna oljetanken kan ha hittats under Mývatns botten

Tio år efter att en bogserbåt tappade en oljetank i Mývatn har Land­helg­is­gæsl­a Íslands sannolikt lyckats lokalisera den. Vid undersökningar i sjön har ett föremål av samma storlek påträffats en dryg meter under sjöns botten. Ännu finns inget beslut om att försöka plocka upp tanken ur sjön. Myndigheterna har tidigare fått kritik för att inte ha försökt desarmera en tickande miljöbomb.

År 2004 slutade företaget Kísiliðjan att utvinna kiselgur ur gyttja från Mývatn. Under de allra sista dagarna inträffade en olycka. I sjöns norra del tappade en bogserbåt en oljetank med utrymme för 1 000 liter olja i vattnet. Besättningen upptäckte inte att tanken saknades förrän de gått i land.

Hur mycket olja som fanns i tanken var osäkert. Klart var dock att den inte var full eftersom en hel del använts till en pråm.

Ingen såg när oljetanken föll i vattnet. Varken dykare eller helikopter lyckades hitta den. En flagga placerades dock på den plats där olyckan tros ha ägt rum.

Hittills har inga utsläpp påträffats i sjön. Myndigheterna har dock fått hård kritik för att inte ha engagerat sig tillräckligt för att hitta oljetanken. Ett utsläpp skulle kunna få katastrofala konsekvenser i en sjö där redan många av arterna kämpar för att överleva.

Nu tror sig Land­helg­is­gæsl­a Íslands ha lyckats lokalisera tanken. Ungefär vid den plats där olyckan tros ha inträffat har de kunnat identifiera ett metallföremål i samma storlek som tanken. Föremålet ligger 1,1 meter under sjöns botten. På platsen är djupet fyra meter.

Först ska tanken identifieras med säkerhet. Därefter tar Umhverfisstofnun beslut om oljetanken ska tas upp ur sjön, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

En av de arter som riskerar att snart helt försvinna från Mývatn är den grönalg som kallas kúluskítur. De små algbollarna fanns för inte länge sedan i miljontals exemplar i sjön. Nu är den sällsynt. Árni Ein­ars­son, biolog vid Nátt­úru­rann­sókna­stöðinn við Mý­vatn, säger i Morgunblaðið att förklaringen är att solljuset inte längre når ned till botten. Bakterier gör vattnet grumligt och förhindrar därmed den process som skapar näring:
"Detta är en mycket stor förändring i Mývatns djur- och växtliv. Algmattan är ett av sjöns kännetecken. Den upprätthåller jämvikt och är också underlag för olika djur som äts av fisk och fågel."
Här kan du läsa mer om sökandet efter oljetanken i Mývatn.