onsdag 30 juli 2014

Regeringen splittrad om alkoholförsäljning i butiker

Vilhjálmur Árnason lägger i höst fram ett förslag om att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker. Genom att skrota alkoholmonopolet ska enligt självständighetspartisten i stället kommunerna få ansvaret för vilka som får sälja öl, sprit och vin på Island. Förslaget har stora möjligheter att få majoritet i alltinget. Men regeringspartierna är långt ifrån eniga i frågan.

Det är inte första gången som alltinget får ta ställning till ett förslag om att avskaffa ÁTVR:s alkoholmonopol och tillåta försäljning inte bara hos Vínbúðin utan även i livsmedelsbutiker. År 2007 ställde sig 17 ledamöter bakom ett sådant förslag, men det nådde aldrig hela vägen fram till votering i parlamentet.

Året därpå var det dags igen. Bland dem som då backade upp förslaget fanns fyra av Självständighetspartiets nuvarande statsråd: Bjarni Benediktsson, Illugi Gunnarsson, Kristján Þór Júlíusson och Ragnheiður Elín Árnadóttir. Inte heller den här gången fullföljdes förslaget. Det var just denna fråga - i stället för bankkraschen - som alltinget skulle debattera när det återsamlades efter julledigheten i januari 2009. Debatten stördes dock av massiva demonstrationer utanför alltinget. Protesterna ledde sedan fram till nyval.

Nu avser enligt Morgunblaðið Självständighetspartiets Vilhjálmur Árnason lägga fram ett liknande förslag i höst. Det går ut på att tillåta försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker. Precis som i dag måste den personal som säljer alkohol ha fyllt 20 år, och den som köper måste ha fyllt 20 år. Ingen försäljning ska få ske efter klockan 20.

Förslaget innebär att ansvaret för försäljningen flyttas till kommunerna. Det blir upp till kommunerna att ge tillstånd för alkoholförsäljning. Om det upptäcks att en butik säljer alkohol till kunder som är under 20 år ska tillståndet dras in.

I dag finns 48 systembolag på Island. Av dessa är 12 belägna i Reykjavíkområdet. Resten är utspridda över landet. På glesbygden har butikerna ofta öppet bara några få timmar i veckan.

Genom att tillåta försäljning av starksprit i livsmedelshandeln skulle glesbygdsbutiker enligt Vilhjálmur Árnason få en konkurrensfördel. Samtidigt skulle statens kostnader minska eftersom butikslokaler som i dag är stängda större delen av veckan skulle kunna sägas upp.

Vilhjálmur Árnason säger i Morgunblaðið att ett annat syfte är att öka tillgängligheten. Han tror inte att det nödvändigtvis kommer att öka konsumtionen av alkohol. När inte kunderna längre behöver storhandla hos systembolaget kan det avdramatisera alkohol och därmed skapa ett förhållningssätt som inte kännetecknas av tabu:
"Jag anser att samhället befinner sig vid den vändpunkt att det ropas efter detta. ... Jag baserar mycket detta på landsbygdsperspektiv. Att detta kunde styrka handeln på landsbygden och öka servicen både för landsbygden och turister."
Enligt Vísir finns det ett starkt stöd i alltinget för Vilhjálmur Árnasons förslag. Åtminstone 30 av 63 ledamöter - därav samtliga självständighetspartister - sägs vara för att tillåta alkoholförsäljning i butiker.

Men inom koalitionspartnern Framstegspartiet finns politiker som vill behålla monopolet. Alltingsledamoten Silja Dögg Gunnarsdóttir skriver i Fréttablaðið att friheten att köpa alkohol för med sig ofrihet för andra. Alkohol för med sig stora kostnader för samhället. Genom att begränsa tillgängligheten tar staten ansvar för medborgarnas säkerhet:
"Enligt min mening vore fri försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker inte ett steg framåt för det isländska folket. I många länder är produktion och försäljning av alkohol en inkomstkälla för bönder, producenter, reklambyråer, massmedieentreprenörer och investerare. Alkohol är också jobbskapande. Det skapar valutaintäkter på grund av export och statskassan tjänar på detta på grund av påslaget av alkoholskatt. Alkohol är därför ekonomiskt viktigt. Men vinsten av försäljning och produktion av alkohol är dyrköpt för samhället. Det är främst tre saker som leder till att alkohol orsakar så stora fysiska, psykiska och sociala skador: förgiftning i kroppen, berusning och beroende."
Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är skeptisk till förslaget. Han säger till Vísir att han är orolig för att en avreglering skulle öka konsumtionen av alkohol:
"Jag är mycket försiktig vad gäller försäljning och tillgänglighet till varor som alkohol i andra butiker än de som nu har detta. Så finns det annat i detta som man kan fundera över. Om man skulle tillåta köpmannen på hörnet, de små butikerna här i Reykjavík och naturligtvis på landsbygden, att sälja alkohol snarare än dessa stora. Detta är några saker att undersöka och fundera över, men sett till helheten är det inte önskvärt att utvidga tillgängligheten till varor som alkohol. Därför att det helt enkelt betyder mer konsumtion, vilket inte är önskvärt."
Ett annat argument för att skrota alkoholmonopolet är enligt Vilhjálmur Árnason att ge bryggerierna själva möjlighet att sälja sina produkter. Därmed skulle mindre bryggerier få det lättare på marknaden.

Men det håller inte Agnes Sigurðardóttir med om. Hon är en av ägarna av Bruggsmiðjan i Árskógssandur som tillverkar det populära ölet Kaldi. Hon säger i Fréttablaðið att monopolet är positivt för att alla producenter behandlas lika. Om livsmedelsbutikerna skulle börja sälja alkohol skulle de enligt Agnes Sigurðardóttir pressa priserna genom stora beställningar - och det skulle gynna de stora bryggerierna på de mindre producenternas bekostnad:
"Vi ser att den service som systembolagen erbjuder i dag är fantastisk och de gynnar varken våra varor eller andras. Dessutom har det skapats stor professionalitet inom systembolagen som skulle försvinna. Det som är svårast är att när de stora livsmedelskedjorna kommer in på denna marknad så kommer de att ta in stora mängder öl till förmånliga priser som vi inte kan konkurrera med. ... På systembolagen är alla lika. Det är vad som har så stor betydelse för oss små producenter. Transportkostnaden fördelas jämnt på alla och individens bostadsort har ingen betydelse när det gäller att köpa våra varor."
Agnes Sigurðardóttir ser inte heller något behov av en kulturförändring när det gäller alkoholkonsumtion. Vilhjálmur Árnason talar om en anpassning till utlandet och att turister som kommer till Island är vana att kunna handla alkohol i dagligvarubutiker. Agnes Sigurðardóttir säger i Fréttablaðið att hon i stället tar emot många besökare som avundas det isländska alkoholmonopolet.

Här kan du läsa mer om attityderna till alkoholförsäljning på Island.