Reyðarfjörður blir Fortitude

Ett mystiskt dödsfall förvandlar tryggheten i idyllen Fortitude till en livsfarlig plats. Så ser huvudintrigen ut i den brittiska tv-serien Fortitude som har premiär på Sky i januari nästa år. Mordgåtan kommer att sändas i tolv avsnitt. Den är till stora delar inspelad i Reyðarfjörður på den isländska ostkusten. I rollerna syns bland andra Stanley Tucci, Michael Gambon, Jessica Raine, Sofie Gråbøl, Richard Dormer och Christopher Eccleston.



Ovan kan du se två smakprov från serien.

Geir H. Haarde blir Islands ambassadör i USA

Geir H. Haarde blir ambassadör i Washington. Det står klart sedan utnämningen fått klartecken från USA. Den tidigare statsministern efterträder Guðmundur Árni Stefánsson på posten. Geir H. Haarde tillträder som Islands ambassadör i USA vid årsskiftet. Då väntas även Árni Þór Sigurðsson ta över som ambassadör i Ryssland.

Det var i går sex år sedan den isländska staten köpte 75 procent av aktierna i Glitnir för 600 miljoner euro. Affären fick inte den stabiliserande effekt som regeringen och centralbanken hoppades. Efter några timmars lugn på börserna fortsatte sedan Glitnirs aktiekurs nedåt. En dryg vecka senare var banken i praktiken ett konkursbo.

Ingen isländsk politiker har kommit att förknippas lika intimt med finanskraschen som dåvarande statsministern Geir H. Haarde. Sannolikt kommer hans politiska arv alltid att vara omstritt - för somliga är han regeringschefen som sov på sin vakt utan att vakna av de varningssignaler som nådde Island, för andra är han den politiker som lät storbankerna gå omkull och införde de nödlagar som bidrog till den ekonomiska återhämtningen.

Det är nu klart att Geir H. Haarde blir Islands ambassadör i Washington. Vid årsskiftet efterträder han Guðmundur Árni Stefánsson på posten. Utnämningen gjordes redan i somras, men den har nu enligt RÚV fått klartecken från USA.

Geir H. Haarde har en gedigen politisk erfarenhet att stå på. I 22 år representerade han Självständighetspartiet i alltinget. Hälften av denna tid var han antingen utrikes-, finans- eller statsminister. Geir H. Haarde har som student också varit bosatt i USA i flera år.

Efter finanskraschen ställdes Geir H. Haarde inför landsdomstol där han åtalades för försumlighet. Han friades från alla punkter utom en. Geir H. Haarde hade enligt rätten gjort sig skyldig till grundlagsbrott genom att före kraschen inte hålla särskilda regeringssammanträden om oron på finansmarknaderna.

Geir H. Haarde har vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att få domen prövad. Domstolen har tagit upp fallet till granskning, men det är ännu oklart om det kommer att tas upp till en formell prövning. Rättsprocessen har tidigare fått kritik av Europarådet.

Målet för Geir H. Haarde är att bli helt och hållet rentvådd. Rättsprocessen mot honom var också ett av de mest kontroversiella och politiskt laddade beslut som någonsin fattats i alltinget. Bland partikamraterna i Självständighetspartiet fanns ett starkt motstånd mot åtalet eftersom det ansågs vara en hämnd från politiska motståndare.

Utnämningen av Geir H. Haarde till den tunga ambassadörsposten i USA är från Självständighetspartiets sida därför också symbolisk. Den är dels ett sätt att säga att Geir H. Haarde är kompetent nog för ett eftertraktat toppjobb, dels ett sätt att indirekt kompensera och be honom om ursäkt för den rättsprocess som enligt Självständighetspartiet fördes på felaktiga grunder.

Därmed signalerar beslutet även internt att Geir H. Haarde har partiets och regeringens förtroende. Det innebär därför också ett godkännande av Geir H. Haardes - och därmed partiets egen - hantering av finanskraschen.

I somras utsågs även Gröna vänsterns Árni Þór Sigurðsson till ambassadör. Hans placering har dock inte tillkännagivits, men alla rykten placerar honom i Moskva där han väntas efterträda Albert Jónsson. Han har redan avsagt sig sin plats i alltinget till ersättaren Steinunn Þóra Árnadóttir.

Här kan du läsa mer om utnämningen av Geir H. Haarde.

Kraftiga jordskalv fortsätter att skaka Bárðarbunga

Illustration: Jarðvísindastofnun

Ett jordskalv med en magnitud på 5,5 skakade i går eftermiddag Bárðarbunga. Det var det näst kraftigaste skalvet sedan aktiviteten vid vulkanen började för en och en halv månad sedan. Sedan dess har omkring 25 000 jordskalv ägt rum i området - och hela 39 skalv har haft en magnitud på minst 5,0.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsatte under gårdagen med oförminskad intensitet. Visserligen är kraften i utbrottet inte lika stor som i inledningsskedet, men fortfarande pumpas stora mängder lava upp ur jordens inre strax norr om Vatnajökull. Lavafältet mäter nu enligt Jarðvísindastofnun minst 46 kvadratkilometer.

Både den stabila styrkan och varaktigheten har förvånat forskarna. Vulkaner är visserligen oförutsägbara, men många hade nog gissat att utbrottet skulle vara högst ett par veckor.

En av dem är vulkanologen Ármann Höskuldsson. Han säger till Vísir att de flesta sannolikt hade räknat med att utbrottet skulle vara över inom tio dagar. Men det är enligt Ármann Höskuldsson inte det enda som är oväntat med utbrottet vid Holuhraun:

"Ett stort och högt flöde av magma upp till ytan och mycket gas kännetecknar detta utbrott. Det är något som vi inte har sett tidigare i samband med jämförbara utbrott. Faktiskt har vi inte sett något jämförbart utbrott. Detta är ett mycket större utbrott än vad vi har sett både under 1800- och 1900-talen. Vi behöver backa tillbaka till utbrottet i Lakagígar för att hitta något jämförbart."

Inte heller den jordskalvssvärm som i mitten av augusti blev startpunkten för den förhöjda aktiviteten är över. Under gårdagen registrerades bara 67 skalv i området, men måndagens hårda väder påverkade sannolikt mätinstrumenten. Under en period inträffade över tusen skalv om dagen.

De stora skalven är dock inte över. Klockan 13.42 i går skedde ett skalv med en magnitud på 5,5, det näst kraftigaste sedan jordskalvssvärmens början. Av de omkring 25 000 jordskalv som sedan dess ägt rum i området har hela 39 haft en magnitud på minst 5,0. Det största skalvet uppmättes till 5,6.

Skalven är ovanligt kraftiga för att vara kopplade till ett pågående vulkanutbrott. Vid varje stort skalv sjunker Bárðarbungas krater flera decimeter. De stora skalven sker också i direkt anslutning till kratern.

Hittills har problemet med giftiga vulkangaser framför allt drabbat norra och östra Island. För att kunna mäta halten av svaveldioxid i luften har nätet av mätinstrument utökats rejält. Internetuppkopplade mätare finns enligt ett pressmeddelande nu i Akureyri, Húsavík, Mývatn, Kelduhverfi, Vopnafjörður, Egilsstaðir och Reyðarfjörður. Portabla mätare placeras ut i Bakkafjörður, Borgarfjörður Eystri, Seyðisfjörður, Neskaupstaður, Eskifjörður, Fáskrúðsfjörður, Breiðdalsvík, Djúpivogur, Höfn, Fljótsdalur och Jökuldalur.

Utbrottet och de giftiga vulkangaserna har tömt lagret av gasmasker. Både privatpersoner, myndigheter, företag och och forskare har beställt masker. Steindór Gunnlaugsson, vd för företaget Dynjandi som importerar gasmasker, säger till Vísir att väntelistan har hunnit bli lång:

"Det är många som väntar, både företag och institutioner. I synnerhet i öster och i norr och så är det privatpersoner som vill vara förberedda på allt som också beställer av oss."

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Glaciären är en totalförändrad syn jämfört med hur det var för några få år sedan. Det fanns skär som anades i slutet av augusti 2009 men som nu har blivit till hela fjäll."

Ólafur Eggertsson, bonde på Þor­valds­eyri vid Eyjafjallajökulls fot, i Morgunblaðið om hur glaciären har smält de senaste åren med betydligt fler isfria partier.

Rekordlågt stöd för Islands regering

Bara var tredje islänning stödjer landets högerregering. Det är den lägsta siffran hos opinionsinstitutet MMR sedan koalitionen mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet tog makten för snart ett och ett halvt år sedan. Självständighetspartiet är mätningens stora förlorare medan Framstegspartiet åtnjuter ökat stöd.

När koalitionen mellan Framstegspartiet och Självständighetspartiet tog makten förra året hade regeringen ett starkt stöd. I juni förra året stod hela 59,9 procent av väljarkåren bakom regeringen. Sedan dess har den långsiktiga trenden pekat nedåt i MMR:s mätningar. Nu uppger bara 34 procent att de känner stöd för regeringen - den hittills lägsta siffran under mandatperioden och en nedgång med 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Sedan den förra undersökningen gjordes har regeringen presenterat budgetpropositionen för år 2015. Den har fått hård kritik för att gynna höginkomsttagare på låginkomsttagarnas bekostnad. Särskilt omstritt är förslaget att höja matmomsen från 7 procent till 13 procent.

Regeringspartierna är dock splittrade. Inom Framstegspartiet finns ett starkt motstånd mot den höjda matmomsen. Det kan vara förklaringen till Självständighetspartiets ras - där det finns enighet om momshöjningen - i opinionen.

Självständighetspartiet får nu 25,2 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter sedan föregående mätning. Ljus framtid får 18,8 procent (+1,0), Socialdemokraterna 15,2 procent (-1,7), Gröna vänstern 12,5 procent (+2,1), Framstegspartiet 12,3 procent (+1,0) och Piratpartiet 9,7 procent (+0,5).

Inga andra partier är i närheten av femprocentsspärren till alltinget. Hushållens parti och Höger-gröna får 1,1 procent, Gryning 0,7 procent, Demokrativäktaren 0,6 procent, Regnbågen och Sturla Jónsson 0,4 procent samt Folkfronten och Humanistpartiet 0,1 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Får arbetstillstånd för att sälja persiska mattor

Att sälja persiska mattor kräver specialkunskaper som bara kan fås genom utbildning och erfarenhet. Héraðsdómur Reykjavíkur river därför upp myndighets- och departementsbeslut om att neka en iransk medborgare arbetstillstånd. Domstolen anser att myndigheterna underskattat den expertis som krävs för att utföra jobbet. Därför får mannen stanna på Island.

Mannen kom till Island från Iran första gången år 2011 för att studera på Háskóli Íslands. Han skötte sina studier utan anmärkning och det tillfälliga uppehållstillståndet förlängdes därför vid två tillfällen.

Samma år köpte mannen ett isländskt bolag från juristbyrån Logos. Han tog plats i styrelsen och utsågs både till vd och firmatecknare. Bolaget bytte också namn och inriktning. Det nya bolaget skulle ägna sig åt att importera och sälja persiska mattor och silke samt matvaror från Mellanöstern som nötter och dadlar.

I december 2012 anställdes mannen på heltid i ett år av bolaget. Fackföreningen Verslunarmannafélag Reykjavíkur godkände villkoren och gav sitt klartecken till anställningen.

Vinnumálastofnun ifrågasatte däremot grunderna för anställningen. Myndigheten ansåg att det inte behövdes några expertkunskaper för att handla med persiska mattor. Vidare hävdade Vinnumálastofnun att bolaget - om det inte kunde hitta en lämplig person på Island - i första hand skulle vända sig till EES-området eftersom medborgare därifrån har förtur till arbetstillstånd.

Under våren 2013 sökte bolaget efter en lämplig kandidat genom annonser både på Island och inom EES-området. Bolaget fick dock bara ett enda svar. Denna sökande ansågs inte vara tillräckligt kvalificerad för jobbet.

I maj förra året beslutade Vinnumálastofnun att mannen skulle nekas ett tillfälligt arbetstillstånd. Välfärdsdepartementet fattade senare samma beslut.

Mannen valde att överklaga till Héraðsdómur Reykjavíkur. Och domstolen ger honom rätt. Rätten anser att mannen dels har kunnat visa att det krävs expertkunskaper för att kunna bedöma persiska mattors kvalitet, dels har kunnat visa att han själv har den utbildning som krävs för att handla med mattor.

Héraðsdómur Reykjavíkur kör därmed över både Vinnumálastofnun och välfärdsdepartementet. Domstolen menar att de har underskattat de nödvändiga specialistkunskaperna för jobbet. Därför ska mannen beviljas ett tillfälligt arbetstillstånd. Staten ska också betala mannens bolag 300 000 isländska kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Bárðarbungas magmakammare kan tömmas inom ett dygn

Lavans utbredning i fredags.
Illustration: Jarðvísindastofnun

Vid ett stort och explosivt utbrott kan Bárðarbungas magmakammare tömmas inom loppet av ett dygn. Översvämningarna gör att vattenmassorna i Jökulsá á Fjöllum fyrtiofaldigas, vulkanaskan lägger delar av Island under mörker och askpelaren stiger 30 kilometer upp i luften. Så ser det ut när vulkanologen Ármann Höskuldsson skissar på det största tänkbara utbrottet i Bárðarbunga, rapporterar Vísir.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsätter med oförminskad styrka och har nu pågått i en månad. De senaste dagarna har lava fortsatt att rinna i nordlig riktning från kratrarna. Lavafältet går nu också rakt över F910, den väg som forskarna hittills har använt för att ta sig fram till Holuhraun.

Lavafälten som skapats vid utbrotten vid Holuhraun mäter nu 44,21 kvadratkilometer. Det pågående utbrottet svarar för 43,84 kvadratkilometer och det lilla utbrott som bara varade i några få timmar mäter 0,37 kvadratkilometer. Senast ett isländskt vulkanutbrott producerade lika mycket lava var Hekla år 1947.

Ett utbrott i Bárðarbungas krater är fortfarande ett av experternas huvudspår för den fortsatta utvecklingen. Vulkanologen Ármann Höskuldsson säger till Vísir att vulkanens magmakammare skulle kunna tömmas inom ett dygn eller två vid ett stort och explosivt utbrott:

"Det största och värsta vulkanutbrottet som kan inträffa där skulle vara över på jättekort tid. Här talar jag om ett enormt stort utbrott, men fördelen är att fjället ligger långt in på land och långt från allt. Med detta följer de värsta översvämningarna som har skissats i detta scenario, och Jökulsá á Fjöllum skulle fyrtiofaldiga sin vattenmängd med tillhörande skador på byggnadsverk. ... Det blir naturligtvis ett förskräckligt mörker, men de senaste åren har människor på södra Island upplevt just detta."

Även om utbrottet skulle vara över på kort tid - under utbrottets mest intensiva skede skulle askpelaren från vulkanen kunna bli 30 kilometer hög - skulle problemen med kringblåsande vulkanaska kunna vara i flera år.

Ármann Höskuldsson ser dock enligt Vísir fördelar med ett kort men stort utbrott. Det skulle nämligen minska sannolikheten för andra stora utbrott under de närmaste åren:

"Man måste vara förberedd på detta. Detta blir förskräckligt medan det pågår, men alternativet är kanske att inte ha detta hängande över sig i årtionden."

Däremot tror inte Ármann Höskuldsson att ett jätteutbrott i Bárðarbungas krater skulle sätta stopp för utbrotten på öppen mark vid Holuhraun. Han säger till Vísir att det är sannolikt att de skulle fortsätta:

"Den magma som kommer upp norr om glaciärtungan kommer från större djup, mer eller mindre. Explosionsutbrott i Bárðarbunga kommer från en grundare magmakammare. Det värsta skulle vara över, men så skulle man ha lavautbrott som skvalpar omkring ett tag och som inte skapar några andra faror än från gasen som kommer upp nu."

Jordskalven i den nordliga änden av den magmafyllda berggång som leder från Bárðarbungas krater till Holuhraun har minskat. Däremot fortsätter kratern att sjunka och flera kraftiga skalv har noterats under helgen. Skalv med en magnitud på 5,2 registrerades både under lördagen och söndagen. Antalet skalv är nu dock bara runt hundra om dagen, vilket är långt färre än tidigare.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Det är unikt att ligga där på vintern och titta på norrskenet. ... Och för övrigt besöker omkring 95 procent av de turister som besöker Árneshreppur Krossneslaug. Ibland har det kommit runt 300 personer om dagen eftersom folk åker dit alla dygnets timmar."

Arinbjörn Bernharðsson, född och uppvuxen i Árneshreppur, i Bæjarins Besta om Krossneslaug - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Bárðarbunga ligger mitt på hetfläcken under Island. ... Hetfläcken började under Sibirien för ungefär 250 miljoner år sedan. Jordskorpans kontinentalplatta har sedan drivit som en flotte på vattnet men hetfläcken är fortsatt på samma plats. Nu sjuder den under oss. En gång låg Sibirien över den, så Baffinön, sedan Grönland och nu Island."

Vulkanologen Haraldur Sigurðsson i Morgunblaðið om den hetfläck som ligger under Island.

Första nya gatan i Reykjahlíð sedan 1980-talet

Både i kommunen Skútustaðahreppur och tätorten Reykjahlíð minskar antalet invånare från år till år. Ändå finns det ett stort behov av bostäder i den nordisländska kommunen. Varje sommar anländer över 100 personer för att arbeta inom turistnäringen vid Mývatn. För att kunna bygga nytt ger nu kommunen för första gången sedan 1980-talet klartecken för en ny gata.

Vid årsskiftet bodde 371 personer i Skútustaðahreppur, den nordisländska kommun som omger Mývatn. I tätorten Reykjahlíð fanns 141 invånare. Siffrorna är historiskt låga - ändå är bostadsbehovet större än någonsin tidigare.

Mývatn är en av Islands största turistmagneter. Varje sommar kommer upp till 150 personer för att säsongsarbeta inom turistnäringen. Antalet jobb ökar från år till år i takt med att antalet besökare stiger. Säsongen blir också allt längre med fler turister som besöker regionen under vår och höst.

Hittills har kommunen haft svårt att tillgodose behovet av bostäder. Inget ledigt finns i Reykjahlíð. Men nu öppnar kommunen dörren för nybyggen.

I en ny detaljplan för Reykjahlíð klubbas bygget av en ny gata i tätorten. Det är första gången sedan 1980-talet som en ny gata anläggs - då var det Birkihraun, en av fyra gator i den egentliga tätorten. Vad den nya granngatan ska heta är ännu inte klart.

Fruktar vulkanutbrott ska stoppa turer till Askja

I snart sex veckor har vägen till Askja varit stängd. Dag efter dag har Mývatn Tours tvingats att ställa in bussturerna till vulkanen på grund av utbrotten och jordskalven vid Bárðarbunga. Säsongen är med all sannolikhet över - men vd:n Gísli Rafn Jónsson är enligt Vísir också osäker inför nästa säsong. Utbrotten kan bli långvariga och det är inte alls säkert att avspärrningarna hävts till våren.

Den 19 augusti beslutade myndigheterna om en utrymning av höglandet norr om Vatnajökull. Då var det framför allt översvämningsrisken som oroade myndigheterna. Nu är det i stället de giftiga vulkangaserna som är det främsta skälet till avspärrningen. Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun sprider stora mängder giftig svaveldioxid.

Askjas krater ligger bara två mil norr om Holuhraun. Här i en fjällstuga hade forskarna länge sin bas, men när halterna av vulkangaser blev för höga flyttade de sig till Mývatnområdet.

I snart sex veckors tid har Mývatn Tours tvingats ställa in alla turer till Askja. Under den här perioden gör företaget i snitt en tur varannan dag till Askja. Ombord finns vid varje resa i regel ett trettiotal passagerare.

Gísli Rafn Jónsson är vd för Mývatn Tours. Han säger till Vísir att han inte har några invändningar mot myndigheternas beslut att utrymma området norr om Vatnajökull. Men situationen är svår. Samtidigt som bussarna står stilla måste de anställda få sina löner. Och det är en rejäl del av företagets intäkter som försvunnit sedan evakueringen genomfördes.

Men det är inte bara årets turistsäsong som slutar i ovisshet. Gísli Rafn Jónsson oroar sig även för framtiden. Utbrotten och avspärrningarna kan bli långvariga. Han säger till Vísir att det därför är svårt att planera inför nästa sommar:

"Vi vet inte alls hur detta går. Om vi över huvud taget kan åka dit igen eller inte. Så allt är mycket ovisst och svårt att hantera."

Att de ekonomiska konsekvenserna för Mývatn Tours - ett företag som grundades redan 1980 - blir omfattande är enligt Gísli Rafn Jónsson en självklarhet. Därför undrar han om det inte vore rättvist om han fick något slags kompensation för de avspärrningar som får bussarna att stå stilla. Eftersom staten står bakom evakueringen borde den också kunna ersätta honom ekonomiskt, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"It is very difficult to argue now that a euro membership would have served Iceland better than devaluating our own currency. So the traditional opposition to European union membership based upon our own control of our fishing resources and other aspects of our own economy has gathered strength again."

President Ólafur Ragnar Grímsson i Kitco News om Islands hantering av finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"They're actually a really unusual growth form of seaweed, because seaweeds mostly grow on the rocks but occasionally they get knocked off and rolled around in the ocean forming these beautiful little balls. ... It's quite an unusual phenomenon, it's only been seen a handful of times around the world."

Alistair Poore, biolog vid University of New South Wales i Australien, i Seven News om grönalgen marimo - känd från Mývatn på Island under namnet kúluskítur - som plötsligt dykt upp på Dee Why Beach norr om Sydney.

Saknat flygplan kraschade utanför Kulusuk

Planet som försvann under en flygning mellan Keflavík och Kulusuk den 11 september har hittats. Flygplanet påträffades enligt Sermitsiaq på ön Kulusuk nära flygplatsen på östra Grönland. Piloten, en 34-årig amerikan, omkom vid kraschen. Inga passagerare fanns ombord. Planet förlorade kontakten med tornet i Kulusuk under hårt väder strax före landning.

På morgonen den 11 september lyfte ett litet privatplan från Keflavík mot Kulusuk på Grönlands östkust. Ombord fanns en 34-årig amerikan som enligt The Bismarck Tribune arbetade med att flyga plan till kunder.

Planet skulle landa i Kulusuk klockan 14 lokal tid. Någon radar finns inte i området, men strax före landningen hade piloten kontakt med kontrolltornet utan att rapportera några problem. Han ska dock under flygningen ha sagt till sin far att han hade motorproblem, uppger The Bismarck Tribune.

Det dåliga vädret i området gjorde att sökandet kom i gång sent. Sedan en ortsbo rapporterat att ett plan flugit västerut in över inlandsisen vid samma tidpunkt som flyget från Keflavík skulle ha landat utvidgades sökområdet. Planet hade bränsle för ett par timmars flygning och skulle möjligen ha kunnat nå den grönländska västkusten.

Den 17 september påträffades flygplansvraket på ön Kulusuk av en helikopterpilot. Ön ligger alldeles nära flygplatsen i Kulusuk. Camilla Hegnsborg, pressansvarig vid den danska trafikledningen Naviair, säger till Sermitsiaq att platsen ingått i sökområdet men att det dåliga vädret gjort att vraket inte upptäckts:

"Flyet blev fundet på Kulusuk-øen, så det er tæt på lufthavnen, hvor flyet efter planen skulle lande den 11. september. Selvom området har været afsøgt alle dagene, så har det - formentlig på grund af vejret - ikke været muligt at se."

Här kan du läsa mer om det försvunna flygplanet.

Utbrott i Bárðarbunga riskerar förstöra vattentäkter

Översvämningar som sliter med sig elstolpar och vulkanaska som förgiftar vattentäkter. Det är de två främsta riskerna för invånarna på östra Island vid ett utbrott under Vatnajökull. Men just nu prioriteras arbetet med de höga halterna av svaveldioxid från Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun. Under gårdagen fick förskolebarn i Djúpivogur stanna inomhus på grund av vulkangaserna.

Trots att risken för vulkanutbrott tillhör vardagen på Island är samhället alltjämt sårbart för konsekvenserna. Vid Vatnajökull - som tros bli centrum för den vulkaniska aktiviteten i landet under de närmaste årtiondena - har de ständiga utbrotten sedan länge tvingat bort människorna från bosättningar i översvämningarnas farleder.

Men det finns flera andra risker. Just nu är vulkangaser ett stort problem. Under gårdagen upplevde invånare i Djúpivogur på sydöstra Island besvär av svaveldioxid. Därför fick enligt ett pressmeddelande ortens förskolebarn stanna inomhus.

I Djúpivogur finns i dag ingen mätutrustning för svaveldioxid. Orten kommer dock inom de närmaste dagarna att förses med en av de 40 nya mätare som placeras ut i landet. Av dessa nya mätstationer blir 25 fasta och 15 flyttbara så att de vid behov snabbt kan användas på andra platser.

Vid ett utbrott under Vatnajökull finns risken för både nedfall av vulkanaska och översvämningar. Vattenmassorna riskerar att spola bort elledningar, telefonstolpar och vägar och därmed isolera delar av landet. Askan kan göra vattentäkter obrukbara.

Myndigheter och kommuner arbetar just nu på en krisplan för östra Island. Almannavarnir, det isländska civilförsvaret, har också sökt samråd med myndigheter på Hawaii där problemen med vulkangaser är omfattande. Avdelningschefen Víðir Reynisson säger i Fréttablaðið att Almannavarnir just nu prioriterar arbetet mot vulkangaser:

"Vi tittar huvudsakligen på två saker - nedfall av aska och gasutsläpp. Gasen har företräde eftersom det är problemet som vi har nu. ... Erfarenheten från Grímsvötns utbrott 2011 är ett varnande exempel. Då förstördes tiotals vattentäkter i nedfallet av aska. I kölvattnet togs det beslut om att borra efter vatten på många gårdar för att få vattenkällan i ett slutet system. Människor behövde köra vatten mellan gårdar i flera veckor efter att utbrottet slutat eftersom vattentäkterna var obrukbara. Vi kartlägger nu riskerna tillsammans med lokalbefolkningen i öster. Vatten och elektricitet är saker som många tar för givet, och när något händer kan det orsaka avsevärda problem och därför är detta ett bekymmer."

Området norr om Vatnajökull är alltjämt avspärrat. Polisen i Húsavík har enligt Vísir vid sex tillfällen stoppat grupper som trotsat utrymningen och försökt ta sig fram till vulkanutbrottet vid Holuhraun.

Utbrottet fortsatte under fredagen med oförminskad styrka. Det har nu snart pågått i fyra veckor.

Bara 84 skalv registrerades i området i går. Det är det lägsta antalet sedan jordskalvssvärmen började för sex veckor sedan. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5,2. I samband med det skalvet sjönk Bárðarbungas krater direkt ytterligare 30 centimeter.



Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och ovan kan du se klipp från utbrottet.

Dagens citat

"Þingeyjarsveits kommunfullmäktige känner djup oro över konditionen och underhållet av grusvägar i Þingeyjarsveit och anser att dess dåliga skick hotar invånares och andra trafikanters trafiksäkerhet, där främst bör nämnas västra Bárðardalsvegur nummer 842 och Útkinnarvegur nummer 851. Kommunfullmäktige uppmanar budgetansvarig myndighet och myndigheten för trafikpolitiska frågor att öka anslagen till dessa vägar och att förbättra underhållet av dem."

Kommunfullmäktige i Þingeyjarsveit uppmanar i ett uttalande myndigheterna och regeringen till bättre underhåll av kommunens grusvägar som i det nuvarande skicket anses hota trafiksäkerheten.

Två skadade - föll i spricka vid Þríhnjúkagígur

Två personer skadades allvarligt när de föll ned i en spricka vid Þríhnjúkagígur i förmiddags. Mannen och kvinnan flyttades med helikopter till sjukhus i Reykjavík för vård. Polisen undersöker nu olycksplatsen. De två skadade, en isländsk guide och en amerikansk turist, skulle delta i en tur till Þríhnjúkagígurs krater när olyckan inträffade.

Räddningstjänsten larmades i förmiddags om att två personer, en isländsk kvinna i 40-årsåldern och en amerikansk man i 60-årsåldern, fallit ned i en spricka vid Þríhnjúkagígur. Kvinnan skulle leda en organiserad tur ned i vulkanens krater när olyckan inträffade.

Kvinnan ska ha pekat ut en spricka för besökarna när hon plötsligt tappade fotfästet och föll. Hur det gick till när mannen föll är alltjämt oklart. Antingen halkade även han eller också drogs han på något sätt med i fallet när han försökte undsätta kvinnan.

Olyckan skedde mellan samlingsplatsen vid Bláfjölls parkeringsplats och platsen där deltagarna hissas ned i Þríhnjúkagígur. Vandringen fram till kratern går över ett lavaområde. Kvinnan föll cirka sju meter och mannen fyra meter. De landade på olika avsatser i sprickan.

Räddningsarbetare fördes med helikopter till olycksplatsen. Personal med särskild utbildning för att ta sig ned i grottor användes för att ta upp mannen och kvinnan.

Kvinnan var medvetslös men vaknade till före helikopterfärden till sjukhuset i Reykjavík. Skadorna är inte livshotande men hon befaras ha ådragit sig svåra skallskador. Mannen var inte lika allvarligt skadad utan kunde med hjälp själv sätta sig i helikoptern.

Larmet kom vid klockan 11.30 lokal tid. Det dröjde ungefär en timme innan mannen och kvinnan kunde föras till sjukhus. Enligt ett pressmeddelande undersöker nu polisen olycksplatsen.

Turerna ned till Þríhnjúkagígurs krater började för ett par år sedan. Kratern ligger under en slocknad magmakammare som senast erupterade för 3 000 till 4 000 år sedan. I dag vandrar besökare cirka 2,5 kilometer över ett lavafält från parkeringsplatsen vid Bláfjöll till Þríhnjúkagígur. Det finns planer på att bygga en väg fram till kratern. Vägen ska sluta vid ett besökscentrum ungefär 300 meter från ingången.

Här kan du läsa mer om Þríhnjúkagígur.

Roman Abramovitj ville köpa Blå lagunen

Roman Abramovitj har vid två tillfällen försökt köpa Blå lagunen. Den ryske miljardären ska ha intresserat sig för lyxbadet när han första gången besökte det år 2006. Roman Abramovitj har sedan dess besökt Blå lagunen varje gång han vistats på Island. Hittills har dock affärsinviterna nobbats, rapporterar DV.

År 2006 besökte Roman Abramovitj - en av världens rikaste privatpersoner - Island för första gången på inbjudan av president Ólafur Ragnar Grímsson. Roman Abramovitj var då guvernör i den autonoma regionen Tjuktjien i östra Sibirien. Med på resan fanns också ett sändebud från den ryske presidenten Vladimir Putin. Under resan besökte de bland annat Orkuveita Reykjavíkurs huvudkontor och Blå lagunen.

Roman Abramovitj, som bland annat äger fotbollsklubben Chelsea, har sedan dess semestrat på Island flera gånger. Under besöken har han hållit en låg profil, men han har enligt DV varje gång besökt Blå lagunen.

Intresset för Blå lagunen ska ha varit så starkt att han vid två tillfällen ska ha sagt att han vill köpa in sig i ägarbolaget Bláa lónið ehf. Med på dessa resor har funnits både jurister och ekonomer redo att genomföra en affär. Bägge gångerna ska dock Roman Abramovitj ha fått nobben. Vd:n Grímur Sæmundsen säger till DV att han varken kan bekräfta eller dementera uppgifterna om mångmiljardärens intresse:

"Allmänt sett så har det några gånger hänt att väldigt starka utländska parter har visat intresse för att titta på en investering i Blå lagunen. ... Det har varit några sådana tillfällen."

Bláa lónið ehf. har efter finanskraschen utvecklats till en riktig vinstmaskin. Förra året gjorde bolaget en vinst på 1,3 miljarder isländska kronor samtidigt som omsättningen var 5 miljarder kronor.

Bolagets ekonomiska framgångsrecept har varit chockhöjda inträdesavgifter samtidigt som det nu till priset av 46 500 isländska kronor för tre timmar går att köpa tillgång till en exklusiv del av Blå lagunen där det går att bada i avskildhet, en möjlighet som bland annat utnyttjas av utländska kändisar på besök på Island. Dessutom har Bláa lónið ehf. även börjat ta betalt av gäster som bara ser sig omkring på anläggningen utan att bada.

De höjda priserna har kombinerats med rejäla höjningar av arvodena till ledningen för Bláa lónið ehf. Ändå har bolaget lyckats behålla sin marknadsandel - sju av tio utländska turister besöker Blå lagunen under sin vistelse på Island.

Bláa lónið ehf. har stora planer för lagunens framtid. Våren 2017 öppnar en ny restaurang och ett femstjärnigt hotell med 74 rum intill Blå lagunen. Hotellet kan bli det första femstjärniga i landet - om inte det bygge som planeras bredvid konserthuset Harpa i Reykjavík hinner före.

De största ägarna av Bláa lónið ehf. är enligt DV Hvatning hf. med 42 procent av aktierna, ett bolag där vd:n Grímur Sæmundsen är majoritetsägare. Energibolaget HS Orka ehf. - som i sin tur ägs av Magma Energy Sweden och pensionsfondskontrollerade Jarðvarmi slhf. - äger 33,82 procent och Saffron Holding ehf. 3,42 procent. Småägare kontrollerar tillsammans 20,76 procent av bolaget.

Bláa lónið ehf. äger inte bara Blå lagunen. Bolaget har också andelar i två andra isländska lyxbad, Jarðböðin vid Mývatn och Fontana i Laugarvatn.

Här kan du läsa mer om Blå lagunen.

Bárðarbunga släpper ut mer svavel än hela EU

Dagens prognos för spridning av
svaveldioxid.
Illustration: Veðurstofa Íslands

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun är det mest gasrika på Island under det senaste århundradet. Varje dag producerar utbrottet minst lika mycket svavel som de samlade utsläppen inom EU under ett dygn. Utbrottet visar inga tecken på att vara på väg att upphöra, men antalet jordskalv minskar stadigt. Samtidigt fortsätter trycket att stiga i underjordiska berggången som leder från Bárðarbunga till Holuhraun.

Dagligen uppgår de samlade utsläppen av svavel inom EU till 14 000 ton. Trots de enorma mängderna hamnar unionens totala utsläpp ofta i skuggan av Bárðarbunga. Varje dag producerar utbrottet vid Holuhraun mellan 10 000 och 60 000 ton svaveldioxid.

Beräkningarna har gjorts av Þorsteinn Jóhannsson vid Umhverfisstofnun. Han säger i Fréttablaðið att Island inte upplevt något utbrott med lika omfattande produktion av vulkangaser under det senaste århundradet:

"Det står klart att inget utbrott under 1900-talet ens kommer nära detta. Vi måste leta långt tillbaka till 1800-talet för att hitta ett lika gasrikt utbrott. Detta slår faktiskt ut alla måttstockar som vi har."

Under gårdagen spreds vulkangaserna över östra och nordöstra Island. I dag väntas svaveldioxiden enligt Veðurstofa Íslands prognos blåsa över östra och sydöstra Island.

Vulkanutbrottet visar inga tecken på att vara på väg att upphöra. Samtidigt finns det indikationer på ett stigande tryck i den fyra mil långa underjordiska berggång som leder från Bárðarbungas magmakammare, under Dyngjujökull och fram till Holuhraun. Här samlas sannolikt också mer magma än vad som når ytan. Därför finns en stor risk för ett nytt utbrott längs berggångens sträckning.

Ett sådant utbrott skulle kunna ske under Vatnajökull - antingen i Bárðarbungas krater eller under utlöparen Dyngjujökull. Konsekvenserna vid ett större utbrott blir sannolikt nedfall av aska främst i vulkanens närhet och översvämningar som förmodligen drabbar norra Island längs glaciärälven Jökulsá á Fjöllum.

Jordskalven i området fortsätter att minska i antal. Under torsdagen registrerades bara 101 skalv. De kraftigaste hade en magnitud på 5,2 respektive 5,0. Samtliga större skalv hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Vi började inom turistindustrin i liten skala när riksvägen flyttades år 2001. ... Jag kunde inte föreställa mig att platsen skulle övergivas. ... Det fanns aldrig någon tvekan hos mig. Jag ville testa, fattade beslutet och ångrar det inte. De flesta ansåg dock att jag var tokig som ville bygga upp platsen efter att riksvägen flyttats."

Vil­hjálm­ur Vern­h­arðsson, bonde och turismföretagare i Möðrudalur - den högst belägna gården på Island på 469 meters höjd, i Morgunblaðið om hur han beslutade sig för att ta över stället från sina föräldrar när ringvägen flyttades från Möðrudalur.

Isländskt norrsken under september

September är den månad då norrskenet på allvar återvänder till Island. Här kan du se norrskenet fångat på några olika platser på södra och norra Island under början av september.

Vill utreda konsekvenser av Islands valfångst

Efter att ha jagat 137 sillvalar lade valfångstbåtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 till vid kajen i Reykjavík i går. Däremot fortsätter jakten på vikval ytterligare några veckor. Nu kräver nio oppositionspolitiker att en utredning tar fram de ekonomiska och politiska konsekvenserna av den isländska valfångsten. Både USA och EU har nyligen kritiserat Island för jakten på val.

Vädret har under sommaren och hösten utgjort ett problem för den isländska valfångstflottan. I går lade Hvalur 8 och Hvalur 9 till vid gamla hamnen i Reykjavík efter att enligt Morgunblaðið ha fångat totalt 137 sillvalar. Båtarna tillhör Hvalur ehf. och har landat fångsterna vid valfångststationen i Hvalfjörður. Årets kvot var 154 djur.

IP Útgerðs fartyg har hittills landat 22 vikvalar i hamnen i Hafnarfjörður. Jakten på vikval kommer dock att fortgå ytterligare några veckor. Rederiets mål var före sommaren att fånga omkring 50 djur under jaktsäsongen.

Medan vikval främst säljs på den inhemska marknaden fryses sillvalsköttet ned för export. Marknaden utomlands för köttet är dock ytterst begränsad. De internationella förbuden och det starka motståndet mot jakt på sillval gör att få rederier vill befatta sig med köttet.

Det internationella motståndet mot valfångsten - i synnerhet mot jakten på sillval - är massivt. Att Island alltjämt tillåter valfångst har nyligen kritiserats av bland annat USA och EU. Som en följd har det höjts röster för att upphöra med jakten på sillval men fortsätta med jakten på vikval.

Nu vill nio oppositionspolitiker att en oberoende utredning ska analysera de ekonomiska och politiska konsekvenserna av valfångsten. Enligt förslaget ska det bland annat tas hänsyn till intäkterna från jakten, dess inverkan på turismen till Island och dess effekter för Islands ställning i det internationella samfundet. I utredningen ska också statens kostnader för att förklara Islands hållning i frågan räknas in.

Ett argument som förekommer i debatten är att valfångsten är nödvändig för att upprätthålla balansen i havet. Jakten skulle alltså därmed gynna det isländska fisket. Det är ett påstående vars sanningshalt de nio alltingsledamöterna vill ska granskas.

Däremot ska inte utredningen gå in på om det är etiskt riktigt att jaga val. Inte heller ska utredningen innefatta jaktens hållbarhet eller beståndens storlek.

Uppdraget att ta fram utredningen ska enligt oppositionspolitikerna ges till finansministern. Resultaten ska vara klara senast i mars nästa år. Ett nästan identiskt förslag lades även under alltingets förra session, men behandlades då aldrig.

Bakom förslaget står Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, Össur Skarphéðinsson och Katrín Júlíusdóttir från Socialdemokraterna, Svandís Svavarsdóttir och Lilja Rafney Magnúsdóttir från Gröna vänstern, Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson från Piratpartiet och Björt Ólafsdóttir och Óttarr Proppé från Ljus framtid.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Larmade om giftiga vulkangaser från Bárðarbunga

Kartan är sammanställd från
satellitbilder och visar utbrottet
vid Holuhraun och lavafältets
utbredning den 22 september.
Illustration: Jarðvísindastofnun

Befolkningen vid Mývatn uppmanades i går eftermiddag att hålla sig inomhus sedan halterna av svaveldioxid överstigit 2 000 mikrogram per kubikmeter luft. Samtidigt fortsatte vulkanutbrottet vid Holuhraun med oförminskad intensitet. Lavafältet täcker nu ett område på cirka 40 kvadratkilometer. Snart kan lavan dessutom lägga sig över den enda framkomliga vägen till Holuhraun.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun fortsatte i går med oförminskad styrka. Inget tyder i dagsläget på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavafältet utvidgar sig både i sydost och nordost och mäter nu cirka 40 kvadratkilometer. Det betyder att fältet nu är större än sjön Mývatn. Totalt handlar det om runt 500 miljoner kubikmeter lava.

Lavans utbredning riskerar att snart bli ett problem för de forskare som studerar utbrottet vid Holuhraun. Lavan behöver nämligen bara röra sig ytterligare 200 meter för att täcka Gæsavatnaleið, en del av höglandsvägen F910, som är den enda framkomliga vägen till Holuhraun. Om vägen skulle begravas måste forskarna hitta ett annat sätt att komma fram till platsen.

Utbredningen ser däremot inte längre ut att hota Jökulsá á Fjöllum. Lava har täppt till delar av glaciärälvens källområde, men inte tillräckligt för att stoppa smältvattnet från att nå älven.

Invånare i Mývatnområdet uppmanades av myndigheterna i går eftermiddag att hålla sig inomhus, stänga fönster och dörrar och vrida upp värmen. Anledningen var höga halter av svaveldioxid i luften. Vid Vogar översteg nivåerna tillfälligt över 2 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft. I Reykjahlíð noterades över 1 600 mikrogram.

Halterna var tillräckligt höga för att kunna orsaka andningssvårigheter hos personer med till exempel astma och lungsjukdomar. Som tidigare handlar det dock om tillfälliga toppar som snabbt blåser förbi. Inte långt senare var nivåerna på bägge mätställena nere på 500 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft.

De giftiga vulkangaserna fick i går forskarna att lämna den fjällstuga vid Askja som varit bas för de senaste veckornas arbete. Bakgrunden till beslutet är de oförutsägbara topparna med mycket höga halter av svaveldioxid vid platsen för utbrottet.

Också Bárðarbungas krater fortsätter att sjunka. Sedan jordskalvssvärmen vid nordvästra Vatnajökull började för snart sex veckor sedan har den sjunkit 28 meter.

Det största jordskalvet under gårdagen hade en magnitud på 5,2. Precis som tidigare under jordskalvssvärmen sker de kraftigaste skalven i direkt anslutning till vulkanens krater.

Anmärkningsvärt är dock att jordskalven ökar i den magmafyllda berggång som sträcker sig från Bárðarbungas magmakammare under Dyngjujökull och når öppen mark vid Holuhraun. Stigande tryck kan leda till att utbrottet ökar i styrka eller att ett nytt utbrott uppstår på en annan plats längs berggången. En sådan plats skulle kunna vara under Dyngjujökull med nedfall av aska och översvämningar som följd.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Detta är tid som vi anser skulle användas bättre till en hel del annat som gäller detta."

Svavar Pálsson, sysselman i Húsavík, i Morgunblaðið om de polisinsatser som krävs för att upprätthålla utrymningen på grund av vulkanutbrottet vid Bárðarbunga - läs mer här.

Förfriskade framstegspartister skämtade om moskébygge

När studenter vid Háskóli Íslands nyligen festade i lokaler på Hverfisgata i Reykjavík dök några oinbjudna gäster upp: Vigdís Hauksdóttir, Gréta Björg Egilsdóttir, Jóna Björg Sætran, Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir och Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, samtliga politiker tillhörande Framstegspartiet där den förstnämnda sitter i alltinget och de två sistnämnda i kommunfullmäktige. Partiet har nämligen lokaler i samma byggnad.

Vigdís Hauksdóttir beskrevs av en student enligt Vísir som "ganska berusad" medan de två Reykjavíkpolitikerna inte sades vara mindre förfriskade. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir var den som under valrörelsen argumenterade mot ett moskébygge i kommunen och gjorde en mängd främlingsfientliga utspel riktade mot muslimer. De objudna gästerna passade på att skämta om moskén och om att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir skulle bära burka på stadens gator. Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir sade också att hon saknade intresse för politik.

Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir säger till Vísir att hon inte alls var särskilt berusad under kvällen och att hon knappt hade druckit två glas vin. Hon uppger också att hennes sinne för humor är sarkastiskt och elakt.

Ovan kan du se ett klipp från det oväntade besöket på studentfesten och här kan du läsa mer om Framstegspartiets ställningstagande mot moskébygget.

Systembolaget ska rädda lanthandeln i Kópasker

Till närmaste systembolag är det sju mil från Kópasker på nordöstra Island. Men nu ska det statliga alkoholmonopolet ÁTVR öppna en butik på orten. Förhoppningen är dessutom att systembolaget ska locka kunder som i sin tur även handlar i livsmedelsbutiken intill. På så sätt ska lanthandeln kunna räddas kvar i Kópasker.

I Kópasker på nordöstra Island bodde vid årsskiftet 122 personer. Ytterligare ett par hundra personer bosatta på gårdar i regionen har Kópasker som närmaste tätort. Den långsiktiga befolkningsutvecklingen är negativ samtidigt som många utflyttade återvänder till regionen under sommaren.

Livsmedelsbutiken på orten har länge kämpat i motvind. Vid årsskiftet bommades den igen eftersom verksamheten inte gick runt. Invånare gick då ihop för att köpa lokalerna och därefter hyra ut dem till en ny lanthandlare. Sedan några månader tillbaka är butiken öppen på nytt.

Lanthandeln ses av många ortsbor som nödvändig för Kópaskers framtid. Utan butiken är det under vintern sju mil till närmaste affär.

Lika långt är det till närmaste systembolag. Men nu har lokalbefolkningen lyckats övertyga ÁTVR om att öppna en butik på orten. Den kommer att ha öppet några få timmar i veckan och dela lokaler med lanthandeln.

Skälet till att ÁTVR etablerar sig i Kópasker är just avståndet till närmaste butik. Till Þórshöfn är det sju mil och till Húsavík tio mil. Butiken i Kópasker väntas även locka kunder från Raufarhöfn, en ort där invånarna i dag är hänvisade till butiken i Þórshöfn ett par mil längre bort.

Förhoppningen bland lokalbefolkningen är att systembolaget i Kópasker ska få fler att besöka den intilliggande lanthandeln. Med ett starkare kundunderlag ska inte enbart butikens framtid säkras utan i förlängningen även ortens framtid.

Kópasker ansökte enligt ett pressmeddelande tidigare i år om att få ingå i Byggðastofnuns projekt för orter där befolkningsutvecklingen och arbetsmarknaden är så bräckliga att de hotas av avfolkning. Där ingår sedan tidigare Raufarhöfn.

Här kan du läsa mer om butiken i Kópasker.

Nytt vulkanutbrott kan ha skett vid Bárðarbunga

Ett nytt och åttonde vulkanutbrott vid Bárðarbunga kan ha uppstått under glaciären i går kväll. Ännu en gång handlar det i så fall om ett svagt och kortvarigt utbrott utan tillräcklig kraft att nå igenom Vatnajökulls istäcke - men som däremot kan komma att lämna avtryck på ytan i form av en ny kaldera.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsatte under gårdagen med oförminskad styrka. Lava strömmar nu både åt sydost och nordost från platsen för utbrottet. Inget tyder på att det skulle vara på väg att upphöra. Som tidigare lämnar mer magma Bárðarbungas magmakammare än vad som når ytan genom kratrarna vid Holuhraun.

Hittills tror forskarna att minst sju vulkanutbrott har inträffat i området sedan jordskalvssvärmen började för snart sex veckor sedan. De flesta av dem har skett under glaciären, men varit så svaga och kortvariga att de inte smält tillräckligt mycket is för att nå ytan. Däremot har flera av dem genom den avsmältning som ändå skett bildat nya kalderor vid Bárðarbunga och Dyngjujökull.

Ytterligare ett litet utbrott kan ha inträffat strax före klockan 23 i går. Då ökade rörelserna i jordskorpan enligt samma mönster som vid ett utbrott. Några andra tecken på utbrottet än indikationerna på mätinstrumenten finns dock inte. Om det handlar om ännu ett utbrott är det inte osannolikt att det så småningom efterlämnar spår i form av en kaldera.

Bárðarbungas krater fortsätter att sjunka med omkring en halvmeter om dagen. Som tidigare sker de flesta stora jordskalven i direkt anslutning till kratern. Gårdagens kraftigaste skalv hade en magnitud på 5,2.

Under tisdagen inträffade 136 jordskalv i området. Jordskalvssvärmen har förlorat intensitet de två senaste veckorna. I dag kan skalven bli svåra att mäta eftersom en storm väntas i området.

Vulkangaser från Bárðarbunga har enligt Der Spiegel nu nått Tyskland. Halterna är dock så låga att de inte är hälsofarliga. I dag väntas de högsta koncentrationerna av svaveldioxid i luften på östra Island.

Ovan kan du se ett klipp inspelat av Jarðvísindastofnuns forskare på plats vid Holuhraun. Bland annat visas hur insamlingen av lava går till - och hur den upp till 1 000 grader heta lavan får vatten att koka i ett nafs.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"What we have at the moment is full access to the internal market so as members of the European Economic Area we already have a lot of the benefits of full membership that the European Union would give us."

Finansminister Bjarni Benediktsson i CNBC om varför han anser att Island bör stå utanför EU.

Landsbanki stänger kontoret i Sandgerði

Landsbanki fortsätter att stänga kontor. Den 11 oktober försvinner banken från Sandgerði på Suðurnes. Fram till årsskiftet ska ytterligare 40 anställda lämna Landsbanki. Kommunfullmäktige i Sandgerðisbær protesterar i ett uttalande mot nedläggningen. Kunderna hänvisas nu till bankens kontor i Reykjanesbær.

De senaste åren har Landsbanki stängt en rad kontor både på landsbygden och i Reykjavíkområdet. Samtidigt har ett stort antal anställda tvingats lämna banken. I synnerhet på landsbygden har nedläggningarna ofta mötts av protester. Även om en stor andel av kunderna i dag utför sina affärer på nätet är bankservice på orten fortfarande viktig för många.

Den 11 oktober stänger Landsbanki kontoret i Sandgerði. Kunderna hänvisas då till kontoren i Reykjanesbær, som då också blir den enda kommunen på Suðurnes där banken finns kvar. Enligt ett pressmeddelande ska antalet anställda vid Landsbanki bantas med ytterligare 40 under året.

Kommunfullmäktige i Sandgerðisbær protesterar i ett uttalande mot nedläggningen. Kommunpolitikerna anser att det borde finnas underlag för ett kontor i en kommun med 1 600 invånare. Dessutom hävdar de att Landsbanki som en statligt kontrollerad bank har ett särskilt samhälleligt och socialt ansvar.

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedskärningar.

Rekordlåg arbetslöshet kan sjunka till ny bottennotering

Ytterligare 161 personer fick jobb under augusti. Men arbetslösheten på Island ligger ändå kvar på rekordlåga 3,1 procent. Den ökade på Suðurnes men minskade i Västfjordarna och Norðurland vestra. I övriga regioner låg den still jämfört med juli månads statistik. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att arbetslösheten kan sjunka ytterligare under september.

Högsäsong inom turistnäringen och fisket innebär att sommaren av tradition är den period då arbetslösheten på Island är som lägst. Under augusti var 3,1 procent utan jobb - en lika stor andel som i juli och därmed fortsatt den lägsta siffran sedan finanskraschen med full kraft drabbade arbetsmarknaden senhösten 2008.

Vinnumálastofnun förutspår att arbetslösheten kan sjunka ytterligare under september. Skälet är att många studenter som kan ha varit inskrivna som jobbsökande under sommaren då återvänder till sina utbildningar.

Under augusti minskade antalet arbetslösa med 161 personer, varav 107 kvinnor och 54 män. Arbetslösheten är dock alltjämt betydligt högre bland kvinnor än bland män - 3,8 procent respektive 2,5 procent. I genomsnitt stod 5 422 islänningar utanför arbetsmarknaden.

Högst var arbetslösheten på Suðurnes där den ökade till 4,5 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 3,5 procent (oförändrat), Norðurland eystra 2,3 procent (oförändrat), Suðurland 1,9 procent (oförändrat), Vesturland 1,8 procent (oförändrat), Austurland 1,4 procent (oförändrat), Västfjordarna 1,4 procent (-0,2 procentenheter) och Norðurland vestra 1,2 procent (-0,3 procentenheter).

Sex isländska kommuner hade full sysselsättning under augusti: Helgafellssveit i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna, Húnavatnshreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra, Svalbarðshreppur i Norðurland eystra och Fljótsdalshreppur i Austurland. I ytterligare fem kommuner fanns bara en person inskriven som arbetslös.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Bárðarbunga kan skapa största lavafältet i modern tid

Lavafältets utbredning under
söndagen.
Illustration: Jarðvísindastofnun

Om vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsätter i ytterligare två veckor kan det passera Hekla som upphov till det största lavafältet på Island under de senaste 150 åren. Lavafältet är tjockast vid kratrarna där det mäter hela 30 meter. I utkanterna av fältet är tjockleken däremot bara 8 meter. Utbrottet fortsatte under gårdagen med oförminskad intensitet.

År 1947 producerade Heklas senaste stora utbrott 0,8 kubikkilometer lava. Det utbrottet varade i ett drygt år. Efter bara tre veckor har utbrottet vid Holuhraun producerat 0,5 kubikkilometer lava. Om det fortsätter med samma styrka i två veckor till går utbrottet förbi Hekla som upphov till de största lavamassorna på Island under de senaste 150 åren.

Forskare vid Jarðvísindastofnun har enligt ett pressmeddelande de senaste dagarna mätt lavafältets omfång. Det täcker nu ett område på 37 kvadratkilometer.

Lavatäcket är som tjockast vid kratrarna där dess djup är hela 30 meter. I fältets utkanter är lavan däremot bara 8 meter tjock och i snitt mäter den 14 meter. Den vanligaste tjockleken är dock 18 till 22 meter. Det betyder att lavaflödet har motsvarat 250 till 350 kubikmeter i sekunden.

Utbrottet har inte förlorat intensitet under de senaste dagarna. Aktiviteten är stabil med stadig lavaproduktion samtidigt som ny magma hela tiden strömmar fram till Holuhraun från Bárðarbungas magmakammare.

Bárðarbungas krater fortsätter att sjunka. Gårdagens kraftigaste skalv i området hade en magnitud på 4,8. Samtliga större skalv skedde i direkt anslutning till vulkanens krater.

Myndigheterna har alltjämt tre huvudscenarier för den fortsatta utvecklingen vid Bárðarbunga. Det första är att utbrottet ebbar ut samtidigt som jordskalvssvärmen upphör och vulkanens krater slutar att sjunka, det andra en fortsatt sjunkande krater som kan öka utbrottets omfattning eller få det att röra sig under Dyngjujökull med nedfall av aska och översvämningar som följd, och det tredje ett utbrott i Bárðarbungas krater med stora översvämningar och nedfall av vulkanaska som sannolika konsekvenser.

Utrymningen av området norr om Vatnajökull gäller fortfarande. Skälet att området är stängt för alla besökare som inte har fått myndigheternas tillstånd är översvämningsrisken. Det uppger Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Detta klarade sig för tillfället. Det har inte avslutats något avtal med banken men auktionen har skjutits upp."

Jó­hanna B. Þor­valds­dótt­ir, bonde på gården Háa­fell på västra Island, i Morgunblaðið om den insamling som åtminstone tillfälligt har räddat landets enda stora getgård - läs mer här.

Ok är en före detta glaciär

Det 1 198 meter höga fjället Ok är inte längre en glaciär. Sedan några år tillbaka har inte Ok det åtminstone 40 meter tjocka istäcke som krävs. I stället bildar smältvatten från den forna jökeln nu en sjö på fjällets topp. Nyligen besökte glaciologen Oddur Sigurðsson i sällskap med RÚV Ok för att studera isen. Slutsatsen, som du kan se i inslaget, blev den väntade: Ok är en före detta glaciär och att använda namnet Okjökull är därför missvisande.

Här kan du läsa mer om Ok.

Asatrosamfundet tar avstånd från rasism

Asatro får inte användas för att rättfärdiga rasism, militarism eller djuroffer. Och Ásatrúarfélagið, det isländska asatrosamfundet, tar i ett uttalande avstånd från alla som försöker koppla kyrkan till nazism och vit makt-kyrkor. Uttalandet är en reaktion på att extremistgrupper ständigt försöker använda sig av samfundet för att föra fram sina egna åsikter.

Ásatrúarfélagid, det isländska asatrosamfundet, grundades år 1972. Länge hade samfundet en undanskymd tillvaro, men i dag tillhör det en av landets snabbast växande församlingar. Vid årsskiftet var 2 382 personer anslutna till församlingen, vilket gör den till en av Islands största frikyrkor. Bland vuxna islänningar är en på hundra asatroende. Det gör Ásatrúarfélagið till den största icke-kristna församlingen i landet.

Inte sällan används samfundet av andra politiker. Ásatrúarfélagið har i Reykjavík konsekvent hävdat rätten för alla religiösa församlingar att bygga kyrkor eller bönelokaler. När tidigare borgmästaren Ólafur F. Magnússon argumenterade för att stoppa bygget av en moské i kommunen hävdade han att tomten i stället borde tilldelas asatrosamfundet.

Men Ásatrúarfélagið hade redan fått en tomt. Och samfundet ville inte att två olika kyrkor skulle ställas mot varandra - än mindre förbjuda något moskébygge.

Inte sällan får Ásatrúarfélagið besök av nyfikna som senare gör sig till talespersoner för samfundet. Ofta handlar det om personer som, likt delar av danska Forn siðr, sätter likhetstecken mellan asatro och vit makt. Men Ásatrúarfélagið har aldrig hävdat att asatron skulle vara ett blodsarv. I stället verkar församlingen för ett mångkulturellt samhälle - med hänvisning till att förfäderna agerade på samma sätt.

I uttalandet tar samfundet avstånd från rasism, militarism och djuroffer. Det efterlyser också ett stopp på alla försök att utnyttja samfundets namn för egna politiska syften och personliga åsikter. Även om besökare alltid välkomnas kan de inte tala för samfundet.

Hilmar Örn Hilmarsson har varit rörelsens andlige ledare sedan 2003. I Fréttablaðið säger han att samfundet så ofta används av rasister som saknar kännedom om verksamheten och tron att det skulle finnas plats för ett årligt avståndstagande:

"Detta är ett uttalande som gärna hade fått komma ut en gång om året de senaste 38 åren. ... Vi vill inte att vårt namn används för att ge vad det är något slags värde."

De organisationer som vill utnyttja Ásatrúarfélagið befinner sig enligt Hilmar Örn Hilmarsson "vid Hitlers högra sida" medan andra är "nazistkristna". Han säger i Fréttablaðið att det är ideologier som inte har något gemensamt med samfundet och dess verksamhet. Deras förespråkare kan heller inte uttala sig å samfundets vägnar:

"Vi upprepar att detta inte är vi."

Ásatrúarfélagið har sedan flera år tillbaka fått en tomt vid Öskjuhlíð i Reykjavík. Ännu har dock inte bygget kommit i gång.

Vulkanutbrott vid Holuhraun "farligaste platsen på Island"

Utbrottet vid Holuhraun sett från
luften under natten mot söndagen
på ungefär tolv mils avstånd.

Med oväntad stabilitet är nu vulkanutbrottet vid Holuhraun inne på sin fjärde vecka. Lavafältet som skapats under utbrottet mäter hela 37 kvadratkilometer. Trots den stabila aktiviteten är det inte aktuellt att släppa fram allmänheten till området norr om Vatnajökull. Almannavarnir beskriver platsen som den farligaste på Island.

Lavautbrottet vid Holuhraun har nu gått in på den fjärde veckan. Intensiteten har visserligen minskat sedan inledningsskedet, men aktiviteten är förvånansvärt stabil. I dagsläget finns det inget som pekar på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra. Om Bárðarbungas krater skulle sjunka snabbare eller om aktiviteten vid Holuhraun skulle avta finns dock förutsättningar för en annan utveckling.

Lavafältet som skapats under utbrottet mäter nu 37 kvadratkilometer. Lavamassorna har tvingat glaciärälven Jökulsá á Fjöllum österut, men har varken täppt till dess källor eller den närbelägna älven Skaftá.

Under lördagen fick ett högtryck ett blågrå dis av vulkangaser att lägga sig över stora delar av Island. Under söndagen noterades under en kort stund 700 mikrogram av svaveldioxid per kubikmeter luft i Mývatnområdet.

Jordskalvssvärmen har mattats av men är långt ifrån över. Under lördagen hade de kraftigaste skalven magnituder på 5,1 respektive 5,0, medan söndagens största skalv uppmättes till 5,5.

Serien av jordskalv har pågått i över en månad. Totalt har omkring 25 000 skalv registrerats i området. Det är fler än i hela landet under ett normalt år.

Trots det stora antalet kraftiga jordskalv har Stefán Frímann Jökulsson, nationalparksvärd i fjällstugan vid Askja, inte känt ett enda av dem - trots att avståndet från Bárðarbunga bara är sex mil. Han säger till RÚV att han ständigt följer vindriktningen och alltid är utrustad med gasmask och gasmätare för att undvika förgiftning av vulkangaser.

Hittills har omkring 2,5 miljoner ton svavel kommit ut i atmosfären på grund av utbrottet. Risken för förgiftning av svaveldioxid är dock inte det enda skälet till att området norr om Vatnajökull är avspärrat för besökare. Trots utrymningen har flera obehöriga tagit sig fram till Holuhraun.

Víðir Reynisson, avdelningschef vid Almannavarnir, säger till RÚV att myndigheterna hittat flera olika spår från obehöriga vid Holuhraun. Han anser att de utsätter sig själva för livsfara. Om utbrottet plötsligt skulle ändra karaktär finns det inga som helst garantier för att de skulle kunna räddas:

"Detta är den farligaste platsen på Island och det måste hanteras med försiktighet, och vi kan bara be människor att tänka sig för innan de gör något. ... Om vi ponerar att vi skulle få ett litet utbrott där under glaciären kan nedfallet av aska bli mycket stort på ett avstånd av 20 till 25 kilometer, och avsevärt inom ytterligare 20 kilometer."

Vid ett utbrott under glaciären kan vulkanaskan förvandla dag till natt inom loppet av några minuter. Askan kan bli så tät att det blir omöjligt att se framför sig och än mindre köra bil. Víðir Reynisson säger till RÚV att det finns en evakueringsplan för de få som har tillstånd att befinna sig vid Holuhraun, men att undsätta besökare som uppehåller sig i området kommer det inte att finnas tid för vid snabba översvämningar eller nedfall av aska.

Myndigheterna har vid Holuhraun påträffat ett stort antal döda fåglar. De tros ha dött av gasförgiftning.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"The government has said that they plan to introduce conditions allowing the completion of creditor settlements. ... And hopefully these conditions will allow us to complete our work. So now we’re waiting for the conditions or the framework the government plans to unveil, which will allow us to complete the winding up process."

Steinunn Guðbjartsdóttir, chef för Glitnirs likvideringskommitté, i Bloomberg om arbetet med att ersätta fordringsägarna och avveckla de isländska kapitalkontrollerna.

Dagens bonuscitat

"Utbildningsminister Illugi Gunnarsson reser nu runt landets bygder och deklarerar sin oro över barnens minskade läskunnighet och det faktum att våra barn ständigt läser allt sämre, deras förståelse av språket tryter därmed - stödjer han den planerade höjningen av momsen? Anser han att höjda bokpriser och små bokförlags konkurs är ett lämpligt vapen i kampen mot analfabetism?"

Författaren Jón Kalman Stefánsson ifrågasätter i en artikel i Fréttablaðið regeringens planerade höjning av bokmomsen från 7 till 12 procent samtidigt som isländska elevers läskunnighet enligt Pisa-undersökningen sjunker.

Anklagade kommunalråd för traktormuta - åtalas

Kvinnan anklagade på Facebook kommunalrådet för att ha fått en traktor som muta av investeraren Ólafur Ólafsson. Trots att hon raderade inlägget valde kommunalrådet att anmäla kvinnan. Nu riskerar hon upp till ett års fängelse för ärekränkning. Kvinnan nekade dock till brott när rättegången nyligen inleddes i Héraðsdómur Vesturlands.

Den 24 november förra året hävdade en kvinna i 20-årsåldern att det dåvarande kommunalrådet i Eyja- og Miklaholtshreppur, tagit emot en muta. Hon påstod att kommunalrådet fjäskat för en butiksägare och belönats med en ny traktor. Butiken fanns på mark på södra Snæfellnes som ägs av Ingibjörg Kristjánsdóttir, som är gift med investeraren Ólafur Ólafsson. Han ska ha varit den som gav kommunalrådet traktorn.

Efter fyra dagar raderade kvinnan inlägget. Kommunalrådet ansåg inte att det var nog. Visserligen tog hon bort anklagelserna, men hon skrev också att sanningen inte förändrades bara för att inlägget raderades.

Kommunalrådet, som hela tiden nekat till att ha tagit emot mutor, valde därför att anmäla kvinnan. Hon riskerar nu upp till ett års fängelse för ärekränkning. När rättegången inleddes vid Héraðsdómur Vesturlands nekade hon till brott. Domstolsprocessen fortsätter nu i september.

Kvinnan väntas i rätten hävda att kommunalrådet tagit emot en traktor från Ólafur Ólafsson. Om inte domstolen tror på detta är det sannolikt att hon försöker få rätten att tro att det fanns tillräckligt mycket bakom anklagelserna för att de ska ha varit motiverade - och därmed inte olagliga.

Kommunalrådet har inte bara dömt ut anklagelserna som grundlösa. Kommunalrådet har också sagt att reaktionerna hade varit annorlunda om de hade varit sanna.

Ólafur Ólafsson dömdes förra året mot sitt nekande till tre och ett halvt års fängelse för ekonomisk brottslighet med kopplingar till Kaupþing. Domen har överklagats.

Här kan du läsa mer om domen mot Ólafur Ólafsson.

Utbrott i Bárðarbunga kan frigöra flygplansvrak

Sent på kvällen i ett kraftigt oväder den 14 september 1950 kraschlandar Loftleiðirs DC-4 på Vatnajökull. En storm har drivit flygplanet ur kurs och tvingat ned det på så låg höjd att den vänstra vingen kolliderar med Bárðarbungas topp. Samtliga sex ombord överlever olyckan. Nu tror vulkanologen Haraldur Sigurðsson att ett utbrott i Bárðarbunga kan kasta upp resterna av flygplanet.

År 1950 var utrikestrafik ett nytt fenomen på Island. Flygbolaget Loftleiðir - som senare skulle bli Icelandair - var en av pionjärerna. Då var flottans stolthet Geysir, en DC-4 med plats för 46 passagerare.

Den 14 september lyfte Geysir från Luxemburg på väg mot Reykjavík. Där skulle en ny besättning sedan flyga planet vidare mot Nordamerika.

Trots ett kraftigt oväder över Atlanten tycktes allt gå som planerat. Klockan 22.25 telegraferade besättningen till kontrolltornet i Reykjavík att Geysir skulle landa om en dryg timme - och hela 40 minuter före utsatt tid. Klockan 22.52 uppmanade tornet besättningen att meddela när Västmannaöarna passerades. Det utropet besvarades aldrig.

Med våldsam kraft hade Geysir bara några minuter tidigare kraschat på Vatnajökull. Planets vänstra vinge slog emot Bárðarbungas topp. Samtliga sex ombord överlevde olyckan. Men var de befann sig hade de inte en aning om.

I nästan fyra dygn pågick sökandet efter det försvunna flygplanet. Så småningom tycktes det allt mer sannolikt att Geysir faktiskt flugit över Vatnajökull - och därmed befunnit sig långt ur kurs. Men väderförhållandena gjorde det omöjligt att leta på glaciären.

Genombrottet kommer på eftermiddagen den 18 september när en telegrafist ombord på ett fartyg vid Langanes på Islands nordöstra hörn uppfattar ett sos-meddelande. Han pusslar efter hand ihop meddelande för meddelande tills det står honom klart att det är nödsändningar från Geysir. Han får veta att alla är vid liv och att planet befinner sig på en glaciär - men besättningen vet inte vilken. Däremot hade ett plan flugit över dem under gårdagen.

Efter att ha uteslutit alla andra möjligheter står det klart att planet kraschlandat på Vatnajökull - och inte Mýrdalsjökull eller Eyjafjallajökull som på grund av avståndet till Reykjavík framstod som troligare alternativ. Redan samma dag lättar dimman över Bárðarbunga och vid en ny överflygning syns inte bara vraket på glaciären utan också flera besättningsmedlemmar.

Två dagar senare når de första räddningsarbetarna fram till besättningen. Några skadades i samband med kraschen men ingen har ådragit sig livshotande skador. De förs ned från glaciären men Geysir blir kvar.

I dag tros Geysir befinna sig under ett cirka 100 meter tjockt täcke av is. Undan för undan har flygplanet begravts allt djupare i glaciären.

Enligt vulkanologen Haraldur Sigurðsson behöver inte Vatnajökull bli isfritt för att flygplanet ska komma fram. I ett blogginlägg skriver han att ett utbrott vid Bárðarbunga på nytt kan föra upp flygplanskroppen till ytan. I vilket skick det skulle bli - planet var illa sargat redan efter kraschen för 64 år sedan - återstår dock att se.

Dagens citat

"Det är en kraftigt växande rörelse av människor över hela världen som tänker i liknande banor som vi, och på många ställen har användningen av plastbärkassar varit mindre än här i landet. Än så länge är det dock mycket få städer och samhällen som helt och hållet har gjort sig av med plastbärkassen och jag tror att få samhällen har kommit så långt som vi utan att använda befallningar och förbud."

Menja von Schmalensee i Fréttablaðið om arbetet för att göra Stykkishólmur fritt från plastpåsar - läs mer här.

Två veckor av skalv och magmarörelser vid Bárðarbunga

Redan den 15 augusti börjar den jordskalvssvärm som alltjämt pågår vid Bárðarbunga. Det dröjer sedan två veckor innan det hittills största utbrottet i området startar vid Holuhraun. Ovan kan du se jordskalvens och magmarörelsernas mönster från aktivitetens början fram till utbrottets start.

Uppmanade domare "sticka hem till Ryssland" - frias

"Stick hem till Ryssland", ropade Víkingur Ólafsvík-spelaren åt domaren när han visades ut efter att ha dragit på sig två gula kort i en match mot Grindavík. Spelaren straffades först med fem matchers avstängning och 100 000 isländska kronor i böter. Nu rivs domen upp eftersom spelarens kommentar till domaren inte anses vara rasistisk.

Inför årets säsong skärpte det isländska fotbollsförbundet Knattspyrnusamband Íslands, KSÍ, regelverket mot rasism. Uppmaningen kom från det internationella förbundet Fifa som driver en kampanj för att få bort rasismen från fotbollsplanen.

Den 9 augusti möttes Víkingur Ólafsvík och Grindavík i den isländska andraligan. Efter att ha fått två gula kort visades en av hemmalagets spelare ut i slutminuterna av förlustmatchen. När spelaren gick av planen ropade han till domaren, som har rysk bakgrund, att han skulle "sticka hem till Ryssland".

Vid en första prövning ansåg KSÍ:s disciplinnämnd att spelaren från Víkingur Ólafsvík gjort sig skyldig till rasism på fotbollsplanen. Han bestraffades därför med fem matchers avstängning och klubben med 100 000 isländska kronor i böter.

Víkingur Ólafsvík överklagade beslutet. Och KSÍ:s apellationsdomstol ger klubben rätt. I beslutet skriver domstolen att uppmaningen att "sticka hem till Ryssland" inte kan anses vara ett brott mot den paragraf som förbjuder rasism på fotbollsplanen. Spelaren slipper därmed avstängningen och klubben behöver heller inte böta för förseelsen.

Här kan du läsa mer om åtgärder mot rasism inom fotbollen.

Utbrott i Bárðarbunga kan göra norra Island strömlöst

Mätstationer för svaveldioxid.
Illustration: Umhverfisstofnun

Ett utbrott som stör flygtrafiken över Atlanten och översvämningar som sliter med sig elledningar och gör stora delar av Island strömlöst. Det är enligt vulkanologen Ármann Höskuldsson några av de tänkbara konsekvenserna vid ett utbrott i Bárðarbungas krater. Under fredagskvällen blev utbrottet vid Holuhraun synligt på nytt sedan molntäcket spruckit upp.

Myndigheterna bör förbereda sig för värsta tänkbara scenario. Det var enligt Vísir vulkanologen Ármann Höskuldssons budskap till de isländska kommunerna vid ett möte med samarbetsorganisationen Samband íslenskra sveitarfélaga. Han tror att sannolikheten för ett utbrott i Bárðarbungas krater är hög - men att konsekvenserna beror på utbrottets storlek.

Ármann Höskuldsson utgångspunkt är att utbrottet vid Holuhraun inte är tillräckligt stort för att göra sig av med av med all den magma som är i rörelse vid Bárðarbunga. Därför är det troligt att det pågående utbrottet följs av nya utbrott - antingen på öppen mark, under Dyngjujökull eller i Bárðarbungas krater.

Vid ett utbrott i kratern kan det gå snabbt. Bárðarbungas topp är 2 009 meter över havet och istäcket omkring 800 meter tjockt. Sluttningarna ned mot öppen mark är - beroende på hur ett sådant utbrott skulle gå till - branta vilket gör att översvämningar skulle kunna lämna glaciären redan efter en halvtimme. Myndigheternas tid att reagera riskerar alltså att bli knapp.

Ármann Höskuldsson säger till Vísir att ett kraterutbrott kommer att leda till översvämningar i norr - sannolikt i Jökulsá á Fjöllum. Eftersom älven inte kommer att kunna svälja de enorma vattenmassorna kommer de även att forsa fram över öppen mark.

Översvämningarna kommer att slita med sig elledningar, vägbroar med mera. Delar av norra och nordöstra Island riskerar alltså att bli av med elförsörjningen samtidigt som vägar blir oframkomliga efter att ha lagts under vatten. Därmed finns det också en risk för att invånare skärs av från omvärlden.

Vidare tror Ármann Höskuldsson enligt Vísir att ett utbrott kan påverka flygtrafiken. Avgörande för konsekvenserna är utbrottets intensitet - om det sker kraftiga explosioner i Bárðarbungas krater - och askans sammansättning - om den är tillräckligt finkornig för att transporteras längre sträckor med vindarna.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun blev i går kväll åter synligt sedan molntäcket spruckit upp. Många forskare räknar med att aktiviteten i området kan bli långvarig. Forskarna har använt fjällstugan vid Drekagil nära Askja som bas innan de giftiga vulkangaserna tvingade dem att flytta sig längre norrut. De väntas bli kvar i stugan åtminstone till jul, rapporterar Morgunblaðið.

Umhverfisstofnun har i samarbete med Almannavarnir köpt 40 nya mätare för svaveldioxid. Mätarna kommer enligt ett pressmeddelande att placeras ut i landet för att kunna följa giftgaserna från vulkanutbrottet vid Holuhraun. Många av mätarna kommer dessutom att vara flyttbara så att de vid behov kan placeras ut på andra ställen.

Utbrottet vid Holuhraun gör nu att bygget av en ny väg vid Jökulsá á Fjöllums västra sida försenas. Den första etappen skulle omfatta 3,5 kilometer ny väg från landsvägen vid gården Tóvegg och söderut. Men entreprenören får på grund av översvämningsrisken inte längre hämta material från glaciärälvens strand, uppger RÚV.

Klockan 1.10 lokal tid inträffade ett skalv med en magnitud på 5,1. Jordskalvet hade sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater. Gårdagens största skalv hade en magnitud på 4,7. Majoriteten av skalven äger rum vid den magmafyllda berggångens norra ände.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.