torsdag 1 september 2022

Geir H. Haarde fick mothugg för sina åsikter som 16-åring

Som 16-åring fördömde Geir H. Haarde förhållanden mellan islänningar och "neger- och mulattfolk". Han ansåg inte heller att de skulle släppas in i landet och än mindre kunna beviljas medborgarskap. Men han kritiserade också avsaknaden av aga i skolorna, islänningarnas semesterresor till utlandet och utbredd lathet. Den blivande statsministern fick dock mothugg av Óskar Arnbjarnarson.

När Geir H. Haarde var 16 år gick han gymnasiet i Reykjavík. I en skoltidning varnade han för "ökad rasblandning mellan mörkhyade människor och islänningar", argumenterade för att "neger- och mulattfolk" inte skulle ha kärleksförhållanden med islänningar och hävdade dessutom att de inte skulle kunna få isländskt medborgarskap.

Han ansåg inte att hans skriverier skulle betraktas som hatiska. I stället ville han se mer flit och mer disciplin i form av ökad respekt för lärare, rätt att aga elever som missköter sig i skolan, slut på dyra semester- och shoppingresor till utlandet och stopp för den lathetskultur som enligt Geir H. Haarde drabbat Island.

Arton år senare satte sig Geir H. Haarde för första gången i alltinget som ersättare för en ordinarie parlamentsledamot. Under de kommande åren gjorde den blivande statsministern sig känd som en förespråkare för invandrares rättigheter och mot främlingsfientlighet.

Geir H. Haarde skrev artikeln i januari 1968. Sex år tidigare hade hans äldre bror Bernhard Haarde avlidit vid 24 års ålder. Bernhard Haarde ledde under ett par år den nationalsocialistiska rörelsen i landet. Många såg det då som att den yngre brodern ärvt Bernhard Haardes åsikter.

Artikeln i skoltidningen, som DV tagit del av, förblev dock inte obesvarad. En som kritiserade Geir H. Haardes åsikter var den då 19-årige Óskar Arnbjarnarson, även han elev vid Menntaskólinn í Reykjavík. Han skrev att det var svårt att besvara Geir H. Haarde eftersom 16-åringens åsikter var fulla av smuts och kallade honom "en politisk kryppling" som vurmade för nynazism:
"Att det nu i dessa välfärdstider, nu året 1968, ska finnas människor i Menntaskólinn i Reykjavík som tänker predika nationalism och pan-germanism i vår utmärkta skola, är inte bara onormalt utan rent skrattretande."
Trots att Óskar Arnbjarnarson fördömde rasism ansåg han sig ha en hel del gemensamt med Geir H. Haarde. Bägge ville stoppa den korruption som de bägge hävdade präglade Island. Däremot tog Óskar Arnbjarnason avstånd från den nynazism som han förknippade med Geir H. Haarde och som han sade hade blivit vetenskapligt motbevisad. Óskar Arnbjarnarson skrev bland annat att han motsatte sig "import av färgade människor till Island".

I stället var det Óskar Arnbjarnarson som redan som 19-åring förespråkade politiska ideal som senare även skulle bli Geir H. Haardes. Han ville bland annat sänka skatter och tullavgifter:
"Artikelförfattarens råd är dock karakteristiska för den extrempolitik som han bekänner sig till. Mot skattefusk, smuggling och inköpsresor till utlandet vill han låta införa strängare regler och låta skärpa övervakningen av verkställandet av dem, i stället för att sänka tullar och införa gynnsammare skattelagstiftning."
När Geir H. Haarde av RÚV tillfrågades om vad han skrev som 16-åring tog han avstånd från åsikterna. Han bad också om ursäkt om han hade sårat någon genom sina uttalanden:
"Detta är befängda uttalanden, och de var det då och de är det nu och jag skäms naturligtvis för dem. Och om jag har sårat någon med dem, dig eller någon annan, så ber jag om ursäkt för det. ... Detta är för mig oförståeligt. Detta är nämligen en blunder. Detta är en 16-årig gymnasiepojkes blunder som publicerades i en lite läst skoltidning, och eftersom detta är en blunder är det egentligen inte möjligt att förklara detta. Naturligtvis uppfostrades jag inte med något sådant, och jag har inte uppfostrat mina barn så. ... Jag vill inte skylla detta som jag skrev på någon annan. Det kan väl vara så att detta på något sätt återspeglar någon tidsanda där omkring 1960 här på Island och ute i världen, men detta är naturligtvis rent nonsens och självklart absurt och hedrar ingen."
I samma intervju fick Geir H. Haarde också uttala sig om Framstegspartiets moskémotstånd i Reykjavík och den kampanj som partiet drev under valrörelsen våren 2014. Som alltingspolitiker sade Geir H. Haarde att ett av de beslut han var mest stolt över var när grundlagen år 1995 ändrades så att diskriminering på grund av bland annat etnicitet blev olagligt. Han beklagade därför Framstegspartiets angrepp på islam och muslimer:
"Jag tror att Framstegspartiet förhastade sig i den frågan. Men de försökte dock att fixa biffen med det. Jag anser att det är självklart, om jag talar för mig själv, att alla religiösa grupper ska få bygga bönehus eller byggnader för sina religiösa ceremonier. Tyvärr tyckte jag att det låg fördomar i detta, och särskilt i hur detta presenterades. Men jag hoppas att alla har lärt sig sin läxa av det." 
Här kan du läsa mer om Geir H. Haardes åsikter som 16-åring.