måndag 27 oktober 2014

Rekordhöga halter av svaveldioxid orsakar hälsorisk i Höfn

Lavans utbredning vid Holuhraun
i torsdags.
Illustration: Jarðvísindastofnun
Halterna av svaveldioxid steg i området kring Höfn i går till 21 000 mikrogram per kubikmeter luft. Det är de högsta nivåerna som någonsin har uppmätts i befolkade områden. Lokalbefolkningen uppmanades under helgen att stanna inomhus och stänga alla fönster för att undvika de giftiga vulkangaserna från utbrottet vid Holuhraun.

Aldrig tidigare har så höga halter av svaveldioxid uppmätts i befolkade områden som under söndagen. Som mest noterades enligt ett pressmeddelande hela 21 000 mikrogram per kubikmeter luft vid Hoffell ett par mil nordväst om Höfn. I närliggande Nesjahverfi registrerades 18 600 mikrogram svaveldioxid. I centrala Höfn var halterna som mest 14 000 mikrogram. Vid Jökulsárlón och i Suðursveit noterades 13 000 mikrogram. I Kirkjubæjarklaustur uppmättes enligt ett pressmeddelande som högst 3 300 mikrogram.

När halterna stiger över 14 000 mikrogram per kubikmeter luft klassas läget som ett akut risktillstånd. Med så mycket svaveldioxid i luften är det sannolikt att samtliga som vistas i området känner sveda i slemhinnor och ögon.

Lokalbefolkningen uppmanades genom sms från Almannavarnir att hålla sig inomhus, stänga alla fönster, stänga av ventilationen och höja värmen. Almannavarnir uppmanade också invånarna att följa mediernas rapportering av utvecklingen. Tidigare har utbrottet vid Holuhraun som mest orsakat halter på 7 000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter.

Björn Ingi Jónsson, kommunchef i Hornafjörður, säger till Vísir att få andra syntes utomhus förutom polisen som åkte runt i Höfn med omnejd för att mäta halterna av svaveldioxid i luften:
"Det är inte mycket trafik när man tittar ut genom fönstret och få som är på väg. Det som tidigare skickades ut efterföljs - människor håller sig inomhus, stänger fönster och höjer elementen."
Vulkangaserna låg under söndagen som ett blåaktigt dis över Höfn. Även under måndagen och tisdagen väntas samma område drabbas av svaveldioxid från Holuhraun. Höfn har tidigare drabbats av vulkangaser, men Einar Sigurjónsson, vakthavande befäl vid polisen på orten, säger i Morgunblaðið att problemen tidigare inte varit lika stora:
"De som är utomhus känner obehag i luftvägarna. Människor är inte skonade från det. ... Detta är den i särklass värsta dagen, allra värst."
Margrét Gauja Magnúsdóttir, som själv är bosatt i Höfn, berättar för RÚV hur vulkangaserna lade sig som ett blåaktigt dis över samhället:
"I morse när vi vaknade var här en härlig utsikt över fjällen och glaciären, men nu syns det inget. Här är det som om en blå slöja ligger över orten. ... Jag står utomhus nu och jag känner av detta. Jag känner av retningar i halsen och jag känner också av en mindre huvudvärk. ... Jag skulle säga att detta är mer än vad det har varit tidigare. Åtminstone har inte jag hittills upplevt det på detta sättet. Det är också kallt och stilla. Tveklöst ökar det effekten. Det är som om man skulle gå genom luften. Luften är tung."
Hittills har dock ingen drabbats av akuta hälsoproblem på grund av vulkangaserna. I dag kommer barnen att hållas inomhus i skolor och förskolor i Höfn och Hornafjörður. Föräldrar kommer också att uppmanas att ge dem skjuts till skolan, rapporterar Morgunblaðið.

Þor­vald­ur Þórðar­son, professor i vulkanologi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att han tror att Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun - som snart pågått i två månader - kan bli långvarigt. För att utbrottet ska upphöra behöver produktionen av magma sjunka under 3 kubikmeter i sekunden. Just nu ligger den på mellan 50 och 100 kubikmeter i sekunden.

I takt med att utbrottet fortsätter tror Þor­vald­ur Þórðar­son att effekterna på folkhälsan kommer att bli ett allt större bekymmer. Han säger i Morgunblaðið att utbrottet inte bara skulle kunna pågå i ytterligare flera månader, utan till och med i flera år. Trots att utbrottet vid Holuhraun är mycket mindre skulle enligt honom en situation liknande vid Lakis utbrott år 1783 kunna uppstå:
"Om detta blir ett mycket långt utbrott så måste vi börja fundera mer över konsekvenserna av de utsläpp som kommer från utbrottet. Enligt min mening är det svavelsyrepartiklarna som är det största bekymret. Vi mäter utsläppen enbart utifrån svaveldioxid, men när svaveldioxid kommer ut i atmosfären reagerar det med vattenånga och bildar svavelsyrepartiklar. Det är detta blåvita dis som vi ser. Ju länge som svaveldioxid finns i atmosfären desto mer omvandlas det till svavelsyrepartiklar. Det är dessa svavelsyrepartiklar som är retande för lungorna och orsaker obehag för människor. Frågan är vilken effekt detta har på människor som andas in detta dag efter dag till exempel vid arbeten utomhus om detta blir ihållande tillstånd. Det som oroar mig är dessa långvariga effekter."
Ett annat problem är enligt Þor­vald­ur Þórðar­son att svaveldioxid som blåser ut över Atlanten kan komma tillbaka flera dagar senare som svavelsyra. Så skedde nyligen i Reykjavík. Vulkangaser från Holuhraun blåste ut över havet mot Grönland, men när vindarna vände kom de tillbaka till Island fyra dagar senare.

Utbrottet fortsatte under helgen med oförminskad styrka. Lavafältet vid Holuhraun mäter nu 63 kvadratkilometer. Det växer inte längre i nordlig riktning, utan breder i stället ut sig österut.

Även jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga fortsatte med oförminskad intensitet. Lördagens kraftigaste skalv hade en magnitud på 4,7 och söndagens största skalv uppmättes till 5,3.

På måndagsmorgonen hade halterna av svaveldioxid i Höfn sjunkit till 1 200 mikrogram per kubikmeter luft. Halterna väntas dock öka under dagen. I Súðursveit och Mýrar låg halterna mellan 4 400 och 6 600 mikrogram.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.