söndag 30 november 2014

Dagens bonuscitat

"Det är 60 procent av lärarna som anser sig inte kunna skriva den engelska som de vill skriva, alltså inte det fackspråk som de vill behärska. ... Detta är inte bara ett problem utan det är också något som det inte pratas om. Vi vill bara så bra på engelska och självbilden är att vi är enormt duktiga, men en professor sade att det finns folk över hela universitetet som låter översätta artiklar åt sig."

Hafdís Ingvarsdóttir, professor i didaktik vid Háskóli Íslands, i RÚV om problemet med att mycket undervisning vid universitetet sker på engelska trots att både studenter och lärare ofta saknar tillräckliga kunskaper i språket.

Egilsstaðaskóli - enda platsen på Island där vintertid införts

De sover bättre och äter oftare frukost. Så reagerar eleverna i Egilsstaðaskóli på att skolan under vintern börjar en timme senare. Det gör att skoldagen bara under den allra mörkaste tiden på året börjar innan det har ljusnat. I femton års tid har skolan varit ensam om vintertid på Island - och ledningen ser ingen anledning att ändra systemet, rapporterar RÚV.

Island är ett av få europeiska länder som inte anpassar klockan efter årstiden. I praktiken går Island året runt efter sommartid. Vid flera tillfällen har frågan om att införa vintertid eller att permanent ställa tillbaka klockan en timme behandlats i alltinget, men hittills har förslagen aldrig nått hela vägen fram till en avgörande omröstning.

I femton års tid har Egilsstaðaskóli i Egilsstaðir i praktiken använt sig av vintertid under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret börjar skolan klockan åtta, men under vintern är starten förlagd en timme senare.

Sigurlaug Jónasdóttir, rektor för Egilsstaðaskóli, säger till RÚV att de undersökningar som gjorts bland eleverna visar att de mår bättre av vintertiden. De sover bättre, äter oftare en ordentlig frukost och slipper nästan helt att ta sig till skolan innan det har börjat att ljusna:
"För det mesta har det blivit ljust när de kommer till skolan på morgnarna utom under den allra mörkaste tiden. Vi anser i princip att detta bara har haft positiv effekt och vi har i varje fall fortsatt med detta i femton år och vi har inte sett någon anledning till att byta tillbaka."
Om erfarenheterna är allmängiltiga är dock osäkert. Ett skäl till att barnen sover längre kan vara att föräldrarnas tider inte förändras, och att barnen därför får möjlighet till en timmes extra sömn.

Här kan du läsa mer om förslaget att ställa tillbaka klockan en timme för gott.

Stödet för Islands regering vänder uppåt

Efter att ha sjunkit till mandatperiodens lägsta nivå ökar nu stödet för Islands regering. Nu uppger 36,4 procent att de står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Det är den högsta siffran på tre månader. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Med bara 33 procent av väljarna bakom sig sjönk stödet för högerkoalitionen i MMR:s förra mätning till den lägsta siffran sedan regeringsskiftet för ett och ett halvt år sedan. Nu bryts den nedåtgående trenden. Nu uppger 36,4 procent att de backar upp regeringen.

Självständighetspartiet är mätningens vinnare. Väljarstödet ökar med 1,8 procentenheter till 25,4 procent. Framstegspartiet backar 0,5 procentenheter till 11,8 procent.

Mätningens förlorare är Ljus framtid som minskar med 3,1 procentenheter till 15,5 procent. Förändringarna bland de övriga oppositionspartierna är små. Socialdemokraterna ökar med 0,4 procentenheter till 16,5 procent, Gröna vänstern klättrar 0,5 procentenheter till 11,2 procent och Piratpartiet tappar 0,7 procentenheter till 10,6 procent.

Inga andra partier är i närheten av att klättra över femprocentsspärren till alltinget. Gryning får 1,7 procent (en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående mätning), Hushållens parti 1,3 procent (+0,7), Höger-gröna 1,2 procent (+0,4), Demokrativäktaren 1 procent (+0,2), Folkfronten 0,6 procent (+0,1), Landsbygdspartiet 0,6 procent (+0,4), Regnbågen 0,3 procent (-0,5), Sturla Jónsson 0,2 procent (-0,1) och Humanistpartiet 0,1 procent (oförändrat). Övriga partier får 2 procent (-0,2).

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Justeringens totalsumma är ungefär 75 miljarder kronor. Om denna summa hade fördelats till alla skattebetalare hade varje skattebetalare fått omkring 280 000 kronor på sin lott. Det är naturligt att se på det som att de inkomstsvaga har lika stor del i allmänna medel som de inkomststarka. Regeringens åtgärder innebär därför i praktiken att de inkomstsvaga betalar en kompensation till de inkomststarka. ... Fast politiker omdefinierar vad i landet som är låga löner så förändras inte det att skuldavskrivningen innebär en överföring av kapital från de inkomstsvaga till de inkomststarka."

Oddgeir Ágúst Ottesen, ekonom och ersättare i alltinget för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið att regeringen försöker dölja att bolånerabatten gynnar höginkomsttagare på låginkomsttagarnas bekostnad - läs mer här.

lördag 29 november 2014

Dagens bonuscitat

"Vi har bara inte kommit till det läge där vi diskuterar införandet av en annan valuta än vi har i dag. Kronan är den valuta som vi kommer att ha i ytterligare någon tid. ... Jag tror inte att vi någonsin skulle göra detta ensidigt utan att få stöd från Kanadas centralbank. Men detta står inte på dagordningen. Detta är inte ens något som vi behöver diskutera. Vi får kanske träffas efter tio till femton år och diskutera detta."

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i Vísir om att han vid ett möte med sin kanadensiske kollega John Baird inte tog upp Framstegspartiets idé om att ersätta den isländska kronan med den kanadensiska dollarn - läs mer här.

Isländskt naturpass kostar 1 500 kronor

1 500 isländska kronor blir prislappen för det naturpass som ger tillträde till naturpärlor belägna på statlig och kommunal mark. Naturpasset får en giltighetstid på tre år. Planen är att införa avgiften nästa höst. Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir undersöker möjligheterna för islänningar att betala kostnaden genom skattsedeln.

Efter flera års debatt ser nu naturpasset ut att bli verklighet. Från och med nästa höst måste alla - islänningar såväl som utlänningar - som besöker naturpärlor på statlig eller kommunal mark betala för sig. Avgiften blir 1 500 isländska kronor för ett naturpass som gäller i tre år. Alla som har fyllt 18 år blir skyldiga att betala.

Förslaget är omstritt. I praktiken innebär det att allemansrätten - en tradition sedan många hundra år tillbaka - avskaffas. Exakt vilka platser som kommer att avgiftsbeläggas och vilka som även i fortsättningen kommer att vara gratis att besöka är oklart. Naturpasset kommer dock att omfatta flera av landets populäraste turistattraktioner - som Geysir, Þingvellir, Gullfoss och Landmannalaugar.

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir står bakom förslaget. Självständighetspartiets grupp i alltinget har redan gett det sitt godkännande. Det andra regeringspartiet, Framstegspartiet, har ännu inte behandlat förslaget.

Förslaget kommer att möta motstånd under vägen. Samtök ferðaþjónustunnar, turistnäringens branschorganisation, motsätter sig förslaget. Den vill i stället se en ökad avgift på alla övernattningar. Organisationen har föreslagit en ny skatt på en euro för varje gästnatt.

Samtök ferðaþjónustunnar har flera invändningar mot näringsministerns förslag. Naturpasset blir en synlig avgift som sannolikt kommer att upplevas negativt av besökare. Hade i stället avgiften bakats in i hotellnotan hade den inte märkts på samma sätt. Naturpasset utmanar också bilden av Island som ett resmål där det är fritt fram att röra sig i naturen.

Som argument för det egna förslaget lyfter organisationen fram att islänningarna genom naturpasset själva får vara med och bekosta de ökade turistströmmarna. EES-avtalet förbjuder diskriminering på grund av nationalitet - och därför måste även islänningar betala för sig.

Ragnheiður Elín Árnadóttir undersöker möjligheterna att dra islänningarnas avgift på skattsedeln. Det handlar dels om att minska administrationen, dels om att därigenom undvika att islänningar bötfälls eller avvisas om de besöker naturpärlor utan att ha köpt naturpasset.

Intäkterna från naturpasset ska gå till naturvård, förbättrad service och ökad säkerhet. Det är fritt fram för privata markägare att ansluta sig. Alla som är anslutna till naturpasset kan också få del av intäkterna.

Här kan du läsa mer om naturpasset.

Sålde köttpaj utan kött - åtalas för livsmedelsbrott

Pajerna som skulle innehålla 15 procent nötkött visade sig vara helt köttfria. Skandalen fick inte bara företaget Gæðakokkar i Borgarnes att byta namn samtidigt som försäljningen rasade - distriktspolismästaren valde också att väcka åtal för brott mot livsmedelslagen. Nu riskerar företaget böter för att ha vilselett konsumenterna.

I kölvattnet av den europeiska hästlasagneskandalen undersökte Matvælastofnun i februari 2013 totalt 16 inhemska köttprodukter. Syftet med testerna var att granska om det fuskades med hästkött även på den isländska marknaden.

Myndigheten hittade inga spår av odeklarerat hästkött i någon av varorna. Underligare var att testerna visade att det i en nötköttspaj, som skulle innehålla 15 procent nötkött, inte fanns en endaste gnutta kött.

Tillverkaren, Gæðakokkar i Borgarnes, hävdade först att det måste röra sig om ett oförklarligt misstag. Därefter hävdade företaget att Matvælastofnuns analys måste ha varit felaktig.

Konsumenterna lyssnade dock inte på förklaringarna. Försäljningen rasade, varorna kastades ut ur butikerna och Gæðakokkar tvingades till uppsägningar.

Heilbrigðiseftirlit Vesturlands, den regionala tillsynsmyndigheten, anmälde företaget till distriktspolismästaren, som i sin tur valde att väcka åtal. Nu riskerar Gæðakokkar böter för brott mot livsmedelslagen. Distriktspolismästaren kräver också att företaget får stå för rättegångskostnaderna.

Enligt åtalet har företaget genom att sälja köttfria köttpajer fört konsumenterna bakom ljuset. Det är heller inte tillåtet att marknadsföra varor med vilseledande innehållsförteckningar.

Huvudförhandlingen skulle ha hållits vid Héraðsdómur Vesturlands i Borgarnes i går. Den sköts dock upp eftersom ett vittne inte kunde närvara.

Gæðakokkar har nu bytt namn till Kræsingar. Nötköttspajen finns kvar bland företagets produkter.

Här kan du läsa mer om köttskandalen.

Dagens citat

"Då behöver islänningar börja betala för att beskåda landets natur som de hittills haft gratis tillgång till, eftersom näringsgrenen turism växer och eftersom utländska turister ökar så mycket att det orsakar påfrestningar på landets natur. ... Detta anser jag vara en farlig utveckling. ... Här i landet gäller en lag om allemansrätt och det betyder att allmänheten har fri tillgång till landet, och om den inte längre finns då har lagen om allemansrätt förändrats. Att överväga att förändra dessa lagar för att det råder stor tillväxt i en näringsgren som kallas turism, det är en stor sak."

Anna Dóra Sæþórsdóttir, docent i turismvetenskap vid Háskóli Íslands, i Vísir om regeringens planer på att införa ett naturpass - läs mer här.

fredag 28 november 2014

Sydkusten i höstfärger och norrsken



Den isländska sydkusten är en ständig favorit för fotografer. Ovan kan du se ett klipp med höstfärger och norrsken från bland annat Jökulsárlón.

Aron och Katrín populäraste namnen på Island

För fjärde året i följd är Aron det vanligaste namnet för nyfödda isländska pojkar. Katrín håller ställningen som det populäraste flicknamnet på Island. Sett till hela befolkningen är Jón och Guðrún de vanligaste namnen - men deras popularitet sjunker stadigt. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

År 2010 tog Aron steget från tolfte plats året innan till Islands populäraste pojknamn. För fjärde året i rad återfinns Aron år 2013 högst upp på pojknamnstoppen. Pallplatserna går precis som föregående år till Viktor och Alexander, men där Alexander nu passerar Viktor och lägger beslag på andraplatsen.

Bland de pojknamn som ökar mest i popularitet finns Kári, Kristófer, Stefán och Baldur.

För andra året i följd toppar Katrín listan över Islands populäraste flicknamn. År 2012 delade Katrín förstaplatsen med Emilía, det namn som nu sjunker till andraplatsen. För tredje året i rad är Sara det tredje vanligaste namnet bland nyfödda flickor.

Klättrar på listan gör flicknamn som Elísabet, Viktoría, Birta, Embla och Auður. Vulkannamn är fortsatt populära som förnamn - år 2013 hamnade Katla på plats 15 och Hekla på plats 35.

Det vanligaste förnamnet bland islänningar oavsett ålder är Jón, ett namn som bärs av 3,25 procent av den manliga befolkningen. Populariteten är dock sedan länge på väg nedåt. Visserligen är namnet alltjämt vanligt även för nyfödda pojkar, men antalet räcker inte till för att försvara populariteten. Sedan år 2012 har andelen isländska män som heter Jón minskat med 0,05 procentenheter.

Bland kvinnorna är Guðrún i särklass vanligast, men trenden är nedåtgående och tvåan Anna närmar sig. År 2013 bar 3,01 procent av de isländska kvinnorna förnamnet Guðrún, en nedgång med 0,06 procentenheter jämfört med föregående år.

Majoriteten av islänningarna har fler än ett förnamn. De vanligaste kombinationerna var år 2013 Jón Þór, Gunnar Þór och Jón Ingi bland männen och Anna María, Anna Margrét och Anna Kristín bland kvinnorna. Anmärkningsvärt är att Anna ingår i sex av de tio vanligaste dubbelnamnen.

2013 års namntopp - pojkar (placeringen från 2012 inom parentes):
1. Aron (1) - med 45 nya bärare
2. Alexander (3) - med 35 nya bärare
3. Viktor/Victor (2) - med 33 nya bärare
4. Jón (4) - med 32 nya bärare
5. Guðmundur (6) - med 26 nya bärare
5. Kári (11) - med 26 nya bärare
5. Kristján/Kristian/Christian (8) - med 26 nya bärare
5. Kristófer (32) - med 26 nya bärare
9. Jóhann (16) - med 23 nya bärare
9. Róbert/Robert (6) - med 23 nya bärare
9. Stefán/Stefan (27) - med 23 nya bärare
9. Tómas (11) - med 23 nya bärare
2013 års namntopp - flickor (placeringen från 2012 inom parentes):
1. Katrín (1) - med 37 nya bärare
2. Emilía/Emelía (1) - med 35 nya bärare
3. Sara (3) - med 34 nya bärare
4. Elísabet/Elísabeth (12) - med 25 nya bärare
4. Eva (15) - med 25 nya bärare
6. Emma (7) - med 24 nya bärare
7. Rakel (4) - med 23 nya bärare
7. Viktoría (15) - med 23 nya bärare
9. Birta (38) - med 22 nya bärare
9. Embla (49) - med 22 nya bärare
9. Freyja (5) - med 22 nya bärare
9. Lilja (24) - med 22 nya bärare
Här kan du läsa mer om de populäraste pojk- och flicknamnen år 2012.

Geofysiker: Liten risk för utbrott i Bárðarbungas krater

Lavafältets utbredning vid
Holuhraun den 25 november.
Foto: Nasa/USGS/Jarðvísindastofnun
Lavafältet vid Holuhraun mäter nu 74,1 kvadratkilometer. Samtidigt fortsätter Bárðarbungas krater att sjunka. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, ser inget slut på det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun. Däremot bedömer han nu sannolikheten för utbrott under glaciären eller i själva Bárðarbunga som liten.

Efter snart tre månaders intensiv aktivitet finns ännu inga tecken som tyder på att vulkanutbrottet vid Holuhraun skulle vara på väg att upphöra inom kort. Mönstret i lavaproduktionen har dock förändrats och går nu i vågor i stället för i en kontinuerlig ström. Utbrottet producerar nu mellan 60 och 130 kubikmeter lava i sekunden.

Ungefär var femte till var tionde minut tränger magma fram genom den sjö av lava som bildats vid kratern vid Holuhraun. Magman sprider sig då ut över Holuhraun genom små åar av lava. Det här pågår i sin tur i ett par minuter då det skapas vågor i lavaströmmarna. Vågorna uppkommer när luftbubblor vid lavasjön spricker.

Lavafältets storlek är nu 74,1 kvadratkilometer. Det växer nu mer på höjden än på längden eller bredden. Vid lavafältets norra ände har det bildats något som påminner om ett vattenfall, där lava forsar nedför fältets utkanter och därmed bidrar till att öka dess yta.

Bárðarbungas krater har sjunkit hela 50 meter sedan utbrottet började. Kratern fortsätter att sjunka, men takten har mattats av. Förklaringen till att kratern sjunker ihop är sannolikt den magma som strömmar till utbrottet vid Holuhraun.

Att utbrottet nu går i vågor kan tolkas som att tillförseln av magma från Bárðarbungas magmakammare inte längre är tillräcklig för att upprätthålla kontinuerlig aktivitet. Det skulle kunna vara en signal om att utbrottet skulle kunna börja vara på väg att ebba ut. Ändå handlar det fortfarande om ett intensivt utbrott som inte förändrats mycket under de två senaste veckorna.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att han inte ser någon ände på det pågående utbrottet. Ett utbrott som rör sig under Vatnajökull eller börjar i Bárðarbungas krater är alltjämt två av myndigheternas huvudscenarier för den fortsatta aktiviteten i området. Men Magnús Tumi Guðmundsson bedömer sannolikheten för en sådan utveckling som liten - i synnerhet för ett utbrott i Bárðarbungas krater.

Nya mätningar visar att magman i Bárðarbunga bara befinner sig på ett djup av två till tre kilometer. Magnús Tumi Guðmundsson säger till RÚV att det innebär att vulkanens magmakammare har en komplicerad struktur och att den skulle kunna bestå av flera olika lager. Den magma som når ytan vid Holuhraun kommer nämligen från betydligt större djup:
"Men petrologiska undersökningar av magman visar entydigt att den inte har kommit upp från mindre djup än nio kilometer. ... Eller att den [magmakammaren] är avsevärt hög, några kilometer på höjden och att magman kommer längst ned ur den och att den magma som finns högst upp inte är i rörelse utan bara sjunker nedåt."
Under gårdagen registrerades 104 jordskalv i området. Det kraftigaste hade en magnitud på 4,5.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Detta har blivit en lönsam verksamhet och ett viktigt tillskott till den isländska marknaden. Vi räknar med att den totala omsättningen av MS direktförsäljning och försäljningen från våra samarbetspartner i Norden blir omkring nio miljarder kronor nästa år."

Jón Axel Pétursson, marknadschef vid Mjólkursamsalan, i Morgunblaðið om utvecklingen av exporten av skyr.

torsdag 27 november 2014

En dokumentär om en unik räddningsinsats



I hårt väder gick räktrålaren Bergvík VE på grund i Vöðlavík den 18 december 1993. Besättningen kunde räddas, men trots flera försök kunde inte båten dras loss från grundet. Efter nyår gjordes nya försök. Den här gången var det räddningsfartyget Goðinn som skulle försöka. Men 300 meter från land dränktes fartyget i en brottsjö som slog ut maskineriet. När det inte längre gick att styra strandade det på nästan samma ställe som Bergvík. En besättningsman omkom. Övriga fem lyckades klamra sig fast på kommandobryggans tak där de kunde räddas av amerikanska helikoptrar stationerade på Nato-basen i Keflavík. Överlevarna kunde därefter föras i land vid Vöðlavík, en öde vik i ett väglöst landskap mellan Eskifjörður och Neskaupstaður på östra Island.



Den räddningsinsats som under mycket svåra omständigheter räddade fem människoliv har nu blivit föremål för en dokumentär. Filmen, som heter Háski í Vöðlavík, börjar att säljas i dag. Den är producerad av Þór­ar­inn Há­v­arðsson, som arbetade för RÚV på östra Island när olyckorna ägde rum. Ovan kan du se smakprov från dokumentären.

Protester räddar skolan i Stöðvarfjörður

Fiskejätten försvann, banken bommade igen och posten stängde för gott. De senaste åren har Stöðvarfjörður på östra Island drabbats av flera motgångar. Än så länge har lokalbefolkningen lyckats förhindra att kommunen lägger ned skolan. Men ett sparkrav på 70 miljoner isländska kronor gör att nedskärningar sannolikt kommer att drabba någon annan ort i Fjarðabyggð.

Med 4 675 invånare är Fjarðabyggð en av Islands större landsbygdskommuner. En sak som gör kommunen unik är att den består av fem tätorter: Neskaupstaður, Reyðarfjörður, Eskifjörður, Fáskrúðsfjörður och Stöðvarfjörður.

I dagsläget finns en grundskola på varje ort. Dessutom finns en skola i lilla Mjóifjörður, där bara runt 25 personer bor året runt. Eftersom fjordsamhället under vintern bara har förbindelse med omvärlden genom en färja som går två gånger i veckan finns skolan ändå kvar.

Minst av tätorterna är Stöðvarfjörður med 200 invånare. De senaste åren har orten drabbats av flera hårda slag. Fiskejätten Samherji har lämnat Stöðvarfjörður, Landsbanki har bommat igen ortens enda bankkontor och postkontoret har stängts för gott. Befolkningsutvecklingen har länge varit negativ, men ser nu ut att ha stabiliserats.

Fjarðabyggð styrs av en koalition mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet. I budgeten för 2015 finns ett hål på 70 miljoner isländska kronor bara för utbildningskontot som ännu inte täppts till. Men efter protester har majoriteten bestämt sig från att backa från föreslagna nedskärningar i Stöðvarfjörður.

På ortens skola finns sexton elever. I förskolan finns ytterligare sju barn. Koalitionens förslag var att lägga ned undervisningen i klass fem till tio och i stället bussa de åtta äldsta eleverna de knappa tre milen till grannorten Fáskrúðsfjörður. Därmed skulle tre lärartjänster försvinna och kommunen spara 15 miljoner.

Men lokalbefolkningen fick alltså majoriteten i fullmäktige att tänka om. Guðrún Ármannsdóttir, lärare på skolan i Stöðvarfjörður, säger till RÚV att de föreslagna nedskärningarna hade blivit betydligt kostsammare för orten:
"Även om vi är få och små här så är detta en bra skola och jag tror att alla är överens om det. Vi gör allt för att detta förslag inte ska bli verklighet."
Guðrún Ármannsdóttir säger till RÚV att skolan är samhällets hjärta. Om den läggs ned ökar risken för fortsatt utflyttning och att Stöðvarfjörður därmed förvandlas till en plats bara för gamlingar.

Att majoriteten i fullmäktige åtminstone tillfälligt låter skolan leva vidare i Stöðvarfjörður innebär inte att den är räddad för gott. En utomstående granskning ska nu göras av hur Fjarðabyggð kan spara 70 miljoner i skolan. Rapporten ska presenteras senast i februari nästa år och behandlas av fullmäktige under våren.

Idén om att låta kommunens äldsta grundskoleelever gå i samma skola har nämligen inte lagts på is. En tanke som ofta förts fram är att samla de äldsta klasserna antingen i Reyðarfjörður eller Fáskrúðsfjörður där det finns tillräcklig med lokaler. Eleverna från Eskifjörður och Stöðvarfjörður skulle då skjutsas dit med buss samtidigt som motsvarande undervisning lades ned på den egna orten.

Oppositionspartiet Fjordlistan har däremot motsatt sig planerna. Partiet har dömt ut idéerna som ogenomtänkta och förhastade. Dessutom befarar Fjordlistan att skrotad undervisning i femte till tionde klass riskerar att understryka Stöðvarfjörðurs utsatta läge som en avfolkningsort.

Här kan du läsa mer om situationen i Stöðvarfjörður.

Minister och turistnäring oense om naturpass

Alla naturpärlor på statlig och kommunal mark ska ingå i regeringens naturpass. Det beskedet ger näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir som inom kort presenterar förslaget för regeringen. Men branschorganisationen Sam­tök ferðaþjón­ust­unn­ar motsätter sig planerna. Den vill i stället att det ska läggas en naturskyddsavgift på övernattningar.

Inom de närmaste dagarna väntas näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir presentera det kraftigt försenade förslaget om ett naturpass. Besökare till naturpärlor som antingen finns på statlig eller kommunal mark måste betala för passet. Intäkterna ska gå till naturvård. Även privata markägare har möjlighet att utan kostnad ansluta sig till naturpasset. De som ansluter sig har också möjlighet att få ta del av de intäkter som öronmärks för naturskydd.

Både islänningar och utlänningar blir skyldiga att betala avgiften. Giltighetstiden för passet blir tre år. Eftersom det förmodligen kommer att handla om ett enhetspris blir kostnaden förhållandevis hög för den som bara besöker Island under några dagar, medan den blir betydligt lägre per dygn för den som bor i landet eller ofta är på besök.

Naturpasset är regeringens svar på många markägares kritik mot de senaste årens tillströmning av turister. Många naturpärlor är i så dåligt skick att naturvärden anses vara akut hotade. På flera ställen i landet har privata markägare på eget initiativ börjat ta betalt av besökare. Regeringen har genom domstol kunnat stoppa avgifter till Geysirområdet, men flera andra populära turistattraktioner är inte längre gratis.

För att inte kostnaderna för administration av naturpasset är det tänkt att majoriteten ska betala över nätet eller med mobilen. Ragnheiður Elín Árnadóttir säger till Vísir att det inte heller blir några fasta biljettkontroller. I stället kommer det att göras stickprovskontroller där den som inte har betalat för naturpasset riskerar en straffavgift:
"Medlemmar av naturpasset är alla de områden som är i statens och kommunernas ägo och tillsyn. Detta är ett övergripande system som först och främst har som mål att skydda naturen, säkra kapital till skydd och underhåll och till turisters säkerhet. Vi har en enkel avgift, samma avgift för alla, en låg och måttfull avgift. Intäkterna kommer främst att komma från utländska turister."
Hur hög avgiften blir är ännu inte klart. En undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Ferðamálastofa visar att utländska turister i genomsnitt är beredda att betala mellan 5 000 och 8 000 isländska kronor.

Det är inte heller klart när naturpasset ska införas. Regeringens mål har tidigare varit att börja ta betalt av besökare vid årsskiftet, men ett så kort avstånd mellan beslut och införande skulle leda till hård kritik från turistbranschen. Eftersom många researrangörer sluter avtal med utländska motparter långt i förväg skulle kostnaden till stor del landa på inhemska företag.

Helga Árnadóttir, som basar över turistbranschens intresseorganisation Sam­tök ferðaþjón­ust­unn­ar, är motståndare till naturpasset. Fyra av fem turister nämner naturen som ett viktigt skäl till Islandsresan. Hon befarar att synliga avgifter och kontroller kommer att förstöra bilden av Island som resmål. Hon säger till RÚV att hon i stället förespråkar en avgift som läggs på alla övernattningar:
"Vi vill tala om en naturavgift som i praktiken tas ut av turister genom hotell och övernattningsställen på detta enkla sätt, det vill säga en låg avgift för varje natt för varje person."
Branschens förslag är enligt RÚV att avgiften införs den 1 januari 2016.

Här kan du läsa mer om naturpasset.

Dagens citat

"Att axla ansvar är en åtgärd som dessutom i sig innebär att för allmänheten klargöra var ansvaret ligger, men vid ministerns avgång antyds att vissa 'bestämda parter och krafter' bär ansvaret för hur det har gått för ministern."

Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir, expert på offentlig förvaltning vid Háskóli Íslands, skriver på Facebook att den avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir inte tagit något politiskt ansvar genom sin avgång - läs mer här.

onsdag 26 november 2014

Birgitta Jónsdóttir om att vara politiker och aktivist



Genom arbetet med Wikileaks, Icelandic Modern Media Initiative och Piratpartiet är Birgitta Jónsdóttir förmodligen Islands i utlandet mest kända parlamentariker. Ofta föreläser hon utomlands om tillvaron som politiker och aktivist. Ovan kan du se en föreläsning som hon nyligen höll i Bryssel.

Invandringen till Island fortsätter öka - men få får asyl

Var tolfte islänning har invandrat från ett annat land. Och mer än var tredje invandrare kommer från Polen. Flest inflyttade finns det i Västfjordarna och på Suðurnes. Det visar ny statistik från Hagstofa Íslands. Samtidigt som invandringen ökar är det alltjämt ytterst få som får asyl på Island. Av de 206 personer som sökte asyl under 2013 får högst 14 stanna i landet.

När Island för tjugo år sedan gick med i EES-området öppnades landets gränser för första gången mer än på glänt. Sedan dess har andelen invandrare ökat steg för steg. Den 1 januari i år fanns 27 447 invandrare i landet, vilket motsvarade 8,4 procent av befolkningen. Ett år tidigare var motsvarande andel 8,1 procent.

Om andra generationens invandrare - en person född på Island av två föräldrar som invandrat - räknas in i statistiken blir andelen 9,5 procent. Den siffran har varit högre en gång tidigare, nämligen 2009 då 9,6 procent var första eller andra generationens invandrare.

Polacker är den i särklass största invandrargruppen. Vid årsskiftet fanns 10 141 invandrare med polskt ursprung på Island, vilket motsvarar 36,9 procent av samtliga inflyttade. Därefter följde personer från Filippinerna och Litauen med 5,2 procent var.

Västfjordarna är den region där andelen invandrare är högst, 13,2 procent, följd av Suðurnes med 13,1 procent. Färst invandrare återfinns i Norðurland vestra, 4,5 procent.

Knappt hälften av alla invandrare - i det här fallet 14 091 personer - bor i Reykjavíks kommun. Skillnaderna mellan olika kommundelar är dock stora. Andelen invandrare är högst i Kjalarnes - hela 36,5 procent - då många är anställda vid lantbruksföretag i området.

Andra kommuner med många invandrare är Kópavogur (2 636 personer), Hafnarfjörður (2 621 personer) och Reykjanesbær (1 821 personer). I tre småkommuner med drygt 50 invånare var finns varken första eller andra generationens invandrare: Skorradalshreppur, Tjörneshreppur och Fljótsdalshreppur.

Under 2013 fick 597 personer - 359 kvinnor och 238 män - isländskt medborgarskap. Av dessa var 89 polska medborgare och 89 filippinska medborgare.

Däremot är det alltjämt ytterst få ansökningar om asyl som beviljas. Under 2013 behandlade Útlendingastofnun 206 ansökningar. Enligt myndighetens årsrapport var det bara tolv som fick stanna - elva fick asyl och en tolfte uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ytterligare två fall hade inte prövats hela vägen.

Islands hantering av asylsökande har vid flera tillfällen kritiserats av FN. Inte sällan anländer asylsökande utan pass eller med falska id-handlingar. Isländska domstolar dömer fortfarande asylsökande som saknar pass till 30 dagars fängelse. Straffen går emot FN:s flyktingkonvention som säger att asylsökande inte ska gripas och fängslas för att de reser på falska pass.

Under 2013 gav Útlendingastofnun avslag till 93,2 procent av de asylsökande. Bara 6,8 procent beviljades alltså asyl. Det innebär att Island förra året tog emot en asylsökande per 23 071 invånare. Som jämförelse tog Norge emot en asylsökande per 738 invånare. I Sverige fick 54,4 procent av de asylsökande stanna, i Danmark 38,9 procent och i Norge 30,4 procent. 

Flest asylsökande kom till Island från Albanien och Kroatien.

Här kan du läsa mer om attityder till invandrare.

Bárðarbunga: Vill ge minister rätt ta över företag vid kris


Ransonera elektricitet, blockera kommunikation, riva vägar och ta över privata företag. Det är bara några av de befogenheter som regeringen nu vill ge statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Vid en nödsituation som uppstår vid ett vulkanutbrott eller andra naturkatastrofer föreslås han få långtgående befogenheter med syftet att öka säkerheten.

Ett vulkanutbrott i Bárðarbungas krater skulle kunna leda till enorma översvämningar. Vattenmassorna skulle inte bara hota infrastruktur som vägar, elförsörjning och telekommunikation, utan också kunna utgöra ett akut hot mot bebyggelse längs de älvar där översvämningarna väller fram.

Det mest sannolika är att vattenmassorna skulle forsa norrut genom Jökulsá á Fjöllum eller Skjálfandafljót. Men de skulle också kunna strömma söderut genom Tungnaá och Þjórsá. Och där finns sex kraftverk som tillsammans svarar för 40 procent av den elektricitet som produceras i landet.

Just nu konstrueras en modell av området sydväst om Vatnajökull. Från Tungnaá och Þjórsá skulle översvämningarna till exempel kunna nå Hvítá och Ytri-Rangá. Modellen, som ska vara klar före jul, ska användas för att beräkna riskerna vid en översvämning. Den kommer bland annat att användas för att planera eventuella evakueringar.

Det är riskerna för ett stort vulkanutbrott i Bárðarbunga med enorma översvämningar som konsekvens som ligger bakom regeringens förslag att ge statsministern ökade befogenheter. Om ett nödtillstånd utlyses får regeringschefen rätt att ransonera elektricitet, ge samhällsnödvändig kommunikation företräde och stoppa annan kommunikation, riva vägar och ta över privata företag och offentliga institutioner.

Om förslaget blir verklighet får regeringschefen betydligt större befogenheter än i dag. Statsministern skulle alltså kunna ta kontrollen över företag för att antingen kunna sätta i gång med nödåtgärder eller för att tvinga företagsledare att följa regeringens beslut. För att ett sådant övertagande ska kunna genomföras måste situationen vara akut. Dessutom ska företagsledarna antingen vara oanträffbara eller motsätta sig enligt regeringen nödvändiga skyddsåtgärder.

Regeringen blir heller inte skadeståndsskyldig vid den här typen av ingripanden. Kostnaderna för åtgärderna ska dock betalas av statskassan.

Statsministern ges enligt förslaget också tillåtelse att kalla in utländsk hjälp till Island om situationen skulle vara så kritisk att inhemska resurser inte räcker till.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun fortsatte i går med samma intensitet som tidigare. Under gårdagen inträffade 91 jordskalv i området. Det kraftigaste hade en magnitud på 4,2.

Sedan jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började den 16 augusti har omkring 32 000 skalv registrerats i området. Av dessa har 63 haft en magnitud på minst 5.

Just nu bevakar tjeckiska plan det isländska luftrummet med flygplatsen i Keflavík som bas. Natos luftpatrullering över Island påbörjades efter att ryska plan allt oftare sågs i närheten av området. Ovan kan du se tjeckiska Jas 39 Gripen-plan bland annat flyga över det pågående vulkanutbrottet vid Holuhraun.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

Dagens citat

"Så rusar det bara förbi. Och jag ser att det är lågt. Jag är på en brink som är ungefär tjugo meter hög. Jag ser som sagt igenom fönsterraden och ut genom maskinen, ser passagerarna utmärkt. Det går naturligtvis över fort, snabbt över. Och jag tror att passagerarna där vinkade till mig. Jag tror att det är ganska säkert. Men de måste nu ha varit ganska stressade, att flyga så lågt. ... Och vingen - eller i själva verket vingspetsen - befinner sig nedanför grästorvan som jag står på. Och så åker det österut mot dimman på omkring femtio meters höjd i Hvanndalir."

Hjalti Einarsson, som vid nio års ålder på gården Reyðará vid Siglunes nordost om Siglufjörður i maj 1947 var den sista som såg Flugfélag Íslands Douglas Dakota innan planet kraschade in i en bergvägg i Héðinsfjörður, berättar i Vísir om den olycka som krävde 25 människoliv - läs mer här.

tisdag 25 november 2014

På jakt efter norrskenet i tre års tid



Under drygt 130 nätter utspridda över tre års tid har tre filmare fångat norrskenet på 50 olika platser på Island. Hela filmen premiärvisas på nätet i dag - men ovan kan du se ett smakprov.

Vesturbyggð åter på väg mot tusende invånaren

Vesturbyggð kan redan före årsskiftet komma att få sin tusende invånare. Efter många års negativ befolkningsutveckling flyttar nu fler till både Patreksfjörður och Bíldudalur. Det är framför allt arbete på fiskodlingar som lockar nya invånare till kommunen. I den tidigare utflyttningsbygden börjar det nu att bli ont om lediga bostäder.

I Västfjordarna är Vesturbyggð en kommun som går mot strömmen. Hela regionen har sedan länge varit en utflyttningsbygd - men de senaste åren har utvecklingen vänt i både Patreksfjörður och Bíldudalur, två tätorter som tidigare befunnit sig i djup kris inte bara sett till befolkningsutvecklingen utan även till ekonomin.

Trendbrottet innebär att Vesturbyggð redan före årsskiftet kan komma att välkomna den tusende kommuninvånaren. I dagsläget har kommunen 986 invånare.

Det är dock inte första gången som Vesturbyggðs invånare räknas i fyrsiffriga tal. När kommunen bildades 1994 var det genom en sammanslagning av Patreksfjarðarhreppur, Bíldudalshreppur, Barðastrandarhreppur och Rauðasandshreppur. Då bodde 1 390 personer i den nybildade kommunen. År 2011 hade antalet minskat till 890 invånare.

Kommunchefen Ásthildur Sturludóttir har enligt Bæjarins Besta redan börjat fundera på en välkomstgåva till den tusende invånaren. När Patreksfjörður på egen hand år 1970 nådde fyrsiffrigt planerade kommunledningen också för ett firande. En barnvagn och en mängd andra gåvor köptes in för att välkomna den tusende invånaren till kommunen och världen. Planerna slutade i något av ett antiklimax när invånare nummer tusen i stället blev en 30-åring som flyttade till Patreksfjörður.

Ásthildur Sturludóttir säger i Morgunblaðið att det framför allt är stora satsningar på fiskodling i Bíldudalur som nu lockar nya invånare till Vesturbyggð. Men även i kommunens andra tätort, Patreksfjörður, är det fler flyttlass som kommer än som går:
"Det går inte att vara annat än positiv och optimistisk om att denna glädjande utveckling fortsätter."
Ett problem i Vesturbyggð har varit många outhyrda bostäder. Som mest stod ett femtiotal kommunägda bostäder tomma. I dag äger Vesturbyggð 27 bostäder. Ásthildur Sturludóttir säger i Fréttablaðið att kommunen fortfarande har stora skulder och att målet därför är att kunna sälja så många bostäder som möjligt:
"Det var så att det var några bostäder som var obeboeliga och vi renoverade dem, lagade dem och började att hyra ut dem eftersom det snart blev stor efterfrågan. Men vi vill försöka att göra oss av med de flesta bostäderna eftersom detta är och har varit en enorm börda för kommunen."
Även om kommunen säljer bostäder så är fastighetspriserna i regionen låga. Därför ger varje försäljning inga större intäkter:
"Nio miljoner är inget högt pris för närmare hundra kvadratmeter. Men fastighetspriserna håller på att stiga snabbt. Ökningen av invånare har varit så stor att det är svårt med bostäder."
Den negativa utvecklingen i Bíldudalur har tidigare varit så alarmerande att orten tagit plats på Byggðastofnuns lista över hotade bygder. Mellan 1994 och 2011 minskade antalet invånare med 45 procent. Och det var i synnerhet yngre som lämnade orten. Kvar blev framför allt män i åldern 40 år och uppåt, berättar Bæjarins Besta.

Här kan du läsa mer om utvecklingen i Vesturbyggð.

Vulkanutbrottet vid Holuhraun kan börja närma sig slutet

De senaste dygnens jordskalv
vid Bárðarbunga.
Illustration: Veðurstofa Íslands
Lavautbrotten vid Holuhraun blir allt mer oregelbundna och kan nu vara i allt från några få sekunder till flera timmar. Även utsläppen av svaveldioxid är mer oregelbundna än tidigare. Variationerna kan vara tidiga tecken på att vulkanutbrottet är på väg att upphöra. Samtidigt inträffade under gårdagen ett skalv med en magnitud på 5,4 vid Bárðarbunga, det femte kraftigaste sedan jordskalvssvärmen började.

I snart tre månader har Bárðarbungas utbrott rasat vid Holuhraun. Den senaste tiden har dock forskarna börjat att lägga märke till förändringar i aktiviteten. Även om utbrottet fortfarande är intensivt har nu lavautbrotten och utsläppen av svaveldioxid börjat att präglas av intervaller. Ibland pågår de enligt senaste lägesrapporten från Almannavarnir i tio till tjugo sekunder, och ibland i flera timmar.

Tidigare har aktiviteten varit ovanligt stabil. Normalt är snarare att lava och gas strömmar upp ur kratern i intervaller. Den förändring som nu sker skulle alltså även kunna innebära en övergång till ett vanligare utbrottsmönster.

Förändringarna skulle dock kunna vara ett tecken på att utbrottet är på väg att upphöra. Intervallerna skulle nämligen kunna betyda att tillströmningen av magma minskat, och att det är därför oregelbundenheter uppstår. Inget tyder dock på att utbrottet skulle vara över så snabbt som inom de närmaste dagarna.

Även om utbrottet i kratern vid Holuhraun skulle upphöra är det sannolikt att det skulle avlösas av nya utbrott i samma område. Den berggång som sträcker sig från Bárðarbungas magmakammare till Holuhraun är så grund att det inte krävs mycket för att magma ska tränga igenom jordskorpan på andra ställen.

Den magma som nu når ytan vid Holuhraun tros komma från ett djup på minst nio kilometer eftersom utbrottet för med sig så mycket svavel. Samtidigt visar nya analyser att magman bara befinner sig på tre kilometers djup i Bárðarbungas krater.

Under måndagen inträffade totalt 78 jordskalv i området. Det största hade en magnitud på 5,4 och kändes bland annat i Akureyri. Skalvet var det femte kraftigaste sedan den pågående jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började för drygt tre månader sedan.

Ett utbrott i Bárðarbungas krater är alltjämt ett av myndigheternas huvudscenarier för den fortsatta vulkaniska aktiviteten i Vatnajökull. Ett sådant vulkanutbrott skulle sannolikt följas av omfattande översvämningar. Vattenmassorna skulle kunna slå ut elförsörjningen i stora delar av landet.

Hotet från Bárðarbunga har därför medfört ett uppsving för försäljningen av elkraftverk. Kristófer S. Snæbjörnsson är försäljningschef vid Merkúr, ett företag som bland annat säljer elkraftverk. Han säger i Fréttablaðið att efterfrågan har ökat från flera delar av landet. Inte sällan handlar det om företag som vill försäkra sig om att datasystemen inte slås ut på grund av långvariga strömavbrott:
"Vi upplever en ökad efterfrågan och det är olika företag som köper, både grossister och hjälporganisationer. ... De [egna elkraftverk] kan rädda mycket, i synnerhet datasystem och liknande. De stora lagren hos olika företag hanteras till största delen av datorer. Det är många företag som inte kan leverera produkter utan att ha elektricitet."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och här kan du se en ny film från utbrottet vid Holuhraun.

Dagens citat

"Det är bara efter en snöfattig vinter och en bra sommar som man ser dessa små glaciärer."

Oddur Sigurðsson, geolog vid Veðurstofa Íslands, i Morgunblaðið om hur han med hjälp av flygfoton kunnat identifiera små glaciärer till exempel vid Eyjafjörður.

måndag 24 november 2014

Norrsken över Grönland och Island



Island har med framgång lyckats sälja in norrsken som en anledning att besöka landet under vintern, en årstid som för inte så länge sedan annars såg ytterst få turister. Här är en norrskensfilm från Grönland och södra och västra Island.

Bárðarbungas magma bara tre kilometer från ytan

Lavafältets utbredning vid Holuhraun
i torsdags.
Foto: Nasa/USGS/Jarðvísindastofnun
Bárðarbungas magma befinner sig bara tre kilometer från ytan. Det visar en sensor som nyligen placerades vid vulkanen. Tidigare har mätinstrumenten indikerat ett avstånd på fem till åtta kilometer ned till magman. Om de nya mätningarna är korrekta innebär det ökad sannolikhet för att ett vulkanutbrott i Bárðarbungas krater skulle smälta istäcket och nå ytan.

I snart tre månader har Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun pågått. Intensiteten i utbrottet har varit jämn under de senaste veckorna. Lavafältet som bildats vid utbrottet mäter nu 72,5 kvadratkilometer.

Under helgen ökade jordskalven i intensitet. I lördags registrerades totalt 139 jordskalv i området. Det största hade en magnitud på 4,6. Under söndagen noterades 155 skalv, där det kraftigaste hade en magnitud på 5,1. Det var första gången på en vecka som ett skalv nådde över magnituden 5.

Som tidigare hade majoriteten av skalven sitt epicentrum vid Bárðarbungas krater. Många jordskalv inträffar också alltjämt längs den berggång som sträcker sig från vulkanens magmakammare under Dyngjujökull till Holuhraun.

En sensor som nyligen placerades sida vid sida med tidigare gps-utrustning indikerar enligt RÚV att jordskalven i Bárðarbungas krater är betydligt grundare än vad som tidigare beräknats. Mätinstrumenten har tidigare givit en entydig bild av att skalven skett på ett djup av fem till åtta kilometer. Lika mycket is ska det alltså finnas mellan ytan och magman.

Den nya utrustningen pekar i stället på att avståndet bara är tre kilometer. Om ett utbrott skulle uppstå i Bárðarbungas krater skulle alltså magman ha betydligt närmare till ytan. Det innebär dels en ökad risk för att vulkanutbrottet tar sig igenom istäcket, dels att nedfall av aska och översvämningar skulle komma snabbare.

Kristín Jónsdóttir vid Veðurstofa Íslands säger till RÚV att den nya sensorn togs i bruk i måndags. De första uppgifterna signalerar alltså att magma befinner sig betydligt närmare ytan än vad myndigheten tidigare trott:
"De pekar på att skalven i själva Bárðarbunga är mycket grundare än vad vi tidigare räknat med. ... Vi får lägre djupsiffror, och siffror som faktiskt pekar på att där är grundare ned till het materia än vi tidigare trodde. ... Om detta är korrekt tolkat av oss - naturligtvis går vi fortfarande igenom all data och försöker att tolka den - så visar detta att vi måste fortsätta att undersöka den här saken. Detta flyttar igen fokus på Bárðarbunga och vad som kan ske där. Där kan bli ett vulkanutbrott."
Samtidigt pekar de första analyserna mot att den magma som kommer upp vid Holuhraun har sitt ursprung på minst nio kilometers djup, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.

I dag kan Hanna Birna Kristjánsdóttir få en efterträdare

Redan i dag kan Island få en ny inrikesminister. Samtidigt är statsvetarnas dom mot Hanna Birna Kristjánsdóttir hård - hon har varken tagit misstankarna mot hennes närmaste medarbetare på tillräckligt stort allvar eller visat tillräcklig respekt för utredningen. Samtidigt får också statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kritik sedan han skyllt hennes avgång på samhällsklimatet.

Efter att ha dragits allt djupare in i turerna kring medieläckan från inrikesdepartementet om asylsökande lämnade skandalministern Hanna Birna Kristjánsdóttir i fredags sitt uppdrag. Hon återvänder dock till alltinget som ledamot efter nyår. Hon har inte gett några intervjuer sedan avhoppet, men i ett uttalande visade hon ingen ånger utan skyllde i stället främst på medierna och samhällsklimatet.

Redan i dag kan Hanna Birna Kristjánsdóttir få en efterträdare. Då träffas Självständighetspartiets alltingsgrupp för första gången. Partiledaren Bjarni Benediktsson ville ursprungligen samla gruppen redan under helgen, men det sprack på att både gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir och talmannen Einar K. Guðfinnsson befann sig utomlands. De utgör dessutom de mest sannolika efterträdarna till den avhoppade inrikesministern. En outsider kan vara Birgir Ármannsson.

Trots Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång är skandalen inte på väg att ebba ut. I veckan väntas Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, ge sin dom över inrikesministerns agerande. Med tanke på innehållet i brevväxlingen mellan parterna vore allt annat än svidande kritik mot Hanna Birna Kristjánsdóttirs hantering av skandalen närmast en sensation.

I alltinget kommer oppositionen förmodligen att kämpa för att Hanna Birna Kristjánsdóttir ska besvara kritiken. Regeringspartierna anser däremot att saken är utagerad eftersom hon har avgått. Hade hon inte hoppat av skulle hon bemött kritiken i ett öppet och direktsänt utskottsmöte. Om hon formellt får en efterträdare innan rapporten offentliggörs undkommer hon skyldigheten att medverka.

Flera statsvetare anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir inte hade något annat val än att avgå. Birgir Guðmundsson säger i Fréttablaðið att hennes ställning försvagats eftersom hon stannade kvar så länge. Hade hon avgått tidigare hade hon inte försvagats som politiker på samma sätt:
"Det som medieläckan visar oss är nödvändigheten att statsförvaltningen gör sitt arbete så professionellt som möjligt och att det inte är möjligt att ta några genvägar i en rättsstat."
Eiríkur Bergmann Einarsson säger i Fréttablaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttirs hantering av medieläckan kommer att utgöra ett avskräckande exempel för framtiden. Därför blev hon till sist tvungen att avgå:
"Hon hade i slutändan inget annat val sett till hur saken utvecklades och lämnar motvilligt bordet. ... Hon hade motvilligt bara ett val. Dessutom har partikamraternas stöd varit halvdant. Detta är ett skolboksexempel på hur en fråga sabbas på varje nivå."
Ólafur Þ. Harðarson säger till RÚV att det finns tre saker som politiker bör lära av skandalen - att alltid ta misstankar om lagbrott på stort allvar, att ta medierapportering på allvar och att det finns ämbetsmän som vågar göra sitt jobb trots att de utsätts för obehag av en minister:
"Jag anser att isländska politiker kan dra mycket lärdom av den här saken. ... Jag tror faktiskt att om hon hade reagerat förnuftigt vid den här sakens början så hade det aldrig blivit annat än ett mindre problem för henne."
Både Bjarni Benediktsson och statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir i framtiden kan bli statsråd på nytt. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lade i fredags skulden för avgången på samhällsklimatet och medierapporteringen. Vid ett möte med Framstegspartiets centralstyrelse i Höfn i helgen gjorde han i sitt tal på nytt samma analys:
"Aldrig tidigare har det varit så stor skillnad mellan den faktiska situationen i det isländska samhället och framtidsutsikterna i vårt goda land och situationens uttryck i debatten och förväntningarna för framtiden. Och även om debatten om samhällsfrågor ofta har varit oresonlig på Island har den sannolikt sällan eller aldrig haft den prägel som vi ser nu. Förtal, förkastelsedomar och destruktivt prat har aldrig haft en lika snabb väg till den allmänna debatten som nu. Till största del uppkommer detta hos en liten grupp människor som inte alls är representativ för samhället, men tidsandan är dock sådan att denna förvrängda bild får uppmärksamhet och sätter tonen för debatten. Det kan ha verklig och mycket negativ inverkan på samhället."
På nätet fick Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kommentarer om Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp enligt Vísir hård kritik. Bland annat ifrågasattes det om Framstegspartiets främlingsfientliga linje i Reykjavík utgjorde ett exempel på den sakliga och vårdade debatt som statsministern efterlyste, om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson totalt tappat kontakten med verkligheten och om det var medborgarnas fel att en minister upprepade gånger ljög inför alltinget, utövade påtryckningar mot polis och åklagare, smutskastade andra samhällsinstitutioner och försökte förmå en chefredaktör att ge två granskande reportrar sparken.

Gísli Freyr Valdórsson, politisk rådgivare åt Hanna Birna Kristjánsdóttir, fick sparken sedan han erkänt att han låg bakom medieläckan av falsk information om namngivna asylsökande. Nu dras Sigríður Björk Guðjónsdóttir, tidigare polischef på Suðurnes, allt djupare in i skandalen. Lagen säger nämligen att bara en minister har rätt att be om information av polisen - och det är ett mandat som departementschefen Ragnhildur Hjaltadóttir enligt Vísir inte kan delegera till rådgivare.

Samma dag som Fréttablaðið och Morgunblaðið publicerade de av Gísli Freyr Valdórsson fabricerade uppgifterna kontaktade han Sigríður Björk Guðjónsdóttir. Han bad då om att få ut material från polisens utredning om de asylsökande som han själv felaktigt pekat ut som inblandade i människohandel.

Sigríður Björk Guðjónsdóttir höll i nio månader tyst om telefonsamtalen med Gísli Freyr Valdórsson ända tills de nyligen avslöjades av DV. Hon berättade inte om dem trots att han åtalades för brott mot tystnadsplikten. Hon fortsätter nu att hävda att hon inte kopplade honom till medieläckan. Sigríður Björk Guðjónsdóttir, som nu är polischef i Reykjavík, säger till RÚV att hon nu håller på att dras in i skandalen trots en "fläckfri karriär i arton år" och att hon "inte gjort något":
"Vi ser på rådgivaren som inrikesdepartementets och ministerns företrädare. Saken bereddes vid departementet och det var mer än en som arbetade med saken vid departementet. Jag hade inget skäl att tro att inte Gísli Freyr var en del av den gruppen."
Men att kontakterna mellan polis och departement skulle gå till på det viset i andra distrikt förnekas i Fréttablaðið av flera andra polischefer. Ingen sade sig ha fått ett liknande samtal som det Sigríður Björk Guðjónsdóttir fick från Gísli Freyr Valdórsson. Dessutom ska en sådan här begäran göras skriftligen. Därför anser de polischefer tidningen talat med att frågan kan bli ytterst problematisk för Sigríður Björk Guðjónsdóttir.

Gísli Freyr Valdórsson hade heller inte rätt att be om information om de asylsökande. Han diarieförde den heller inte, vilket också är ett regelbrott. Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir, expert på offentlig förvaltning, säger till Vísir att rådgivare genom sin koppling till ministern kan ge sken av att ha makt, men att de saknar politiskt ansvar:
"När ministerns assistent vänder sig direkt till ämbetsmän eller föreståndare ute på stan så kan föreståndare och ämbetsmän se på det så att den talar för ministerns räkning och ber om information åt ministern. Det som är dåligt i den här saken är att denna begäran om information inte gick efter departementets formella vägar, där det filtreras vilka som ska ha tillgång till vilka saker och vilket slags information. Det är sakens allvar som får som följd att ämbetsmannen hamnar i en dålig och svår position."
Här kan du läsa mer om turerna kring Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång.

Dagens citat

"Banana plants can only bear fruit once, and it takes a year and half for them to reach maturity. ... And they take an awful lot of work to maintain for such little yield. ... They’re the only place in the world this specific strain of banana now exists. In a way, it’s like they’re frozen in time."

Elías Óskarsson vid Landbúnaðarháskóli Íslands i Modern Farmer om de bananträd som finns i Hveragerði - läs mer här.

söndag 23 november 2014

Dagens bonuscitat

"Vulkanutbrott kan behandla glaciärer mycket illa men det är mycket lokalt. Om det sker ett utbrott under en glaciär är det en liten del som smälter. Det är bara några få procent av all avsmältning här i landet, kanske 2 till 3 procent, som kommer från vulkanisk aktivitet när det ses till längre tid och genomsnittet för hela landet."

Helgi Björnsson, professor emeritus i glaciologi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att vulkanutbrott ligger bakom en mycket liten del av den snabbt ökande avsmältningen av isländska glaciärer - läs mer här.

Trendbrott för isländsk arbetslöshet - ökar till 3,2 procent

Efter sex månader av sjunkande arbetslöshet ökade andelen islänningar som står utan jobb i oktober till 3,2 procent. Ökningen slog hårdare mot landsbygden än mot Reykjavíkområdet, men samtliga regioner drabbades av ökningen. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att andelen arbetslösa stiger även under november.

I september sjönk arbetslösheten på Island till 3 procent, den lägsta siffran sedan finanskraschen med full kraft slog mot arbetsmarknaden senhösten 2008. Att arbetslösa studenter återvände till utbildningar utgjorde tillsammans med en förlängd turistsäsong och högsäsong inom delar av köttindustrin och fiskenäringen förklaringen till rekordmånaden.

Under hösten försvinner många säsongsarbeten inom turistnäringen samtidigt som extrajobben försvinner från köttindustrin och fiskenäringen. Det förklarar uppgången under oktober då arbetslösheten steg till 3,2 procent. Vinnumálastofnun räknar med att ökningen fortsätter under november och att arbetslösheten som högst blir 3,5 procent.

Samtliga regioner drabbades av högre arbetslöshet. Flest arbetslösa - 4,7 procent - fanns på Suðurnes, en ökning med 0,2 procentenheter. I Reykjavíkområdet var motsvarande siffra 3,5 procent (+0,2), Norðurland eystra 2,7 procent (+0,3), Suðurland 2,1 procent (+0,1), Västfjordarna 1,9 procent (+0,4), Austurland 1,9 procent (+0,2), Vesturland 1,8 procent (+0,1) och Norðurland vestra 1,6 procent (+0,3).

Fler män än kvinnor förlorade sina jobb under oktober. Alltjämt är dock kvinnor arbetslösa i större utsträckning än män - 3,8 procent respektive 2,7 procent.

Fyra isländska kommuner hade full sysselsättning under oktober: Eyja- og Miklaholtshreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Mindre frukt, onyttigare frukost och sämre sömn för pirater

Islänningarna har blivit snäppet hälsosammare det senaste året. Något fler äter regelbundet frukt och grönsaker, intar en näringsriktig frukost, vaknar utvilad, tränar och deltar i social samvaro. Men en grupp skiljer ut sig från mängden. Piratpartiets väljare sover sämre, äter mindre frukt och grönt och vaknar oftare outvilade. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Förra hösten frågade MMR för första gången i en opinionsundersökning efter islänningarnas hälsovanor. När samma frågor ställdes på nytt i år visar det sig att islänningar i allmänhet lever snäppet hälsosammare än då.

Hela 84,8 procent äter frukt och grönsaker minst några gånger i veckan, en ökning med 3 procentenheter. Nästan lika många, 79,2 procent, äter en hälsosam frukost, ett uppsving med 3,3 procentenheter. Nu vaknar 66,1 procent utsövda, en uppgång med 3,8 procentenheter. Vidare uppger 62,6 procent att de deltar i konstruktiv social samvaro - visserligen en nedgång med 0,2 procentenheter, men andelen som dagligen ägnar sig åt sociala aktiviteter har ökat. Och 52,4 procent tränar, vilket motsvarar en ökning med 0,4 procentenheter. Men hela 23,6 procent svarar att de aldrig ägnar sig åt någon fysisk aktivitet.

Kvinnor lever i regel mer hälsosamt än män. De konsumerar mer frukt och grönt, äter bättre frukost, deltar oftare i sociala aktiviteter och tränar mer. Däremot sover män och kvinnor lika bra.

Medel- och höginkomsttagare är hälsosammare än låginkomsttagare. Islänningar som har fyllt 68 år äter bra frukost och vaknar utsövda, men de tränar mindre och ägnar sig inte lika mycket åt social samvaro som islänningar i åldern 18 till 29 år.

Piratpartiets sympatisörer sticker på många sätt ut i undersökningen. Jämfört med andra väljargrupper konsumerar de minst frukt och grönsaker (78 procent gör det regelbundet), äter en näringsriktig frukost (55 procent) och vaknar utvilade (54,9 procent). Bara Framstegspartiets anhängare tränar mindre än Piratpartiets. Däremot är piratväljarna aningen mer sociala än genomsnittet.

Här kan du läsa mer om förra årets hälsobarometer.

Dagens citat

"Ja, det finns tillräckligt att göra. Det uppstår alltid läckor. ... Detta är bara ett lättsamt skämt. Godmodig humor."

Ásgeir Björgvinsson, vd för Lagnaþjónustan i Selfoss, i Vísir om annonsen där rörmokarföretaget marknadsför sig med Vi åtar oss läckor! och anspelar på turerna kring inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir - läs mer här.

lördag 22 november 2014

Dagens bonuscitat

"Mændene spørger vores kasseekspedient, om de kan betale med svenske kroner, hvilket man sagtens kan normalt. ... Ekspedienten er bare uopmærksom på, at det ikke er svenske kroner, men islandske."

Maj Elisabeth Palshøj Brandt, avdelningschef på Bilka i Hillerød, i Hillerød Posten om hur det gick till när två kunder lyckades lura till sig över 600 danska kronor i växel genom att betala med en isländsk tusenlapp som de påstod var svensk.

Premiär för mobilbiljetter på bussarna i Reykjavík



Nu går det att köpa biljetter till Strætós busstrafik i Reykjavíkområdet med mobilen. Inledningsvis går det bara att köpa biljetter för enkelresor - men inom det närmaste året ska det bli möjligt att köpa olika typer av rabattkort och resor utanför huvudstadskommunerna. För att kunna köpa mobilbiljetter är det nödvändigt att ladda ned Strætós app till telefonen.

På Island är det ytterst sällsynt att det inte går att betala med kort. Därför har biljettsystemet för Strætós busstrafik allt mer framstått som föråldrat - ombord bussarna går det bara att använda förköpsbiljetter eller att betala med exakt belopp eftersom chauffören inte ger växel. Både enkel- och bytesbiljetter samt vissa rabatthäften består sedan av årtionden av små papperslappar.

Sedan tidigare arbetar Strætó med ett system som ska möjliggöra elektronisk betalning ombord bussarna. Ett första steg i den riktningen har nu tagits genom lanseringen av företagets nya app.

Den nya appen gör det möjligt att köpa enkelbiljetter till bussresor inom Reykjavíkområdet. För att kunna använda appen för biljettköp krävs ett kreditkort från Visa eller Mastercard. Tanken är att betalningsmöjligheterna så småningom ska bli fler.

Inledningsvis går det bara att köpa ordinarie biljetter för 350 isländska kronor. Biljetten är giltig tills den har använts. Under de närmaste åren ska utvecklingen av systemet fortsätta. Det ska då bli möjligt att köpa även rabatterade biljetter, olika typer av kort och biljetter till Strætós nätverk av busslinjer utanför Reykjavíkområdet.

I Strætós app finns sedan tidigare realtidskartor som visar var alla bussar i trafik befinner sig och en reseplanerare.

Lägger skuld för avhopp på medier och samhällsklimat

Hanna Birna Kristjánsdóttir visade ingen ånger när hon avgick som inrikesminister. Och varken statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson eller finansminister Bjarni Benediktsson hade förlorat förtroendet för henne som statsråd. I stället hävdar även de att det var ett hetsigt samhällsklimat och ett orättvist mediedrev som fällde ministern.

Efter månader av osanningar, påhopp, anklagelser och smutskastning lämnade inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir i går sitt uppdrag. Hon gjorde det sedan allt fler dragits in i den från rådgivaren Gísli Freyr Valdórsson planterade medieläckan om asylsökande. Och i nästa vecka väntas en rapport från Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, där Hanna Birna Kristjánsdóttir sannolikt kommer att få mycket hård kritik för sitt agerande.

Någon ursäkt har varken kommit från Hanna Birna Kristjánsdóttir, Gísli Freyr Valdórsson eller inrikesdepartementet. Inte till den asylsökande som med namn pekades ut som inblandad i människohandel, inte till de DV-journalister som Hanna Birna Kristjánsdóttir ville ge sparken, inte till polis, åklagare och Umboðsmaður Alþing­is som av inrikesministern påståtts vara delaktiga i ett politiskt spel.

Trots ett agerande som saknar motstycke i Islands historia valde Hanna Birna Kristjánsdóttir att skylla på medierna. Hon klagade i ett uttalande bland annat över att polischefen på Suðurnes dragits in i skandalen - trots att Sigríður Björk Guðjónsdóttir försåg Gísli Freyr Valdórsson med information som han enligt Vísir inte hade rätt att begära.

Det är sannolikt - men inte bevisat - att de falska uppgifterna om de asylsökande härstammade just från polisen på Suðurnes. Sedan Stefán Eiríksson, polischef i Reykjavík, lämnat sitt uppdrag efter att ha beskrivit hur Hanna Birna Kristjánsdóttir lagt sig i utredningen om medieläckan gick toppjobbet till Sigríður Björk Guðjónsdóttir.

Hon fick alltså det tunga uppdraget som polischef utan att jobbet utannonserades. Men när Hanna Birna Kristjánsdóttir tillsatte nya polischefer på Västmannaöarna och i Västfjordarna - i jämförelse två miniatyrdistrikt - gjordes det däremot enligt konstens alla regler med en särskild nämnd som gick igenom kandidaternas kvalifikationer.

Inte heller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson eller finansminister Bjarni Benediktsson anser att Hanna Birna Kristjánsdóttir agerat på ett sådant sätt att hon därför borde ha avgått. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lägger i Morgunblaðið i stället skulden på medierna och på samhällsklimatet:
"Den sidan av saken har varit mycket mörk. ... Hanna Birna har behövt tolerera väldigt mycket. Det har faktiskt varit helt otroligt att följa vad som med stor grymhet riktats mot Hanna Birna och hennes släktingar, en del av det offentligt och annat inte. ... Jag anser att det finns anledning för alla att bekymra sig över hur samhällsdebatten har utvecklats. Den är naturligtvis en konsekvens av en viss tidsanda som har varit rådande de senaste åren. Men den tidsandan är inte lämplig för att bygga upp och göra samhället bättre."
Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir kommer att saknas i regeringen. Eftersom hon bara lämnar uppdraget som minister men efter en paus tänker återvända till alltinget efter nyår tror han att hon även i framtiden kommer att vara viktig för Självständighetspartiet:
"Detta är ett mycket personligt beslut. Det är med oss alla så att vi både behöver ett tydligt mandat och stöd, men vi behöver också ha vilja och tro på att vi kan utföra våra uppdrag på det som vi vill göra. I det här fallet respekterar jag Hanna Birnas slutsats att det har skapats omständigheter som gör att hon inte längre vill sitta som minister."
En efterträdare till Hanna Birna Kristjánsdóttir ska enligt Bjarni Benediktsson utses så snart som möjligt.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttirs avgång.

Dagens citat

"Hanna Birnas förhärdelse är sådan att hon kräver att 'saken nu ska upphöra' och försöker att underblåsa misstänksamhet gentemot de parter som har visat henne nödvändig tillsyn. Ännu har hon varken visat ånger eller erkännande för sitt beteende gentemot alltinget, polisen och sist men inte minst offret för läckan själv. Piraternas alltingsgrupp ser som så på saken att den nu är långt ifrån att upphöra, eftersom dess efterspel nu börjar att komma fram i dagsljuset."

Piratpartiets tre ledamöter i alltinget skriver i ett uttalande att Hanna Birna Kristjánsdóttir måste svara på eventuell kritik från Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, trots att hon avgått som inrikesminister - läs mer här.

fredag 21 november 2014

Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår - skyller på medierna

Till sist blev osanningarna för många. Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår som inrikesminister. Men hon stannar kvar som alltingsledamot och vice ordförande för Självständighetspartiet. I ett uttalande skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att beslutet snarare är "personligt än politiskt". Tänkbara efterträdare är Ragnheiður Ríkharðsdóttir och Einar K. Guðfinnsson.

366 dagar efter att Gísli Freyr Valdórsson - politisk rådgivare åt inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir - läckte falska uppgifter om asylsökande till medierna avgår nu statsrådet. Förra veckan dömdes Gísli Freyr Valdórsson i Héraðsdómur Reykjavíkur för brott mot tystnadsplikten. Efter att han erkänt brottet sparkades han.

Skandalen kräver nu sitt andra offer när Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnar posten som inrikesminister. Hon skriver i ett uttalande att beslutet är mer "personligt än politiskt". Turerna kring läckan har enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir blivit allt för påfrestande för familjen. Bland annat ska hon tillsammans med maken ha försökt se till så att barnen inte skulle läsa vad som skrivits på nätet om skandalen.

Men det är ingen ångerfull inrikesminister som lämnar sitt uppdrag. Och i uttalandet finns det ännu en gång flera påståenden som knappast kan sägas vara förenliga med verkligheten.

Hanna Birna Kristjánsdóttir skriver att hon hade agerat annorlunda om hon hade känt till att Gísli Freyr Valdórsson låg bakom medieläckan. Men hon påstår också att hon inte försökt påverka polisutredningen - och att det dessutom skulle vara en åsikt som delas av den tidigare polischefen Stefán Eiríksson.

Stefán Eiríksson har själv sagt att han utsatts för hård press av Hanna Birna Kristjánsdóttir och att hon försökt påverka polisens hantering av utredningen. Uppenbarligen ser Hanna Birna Kristjánsdóttir det även som fullt normalt att den ansvariga ministern går ut och offentligt smutskastar och ifrågasätter polis, åklagare och justitieombudsmannen eftersom hon inte blandat sig i på "onormalt sätt" samt att hon uppmanar medier att sparka journalister som granskar inrikesdepartementet.

Hon tillbakavisar även anklagelser om att hon skulle varit inblandad i läckan och om att hon skulle ha talat osanning inför alltinget. Hanna Birna Kristjánsdóttir säger sig nu ha fått nog av detta. Faktum är dock att hon gång på gång spridit osanningar från alltingets talarstol - till exempel när hon påstod att det dokument som läcktes till medierna inte alls liknade något dokument som fanns hos inrikesdepartementet.

Vidare skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att osanningar har dragit in allt fler i härvan. Hon nämner bland annat Sigríður Björk Guðjónsdóttir, polischef på Suðurnes som försåg Gísli Freyr Valdórsson med information direkt hämtad ur polisens utredning mot en asylsökande.

Förfarandet i sig är så anmärkningsvärt att Persónuvernd på eget initiativ inlett en granskning av polischefens agerande. Det är nämligen ytterst tveksamt om han hade rätt att begära den typen av upplysningar. Dessutom pekar det mesta på att de falska uppgifter som Gísli Freyr Valdórsson fabricerade i dokumentet härstammade från polisen på Suðurnes. Efter att Stefán Eiríksson lämnat uppdraget som polischef i Reykjavík fick Sigríður Björk Guðjónsdóttir det eftertraktade toppjobbet - utan att det ens utannonserades.

Hanna Birna Kristjánsdóttir skriver att "misstänksamhet och misstroende" gjort hennes arbete omöjligt. Turerna kring läckan har därför kommit att påverka allt arbete vid inrikesdepartementet. Det finns enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir inte heller några tecken på att uppmärksamheten kring skandalen skulle vara på väg att avta.

Därför lämnar hon nu posten som inrikesminister. Men hon tänker efter en kort paus återvända till alltinget efter nyår. Hon tänker också fortsätta som vice ordförande för Självständighetspartiet. I uttalandet tackar hon för det stöd som hon fått från partikamrater och partiledningen.

Mest sannolika efterträdare är gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir och talmannen Einar K. Guðfinnsson. Mot Ragnheiður Ríkharðsdóttir talar att hon är EU-vän och har gått emot partilinjen i EU-frågan. Samtidigt har regeringen redan före Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp ett underskott på kvinnor.

För Einar K. Guðfinnsson talar tidigare ministererfarenhet. Mot honom talar möjligen att han i alltinget många gånger tagit ställning för satsningar i hemmaregionen Västfjordarna - något som skulle kunna bli svårt att kombinera med rollen som inrikesminister och ansvaret för infrastrukturfrågor.

En pikant detalj är att han som talman in i det längsta försökte undvika debatter om medieläckan trots upprepade påstötningar från oppositionen. I samband med att en nigeriansk tidning - där den asylsökande som anklagades för inblandning i människohandel föddes - publicerade en artikel om inrikesdepartementets inblandning i läckan hävdade Einar K. Guðfinnsson enligt DV att den hade samma trovärdighet som ett Nigeriabrev.

Oppositionen välkomnar Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp. Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger i Morgunblaðið att inrikesministerns påståenden om att hon inte agerat klandervärt faller på sin egen orimlighet. Hon har smutskastat både medier och oppositionspolitiker som försökt bringa klarhet i skandalen och ifrågasatt upprepade osanningar:
"Detta kommer inte oväntat och borde ha skett mycket tidigare. Jag anser att ministern har suttit för länge och att den oförmåga som Självständighetspartiet har visat när det gäller att ta tag i denna svåra sak i onödan har underminerat allmänhetens förtroende för samhällets grundläggande institutioner och de grundläggande spelregler som vi hedra när det gäller normala ledningsmetoder i en demokrati."
Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, är inne på samma spår. Han säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir borde ha avgått långt tidigare. Han påminner också om att hon gör det veckan innan Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, presenterar sin granskning av inrikesministerns agerande:
"Det är för oss en stor lättnad att hon avgår innan vi behöver lägga fram en misstroendeförklaring mot henne. ... Hon skulle naturligtvis ha slutat för länge sedan."
Partikamraten Birgitta Jónsdóttir vänder sig mot att Hanna Birna Kristjánsdóttir i uttalandet skriver att turerna kring medieläckan nu nått sitt slut. Hon säger till RÚV att de i stället bara börjat. Genom att nu ta en paus från alltinget kan Hanna Birna Kristjánsdóttir undkomma att svara på den svidande kritik som väntas i rapporten från Umboðsmaður Alþing­is:
"Hon måste absolut besvara frågor och hon är inget offer i den här saken."
Róbert Marshall, alltingsledamot för Ljus framtid, säger i Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir har många goda egenskaper som politiker. Nu blev dock misstagen så många och så stora att hon inte kunde göra annat än att avgå:
"Jag anser att läget har blivit sådant att det inte fanns något annat att göra. Vid en viss tidpunkt i sådana frågor är alternativen inga andra än att avgå när det har börjat att gå ut över alla områden. Det finns inget förtroende eller trovärdighet för statsförvaltningen och det är det som har störst betydelse. Detta är inte frågan om skuld eller oskuld."
Katrín Jakobsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, välkomnar enligt RÚV Hanna Birna Kristjánsdóttirs besked. Hon anser att inrikesministern inte kunnat fatta något annat beslut:
"Jag ser detta som ett logiskt beslut och det var på tiden. ... Det är viktigt att en institution som inrikesdepartementet åtnjuter förtroende. Detta händelseförlopp har försvagat det förtroendet."
Jóhann Páll Jóhannsson, en av de två DV-journalister som Hanna Birna Kristjánsdóttir försökte få tidigare chefredaktören Reynir Traustason att sparka, säger till Vísir att han hoppas att inrikesministerns agerande i framtiden kommer att tjäna som exempel för hur mycket ett statsråd kan skada förtroendet för politiken genom att vägra att ta ansvar för sitt agerande:
"Ministern har slagits från topp till tå i ett helt år, undergrävt förtroende och trovärdighet för institution efter annan, kastat skit och smuts över papperslösa människor, ämbetsmän och journalister, allt med troget stöd från två politiska partier som direkt eller indirekt gav hennes maktmissbruk ett hälsointyg. När det ses tillbaka på det här året hoppas jag att någon skäms."
Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnar uppdraget trots stöd från partikamraterna. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Morgunblaðið att han har förståelse för beslutet och att hon står starkare efter det. Frågan är hur många väljare som i dag håller med när 366 dagar av lögner och smutskastning skördat sitt andra offer.

I uttalandet skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon inte tänker ge några intervjuer om sitt beslut. Avhoppet kommer nästan på dagen tjugo år sedan Guðmundur Árni Stefánsson avgick som socialminister. Trots hård kritik som framfördes i en rapport ansåg han sig enligt Vísir inte ha gjort några fel. I stället motiverade han sitt beslut med att låta större intressen gå före mindre, alltså att han själv skulle sitta kvar på bekostnad av partiets och regeringens trovärdighet och handlingsförmåga.

Guðmundur Árni Stefánsson hävdade då att han genom sin avgång skrev ett nytt blad i den politiska historien. Sedan dess har samtliga isländska ministrar som befunnit sig i blåsväder valt att klamra sig fast vid makten. Ända tills i dag. Samtidigt har heller ingen annan minister lyckas bränna så många broar bakom sig som Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir och medieläckan.