Var tolfte islänning har invandrat från ett annat land. Och mer än var tredje invandrare kommer från Polen. Flest inflyttade finns det i Västfjordarna och på Suðurnes. Det visar ny statistik från Hagstofa Íslands. Samtidigt som invandringen ökar är det alltjämt ytterst få som får asyl på Island. Av de 206 personer som sökte asyl under 2013 får högst 14 stanna i landet.
När Island för tjugo år sedan gick med i EES-området öppnades landets gränser för första gången mer än på glänt. Sedan dess har andelen invandrare ökat steg för steg. Den 1 januari i år fanns 27 447 invandrare i landet, vilket motsvarade 8,4 procent av befolkningen. Ett år tidigare var motsvarande andel 8,1 procent.
Om andra generationens invandrare - en person född på Island av två föräldrar som invandrat - räknas in i statistiken blir andelen 9,5 procent. Den siffran har varit högre en gång tidigare, nämligen 2009 då 9,6 procent var första eller andra generationens invandrare.
Polacker är den i särklass största invandrargruppen. Vid årsskiftet fanns 10 141 invandrare med polskt ursprung på Island, vilket motsvarar 36,9 procent av samtliga inflyttade. Därefter följde personer från Filippinerna och Litauen med 5,2 procent var.
Västfjordarna är den region där andelen invandrare är högst, 13,2 procent, följd av Suðurnes med 13,1 procent. Färst invandrare återfinns i Norðurland vestra, 4,5 procent.
Västfjordarna är den region där andelen invandrare är högst, 13,2 procent, följd av Suðurnes med 13,1 procent. Färst invandrare återfinns i Norðurland vestra, 4,5 procent.
Knappt hälften av alla invandrare - i det här fallet 14 091 personer - bor i Reykjavíks kommun. Skillnaderna mellan olika kommundelar är dock stora. Andelen invandrare är högst i Kjalarnes - hela 36,5 procent - då många är anställda vid lantbruksföretag i området.
Andra kommuner med många invandrare är Kópavogur (2 636 personer), Hafnarfjörður (2 621 personer) och Reykjanesbær (1 821 personer). I tre småkommuner med drygt 50 invånare var finns varken första eller andra generationens invandrare: Skorradalshreppur, Tjörneshreppur och Fljótsdalshreppur.
Under 2013 fick 597 personer - 359 kvinnor och 238 män - isländskt medborgarskap. Av dessa var 89 polska medborgare och 89 filippinska medborgare.
Däremot är det alltjämt ytterst få ansökningar om asyl som beviljas. Under 2013 behandlade Útlendingastofnun 206 ansökningar. Enligt myndighetens årsrapport var det bara tolv som fick stanna - elva fick asyl och en tolfte uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ytterligare två fall hade inte prövats hela vägen.
Under 2013 fick 597 personer - 359 kvinnor och 238 män - isländskt medborgarskap. Av dessa var 89 polska medborgare och 89 filippinska medborgare.
Däremot är det alltjämt ytterst få ansökningar om asyl som beviljas. Under 2013 behandlade Útlendingastofnun 206 ansökningar. Enligt myndighetens årsrapport var det bara tolv som fick stanna - elva fick asyl och en tolfte uppehållstillstånd av humanitära skäl. Ytterligare två fall hade inte prövats hela vägen.
Islands hantering av asylsökande har vid flera tillfällen kritiserats av FN. Inte sällan anländer asylsökande utan pass eller med falska id-handlingar. Isländska domstolar dömer fortfarande asylsökande som saknar pass till 30 dagars fängelse. Straffen går emot FN:s flyktingkonvention som säger att asylsökande inte ska gripas och fängslas för att de reser på falska pass.
Under 2013 gav Útlendingastofnun avslag till 93,2 procent av de asylsökande. Bara 6,8 procent beviljades alltså asyl. Det innebär att Island förra året tog emot en asylsökande per 23 071 invånare. Som jämförelse tog Norge emot en asylsökande per 738 invånare. I Sverige fick 54,4 procent av de asylsökande stanna, i Danmark 38,9 procent och i Norge 30,4 procent.
Flest asylsökande kom till Island från Albanien och Kroatien.
Här kan du läsa mer om attityder till invandrare.
Här kan du läsa mer om attityder till invandrare.
