torsdag 27 november 2014

Minister och turistnäring oense om naturpass

Alla naturpärlor på statlig och kommunal mark ska ingå i regeringens naturpass. Det beskedet ger näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir som inom kort presenterar förslaget för regeringen. Men branschorganisationen Sam­tök ferðaþjón­ust­unn­ar motsätter sig planerna. Den vill i stället att det ska läggas en naturskyddsavgift på övernattningar.

Inom de närmaste dagarna väntas näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir presentera det kraftigt försenade förslaget om ett naturpass. Besökare till naturpärlor som antingen finns på statlig eller kommunal mark måste betala för passet. Intäkterna ska gå till naturvård. Även privata markägare har möjlighet att utan kostnad ansluta sig till naturpasset. De som ansluter sig har också möjlighet att få ta del av de intäkter som öronmärks för naturskydd.

Både islänningar och utlänningar blir skyldiga att betala avgiften. Giltighetstiden för passet blir tre år. Eftersom det förmodligen kommer att handla om ett enhetspris blir kostnaden förhållandevis hög för den som bara besöker Island under några dagar, medan den blir betydligt lägre per dygn för den som bor i landet eller ofta är på besök.

Naturpasset är regeringens svar på många markägares kritik mot de senaste årens tillströmning av turister. Många naturpärlor är i så dåligt skick att naturvärden anses vara akut hotade. På flera ställen i landet har privata markägare på eget initiativ börjat ta betalt av besökare. Regeringen har genom domstol kunnat stoppa avgifter till Geysirområdet, men flera andra populära turistattraktioner är inte längre gratis.

För att inte kostnaderna för administration av naturpasset är det tänkt att majoriteten ska betala över nätet eller med mobilen. Ragnheiður Elín Árnadóttir säger till Vísir att det inte heller blir några fasta biljettkontroller. I stället kommer det att göras stickprovskontroller där den som inte har betalat för naturpasset riskerar en straffavgift:
"Medlemmar av naturpasset är alla de områden som är i statens och kommunernas ägo och tillsyn. Detta är ett övergripande system som först och främst har som mål att skydda naturen, säkra kapital till skydd och underhåll och till turisters säkerhet. Vi har en enkel avgift, samma avgift för alla, en låg och måttfull avgift. Intäkterna kommer främst att komma från utländska turister."
Hur hög avgiften blir är ännu inte klart. En undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Ferðamálastofa visar att utländska turister i genomsnitt är beredda att betala mellan 5 000 och 8 000 isländska kronor.

Det är inte heller klart när naturpasset ska införas. Regeringens mål har tidigare varit att börja ta betalt av besökare vid årsskiftet, men ett så kort avstånd mellan beslut och införande skulle leda till hård kritik från turistbranschen. Eftersom många researrangörer sluter avtal med utländska motparter långt i förväg skulle kostnaden till stor del landa på inhemska företag.

Helga Árnadóttir, som basar över turistbranschens intresseorganisation Sam­tök ferðaþjón­ust­unn­ar, är motståndare till naturpasset. Fyra av fem turister nämner naturen som ett viktigt skäl till Islandsresan. Hon befarar att synliga avgifter och kontroller kommer att förstöra bilden av Island som resmål. Hon säger till RÚV att hon i stället förespråkar en avgift som läggs på alla övernattningar:
"Vi vill tala om en naturavgift som i praktiken tas ut av turister genom hotell och övernattningsställen på detta enkla sätt, det vill säga en låg avgift för varje natt för varje person."
Branschens förslag är enligt RÚV att avgiften införs den 1 januari 2016.

Här kan du läsa mer om naturpasset.