fredag 21 november 2014

Svavel vid Holuhraun ökar oro för skador på djur och natur

Bild tagen med värmekamera
vid Holuhraun den 18 november.
Foto: Jarðvísindastofnun
Mindre mängder svavel kan vara bra för växtligheten - men stora mängder kan skada det biologiska livet i vattendrag och orsaka massdöd bland fisk. Riskerna ökar för varje dag som vulkanutbrottet vid Holuhraun pågår. Den mest kritiska situationen väntas uppstå i samband med vårens snösmältning. Då kan försurningen slå ut livet i älvar och sjöar.

Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun har nu snart pågått i tre månader. Inget tyder på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra. Lavaströmmarna ur kratern har dock de senaste veckorna blivit mer oregelbundna.

Under torsdagen registrerades 153 jordskalv i området. Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 4,6.

Inte heller under gårdagen noterades några akut hälsofarliga nivåer av svaveldioxid i bebyggelse. De högsta halterna uppmättes vid Mývatn. Där registrerades som mest 760 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft vid Reykjahlíð och 600 mikrogram vid Vogar.

Varje sekund producerar utbrottet vid Holuhraun omkring 450 kilo svavel. Eftersom det inte finns några tecken på att utbrottet skulle närma sig sitt slut bekymrar sig allt fler över utsläppen. Inte sedan Lakis utbrott 1783 har ett vulkanutbrott skapat lika mycket svaveldioxid.

När vulkanutbrott producerar aska brukar fluor vara det största problemet. I mindre mängder kan det gynna växtligheten. Men djur riskerar också att förgiftas om de betar av grödor som täckts av fluor eller dricker vatten som förorenats av fluor. Nedfall av aska från Heklas utbrott 1970 och 1980 orsakade fiskdöd i vattendrag norr om vulkanen.

Guðni Guðbergsson vid Veiðimálastofnun säger i Fréttablaðið att vårens snösmältning i nuläget utgör det största skälet till oro för skador som drabbar djur och natur. Om pH-värdet i vattendrag sjunker på grund av svavelsyra kan det exempelvis orsaka fiskdöd. En fördel kan vara att isländskt vatten i allmänhet är basiskt. Därför krävs det mer för att det ska bli surt:
"Detta är inte enkelt och det finns många men. Det stora menet är hur länge detta utbrott kommer att hålla på och hur mycket som släpps ut och faller över land. ... I Skandinavien, där föroreningarna kom från industrianläggningar, visade det sig att surt regn lade sig i snö och utslaget kom med snösmältningen, det vill säga vattnets pH-värde sjönk. Det kunde vara dödligt för vissa arter under den tid som snösmältningen pågick, men situationen bortom det var allmänt under riskgränsen."
Det är sedan tidigare känt att exempelvis laxyngel är känsliga för låga pH-värden. Något som ytterligare kan motverka omfattande skador på djur och natur är inte bara det basiska vattnet i allmänhet, utan att det dessutom har särskilt högt pH-värde i de yngsta och mest vulkaniska delarna av landet.

Guðni Guðbergsson anser att det är viktigt att i ännu större omfattning börja mäta pH-värdet i isländska vattendrag. En som håller med är Jónas Elíasson, professor i seismologi vid Háskóli Íslands. Han säger i Bændablaðið att de stora mängderna svavel som produceras vid Holuhraun även riskerar att påverka lantbruket:
"Om utbrottet fortsätter anser jag att det finns alla skäl för lantbruket att tänka på vilka konsekvenserna blir. Därför borde man börja mäta svavel i grundvattnet och undersöka förändringar i det."
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.