Vesturbyggð kan redan före årsskiftet komma att få sin tusende invånare. Efter många års negativ befolkningsutveckling flyttar nu fler till både Patreksfjörður och Bíldudalur. Det är framför allt arbete på fiskodlingar som lockar nya invånare till kommunen. I den tidigare utflyttningsbygden börjar det nu att bli ont om lediga bostäder.
I Västfjordarna är Vesturbyggð en kommun som går mot strömmen. Hela regionen har sedan länge varit en utflyttningsbygd - men de senaste åren har utvecklingen vänt i både Patreksfjörður och Bíldudalur, två tätorter som tidigare befunnit sig i djup kris inte bara sett till befolkningsutvecklingen utan även till ekonomin.
Trendbrottet innebär att Vesturbyggð redan före årsskiftet kan komma att välkomna den tusende kommuninvånaren. I dagsläget har kommunen 986 invånare.
Det är dock inte första gången som Vesturbyggðs invånare räknas i fyrsiffriga tal. När kommunen bildades 1994 var det genom en sammanslagning av Patreksfjarðarhreppur, Bíldudalshreppur, Barðastrandarhreppur och Rauðasandshreppur. Då bodde 1 390 personer i den nybildade kommunen. År 2011 hade antalet minskat till 890 invånare.
Kommunchefen Ásthildur Sturludóttir har enligt Bæjarins Besta redan börjat fundera på en välkomstgåva till den tusende invånaren. När Patreksfjörður på egen hand år 1970 nådde fyrsiffrigt planerade kommunledningen också för ett firande. En barnvagn och en mängd andra gåvor köptes in för att välkomna den tusende invånaren till kommunen och världen. Planerna slutade i något av ett antiklimax när invånare nummer tusen i stället blev en 30-åring som flyttade till Patreksfjörður.
Ásthildur Sturludóttir säger i Morgunblaðið att det framför allt är stora satsningar på fiskodling i Bíldudalur som nu lockar nya invånare till Vesturbyggð. Men även i kommunens andra tätort, Patreksfjörður, är det fler flyttlass som kommer än som går:
Ásthildur Sturludóttir säger i Morgunblaðið att det framför allt är stora satsningar på fiskodling i Bíldudalur som nu lockar nya invånare till Vesturbyggð. Men även i kommunens andra tätort, Patreksfjörður, är det fler flyttlass som kommer än som går:
"Det går inte att vara annat än positiv och optimistisk om att denna glädjande utveckling fortsätter."
Ett problem i Vesturbyggð har varit många outhyrda bostäder. Som mest stod ett femtiotal kommunägda bostäder tomma. I dag äger Vesturbyggð 27 bostäder. Ásthildur Sturludóttir säger i Fréttablaðið att kommunen fortfarande har stora skulder och att målet därför är att kunna sälja så många bostäder som möjligt:
"Det var så att det var några bostäder som var obeboeliga och vi renoverade dem, lagade dem och började att hyra ut dem eftersom det snart blev stor efterfrågan. Men vi vill försöka att göra oss av med de flesta bostäderna eftersom detta är och har varit en enorm börda för kommunen."
Även om kommunen säljer bostäder så är fastighetspriserna i regionen låga. Därför ger varje försäljning inga större intäkter:
"Nio miljoner är inget högt pris för närmare hundra kvadratmeter. Men fastighetspriserna håller på att stiga snabbt. Ökningen av invånare har varit så stor att det är svårt med bostäder."Den negativa utvecklingen i Bíldudalur har tidigare varit så alarmerande att orten tagit plats på Byggðastofnuns lista över hotade bygder. Mellan 1994 och 2011 minskade antalet invånare med 45 procent. Och det var i synnerhet yngre som lämnade orten. Kvar blev framför allt män i åldern 40 år och uppåt, berättar Bæjarins Besta.
Här kan du läsa mer om utvecklingen i Vesturbyggð.
