Fler osanningar än vad som tidigare varit känt. Fler olämpliga påtryckningar än vad som tidigare varit känt. Och ännu fler exempel på maktmissbruk och bristande omdöme. Avhoppade inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir får en hård dom i Umboðsmaður Alþingis utlåtande. Statsvetare anser att hennes politiska karriär är över - men både Hanna Birna Kristjánsdóttir, partiledaren och statsministern tiger.
Hanna Birna Kristjánsdóttir har gång på gång smutskastat myndigheter hon själv basat över, talat osanning inför alltinget, försökt förmå en chefredaktör att sparka grävande journalister och med påtryckningar strävat efter att påverka en polisutredning mot hennes eget departement. När Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, i fredags lämnade sin slutgranskning av skandalministerns agerande lades ännu mer maktmissbruk på högen.
I november 2013 publicerade Fréttablaðið och Morgunblaðið sekretessbelagda - och till viss del lögnaktiga - uppgifter om namngivna asylsökande. Bägge klargjorde att uppgifterna härrörde från inrikesdepartementet. Samma dag som uppgifterna publicerades skulle en demonstration för asylsökande hållas vid departementet.
Allt pekade på att uppgifterna läckts från departementet. Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir förnekade läckan och misstänkliggjorde i stället Röda Korset och de asylsökandes advokater. Inför alltinget ljög hon och hävdade att något som liknade det dokument som läckts till medierna inte fanns vid departementet.
Trots Hanna Birna Kristjánsdóttirs påtryckningar backade varken polis eller åklagare. Så småningom åtalades Gísli Freyr Valdórsson, hennes politiska rådgivare, för brott mot tystnadsplikten. Han hade haft dokumentet i sin dator, ändrat i det och talat med journalister på Morgunblaðið och Fréttablaðið i anslutning till publiceringarna.
Efter ytterligare en genomsökning av hans dator kunde åklagaren visa att Gísli Freyr Valdórsson tillfogat de uppgifter i dokumentet som syftade till att smutskasta de asylsökande. Han valde då att erkänna. Straffet blev åtta månaders villkorlig dom. Han tvingades också att lämna sitt jobb.
Erkännandet lättade inte på trycket mot Hanna Birna Kristjánsdóttir. I stället blev det allt tydligare att hon försvarat sitt departement och sina medarbetare genom olämpliga metoder och mot bättre vetande.
In i härvan drogs Sigríður Björk Guðjónsdóttir, nyss utnämnd till polischef i Reykjavík. Hon efterträdde Stefán Eiríksson, som lämnade jobbet på grund av Hanna Birna Kristjánsdóttirs påtryckningar. Sigríður Björk Guðjónsdóttir, som fick prestigeuppdraget utan att det utannonserades, var inte bara barndomsvän och partikamrat med Hanna Birna Kristjánsdóttir. Som polischef på Suðurnes var hon den som - sannolikt olagligt - försett Gísli Freyr Valdórsson med uppgifter om de asylsökande.
Ett år efter läckan valde Hanna Birna Kristjánsdóttir att avgå. Planen var att återvända till alltinget i januari, men det sköts snart upp till mars. Officiellt ansåg hon sig behöva reflektera vad som hänt. Inofficiellt ville hon knappast befinna sig i alltinget när Umboðsmaður Alþingis levererade sitt utlåtande.
Kritiken mot Hanna Birna Kristjánsdóttir är tung. Utöver alla de olämpliga ageranden som redan var kända visar det sig att hon inte bara försökte påverka polisutredningen. Även när Stefán Eiríksson slutat som polischef kontaktade hon honom för att ifrågasätta varför han - helt enligt lag - besvarade frågorna från Umboðsmaður Alþingis.
Vidare hotade Hanna Birna Kristjánsdóttir polischefen med en motutredning som skulle behandla polisens hantering av medieläckan. Hon hävdade också att vissa namngivna poliser inte var att lita på eftersom de hade kopplingar till journalister.
Hanna Birna Kristjánsdóttir har också - liksom ett antal regeringspolitiker - irriterat sig på att Umboðsmaður Alþingis offentliggjort all brevväxling. Hon misstänkliggjorde samtidigt ombudsmannens motiv. Det handlar dock om allmänna handlingar som alla har rätt att ta del av. Att Umboðsmaður Alþingis gör det i ett fall där ministern försöker tysta ned en skandal är intressant. Inte minst eftersom hon innan dess struntade i att besvara två brev från ombudsmannen.
Hanna Birna Kristjánsdóttir kallade medierapporteringen om läckan för ett fult politiskt spel. Visst har det varit fult, men det är inte hon som är offret i den här skandalen. Sällan har en minister under så lång tid visat sig ha så dåligt omdöme.
Efter Gísli Freyr Valdórssons erkännande skrev Hanna Birna Kristjánsdóttir till Stefán Eiríksson. Hon medgav då att hon agerat olämpligt och bad om ursäkt för detta. Frågan är om denna omvändelse under galgen räcker för att rädda hennes politiska framtid.
Sällan har en politiker fallit så djupt som Hanna Birna Kristjánsdóttir. Hon var självklar efterträdare till Bjarni Benediktsson som ledare för Självständighetspartiet. Därmed var hon också en högst tänkbar statsminister. Från de många åren inom kommunpolitiken i Reykjavík bar hon med sig stor respekt.
Allt detta är nu försvunnet. På Island är det sällan som politiker tar ansvar genom att avgå. I stället gör de som Hanna Birna Kristjánsdóttir hoppas att kunna göra nu - vänta ut stormen och därefter återvända till alltinget som om inget hade hänt.
Ett problem för både regeringen och Självständighetspartiet är att de tidigare backat upp Hanna Birna Kristjánsdóttir. Först nu är hela historien känd. Och det står klart att hon även fört partikamraterna bakom ljuset.
Varken partiledaren Bjarni Benediktsson eller statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har velat kommentera utlåtandet. Även från partikamraterna i alltinget är det tyst. Enda undantaget är Brynjar Níelsson, som sagt sig ha fortsatt förtroende för Hanna Birna Kristjánsdóttir.
Hanna Birna Kristjánsdóttirs politiska framtid är en av de frågor som Självständighetspartiets alltingsgrupp kommer att behandla vid ett möte i dag. De statsvetare som uttalat sig i medierna anser dock att hennes karriär i princip är över. Hennes förtroende är så skadat att hon inte kan vara annat än en politisk belastning.
Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att situationen är unik. Hanna Birna Kristjánsdóttir har gång på gång överskridit sina befogenheter. Samtidigt har Självständighetspartiet - utan att känna till alla fakta - gett henne sitt stöd:
"Det som jag anser att Självständighetspartiets ledning noga måste överväga är att oavsett vilket beslut som tas kommer det att sända ett starkt budskap om partiets syn på politiskt ansvar."
Stefanía Óskarsdóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att det är särskilt besvärande för Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon kategoriskt svarat genom att förneka, smutskasta och insinuera. Först när hon motbevisats har hon visat någon som helst ånger:
"Jag tycker egentligen att det är uppenbart att hon inte har mycket att hämta inom politiken i fortsättningen. Men det är naturligtvis upp till väljarna - och henne själv - om hon låter undersöka om hon har något stöd. Både till att sitta kvar som Självständighetspartiets vice ordförande och att ge sig in i en provvalsstrid om knappt två år."
Journalisten Egill Helgason skriver i ett blogginlägg att utlåtandet är så förödande för Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon inte lär få nytt förtroende som vice ordförande vid höstens partistämma. Han anser att hon gjort sig skyldig till "totalt fruktansvärd omdömesbrist".
Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir.
