På västra Island äter fjällräven mycket fisk och fågelägg. På östra Island utgör i stället däggdjur och ryggradslösa djur en större del av dieten. Det visar en studie av fjällrävens matvanor utförd under ledning av Melrakkasetur Íslands i Súðavík. Födan präglas inte helt oväntat av olika förutsättningar i olika regioner.
År 1979 räknades för första gången beståndet av fjällräv på Island. Antalet djur troddes då vara omkring 1 000, en notering som då utgjorde botten på en lång tids tillbakagång. Klimatförändringarna har dock ändrat förutsättningarna för fjällräven. År 2007 troddes beståndet uppgå till cirka 11 000 djur.
Den globala uppvärmningen innebär inte bara mildare vintrar för fjällräven. Mindre snö och färre minusgrader ökar förutsättningarna att klara vintern för många fågelarter. Och såväl sjö- som landfåglar ingår i fjällrävens diet.
Under ledning av Melrakkasetur Íslands i Súðavík har fjällrävens matvanor studerats. Jägare och andra har skickat in rävens mage, där innehållet sedan har analyserats.
För att kunna dra olika slutsatser om miljöns inverkan på dieten delades landet in i två regioner. Den västra delen innefattar i princip regionerna Reykjavíkområdet, Suðurnes, Vesturland och Västfjordarna. Gränsen går alltså vid Staðarskáli vid Hrútafjörður i norr och mellan Grindavík och Þorlákshöfn i söder.
Trots att den västra delen till ytan sett är betydligt mindre finns här den längsta kuststräckan. I den östra delen utgörs en större andel av området av land utan kust.
Fåglar och örter äter bägge grupperna lika mycket. I väster konsumerar fjällräven mer fisk och fågelägg. I öster äts mer däggdjur och ryggradslösa djur - proteinrika larver och puppor - men i väster jagas en hel del mindre skogsmus. Förklaringen till denna skillnad är att fjällräven i väster oftare håller till i kustnära miljöer med utbredd tillgång till både fisk och fågelägg.
I bägge områdena äter fjällräven lika mycket fåglar. Däremot handlar det om olika typer av fåglar. I öster jagar fjällräven ofta andfåglar och tättingar. Där utgör också ripa en större del av dieten. I väster var svartfåglar, stormfåglar och måsar vanligare.
En konsekvens av att fjällräven på västra Island äter mer däggdjur och fåglar som finns i havsmiljö är att den får i sig mycket högre halter av kvicksilver. I öster är däremot halterna av kvicksilver låga, vilket innebär att de inte alls konsumerar lika stora mängder av djur som lever i havsmiljö.
Fjällräven var det enda landlevande däggdjuret som fanns på Island när de första bosättarna anlände under 800-talet. Den har antingen drivit till ön på is från Grönland eller vandrat över under extremt kalla vintrar när isen nästan sträckte sig ända från Grönlands östkust till Västfjordarna.
Här kan du läsa mer om fjällräven på Island.
