Efter att ha skällt och morrat mot barn vid en förskola i Reykjanesbær tog myndigheterna schäfertiken. Redan samma dag avlivades hunden - utan att ägaren fick veta om det. Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála ger nu hundägaren rätt. Myndigheterna både struntade i utredningsplikten och i skyldigheten att ge ägaren möjlighet att överklaga avlivningsbeslutet.
Den 13 mars 2013 sprang en schäfer lös utanför en förskola i Reykjanesbær. Hunden morrade och skällde. Därför höll personalen barnen inomhus samtidigt som de ringde polisen. Polisen misslyckades dock med att fånga hunden som i stället återvände till ägarens trädgård. Under jakten bet hunden en av de personer som försökte fånga den.
Tre anställda vid Heilbrigðiseftirlit Suðurnesja, den regionala tillsynsmyndigheten, fångade hunden i trädgården. Där skickades den först till ett hundpensionat i väntan på utredning, men i stället för att invänta ett beslut avlivades den samma dag.
När ägaren kontaktades var hunden redan död och kroppen bränd.
Hundägaren bestämde sig för att anmäla Heilbrigðiseftirlit Suðurnesja till Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála. Myndigheterna får bara avliva oregistrerade hundar om inte ägarens tillstånd finns. Schäfern var både öronmärkt och skattad.
Heilbrigðiseftirlit Suðurnesja hävdade att hunden länge hade utgjort en fara för allmänheten och att det därför hade varit nödvändigt att avliva den. Åtgärden syftade enligt myndigheten till att skydda närboende, och i synnerhet barn. Beslutsunderlaget skulle också ha varit tillräckligt.
Úrskurðarnefnd umhverfis- og auðlindamála sågar dock myndighetens resonemang. Bristerna i Heilbrigðiseftirlit Suðurnesjas hantering av fallet var stora. För det första gjordes ingen tillräcklig utredning om hundens farlighet. För det andra fick ägaren inte kännedom om myndighetens agerande förrän hunden var död. För det tredje fick ägaren därför heller inte möjlighet att överklaga beslutet.
Myndigheten åsidosatte enligt Úrskurðarnefnd umhverfis- och auðlindamála flera av rättsstatens grundprinciper i sitt agerande. Det fanns inget lagstöd för att avliva hunden på det sätt som skedde. Därför upphävs Heilbrigðiseftirlit Suðurnesjas avlivningsbeslut - nästan två år efter att hunden avlivades.
