Varannan islänning vill att Island stannar utanför EU. Var tredje förespråkar däremot ett EU-medlemskap. Stödet för ett inträde har minskat under det senaste halvåret. Socialdemokraternas väljare är mest positiva till EU-medlemskap medan Framstegspartiets sympatisörer är mest negativa. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.
Nyligen visade en mätning utförd av Capacent Gallup att skillnaden mellan ja- och nej-sidan krympt till historiskt låga 7,6 procent - det lägsta försprånget för motståndarna sedan Island ansökte om medlemskap för snart sex år sedan. MMR:s senaste undersökning av islänningarnas attityd till EU-medlemskap går i motsatt riktning. Där var ja-sidan som starkast i juli förra året med 37,4 procent mot nej-sidans 45,1 procent. Nu ökar gapet på nytt.
Nu uppger 48,5 procent att de motsätter sig ett isländskt EU-medlemskap medan 33,3 procent förespråkar ett inträde i unionen. Andelen som varken är positivt eller negativt inställd är 18,2 procent.
Skillnaderna mellan olika grupper är stora. Män, medelålders, höginkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet är i större utsträckning för EU-anslutning. Bland kvinnor, unga, låginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden är nej-sidan starkare än genomsnittet.
Mest EU-skeptiska är Framstegspartiets väljare. Där säger hela 82,2 procent nej till medlemskap medan 6,5 procent säger ja. Motståndet är nästan lika starkt bland Självständighetspartiets sympatisörer. Där motsätter sig 79,1 procent medlemskap medan 12,1 procent förespråkar ett isländskt EU-inträde.
Islands mest EU-vänliga parti är Socialdemokraterna. Hela 77 procent av väljarna säger ja till medlemskap medan 9,1 procent säger nej. Hos Ljus framtid säger 63,6 procent ja och 12 procent nej. Bland Piratpartiets anhängare gör 51,7 procent tummen upp för medlemskap medan 28,7 procent gör tummen ned. I Gröna vänsterns led är det mycket jämnt mellan ja- och nej-sidan - här är 39,9 procent för EU-inträde och 39,1 procent mot EU-inträde.
En undersökning utförd bland Félag atvinnurekendas medlemsföretag visar att 41 procent säger nej till EU-medlemskap medan 29 procent säger ja. Vid ett eventuellt EU-inträde vill 39 procent införa euron som valuta medan 40 procent motsätter sig en sådan utveckling.
En undersökning utförd bland Félag atvinnurekendas medlemsföretag visar att 41 procent säger nej till EU-medlemskap medan 29 procent säger ja. Vid ett eventuellt EU-inträde vill 39 procent införa euron som valuta medan 40 procent motsätter sig en sådan utveckling.
Däremot vill hela 60 procent av medlemsföretagen att förhandlingarna om EU-medlemskap ska fortsätta medan 32 procent inte vill återuppta dem.
Hela 52 procent instämmer i påståendet att kronan inte är Islands framtidsvaluta. Bara 13 procent vill behålla kronan. Vidare uppger 27 procent att Island ensidigt ska byta till en annan valuta medan 40 procent motsätter sig en sådan lösning.
När samma frågor ställdes för ett år sedan ville hela 57 procent ta upp euron som valuta vid ett EU-medlemskap. Då var det 33 procent som förespråkade att Island ensidigt skulle börja använda en annan valuta än kronan. Övriga förändringar är små.
Félag atvinnurekenda organiserar framför allt företag inom handelssektorn. Svarsfrekvensen i undersökningen var 64 procent.
Regeringen planerar inom kort att på nytt lägga fram ett förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap. Det kan ske tidigast nästa vecka. Målet är dock att det ska presenteras senast den 26 mars.
Inom Framstegspartiet finns det i alltinget ett starkt stöd för att dra tillbaka ansökan. Inom Självständighetspartiet finns en bred majoritet, men övertygelsen är inte lika stark. Dessutom kommer minst två ledamöter att rösta emot den egna linjen.
Skälet till tveksamheten mot ett nytt förslag beror inom Självständighetspartiet på vetskapen om att det kommer att leda till en ny svekdebatt, nya demonstrationer och nya interna stridigheter med den EU-vänliga falangen.
Dessutom kommer EU-frågan med all sannolikhet i princip att frysa allt annat politiskt arbete i alltinget eftersom stora delar av oppositionen kommer att göra sitt yttersta för att blockera förslaget. Det är en prioritering som inte alla självständighetspartister ställer sig bakom.
Dessutom kommer EU-frågan med all sannolikhet i princip att frysa allt annat politiskt arbete i alltinget eftersom stora delar av oppositionen kommer att göra sitt yttersta för att blockera förslaget. Det är en prioritering som inte alla självständighetspartister ställer sig bakom.
Eftersom förhandlingarna med EU ligger nere sedan två år tillbaka finns det inom Självständighetspartiets alltingsgrupp ingen som upplever att förslaget är brådskande. För Framstegspartiet - som befinner sig i en djup opinionskris - är läget annorlunda.
Självständighetspartiet är i dag med bred marginal Islands största parti. Det gör att partiet kan hantera EU-frågan med större tålamod än Framstegspartiet. Även om oppositionen i dagsläget är större skulle vid ett nyval möjligheten att bilda regering sannolikt först gå till Självständighetspartiet. För att bilda en tvåpartikoalition är Socialdemokraterna i dag det enda alternativet - och de två har tidigare kommit överens om att vid regeringssamarbete lägga EU-frågan på is. Det var dock före finanskraschen, och det är kanske inte troligt att Socialdemokraterna ännu en gång skulle acceptera en sådan lösning.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
