
Lavan från Bárðarbungas pågående utbrott norr om Vatnajökull lägger sig till stor del över ett befintligt lavafält som heter Holuhraun. Detta lavafält bildades år 1797 vid ett utbrott i Askja. Ytterligare ett utbrott i samma område har också bidragit till Holuhraun. Men det ser inte ut som att det nya lavafältet får samma namn.
En mängd olika namn har föreslagits. Det mest utbredda är Nornahraun efter den sällsynta bergarten nornahár (Pélés hår) som bildats vid utbrottet. Inledningsvis liknades utbrottet vid en drake vilket fick somliga att tala om Drekahraun. Och i området ligger Flæður vilket skulle kunna öppna dörren för Flæðuhraun.
Senast nya naturfenomen skapade av vulkanutbrott namngavs var 2010. Då skapade Eyjafjallajökull ett lavafält som fick namnet Goðahraun och två vulkanberg som fick heta Magni och Moði.
Då var beslutet okontroversiellt. Allt annat var det när Surtsey namngavs 1963. Den 14 november 1963 reste sig den nya vulkanön ur Atlantens djup. Utbrottet som skapade nytt land blev snabbt en världsnyhet. Efter tre veckor ansåg regeringen att det blivit dags att avgöra namnfrågan för att snabbt kunna etablera ett namn.
Den 7 december 1963 begärde regeringen in förslag. Bara två dagar senare klubbades namnet Surtsey för själva ön och Surtur för kratern. I den nordiska mytologin är Surtur en eldjätte.
Men bland invånarna på Hemön, den nya öns närmaste granne, var missnöjet med beslutet utbrett. I folkmun hade Västmannaöarnas senaste tillskott börjat kallas antingen Svartey - efter färgen - eller Vesturey - efter dess geografiska läge i förhållande till Hemön.
Fyra dagar efter beslutet klubbats, den 13 december 1963, seglade en grupp öbor mot den nya ön. De klev i land på det nya lavafältet. I den porösa ytan bankade de ned den isländska flaggan och Västmannaöarnas kommunvapen samt en skylt med texten Vesturey. Under hela vintern pågick en namninsamling under föreningen Vestureyjarsamtökins paraply. I april 1964 fick lokalbefolkningens förslag nobben av myndigheterna.
Tio år senare hamnade öborna på nytt i konflikt med regeringen i en namnfråga. I april 1973 - medan vulkanutbrottet på Hemön fortfarande pågick - klubbades namnet på den nya vulkanen till Eldfell. Bland lokalbefolkningen talades det hellre om Kirkjufell, men det var alltså ett förslag som regeringen ratade.
Den här gången tycks det däremot inte vara särskilt bråttom. Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson säger till Vísir att han snart kommer att lägga fram ett lagförslag som innebär att det blir upp till respektive kommun att namnge nya naturfenomen. Kommunen blir skyldig att ta in ett utlåtande från ortnamnsnämnden och ministern ska därefter godkänna namnet:
"Detta utbrott håller fortfarande på och vi har ännu inte sett hur allt utvecklas och vilken form denna lava till slut får. Jag anser att vi inte behöver anstränga oss så mycket med namngivningen nu. Det är helt i sin ordning att låta namn komma fram för att se hur en vänjer sig vid dem och vad som passar bäst."I det här fallet blir det i så fall upp till kommunfullmäktige i Skútustaðahreppur att avgöra namnfrågan. Kommunchefen Jón Óskar Pétursson säger till 641.is att han är övertygad om att lokalpolitikerna kommer överens om ett lämpligt namn för det nya lavafältet vid Holuhraun:
"Vi kommer inte att smita undan att hitta ett bra namn för den nya lavan."Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.