Terrorhotet mot Island har ökat. Några säkra indikationer på dåd riktade mot landet finns inte - men polisen känner till personer som både har kapacitet och vilja att utföra terroraktioner. En risk är genomströmningen av personer som strider för extremistgrupper som Islamiska staten. Det skriver rikspolisstyrelsens analysenhet i en ny rapport.
Tidigare har risken för terrordåd på isländsk mark eller mot isländska intressen betraktats som låg. Nu har faran höjts ett steg till medelnivå. Bakom beslutet finns två huvudskäl - dels de terrorattentat som inträffat i andra nordiska länder, dels genomströmningen av personer som frivilligt anslutit sig till Islamiska staten och liknande extremistgrupper.
Polisen har ingen kännedom om att det på Island skulle finnas några aktiva terroristceller eller några nätverk som förespråkar våld som metod. Däremot finns det individer som sympatiserar med terrorgrupper.
Att risken för terrordåd nu bedöms vara medelhög betyder att attentat inte kan uteslutas. I landet finns 72 000 registrerade vapen samt ett okänt antal illegala vapen. Det handlar visserligen främst om jaktvapen, men för den som vill komma över ett skjutvapen är möjligheterna alltså stora.
En särskild risk är förknippad med Islands geografiska läge. Polisen uppger att personer som strider för Islamiska staten vid flera tillfällen har befunnit sig på isländsk mark. Detta har skett då de har mellanlandat i Keflavík på väg mellan Nordamerika och Europa.
Polisens bedömning är att genomströmningen av personer som sympatiserar med eller strider för Islamiska staten kommer att fortsätta. Det innebär ett ökat behov av gränskontroller. Även om det inte förefaller troligt finns det på Island mål som skulle kunna utsättas för terrordåd, exempelvis ambassader.
Genomströmningen av misstänkta terrorkrigare är problematisk även i förhållande till Islands internationella förpliktelser. En resolution från FN:s säkerhetsråd säger att medlemsländer ska göra vad de kan för att utländska terrorister inte rör sig inom deras gränser. Hittills har isländska myndigheter inte ingripit mot några sådana personer.
En allmän risk är individer som radikaliseras på nätet. De kan enligt polisen sympatisera med till exempel al-Qaida eller Islamiska staten utan att vara intresserade av att delta i krig. I stället kan de utföra attacker i dessa terrororganisationers namn efter mönster som nyligen drabbat Köpenhamn, Bryssel och Paris.
I dagsläget finns det ingen information om att islänningar skulle ha anslutit sig till stridande grupper i Syrien, Ukraina eller andra länder. Eftersom det sker en omfattande rekrytering från de nordiska grannländerna finns det heller inget som utesluter att även islänningar skulle göra samma val.
För att kunna förebygga terrorism vill polisen få utökade undersökningsmöjligheter, ett förbud mot deltagande i strider och terrordåd utomlands, samrådsmöjligheter mellan myndigheter för att kunna identifiera personer som skulle kunna begå attentat, mer träning för polisen att möta terrorhot och en flyktingpolitik vars utgångspunkt är anpassning till det isländska samhället.
Här kan du läsa mer om asylsökande som sympatiserar med Islamiska staten.
Här kan du läsa mer om asylsökande som sympatiserar med Islamiska staten.
