Inte bara dna-analysen visade att det inte fanns något kött i nötköttspajerna tillverkade av Gæðakokkar i Borgarnes. Fyllningen såg ut som en puré utan några tecken på att pajerna skulle innehålla den på ingrediensförteckningen utlovade nötfärsen. Så vittnade de experter som utförde undersökningen inför Héraðsdómur Vesturlands. Men rätten friar Gæðakokkar eftersom analysen var bristfällig.
I kölvattnet av den europeiska hästlasagneskandalen undersökte Matvælastofnun, den isländska livsmedelsmyndigheten, 16 slumpvis inköpta köttprodukter. Syftet var att genom dna-undersökningar testa om även inhemska livsmedelstillverkare hade odeklarerat hästkött i sina produkter.
Något hästkött fanns inte i någon av produkterna. Men resultatet av analysen av Gæðakokkars nötköttspajer visade att allt inte var som det skulle. Pajerna skulle innehålla 15 procent nötkött. Men i pajerna fanns inte ens spår av något kött.
Samtidigt uppdagades andra brister hos Gæðakokkar. Konsekvenserna för företaget blev stora. Kunderna försvann. Gæðakokkar bytte så småningom namn till Kræsingar för att inte förknippas med pajskandalen.
Heilbrigðiseftirlit Vesturlands, den regionala tillsynsmyndigheten, valde att lämna fallet vidare till distriktspolismästaren, som i sin tur valde att väcka åtal. Den analys som gjordes av Matvælastofnun var underlag för åtalet.
Det är också vad som friar Gæðakokkar från att dömas för brott mot livsmedelslagen. Héraðsdómur Vesturlands anser att analysen varit bristfällig. Inte heller är det bevisat att Gæðakokkar skulle ha haft för avsikt att föra konsumenterna bakom ljuset.
I rätten argumenterade åklagaren för att konsumenterna vilseletts av Gæðakokkar. Nötköttspajerna såldes inte bara med falsk innehållsdeklaration. Genom att hoppa över den för företaget dyraste ingrediensen kunde också produktionskostnaderna minska.
Företagets advokat motsatte sig att Gæðakokkar skulle ha haft något att vinna på att fuska. I stället påminde advokaten om att lagen säger att innehållsdeklarationen anger förhållandena vid tillverkningen, men att fördelningen därefter kan variera mellan enskilda produkter. Åklagaren ansåg dock att avvikelserna i det här fallet var oacceptabla.
Gæðakokkars ägare trodde först att avsaknaden av kött i köttpajen kunde bero på att fyllningen inte hade blandats tillräckligt. Den produceras i en bunke som rymmer 100 liter. I den tillsätts 30 kilo nötkött. Ägaren ansåg senare att det var en omöjlighet att någon skulle ha hoppat över nötfärsen. I stället hävdade ägaren att tillsynssystemet var korrumperat.
För att göra utslag i dna-analysen hade det räckt om det funnits 0,7 gram nötkött i en paj. De experter som genomförde arbetet vittnade i rätten om hur testet utfördes. Efter att en paj från Gæðakokkar visat sig vara köttfri analyserades ytterligare en - som även den visade sig vara helt fri från kött. I fyllningen syntes heller inga spår av nötfärs, utan den hade konsistensen av en puré utan "klumpar" av kött.
Anställda vid Matvælastofnun och Matís sade under rättegången dessutom att de var säkra på att de inte hade misstagit sig genom att ta prov på pajskalet i stället för fyllningen.
Några rester av de två köttfria köttpajerna sparades inte eftersom de inledningsvis inte var del i någon brottsutredning. Därför fanns det heller ingen bevisning för polisen att begära in. Det är brister som enligt domstolen gör att Gæðakokkar frias från åtalet om brott mot livsmedelslagen.
Några rester av de två köttfria köttpajerna sparades inte eftersom de inledningsvis inte var del i någon brottsutredning. Därför fanns det heller ingen bevisning för polisen att begära in. Det är brister som enligt domstolen gör att Gæðakokkar frias från åtalet om brott mot livsmedelslagen.
Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Gæðakokkar.
