
Reykjavík med omnejd brukar i regel bedömas som ett område utanför riskzonen för vulkanutbrott. Det är en hållning som de senaste åren fått hård kritik. En som har reagerat är vulkanologen Haraldur Sigurðsson. För några år sedan anklagade han myndigheterna för att blunda för riskerna vid Krýsuvík.
Krýsuvík har inte fått något utbrott sedan 1151. Området förbryllar dock forskarna. I flera års tid har jordskorpan växelvis sjunkit och stigit. Den största höjningen som uppmätts var hela åtta centimeter. Utvecklingen skulle kunna betyda att magma eller gas befinner sig i rörelse under ytan.
Den dåvarande rödgröna regeringen lyssnade på kritiken och utlovade en utredning om riskerna för ett vulkanutbrott i Reykjavíkområdet. Någon sådan rapport har dock ännu inte lagts fram.
Haraldur Sigurðsson säger till Vísir att den farligaste vulkanen är den som alltjämt är okänd. På Island är det dessutom vanligt att utbrott uppstår på nya ställen bortanför tidigare kända vulkaniska system. Exempel på sådana utbrott är Heimaey 1973, Fimmvörðuháls 2010 och Laki 1783. Men han nämner också Bárðarbungas pågående utbrott vid Holuhraun som sker fyra mil från kratern:
"Det råder inget tvivel om att det är vulkanen som inte har börjat [som är farligast], som inte har fötts. Det är för många utbrott på Island ett kännetecken på att de bryter ut på nya platser."
Krýsuvík är enligt Haraldur Sigurðsson ett vulkaniskt system som skulle kunna få ett oväntat utbrott - och där avståndet till Reykjavík skulle innebära stora problem. Han säger till Vísir att det därför finns skäl att frukta Krýsuvík:
"Krýsuvíkområdet är en stor vulkan. Den vulkanen har ett spricksystem. Detta spricksystem ligger precis utanför Reykjavík uppe i Heiðmörk."
Lava från Krýsuvík skulle till exempel kunna nå Reykjavíks utkanter som Árbær, Heiðmörk och Rauðavatn. Därför efterlyser Haraldur Sigurðsson åter en riskkalkyl för huvudstadsregionen. Hans teori är att dessa är förknippade med Krýsuvíkområdet.
Här kan du läsa mer om Krýsuvík.