EU: Beslut om Islands ansökan ligger i egna händer

Förvirringen fortsätter snart en vecka efter att utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson meddelade EU att Island inte längre ska betraktas som ett kandidatland. Från EU är beskedet att Islands framtida förhållande till EU ligger helt i egna händer. I alltinget fortsätter samtidigt en hätsk debatt om hur Gunnar Bragi Sveinssons utspel ska tolkas.

Det är upp till Island att avgöra om landet ska gå med i EU eller inte. Det beskedet gav Edgars Rinkevics, utrikesminister för unionens ordförandeland Lettland, vid en presskonferens i går. Han sade att han tagit del av både brevet från utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson, där han skriver att förhandlingarna om medlemskap inte kommer att återupptas, och från oppositionen, där utrikesministern anklagas för att sakna mandat för sitt agerande.

Edgars Rinkevics ville inte säga något om den politiska debatten på Island utan ansåg att det var upp till alltinget att avgöra om regeringens hantering av EU-frågan var förenlig med grundlagen. Han ville heller inte besvara frågan om Island - om det skulle bli aktuellt - skulle behöva lämna in en ny ansökan om EU-medlemskap, eller om unionen i stället skulle kunna väcka liv i den som lämnades in sommaren 2009.

I alltinget presenterade Gunnar Bragi Sveinsson i går en muntlig rapport om EU-förhandlingarna. Genom det brev som han skickat ansåg han att det nu var upp till EU att reagera. Han sade sig ha respekt för att oppositionen upplevde att han rundat både alltinget och utrikesnämnden, men hävdade att detta var val som gjorts på goda grunder.

Gunnar Bragi Sveinsson gick tillbaka till alltingsvalet våren 2013. Han beskrev utgången som en total förändring av det politiska landskapet. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet var uttalade EU-motståndare och fick en klar majoritet i parlamentet. Därför menade han att regeringen hade en skyldighet att genomföra den politik som den blev vald på - och där skulle alltså ett definitivt stopp på förhandlingarna om EU-medlemskap ingå.

Genom brevet ansåg Gunnar Bragi Sveinsson att Islands kandidatur nollställts och var tillbaka på samma ruta som när ansökan gjordes sommaren 2009. Om det politiska läget skulle förändras i alltinget vore det enligt utrikesministern bäst att på nytt ansöka om EU-medlemskap i stället för att hänvisa till den som lämnades in för snart sex år sedan.

Vidare upprepade Gunnar Bragi Sveinsson att det inte varit nödvändigt att ta upp brevet och dess innehåll i alltinget. Regeringens hållning i EU-frågan var känd sedan tidigare. Han sade att brevet var ett förtydligande av Islands position och att det var ett resultat av en uppmaning från unionen att förklara regeringens avsikter.

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, frågade hur Gunnar Bragi Sveinsson kunde veta att han hade en majoritet av parlamentet bakom sig när han samtidigt inte vågade lägga fram ett förslag om att återkalla ansökan. Utrikesministern lade ansvaret på oppositionen som enligt honom hade tagit förslaget och alltinget som gisslan.

Gunnar Bragi Sveinsson undrade varför oppositionen då inte ville se en votering om förslaget i alltinget men däremot ville se en folkomröstning om samma förslag. Helgi Hrafn Gunnarsson sågade utrikesministerns resonemang. Han hävdade att ministern nu använde sitt misstroende mot alltinget för att kunna runda det.

Efter mötet ansåg socialdemokraterna Árni Páll Árnason och Össur Skarphéðinsson att det var uppenbart att brevet från utrikesministern inte innebar att Island dragit tillbaka ansökan om EU-medlemskap. För att det skulle ske var det nödvändigt med ett beslut i alltinget.

Árni Páll Árnason menade att brevet var svårt att ta på allvar eftersom det tillkommit i hemlighet. Össur Skarphéðinsson tyckte att svaret från utrikesministern var utmärkt - eftersom Gunnar Bragi Sveinsson inte ansåg sig ha några skyldigheter gentemot beslut som klubbats av tidigare ting kunde han heller inte stoppa framtida ting från att återuppta förhandlingarna med utgångspunkt från den ansökan som redan lämnats in.

Birgir Ármannsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande i utrikesnämnden, sade att det inte handlade om ett formellt tillbakadragande av ansökan. Däremot satte brevet punkt för den process som pågått. Endast med ett parlament med en helt annan inställning till EU-frågan kunde den tas upp på nytt.

Både Framstegspartiets Ásmundur Einar Daðason och Självständighetspartiets Valgerður Gunnarsdóttir anklagade den dåvarande rödgröna regeringen för att inte ha vågat medborgarna folkomrösta om EU före ansökan lämnades in 2009. Eftersom islänningarna inte tillfrågades då ansåg de att det inte heller behövde göras nu - trots att de utlovade en folkomröstning under valrörelsen för två år sedan.

Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, noterade under debatten att formuleringar på Självständighetspartiets hemsida ändrats den senaste tiden. Där hade bland annat löftena om en folkomröstning i EU-frågan försvunnit.

Trots ett hårt tonläge i debatten fanns det då och då också en gnutta humor. Brynhildur Pétursdóttir, alltingsledamot för Ljus framtid, skrev på Facebook att Gunnar Bragi Sveinsson skickat "ett oförståeligt brev till Europa" där hon förstod "varken ut eller in i denna mans argumentation". Därför ville hon i talarstolen kalla utrikesministern flippkisi - vilket betyder ungefär 'virrpjosker'.

Brynhildur Pétursdóttir trodde dock inte att hon skulle vara tillräckligt rebellisk för att benämna Gunnar Bragi Sveinsson som "högt ärade virrpjosker". På Facebook fick hon dock uppmuntran av utrikesministern som svarade "go for it".

Här kan du läsa mer om Island och EU.