Höfn är den första naturliga hamnen på den isländska sydkusten på en sträcka på 40 mil räknat från Þorlákshöfn. Fisket är den viktigaste näringsgrenen på orten. Även om turismen har ökat kraftigt under de senaste åren är det fisket som är den främsta privata arbetsgivaren för Höfns 1 700 invånare.
Från Höfn fiskas bland annat havskräfta, lodda, sill och makrill. År 2013 landades fångster på totalt 80 909 ton i hamnen till ett värde av 5,5 miljarder isländska kronor.
För inte så länge sedan var inte Höfn den enda hamnen på sydkusten. Översvämningar från Eyjafjallajökull, Mýrdalsjökull och Vatnajökull har dock fört med sig sediment, sand och aska som samlas vid kusten. Visserligen gör översvämningarna så att Island växer - men de har också gjort en lång kuststräcka obrukbar för sjöfart.
För att segla in till Höfn måste alla fartyg passera det smala inloppet vid Hornafjarðarós. Redan i dag är djupet så litet att trålare bara kan passera vid flod. Även då är det vanligt att kölen kommer åt botten. Om vågorna är större än 3,5 meter får fartygen vänta på att gå in i hamn - eller landa fångsterna på en annan ort om väderprognosen är ogynnsam.
Problemen vid Hornafjarðarós har enligt Vegagerðins rapport flera orsaker. Eftersom Höfn ligger direkt söder om Vatnajökull är landhöjningen i regionen större än normalt. När glaciärens istäcke smälter reser sig landskapet i takt med att tyngden släpper.
Stora mängder sand strömmar längs sydkusten. Utloppet bryter detta mönster vilket gör att sanden samlas vid grynnorna vid Hornafjarðarós. Sanden täpper alltså till passagen genom att lägga sig på botten och minska djupet.
För att bli mindre väderberoende tvingas fiskare i Höfn specialbeställa sina trålare. I regel kräver moderna fiskefartyg nämligen större djup. Därför blir det särskilt dyrt för ortens rederier att ha en modern fiskeflotta, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna ta hand om fångsterna på ett sådant sätt att de kan säljas till höga marknadspriser.
Vegagerðin skriver i rapporten att det finns en god uppfattning om vad som orsakar problemen vid Hornafjarðarós och de sandbankar som kallas Grynnslin. Däremot är det osäkert hur de ska lösas eftersom så många olika faktorer spelar in. Myndigheten vill därför se ett treårigt forskningsprojekt som ska komma med förslag på lösningar.
Sedan 1998 genomförs årliga djupmätningar vid Hornafjarðarós. Så sent som 2005 grävdes passagen upp när 55 000 kubikmeter sand och sediment forslades bort. Erfarenheten visade dock att fortsatt grävning inte hade löst problemen.
Situationen har även uppmärksammats av Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. I en interpellation till inrikesminister Ólöf Nordal undrar hon vad regeringen tänker göra för att trygga genomfarten till hamnen i Höfn. Ólöf Nordal hänvisar till det pågående arbetet och säger att ett beslut kommer att tas när underlaget finns.
