fredag 20 mars 2015

Två av tre missnöjda med regeringens EU-utspel

Hela 63 procent av islänningarna är missnöjda med utrikesminister Gunnar Bragi Sveinssons hantering av EU-frågan. Bara 24 procent uppger att de är nöjda med hur regeringen i förra veckan meddelade EU att Island inte längre vill ha status som kandidatland. Det visar en opinionsmätning publicerad i Fréttablaðið.

Den isländska EU-opinionen har de senaste åren varit mycket stabil. Det har snart gått sex år sedan ansökan om medlemskap lämnades in - och i varje opinionsundersökning har sedan dess EU-motståndarna haft majoritet. Men en klar majoritet vill också att frågan om EU-förhandlingarnas framtid ska avgöras i en folkomröstning.

Missnöjet med Gunnar Bragi Sveinssons agerande är därför inte helt oväntat mycket utbrett. Av de 63 procent som ogillar utrikesministerns hantering av EU-frågan uppger 44 procent att de är mycket missnöjda och 19 procent ganska missnöjda.

Knappt var fjärde väljare - 24 procent - anser att Gunnar Bragi Sveinssons utspel var riktigt. Av dessa är 15 procent mycket nöjda med utrikesministern och 9 procent ganska nöjda. Ytterligare 13 procent svarar att de är varken nöjda eller missnöjda.

En som förmodligen inte är helt nöjd med Gunnar Bragi Sveinsson är partikamraten Karl Garðarsson. I ett blogginlägg skriver alltingsledamoten att han visserligen säger nej till ett isländskt EU-medlemskap, men att frågan borde avgöras i en folkomröstning:
"Jag är av åsikten att det är rätt att fråga folket om förhandlingarna med EU ska fortgå. Det finns olika åsikter om saken, vilket undersökningar har visat. Det går dock inte att kräva att en regering som är emot medlemskap fortsätter med dem. En sådan omröstning kan därför aldrig ske förrän tidigast vid mandatperiodens slut."
Gunnar Bragi Sveinssons agerande - där han valde att meddela EU om regeringens beslut utan att vända sig till alltinget eller utrikesnämnden - får stöd av Björg Thorarensen, professor i juridik vid Háskóli Íslands. Hon säger till RÚV att utrikesministern inte var skyldig att ta upp frågan i alltinget först. Hon anser heller inte att alltinget måste stå bakom ett återkallande av ansökan - och när den förra regeringen ansökte om medlemskap hade den kunnat göra det utan att vända sig till tinget:
"Det var inte nödvändigt. Det var helt enkelt vad den dåvarande regeringen bestämde sig för att göra. Utrikesministern lade fram ett förslag till uttalande och det godkändes på sin tid av en majoritet av ledamöterna. På så sätt ville han naturligtvis styrka sitt mandat för att leda dessa medlemskapsförhandlingar."
Beskedet från EU är hittills att Gunnar Bragi Sveinssons utspel inte innebär att Island dragit tillbaka ansökan om medlemskap. Än så länge finns också Island med på unionens lista över kandidatländer. Utrikesministern säger till Vísir att han väntar på en officiell reaktion från EU, men att han inte tror annat än att Island snart stryks från listan över kandidater:
"Det spelar ingen stor roll vilka ord du använder. Om du använder dra tillbaka, stänga, avbryta, sluta eller avsluta. Det som vi helt enkelt säger i vårt brev är att dessa förhandlingar är avslutade. Det har satts en slutgiltig punkt bakom. Den isländska regeringen ser sig inte i dag som ett kandidatland och vi räknar med att EU reagerar på det."
Gunnar Bragi Sveinsson presenterade i alltinget i går en rapport om regeringens utrikespolitik och internationella frågor. Han sade att Islands intressen bland annat tillvaratogs genom EES-avtalet och andra samarbeten. Utrikesministern såg samtidigt flera skäl till oro på det internationella planet. Han nämnde terrorgruppen Islamiska staten och andra extremister som tänkbara hot. Inte heller Island kunde enligt Gunnar Bragi Sveinsson räkna med att inte få hot eller attentat riktat mot sig.

Gunnar Bragi Sveinsson beklagade utvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande i konflikten. Han manade till en fredlig lösning på tvisten, men poängterade också att invånarna i Ukraina måste få rätt att välja sin framtid på ett demokratiskt sätt. Konflikten visade enligt utrikesministern att det ständigt är viktigt att slå fast om rättsstatens principer som yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Här kan du läsa mer om Island och EU.