Att på nytt lägga ett förslag om att återkalla Islands EU-ansökan hade fått oppositionen att ta alltinget "som gisslan". Därför väljer utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i stället att i ett brev uppmana unionen att stryka Island som ett av kandidatländerna. Samtidigt hävdar han att oppositionens svar på brevet går att jämställa med "en statskupp", rapporterar Vísir.Senast den 26 mars i år väntades regeringen på nytt lägga ett förslag om att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Så blev det inte. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson meddelade i torsdags unionen om att Island inte längre ska betraktas som ett kandidatland eftersom det inte finns något intresse av att ansluta sig till EU.
Brevet utlöste stor förvirring. Samtidigt som regeringen tydligt markerade att förhandlingarna om medlemskap inte skulle återupptas fanns det inget i brevet som sade att ansökan skulle återkallas. Gunnar Bragi Sveinsson lämnar nu ett tydligt besked i frågan. Brevet betyder inte att ansökan har dragits tillbaka.
Gunnar Bragi Sveinsson säger i en intervju med Vísir att skälet till att han inte vände sig till alltinget för att dra tillbaka ansökan är de skarpa reaktioner som han möttes av när samma förslag lades för ett år sedan. Han lägger alltså i praktiken ansvaret för regeringens vägval på oppositionen:
"Som du minns gick vi in med ett förslag i tinget för ett år sedan. Det förslaget togs som gisslan i tinget och utsattes för filibustertaktik och nådde till slut inte ända fram."Historieskrivningen är intressant - inte minst eftersom regeringspartierna Framstegspartiet och Självständighetspartiet har egen majoritet i alltinget. Men internt finns det på sina håll inom Självständighetspartiet ett missnöje med hur EU-frågan hanterats och åtminstone två ledamöter har deklarerat att de inte står bakom partilinjen. Osämjan skulle bli uppenbar vid en votering och öka risken för en splittring av partiet.
Kritiken mot Gunnar Bragi Sveinsson har handlat om att regeringen genom brevet rundar både alltinget och utrikesnämnden. Enligt lag ska utrikespolitiska frågor av stor betydelse alltid gå genom nämnden. Gunnar Bragi Sveinsson säger till Vísir att det inte varit nödvändigt i det här fallet eftersom EU-frågan och regeringens hållning tidigare varit uppe i utrikesnämnden:
"Det finns naturligtvis också andra exempel på frågor där ministrar har fattat beslut. Ansett sig ha haft samråd med utrikesnämnden och tinget. Ett exempel på det är när Island ställde sig bakom att Nato blev en part i striderna i Libyen. Gick in där. Det gjordes utan att tala med utrikesnämnden av min företrädare Össur Skarphéðinsson."Regeringens uppfattning är att den inte är bunden av det uttalande som antogs av alltinget sommaren 2009, där en majoritet i parlamentet gav klartecken för regeringen att ansöka om EU-medlemskap. I ett brev från oppositionen till EU skriver de fyra partiledarna att Gunnar Bragi Sveinssons utspel bara kan tolkas som ett förtydligande av regeringens EU-politik. De anser inte att utrikesministern har mandat att dra tillbaka ansökan.
Gunnar Bragi Sveinsson är mycket kritisk till oppositionens reaktioner. Han säger till Vísir att den visar bristande respekt för den parlamentariska majoriteten:
"Jag har hört ordet statskupp nämnas någonstans, och om inte detta är en statskupp att tingets minoritet skulle skicka EU ett brev och, ska vi säga, feltolka eller förminska de fullmakter som en demokratiskt vald majoritet har, är enligt min mening mycket underligt. Och de påståenden som det hänvisas till i detta brev, bland annat juridiska, de bygger på några mycket svaga juridiska grunder som jag inte tror att någon av våra bästa jurister skulle skriva under på."I eftermiddag hålls en demonstration på Austurvöllur i Reykjavík i protest mot regeringens beslut att svika löftet om en folkomröstning i EU-frågan. Hittills har på Facebook över 5 000 personer uppgett att de kommer att delta.
Här kan du läsa mer om Gunnar Bragi Sveinssons EU-utspel.
