Vintermörker och väder minskade effekter av vulkanutbrott

Satellitbild över Holuhraun i söndags.
Foto: Nasa/USGS

Vulkanutbrottet vid Holuhraun inträffade under bästa tänkbara tid. Vintermörker och dåligt väder bidrog till att minska effekterna av giftiga vulkangaser. Hade utbrottet i stället inträffat under sommaren hade de negativa konsekvenserna blivit betydligt större. Det säger Freysteinn Sigmundsson, geofysiker vid Háskóli Íslands, i en intervju med RÚV.

Tidigast på tisdag kan en ny riskbedömning för Bárðarbunga och Holuhraun komma att presenteras. Tills dess gäller nuvarande restriktioner för området. Forskare var i går på plats för att undersöka lavan, mäta gasnivåer, underhålla mätinstrument och placera ut fler mätare inriktade på gaser.

Klart är dock att många inom turistnäringen är ivriga över att kunna erbjuda besökare turer till Holuhraun. Geo Travel utlovar exempelvis redan sådana färder till sommaren - trots att det ännu inte finns något beslut om att öppna området för allmänheten.

Eftersom utbrottet skedde på öppen mark blev aldrig vulkanaska något problem. De största besvären var i stället utsläppen av giftiga vulkangaser. Gaserna vid Holuhraun är också ett av huvudskälen till att avspärrningarna inte hävts.

Ett annat är risken för nya utbrott i Bárðarbungas 70 kvadratkilometer stora krater som ligger under ett 800 meter tjockt istäcke. Vid översvämningar i kratern tar det bara tio timmar från att vattenmassorna börjar att lämna glaciären tills de genom älven Jökulsá á Fjöllum når havet vid Öxarfjörður i norr.

Men problemen med vulkangaser som svaveldioxid hade kunnat bli mycket större. Det säger Freysteinn Sigmundsson, geofysiker vid Háskóli Íslands, i en intervju med RÚV. Vintern och vädret bidrog till att minska besvären:

"Vad gäller tiden så var detta bästa möjliga tidpunkt. Lågtrycket som vi alla har blivit så trötta på blåste bort nästan alla utsläpp från landet. Det var i själva verket en mycket liten andel av utsläppen som vi fick här. Det mesta av utsläppen blåste bort. Mörkret hjälpte till eftersom en del av den kemiska reaktion som uppstår när exempelvis svavelsyra bildas går efter solljuset, och att det har varit mörkt hos oss medan detta vulkanutbrott pågick fördröjde de kemiska reaktionerna, så detta hjälpte oss. Det hade blivit mer utsläpp, mer inverkan, om detta utbrott hade skett på sommaren. Mycket mer."

Innan allmänheten får tillträde till Holuhraun behöver gångstigar anläggas och markeras i området. Annars riskerar känsliga lavaformationer från utbrottet att skadas. Hjörleifur Finnsson, nationalparksföreståndare i Vatnajökull, säger till RÚV att det är viktigt att inte öppna för turister innan de förebyggande skyddsåtgärderna är avslutade:

"Det är naturligtvis oklart när det öppnas för allmänheten och hur, men vi här vid nationalparken kommer göra allt som vi kan för allmänhetens tillträde till naturen utan att förstöra den och att allt är i sin ordning så snart som räddningstjänstens avspärrning är avslutad."

Enligt Hjörleifur Finnsson har nya lavaområden tidigare skadats när besökare tillåtits för tidigt. Ett sådant exempel är Leirhnjúkur vid Krafla 1984.

Under måndagen inträffade 96 jordskalv vid Bárðarbunga. Det kraftigaste hade en magnitud på 1,9. I går var antalet 68 med en topp på 1,4. En majoritet av skalven hade sitt epicentrum vid Kistufell.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.