Det är nästan dött lopp när islänningar får frågan om Island ska behålla statusen som EU-kandidat. Nej-sidan har ett knappt försprång i opinionen. Motståndet mot kandidaturen är störst bland fiskare och bönder. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Andríki. Samtidigt börjar i alltinget i dag debatten om en folkomröstning i EU-frågan.
Det har gått en månad sedan utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i ett brev bad EU att plocka bort Island från listan över kandidatländer. Än så länge har unionen inte uppfyllt denna önskan. Däremot har regeringen inte formellt återkallat Islands ansökan om EU-medlemskap. Regeringen skulle dock knappast beklaga om unionen skulle riva ansökan eftersom den då skulle kunna lägga ansvaret på EU.
Regeringens val att runda både alltinget och utrikesnämnden fick hård kritik från oppositionen. Beskedet innebar också att regeringen svek vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan.
En folkomröstning om EU är trots detta i dag första punkten på alltingets dagordning. De fyra oppositionspartierna har lagt ett gemensamt förslag om att den 26 september i år folkomrösta om förhandlingarna om EU-medlemskap ska återupptas eller inte. Debatten börjar runt klockan 14 lokal tid.
Syftet med oppositionens förslag är kanske först och främst att understryka regeringspartiernas löftesbrott. Men inom både Framstegspartiet och Självständighetspartiet finns det folkvalda som anser att den utlovade folkomröstningen borde hållas.
Åtminstone två självständighetspartister kommer att gå emot partilinjen. Det innebär inte nödvändigtvis att de kommer att rösta på oppositionens förslag. En sådan öppen splittring vore närmast en bonus för oppositionen. Att förslaget i sig skulle få majoritet i parlamentet är nämligen ytterst tveksamt.
I en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Andríki säger 42,5 procent att de inte vill att Island ska ha status som EU-kandidat. Nästan lika många, 41,6 procent, vill att Island behåller kandidatstatusen. Resterande 15,9 procent tog inte ställning till frågan.
Om bara ja- och nej-svaren räknas har EU-motståndarna ett försprång på 1 procentenhet - 50,5 procent motsätter sig kandidatstatus medan 49,5 procent förespråkar kandidatstatus.
Män, personer bosatta i Reykjavíkområdet, höginkomsttagare, högskoleutbildade och islänningar i åldern 30 till 49 år är i större utsträckning än andra positiva till EU. Kvinnor, islänningar bosatta på landsbygden, pensionärer, grundskoleutbildade och låginkomsttagare är mest negativa till fortsatt kandidatstatus.
Motståndet är störst bland bönder och fiskare. Där vill hela 78,8 procent att Island inte längre ska vara en EU-kandidat. Den yrkesgrupp där stödet för kandidatstatusen är starkast är bland högskoleutbildade specialister. Där vill 62,5 procent behålla kandidatstatusen.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
