Under 1600-talets början sökte sig baskiska sjömän till Island i jakten på val. Inledningsvis tycks fångstmännen ha fått ett positivt mottagande av lokalbefolkningen. I Västfjordarna uppstod till exempel ett kortlivat baskiskt-isländskt pidginspråk som användes i kontakter mellan sjömännen och islänningarna.
Under hösten 1615 fick vänskapen ett abrupt slut. Tre baskiska valfångstbåtar krossades under en storm i Reykjarfjörður. Ombord fanns 86 baskiska sjömän. Tre av dem miste livet i ovädret.
För att kunna ta sig hem stal de en båt och tvingade bort besättningen. Händelsen väckte enorm ilska bland lokalbefolkningen. Ari Magnússon, sysselman i Ögur, gav sig ut på jakt efter sjömännen. Samtidigt utfärdade han en order som gjorde det lagligt att döda basker utan konsekvenser för gärningsmannen.
I en serie av attacker hämnades Ari Magnússon och hans män. I blodiga angrepp vid Sandeyri, Æðey och Dýrafjörður dödades sammanlagt 32 av de skeppsbrutna baskerna. Övriga drevs på flykt. Våren 1616 kapade ett femtiotal överlevande sjömän ett engelskt fartyg utanför Patreksfjörður. Efter ett halvår som fredlösa kunde de fly Island för gott.
Det är i år 400 år sedan blodbadet i Västfjordarna. I torsdags slöts i Hólmavík en symbolisk fred mellan islänningar och basker. På plats fanns enligt Bæjarins Besta bland annat kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson och Martín Garitano, guvernör för den baskiska provinsen Gipuzkoa där många av sjömännen var hemmahörande. Ett minnesmärke över händelserna invigdes.
På plats fanns också Jónas Guðmundsson, sysselman i Västfjordarna. Han återkallade det beslut som togs av företrädaren Ari Magnússon hösten 1615 och som gjorde det lagligt att dräpa alla basker som tog sig i land.
Under sommaren kommer en utställning om händelsen att visas på flera platser i Västfjordarna och i Reykjavík. Det kommer också en nyutgåva av Spánverjavígin, Jón Guðmundssons skildring av händelseförloppet. Bakom initiativet står Baskavinafélagið á Íslandi.
Jón Guðmundsson var bosatt på Snæfjallaströnd där flera av attackerna utspelade sig. Han var mycket kritisk till hur Ari Magnússon behandlade baskerna. Kritiken ledde till att sysselmannen drev bort Jón Guðmundsson. Så småningom dömdes Jón Guðmundsson för häxkonster och dömdes landsflyktig. Den dåvarande biskopen i Skálholt, Brynjólfur Sveinsson, såg dock till så att han kunde leva sina sista år på östra Island tillsammans med sina söner.
Ari Magnússons order var inte den enda i sitt slag. Efter piratattacken mot Västmannaöarna, Djúpivogur och Grindavík 1627, då minst 242 personer togs som fångar och fördes till slaveri i Algeriet och Marocko, var det lagligt att döda turkar - som piraterna kallades trots att de kom från Nordafrika - på Island. Det beslutet hävdes formellt på 1970-talet.
Här kan du läsa mer om blodbadet i Västfjordarna.
