För 60 miljoner år sedan lossnade en bit av sydöstra Grönland och drev med tiden längre och längre österut. Nu kan en del av denna sjunkna kontinent ligga under sydöstra Island. Det skulle också förklara varför den geologiska kemin vid Öræfajökull inte stämmer överens med övriga landet. Det skriver en forskargrupp i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.Geologiskt sett är Island bara ett barn. Ön bildades långt efter de ursprungliga kontinenterna. Den skapades av vulkanutbrott efter vulkanutbrott där enstaka öar av lava så småningom växte ihop. Denna utveckling började för omkring 18 miljoner år sedan. Men så skedde också så sent som för omkring 5 000 år sedan när ett utbrott sammanfogade Hemöns olika delar.
I dag delas Island mellan den nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan. För 60 miljoner år sedan - långt innan dagens Island började att sticka upp ur Atlanten - var det i stället Grönland som hade motsvarande position.
Från Grönlands sydöstra kust ska en mikrokontinent ha brutit sig loss. Den kallas av forskare för Jan Mayen efter den norska vulkanön med samma namn. I dag kan alltså denna mikrokontinent befinna sig under Öræfajökull, en sydlig utlöpare från Vatnajökullmassivet.
För 60 miljoner år sedan ska Grönland inte bara ha delats mellan kontinentalplattorna. Under Grönland fanns då den vulkaniska hetfläck som nu finns under Island. Från hetfläcken sträcker sig en kanal till jordens mantel - och kanske ända ned till jordens kärna. Det ska ha varit lava från hetfläcken som fick mikrokontinenten Jan Mayen att bryta sig loss.
Området runt Öræfajökull är enligt forskarlaget speciellt. Den geologiska kemin överensstämmer inte med övriga delar av Island. Det talar för att den unika sammansättningen av sediment är resultatet av att en äldre kontinent utgör det nedersta lagret av Island. Övriga delar av landet präglas nämligen av basalt.
Något annat som forskarna anser talar för deras teori är att jordskorpan i regionen är särskilt tjock. Det skulle alltså kunna tyda på att den består av fler lager än övriga Island.
Tidigare har de unika förhållandena vid Öræfajökull förklarats med att sediment från äldre kontinenter finns i manteln. Där kan den åter nå ytan genom utbrott i anslutning till hetfläcken. På så sätt får nya vulkaniska bergarter ett litet inslag av egenskaper från tidigare kontinenter.
Enligt forskarlaget är den förklaringen inte tillräcklig. Om den hade varit korrekt borde ett betydligt större område ha samma geologiska kännetecken som Öræfajökull.
Tidigare har de unika förhållandena vid Öræfajökull förklarats med att sediment från äldre kontinenter finns i manteln. Där kan den åter nå ytan genom utbrott i anslutning till hetfläcken. På så sätt får nya vulkaniska bergarter ett litet inslag av egenskaper från tidigare kontinenter.
Enligt forskarlaget är den förklaringen inte tillräcklig. Om den hade varit korrekt borde ett betydligt större område ha samma geologiska kännetecken som Öræfajökull.
Här kan du läsa mer om Öræfajökull.
