Den globala uppvärmningen skapar nya och spännande möjligheter för det isländska lantbruket. Den inhemska livsmedelsproduktionen ska även i fortsättningen skyddas med hjälp av tullar - och målet är att andelen inhemskt producerad mat ska öka på islänningarnas bord. Det borgar för lägre priser och högre livsmedelssäkerhet. Så skriver Framstegspartiet i ett utkast till uttalande inför helgens partikongress.För sex år sedan tog Sigmundur Davíð Gunnlaugsson över Framstegspartiet. Han kom närmast från ingenstans - han bodde i Reykjavík men sades ha goda kontakter med landsbygdsbefolkningen särskilt på östra Island. Han hade en utbildning från ett utländskt statusuniversitet som ingen fortfarande riktigt lyckats utreda eftersom han själv lagt locket på.
Som en av talespersonerna för ett nätverk som motsatte sig att Island tog på sig ansvaret för Landsbankis Icesave gjorde sig Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ett namn. När han valdes på partikongressen såg många det som ett steg mot ett modernare och liberalare Framstegspartiet.
Vid samma partikongress klubbades ett uttalande om att Island skulle ansöka om EU-medlemskap. Kongressen ställde sig också bakom en översyn av grundlagen. Framstegspartiet ville bland annat verka för att alltinget fick större makt på ministrarnas bekostnad.
Sex år senare står det klart att det blev precis tvärtom. Redan dagen efter partikongressens slut började Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ta avstånd från beslutet i EU-frågan. Framstegspartiet motsatte sig snart förslaget om en ny grundlag. Och att partiets egna ministrar rundar alltinget eftersom de inte anser sig behöva förankra sin politik i parlamentet har närmats blivit en framstegspartistisk paradgren.
Framstegspartiet blev varken modernare eller liberalare. Under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap har partiet svängt i en högerpopulistisk och nationalistisk riktning.
I dag inleds Framstegspartiets partikongress i Reykjavík. Under lördagen sker val av ordförande och vice ordförande. Hittills pekar dock inget på annat än att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Sigurður Ingi Jóhannsson kommer att få nytt förtroende.
Det parti som samlas under helgen befinner sig i en djup kris samtidigt som det innehar statsministerposten. Opinionssiffrorna är usla. Regeringssamarbetet med Självständighetspartiet gnisslar och meningsskiljaktigheterna är många. I vissa kretsar har Framstegspartiet förvandlats till ett skämt - Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel den 1 april om en flytt av det planerade universitetssjukhuset behandlades närmast som ett aprilskämt. Och i Reykjavík hade partiet visserligen framgångar i förra årets kommunval, men med representanter som ständigt kommer med främlingsfientliga och rasistiska uttalanden.
När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den 1 april 2014 i en intervju i RÚV talade om den globala uppvärmningen som en stor möjlighet för Island undrade somliga om statsministern skämtade. I förslaget till politiskt uttalande från partikongressen kallas klimatförändringarna "en ny och spännande potential".
Den globala uppvärmningen innebär enligt förslaget förbättrade möjligheter för det isländska lantbruket. Den skapar förutsättningar som kan göra Island i det närmaste självförsörjande när det gäller grönsaker.
Lantbruket beskrivs som något av näringslivets ryggrad. Det ska även i fortsättningen skyddas med importtullar. Målet är att öka andelen inhemskt producerade livsmedel i de isländska kylskåpen. Detta gynnar enligt Framstegspartiet konsumenterna genom lägre priser och högre livsmedelssäkerhet.
En annan fördel med den globala uppvärmningen är att det blir lättare för skog att breda ut sig. Mer skog innebär i sin tur mindre erosion.
Island ska enligt förslaget fortsätta att ta emot kvotflyktingar. Framstegspartiet skriver att det är viktigt att invandrare lär sig isländska eftersom språket utgör nyckeln till samhället. Både undervisningen i isländska för invandrare och modersmålsundervisningen ska utvecklas och förbättras. Island ska också bli bättre på att tillvarata de kunskaper som invandrare för med sig.
Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern har - efter regeringssamarbetets slut - ändrat sig om oljeutvinning i Drekasvæðið, ett område i Atlanten beläget mitt emellan Islands nordöstra spets och den norska vulkanön Jan Mayen. Fyndigheterna tros finnas på omkring 2 000 meters djup. Kovändningen har motiverats vid att utvinningen vore oförsvarlig ur klimathänseende.
Framstegspartiet - som beskriver sig som ett grönt parti - vill däremot att projektet fortsätter. Om det faktiskt blir aktuellt med borrning är det dock viktigt att det sker med höga säkerhetskrav eftersom Islands ekonomiska välstånd till stor del är beroende av livet i havet.
Vidare vill Framstegspartiet att det statliga ägandet av naturresurser skrivs in i grundlagen. Där ska det också framgå vilka resurser som räknas som statliga.
Den EU-vänliga linje som klubbades för sex år sedan är nu borta. I förslaget heter det att Islands intressen tjänas bäst av att stå utanför unionen och att EES-avtalet utgör grunden för samarbetet med EU.
