När Þjóðskrá Íslands i somras vägrade att utfärda ett pass till tioåriga Harriet Cardew vände sig familjen till inrikesdepartementet. Tio månader senare är flickan alltjämt utan både giltigt namn och pass. Avgörandet har skjutits upp gång på gång. Samtidigt får två av hennes syskon resa obehindrat eftersom de fick sina namn i utlandet.För fem år sedan sade Mannanafnanefnd nej till förnamnen Duncan och Harriet. Nämnden motiverade sitt beslut med att stavningen av namnen inte är förenlig med isländska språkregler. Föräldrarna Kristín och Tristan Cardew överklagade inte beslutet. I stället fortsatte de att använda de namn som nämnden sagt nej till.
Tristan och Kristín Cardew har fyra barn. Två av dem, Lilja och Belinda, är födda i Frankrike. Därmed hade barnen kunnat ges vilka namn som helst utan att isländska myndigheter hade kunnat protestera när de senare flyttade till Island.
Duncan och Harriet är däremot födda på Island. Därför måste deras namn efterleva de lagar och regler som syskonens namn inte behöver följa. Eftersom Duncan och Harriet aldrig givits några av myndigheten godkända namn kallas de i folkbokföringen i stället för Stúlka ('flicka') och Drengur ('pojke'), de "namn" som av folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands tilldelas alla som saknar godkända namn.
I somras vände sig föräldrarna till Þjóðskrá Íslands för att få nya pass utfärdade till Harriet och Duncan. Myndigheten sade nej. Þjóðskrá Íslands hade bestämt sig för att inte längre se mellan fingrarna med personer som saknade godkända namn. Tidigare hade myndigheten utfärdat pass trots att något giltigt namn inte funnits registrerat.
Eftersom barnen har dubbla medborgarskap kunde Harriet och Duncan få tillfälliga brittiska pass och familjen kunde genomföra sin semesterresa.
Genom juristen Ragnar Aðalsteinsson överklagade de beslutet till inrikesdepartementet. Han hävdade dels att Þjóðskrá Íslands i praktiken hade fråntagit barnen deras resefrihet, dels att namnlagen stod i strid med likhetsprincipen då olika principer gäller för personer födda på Island och personer som har invandrat.
Snart har det gått ett år sedan Ragnar Aðalsteinsson vände sig till inrikesdepartementet. Avgörandet har skjutits upp gång på gång. Det senaste beskedet är enligt Vísir att ett beslut ska komma i slutet på maj.
I sommar har familjen Cardew inte några planer på någon utlandsresa. Kristín Cardew säger till Vísir att det handlar om en principsak - hade exempelvis hon liksom pappan varit invandrad hade lagen inte förbjudit namnen Harriet och Duncan. Men då hon har isländskt ursprung är enda sättet att runda regelverket att ge barnen antingen ett godkänt förnamn eller ett godkänt mellannamn. Då skulle det vara tillåtet att kombinera något av dessa med Harriet och Duncan:
"Detta har tagit otroligt lång tid. ... Det är otroligt att det är möjligt att neka isländska medborgare ett pass. ... Som tur är tänkte vi inte resa till utlandet i sommar."
Här kan du läsa mer om namntvisten.
