Det har kallats Islands enda massmord. Men efter 400 år ska nu basker och islänningar sluta en symbolisk fred. Samtidigt ska ett litet monument i Hólmavík hedra minnet av de 32 baskiska sjömän som hösten 1615 dödades under ledning av Ari Magnússon, sysselman i Ögur. Släktingar såväl som kulturminister Illugi Gunnarsson kommer att närvara vid ceremonin.I takt med att valfångst blev allt viktigare - både för oljans och för köttets skull - färdades baskiska fångstmän allt längre från hemlandet för att jaga val. Deras resor tog dem bland annat till Newfoundland på Kanadas östkust och till Svalbard.
Under 1600-talets början sökte sig baskiska fångstmän till Island och Västfjordarna. Det skulle dock inte bli någon mångårig tradition. Hösten 1615 skulle 86 basker vända hemåt med stora fångster lastade ombord tre fartyg. En storm i Reykjarfjörður i Strandirregionen krossade samtliga båtar. Tre sjömän miste livet i ovädret.
Med hjälp av en mindre båt rundade de Hornstrandir för att söka efter fartyg som kunde segla hem både dem själva och fångsterna. Vid Dynjandi i Jökulfjörður stal de en större båt och tvingade bort den tidigare besättningen.
Nyheten spred sig som en löpeld i regionen. Inte för så länge sedan, år 1579, slog pirater till mot en gård vid Rauðisandur i Västfjordarna. Attacken fick domaren Magnús Jónsson att kräva att alla vuxna islänningar i regionen skulle bära vapen.
Denna rädsla gjorde sig förmodligen påmind när Ari Magnússon, sysselman i Ögur, vid ett möte i Súðavík beslutade att det var fritt fram att döda de baskiska sjömännen. Sysselmannen var nämligen släkt med ett av offren, Eggert Hannesson vars hem plundrades.
Baskerna slog läger vid Sandeyri på Snæfjallaströnd. När de vid ett tillfälle bearbetade fångsterna gick Ari Magnússon till attack. Totalt dödades 18 personer vid Sandeyri och ön Æðey. De övriga baskerna dödades i Dýrafjörður sedan de brutit sig in i det danska handelshuset i Þingeyri.
I praktiken handlade det om ett blodbad. Ett femtiotal av de skeppsbrutna baskerna lyckades dock fly till Patreksfjörður. När vårens första engelska fartyg anlände till fjorden lade baskerna beslag på det - och återvände aldrig mer till Island.
I år har det alltså gått 400 år sedan attackerna. Minnet av de dödade baskerna ska högtidlighållas vid en cermoni i Hólmavík den 22 april i år. Utanför ortens häxkonstmuseum ska en minnessten med en plakett avtäckas för att hedra dödsoffren.
Bland de närvarande finns enligt El Diario Vasco kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson. Släktingar till både förövare och offer kommer också att delta vid ceremonin.
Här kan du läsa mer om basker och islänningar.
