Kluven opposition enig om isländsk EU-folkomröstning

En opposition som är kluven i frågan om EU-medlemskap men som är enig om att folket ska få avgöra frågan. Så presenterade Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern, det gemensamma förslaget om en folkomröstning i höst om EU-förhandlingarnas framtid. En självständighetspartist, gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir, välkomnade förslaget.

Några minuter före midnatt avslutades i tisdags den första debattrundan av tre om oppositionens förslag om en EU-folkomröstning den 26 september. Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet vill då att islänningarna ska få ta ställning till om förhandlingarna om EU-medlemskap ska återupptas eller inte.

Förslaget presenterades av Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Hon sade att oppositionspartierna hade olika åsikter om ett isländskt EU-medlemskap - själv motsätter hon sig ett inträde i unionen - men att de var överens om att frågan borde avgöras av folket. Omröstningen skulle inte handla om ja eller nej till unionen, utan vara ett sätt för alltinget att få vägledning från medborgarna.

Vidare hänvisade Katrín Jakobsdóttir till ökade krav på direktdemokrati och folkligt deltagande i beslut.

Hon sågade också regeringens hantering av EU-frågan. Inför alltingsvalet 2013 utlovade både Framstegspartiet och Självständighetspartiet en folkomröstning. Efter valsegern kovände de och ansåg att en folkomröstning vore en "politisk omöjlighet" eftersom inget av partierna vill gå med i unionen. Detta borde de enligt Katrín Jakobsdóttir ha upplyst väljarna om redan under valrörelsen.

Ragnheiður Ríkharðsdóttir, gruppledare för Självständighetspartiet, är en av partiets två parlamentariker som är för ett isländskt EU-inträde. Hon välkomnade oppositionens förslag. Samtidigt undrade hon varför Socialdemokraterna och Gröna vänstern när de var i regeringsställning inte ville se någon folkomröstning.

Katrín Júlíusdóttir, vice ordförande för Socialdemokraterna, svarade att partiet hade valt en annan väg för det folkliga avgörandet. Socialdemokraterna lovade under valrörelsen 2009 en ansökan om medlemskap och därefter en folkomröstning när det fanns ett avtal mellan Island och EU. Den sittande regeringen hade däremot valt att både runda alltinget och folket.

Från Katrín Jakobsdóttir fick i stället Ragnheiður Ríkharðsdóttir beskedet att hon ändrat sig. Gröna vänsterns ledare sade att det hade varit ett misstag att inte låta islänningarna folkomrösta om det skulle göras en ansökan om EU-medlemskap.

Katrín Júlíusdóttir undrade i sin tur varför den nuvarande regeringen var så rädd för att låta medborgarna ta ställning till EU-frågan. Hon kritiserade också regeringspartierna för att strunta i vallöftet om en folkomröstning och för att ignorera de 55 000 islänningar som skrivit på en namninsamling om en folkomröstning.

Vidare hävdade Katrín Júlíusdóttir att regeringen hade en kluven och obegriplig inställning till EU. Samtidigt som den ser EES-avtalet som grunden för utrikeshandeln ägnar den sig åt att svartmåla unionen och dess medlemsländer som om de skulle ha onda avsikter gentemot Island. Hon efterlyste också svar från regeringen på frågan om regeringens framtidsvision för isländska hushåll och företag. EU-medlemskap var enligt Katrín Júlíusdóttir enda sättet att se till så att islänningar skulle kunna få samma livsvillkor som andra européer exempelvis när det gällde rimliga räntor och priser.

Framstegspartiets Frosti Sigurjónsson påminde om att en majoritet av islänningarna vill stå utanför EU. Han hävdade att ett medlemskap inte skulle gynna Islands intressen. Vidare fanns det inga förhoppningar om att Island av EU skulle beviljas några undantag när det gällde exempelvis fisket. Samma åsikt hade Självständighetspartiets Sigríður Á. Andersen som sade att det inte var möjligt för Island att förhandla bara för att se hur ett medlemskapsavtal skulle se ut.

Katrín Júlíusdóttir kontrade med att inget av detta var korrekt. Det fanns åtskilliga exempel på undantag som beviljats som skulle vara relevanta för Island - till exempel om jordbruk i arktiska miljöer.

Guðmundur Steingrímsson, ordförande för Ljus framtid, ifrågasatte Framstegspartiets kritik av den förra regeringens förhandlingsmål eftersom de till stor del byggde på ställningstaganden som Framstegspartiet gjorde i januari 2009. Vidare anklagade han den nuvarande regeringen för fräckhet, egenmäktighet och förmyndarmentalitet.

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, sade att det var glädjande att fyra partier stod bakom förslaget om en folkomröstning. Hon tyckte dock att det var synd att det inte var sex partier och att Självständighetspartiet och Framstegspartiet ändrat sig i frågan.

Att regeringen ändrat åsikt var enligt Birgitta Jónsdóttir inget skäl för att svika vallöftet om en folkomröstning. Om regeringen befarade att den inte skulle kunna arbeta i enlighet med resultatet av en EU-folkomröstning borde den avgå. Alltingets uppgift var nämligen att att respektera utgången i en sådan omröstning.



Ovan kan du se debatten och här kan du läsa mer om Island och EU.