torsdag 28 maj 2015

Alltingets politiker får nya etiska regler

Beslut ska tas för allmänhetens bästa och inte tjäna egna intressen. Alltingets anseende ska inte skadas genom olämpligt beteende. Och alla gåvor som är värda minst 50 000 isländska kronor måste deklareras. Så ser huvuddragen ut i ett förslag om nya etiska regler för alltingets ledamöter. Bakom förslaget står samtliga gruppledare och talmannen Einar K. Guðfinnsson.

Redan sommaren 2011 klubbades en ny riksdagsordning där alltingets presidium fick i uppdrag att ta fram nya etiska regler för ledamöterna. Arbetet har dock gått trögt. Under den förra rödgröna regeringen nåddes ingen överenskommelse.

Frågan fick nytt liv förra våren då piraten Birgitta Jónsdóttir och socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir uppmanade presidiet att påskynda arbetet. Uppmaningen kom sedan framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir uppmanat till en annonsbojkott mot Kvennablaðið. Utspelet gjordes efter att webbplatsen listat en serie anmärkningsvärda uttalanden från Vigdís Hauksdóttir.

Efter fyra års väntan ser det ut som att förslaget nu ska bli verklighet. Förslaget har undertecknats av talmannen Einar K. Guðfinnsson, samtliga vice talmän och alla gruppledare. Totalt står fjorton ledamöter bakom förslaget. Som förebild har regelverket för Europarådets parlament använts.

De etiska reglerna talar om vad som kan förväntas av en alltingsledamot. En grundläggande punkt är att folkvalda tar ställning till frågor efter vad som bör betraktas som det bästa för allmänheten. Beslut ska inte tas med hänsyn till egenintressen. Eventuella intressekonflikter ska avgöras med medborgarnas bästa som högsta prioritet.

Vidare ska det inte vara tillåtet att utnyttja sin position för personlig vinning. Därför ska samtliga ledamöter - inklusive ersättare som sitter i alltinget minst fyra veckor i följd - lämna in redovisningar över sina tillgångar och eventuella intressekonflikter som kan påverka jobbet.

Alla gåvor värda minst 50 000 isländska kronor måste deklareras. Steget bidrar enligt förslaget till ökad transparens. Det är bara alltingsledamoten som kan ställas till svars för brott mot regelverket. Även den som förser ledamoten med något som inte deklareras kan få vara anonym.

Regelverket säger också hur ledamöterna ska bete sig. Deras beteende ska kännetecknas av ansvar, hederlighet och redbarhet.

Den som är folkvald i parlamentet ska visa respekt inför alltinget. Den får heller inte agera på ett sådant sätt att respekten för alltinget äventyras.

Misstankar om regelbrott ska utredas av en tremannanämnd. Ledamöterna i nämnden utses på fem år i taget. För att ett utlåtande från nämnden ska publiceras måste presidiet vara enigt. Den alltingsledamot som är föremål för utredning kan dock - utan garanterad framgång - begära att den ska offentliggöras.