Efter turbulensen kring beslutet att stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap för gott försöker nu regeringen få slut på debatten. Inte minst för att begränsa splittringen inom Självständighetspartiet som redan föranlett ett utbrytarparti. Samtidigt vill ett antal remissinstanser att den utlovade folkomröstningen om EU ska hållas.
EU har lovat utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson att se över arbetsmetoderna sedan han meddelat unionen att regeringen inte längre vill att Island ska ha kandidatstatus. Ett första steg blir att Island inte bjuds in till möten dit andra kandidatländer välkomnas.
På en annan punkt finns däremot inga tydliga besked. Regeringen anser sig ha avbrutit förhandlingarna om EU-inträde för gott. Men ansökan har formellt inte återkallats. Gunnar Bragi Sveinsson säger till Vísir att det spelar mindre roll vad åtgärden kallas - det viktigaste är att eventuella förhandlingar om medlemskap nu skulle behöva börja om från början:
"Det spelar ingen roll om detta har dragits tillbaka, avbrutits eller stoppats eller vad vi kallar detta. Den nuvarande regeringen är inte bunden av något av det som den förra regeringen beslutade. Och behöver inte på något sätt följa deras politik. Vi sade helt enkelt till EU: Vi är inte längre ett kandidatland och vänligen reagera på det på det sätt som vi har önskat. Och det är det som de gör. Man kan kalla det att avbryta eller att återkalla eller gud vet vad, men vi valde att ta den vägen att meddela EU regeringens politik och de reagerade som de borde, med att säga att de respekterar den isländska regeringen så att vi inte längre är bland EU:s kandidatländer. Och det är det som spelar roll."
Gunnar Bragi Sveinsson hävdar i intervjun på nytt att det var förväntade reaktioner från oppositionen som gjorde att han rundade alltinget och utrikesnämnden. Förra året, när han lade fram ett förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap, var kritiken från oppositionen hård. Men den var också mycket besvärande för regeringen.
Regeringspartierna svek inte bara vallöftet om en folkomröstning i EU-frågan. Inom Självständighetspartiet svarade delar av den EU-vänliga falangen med att lämna partiet för nybildade Viðreisn under Benedikt Jóhannessons ledning.
Ett annat skäl till att runda alltinget kan ha varit att försöka minimera debatten. Gunnar Bragi Sveinsson hävdar att regeringen har en klar majoritet bakom sig i EU-frågan. Skälet till att han inte lägger fram något förslag om att återkalla ansökan är enligt honom att oppositionen förra gången "tog frågan som gisslan". Gunnar Bragi Sveinsson anser att alltinget därför har viktigare saker att ägna sig åt.
Men det är knappast hela sanningen. Det var inte i alltinget som förslaget strandade, utan i utrikesnämnden. Där hade regeringen kunnat driva igenom förslaget men avstod. Sannolikt för att debatten var alltför besvärande.
Därför gör nu regeringen enligt Vísir sitt yttersta för att få bort EU-frågan från dagordningen. Förhoppningen är att väljarna ska ha glömt bort den vid nästa alltingsval om två år. Tystnad ska alltså vara metoden som får tyst på kritiken och den interna splittringen.
Frågan är om det blir så. Oppositionen har lagt ett förslag som går ut på att folkomrösta om EU redan i september. Och för de EU-vänliga partierna Ljus framtid och Socialdemokraterna är det en avsevärd skillnad om Island har återkallat ansökan om EU-medlemskap eller bara stoppat förhandlingarna. Det är ett mindre steg att återuppväcka en vilande ansökan än att lämna in en helt ny ansökan.
I de remissvar som inkommit är en klar majoritet för att den utlovade folkomröstningen i EU-frågan ska hållas. Där finns kampanjorganisationerna Já Ísland och Við erum sammála, Benedikt Jóhannesson, lärarförbundet Kennarasamband Íslands, näringslivsorganisationen Samtök iðnadarins och konsumentföreningen Neytendasamtökin. Samtliga anser att folket ska besluta i EU-frågan och inte alltinget.
EU-motståndarna inom Heimssýn och bondeorganisationen Bændasamtök Íslands motsätter sig en folkomröstning. Bägge vill att Island stannar utanför EU och säger att en folkomröstning inte skulle tjäna något syfte eftersom en majoritet av islänningarna inte vill gå med i unionen.
I Stundin skriver Björn Þorláksson att det kan dölja sig fler motiv bakom regeringens EU-politik. Med hänvisning till anonyma källor hävdar han att Gunnar Bragi Sveinssons agerande kan vara ett beställningsjobb från Kaupfélag Skagfirðinga, det mäktiga kooperativ som utrikesministern själv arbetat för och som har starka band till Framstegspartiet.
Kaupfélag Skagfirðinga är en jätte både inom fisket och lantbruket. Kooperativet försöker också skaffa sig allt fler ben att stå på - såväl inom energiindustrin som finanssektorn. Enligt Stundin vill Kaupfélag Skagfirðinga till exempel ta över sparbanken Afl Sparisjóður som nu är till salu.
Den senaste tiden har Kaupfélag Skagfirðinga satsat stora pengar på att marknadsföra isländskt lammkött i Ryssland. Marknadsföringen har riktat in sig på lyxrestauranger. Enligt Stundin ska ryska myndigheternas välvillighet ha varit beroende av ett tydligt isländskt avståndstagande från EU. Ett sådant skulle alltså Gunnar Bragi Sveinsson ha gett genom att häva kandidatstatusen.
Ryssland ska enligt Stundin därför betrakta Island som en vänligt sinnad nation. Island omfattas inte heller av den bojkott som Ryssland riktat mot bland annat EU och Norge. En förutsättning för ökade affärer mellan länderna ska alltså ha varit en tydlig deklaration om att Island inte eftersträvar något EU-medlemskap.
Med anledning av Stundins artikel skrev Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, på Facebook att Skagafjörður var Islands motsvarighet till Sicilien. En som inte gillade utspelet var Elliði Vignisson, självständighetspartist och borgmästare på Västmannaöarna, som i ett blogginlägg anklagade henne för att låta åsikterna om Kaupfélag Skagfirðinga svärta bilden av en hel region.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
