onsdag 20 maj 2015

Nederlag i domstol - ny förlust väntar konserthuset Harpa

Harpa ska betala en årlig fastighetsskatt på 380 miljoner isländska kronor. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur - och därmed riskerar konsert- och kongresshuset i Reykjavík att bli en ännu tyngre börda för skattebetalarna. Hittills har bygget kostat över 30 miljarder isländska kronor. Och inget tyder i dag på att Harpa ska kunna börja gå runt utan bidrag.

Det har gått fyra år sedan konsert- och kongresshuset Harpa invigdes i Reykjavík. Publikmässigt har huset varit en succé, men ekonomiskt har satsningen varit ett fiasko. Bygget blev till att börja med långt dyrare än planerat. Notan slutade på 28 miljarder isländska kronor i stället för planerade 12 miljarder. Hela 5,4 miljarder berodde på prishöjningar och konkurser i finanskraschens kölvatten.

En stor del av verksamheten i Harpa - som symfoniorkestern och operan - finansieras redan till stor del genom bidrag från skattebetalarna. Ändå har huset inte varit i närheten av att gå runt. Förlusterna har legat på i snitt en halv miljard om året sedan invigningen 2011.

Så sent som i februari 2013 kom den dåvarande rödgröna regeringen och majoriteten i Reykjavík överens om ett nytt bidrag på 1,4 miljarder isländska kronor. Målet var då att Harpa skulle stå på egna ben 2017 - och klara sig utan bidrag för driften av själva huset.

Ägarbolaget Austurhöfn-TR har skyllt förlusterna på att konferensverksamheten inte gått som planerat. Tanken var redan från början att ett lyxhotell skulle resas bredvid Harpa. Hotellet skulle i sin tur bidra till att internationella konferenser skulle förläggas till Reykjavík.

Hotellbygget har dock dragit ut på tiden. Nyligen undertecknades ett avtal med en byggherre. Men det kommer att dröja ända till våren 2018 innan hotellet slår upp dörrarna. Som det ser ut i dagsläget kommer förlustresultaten fram till dess att fortsätta att belasta skattebetalarna.

Harpas ledning har hela tiden klagat på att fastighetsskatten är alldeles för hög. Bara i år ska Harpa skatta 380 miljoner isländska kronor - och intäkterna är runt 1 miljard om året. Skatten utgår från ett taxeringsvärde på 17 miljarder isländska kronor. Taxeringsvärdet baserar sig på byggkostnaderna för det 29 000 kvadratmeter stora huset.

Harpa vill i stället att taxeringsvärdet ska utgå från driften, alltså de årliga hyresintäkterna. Då skulle taxeringsvärdet enligt beräkningar utförda av Price Waterhouse Coopers och Capacent bli knappa 7 miljarder - och fastighetsskatten mer än halveras.

Dessutom krävde Harpa att glasväggen - som kostade 3,3 miljarder - inte alls skulle ingå i underlaget för fastighetsskatten. Det handlar enligt ägarna om ett självständigt konstverk signerat Ólafur Elíasson. Som argument anförde Harpa att bolaget varje år betalar upphovsrättsersättning till Ólafur Elíasson.

Men det var inga tolkningar som fick stöd av Héraðsdómur Reykjavíkur. Rätten ansåg att konstverket i själva verket utgör en av husets väggar. Exempelvis vilar taket delvis på glasväggen. Alltså gick det enligt domstolen inte att räkna bort kostnaderna för glasväggen från taxeringsunderlaget.

Fastighetsskatten ska enligt domstolen därför ligga kvar på 400 miljoner isländska kronor. Halldór Guðmundsson, Harpas chef, säger till RÚV att domen är en besvikelse. Han säger också att det är uteslutet att Harpa ska kunna betala så hög fastighetsskatt:
"Vi ansåg inte att det var rättvist att vi, som skaffar intäkter genom uthyrning, behöver betala tre till fyra gånger högre fastighetsskatt per kvadratmeter än till exempel Smáralind eller Kringlan. ... Min känsla är uppenbarligen att det inte är någon människa som tänker stänga detta hus eller besvära det eftersom här drivs denna stora verksamhet, utan i stället måste ägarna sätta sig ned och undersöka hur det är möjligt att lösa denna fråga."
Harpas ledning överväger nu att överklaga domen till Hæstiréttur Íslands. De tre senaste åren har Harpa betalat 1 miljard isländska kronor i fastighetsskatt.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska problem.