tisdag 12 maj 2015

Vill förbjuda journalister spela in intervjuer i hemlighet

Journalister måste på förhand meddela att de spelar in en intervju. Annars får de varken spela upp intervjun eller citera den. Det är innebörden i ett förslag från självständighetspartisterna Sigríður Á. Andersen och Birgir Ármannsson. Även i dag ska den som spelar in ett samtal berätta detta för motparten - om det inte går att utgå från att den förstår att det spelas in.

Nio av tio islänningar anser att journalister ska berätta för motparten om en intervju spelas in. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Andríki. Kvinnor och pensionärer är de som i störst utsträckning ställer sig bakom kravet.

Isländsk lag säger i dag att den som spelar in ett samtal ska meddela motparten om detta före samtalets början. Det är dock inte nödvändigt att uppge detta om motparten utgår från att samtalet spelas in. Ett sådant tillfälle är om en journalist ringer upp en erfaren politiker. Då bör politikern utgå från att samtalet spelas in.

Självständighetspartisterna Sigríður Á. Andersen och Birgir Ármannsson vill nu ändra lagen. Den som spelar in ett samtal blir skyldig att på förhand berätta detta. Annars får den varken citera eller spela upp vad som sagts under samtalet.

Ett undantag blir enligt förslaget den som kan befara att samtalet på något sätt kan kopplas till brottslig verksamhet. Det kan gälla exempelvis hot som framförs över telefon eller besöksförbud som överträds. Då får inspelningen användas trots att motparten inte informerades - men bara för att kontakta polisen.

Syftet med förslaget sägs vara att ge intervjuoffer bättre möjligheter att formulera sig och tänka över sina svar. Vidare hävdas det att den som intervjuas också får chansen att säga sanningen.

Förslaget har kritiserats för att det skulle kunna utnyttjas som ett verktyg mot oberoende journalistik. Det är dock tveksamt om det kan få majoritet i alltinget. Piratpartiet har till exempel inte tagit ställning till förslaget ännu eftersom två viktiga principfrågor ställs mot varandra - den personliga integriteten och pressfriheten.

Alltingsledamöternas förslag omfattar inte bara journalister, men det riktar tveklöst in sig på journalister som alltså inte ska kunna utgå från att motparten förstår att samtalet spelas in.

En sak som inte framgår av förslaget är hur det skulle påverka användningen av dold kamera. Det går att tolka förslaget som att ljud som tagits upp i samband med inspelning med dold kamera helt enkelt inte skulle få användas alls.

Förslaget är också intressant ur ett annat perspektiv. En av finanskraschens obesvarade frågor är varför centralbanken Seðlabanki Íslands den 6 oktober 2008 - samtidigt som regeringen införde nödlagstiftning som gjorde det möjligt för staten att ta över banker - lånade ut 500 miljoner euro till Kaupþing.

Beslutet togs av centralbankschefen Davíð Oddsson - som samtidigt hävdat att han långt tidigare förutsett finanskraschen och bankkollapsen. Frågan är varför han i så fall tömde Seðlabanki Íslands sista resurser på en bank som han visste var konkursmässig.

I efterhand har han både försvarat utlåningen och lagt huvudansvaret på dåvarande statsministern Geir H. Haarde. Eftersom Seðlabanki Íslands är en självständig institution ligger dock ansvaret på Davíð Oddsson. Och den säkerhet han fick i den danska banken FIH var inte alls så säker som han trodde. I stället fick centralbanken bara tillbaka hälften av pengarna. Resten av notan fick skattebetalarna stå för.

Innan lånebeslutet tillkännagavs talade Davíð Oddsson i telefon med Geir H. Haarde. Statsministern visste inte om att samtalet spelades in och har vägrat att offentliggöra det. Inte heller Davíð Oddsson vill att det ska nå allmänheten - trots att det sannolikt ger svaret på en affär som blev en katastrof både för valutareserven och skattebetalarna.

Vid en liknande situation hade, om lagförslaget skulle bli verklighet, den som spelade in samtalet inte fått återge innehållet eftersom motparten inte kände till inspelningen. Åtminstone i teorin skulle det alltså kunna användas för mörkläggning.

Här kan du läsa mer om lånet till Kaupþing.