Solförmörkelse över Reykjavík

Klockan 9.37 den 20 mars nådde solförmörkelsen sin höjdpunkt över Reykjavík. Ovan kan du se en film av Ágúst Sigurjónsson som visar hela förloppet - från mörker till ljus.

70 000 nya invånare i Reykjavíkområdet fram till år 2040

Illustration: Samtök sveitarfélaga
á höfuðborgarsvæðinu

Fram till år 2040 kommer antalet invånare i Reykjavíkområdet att öka med 70 000 personer. För att befolkningen ska kunna växa så snabbt utan att livskvaliteten försämras krävs det att biltrafiken inte ökar i samma utsträckning. I stället bör det satsas pengar på bussar och spårväg. Och bebyggelsen ska framför allt växa genom förtätning och inte genom exploatering av nya markområden.

De sju kommunerna i huvudstadsregionen - Reykjavík, Kópavogur, Hafnarfjörður, Garðabær, Mosfellsbær, Seltjarnarnes och Kjósarhreppur - lade i går fram en gemensam utvecklingsplan som gäller fram till 2040. Planen har godkänts av alla sju kommunfullmäktigen och av Skipulagsstofnun.

Bakgrunden till samarbetet är att alla deltagande kommuner ser regionen som ett arbetsmarknadsområde. Invånarna färdas dagligen över kommungränserna för att jobba, studera, handla och utöva fritidsaktiviteter. Därför anses det vara viktigt att det finns en gemensam plan för hur området ska växa.

I kalkylerna ingår alltså att regionen får 70 000 nya invånare fram till år 2040. Det skulle i så fall innebära att Reykjavíkområdet totalt skulle ha närmare 300 000 invånare.

En utgångspunkt för utvecklingsplanen är att regionen ska växa så effektivt som möjligt. Inga naturområden ska offras för ny bebyggelse. I stället anses det vara viktigt att upprätthålla boendemiljö och livskvalitet. Därför ska de flesta nya bostäderna skapas genom förtätning av befintliga bostadsområden.

En annan kärnfråga i planen är bilismen. Antalet bilar på gatorna i Reykjavíkområdet får inte öka i samma takt som antalet invånare. Då kommer framkomlighetsproblemen att bli enorma.

Lösningen är en utbyggd kollektivtrafik. Ett nät av snabbussar och spårvägar ska göra det möjligt att kvickt resa mellan olika stadskärnor. Därifrån ska ett nät av bussar gå ut i bostadsområdena. Tanken är att en resa mellan exempelvis hemmet och arbetsplatsen inte ska ta mer än 20 minuter inklusive ett byte.

Enligt utvecklingsplanen är investeringarna i spårbunden trafik och nya bussgator så stora att staten måste gå in med pengar. Ändå betraktas de som billigare än att lösa trafikproblemen genom planfria korsningar, något som skulle gå på närmare 200 miljarder isländska kronor. Spårväg - med en ringlinje runt centrala Reykjavík och linjer från centrum till Hafnarfjörður, Mjódd och Smáralind - skulle kosta knappt 90 miljarder. Billigast blir det att enbart satsa på snabbusar. Då slutar räkningen på 40 till 50 miljarder.

En annan tanke som genomsyrar planen är att alla trafikslag ska samsas på gatorna. Men snabbussar och spårväg får egna filer som gör att de snabbt kan ta sig fram i trafiken. Vanliga stadsbussar, som till exempel trafikerar bostadsområden, får däremot samsas med övrig trafik. Det är alltså ringlederna som ska anpassas till snabba transportmedel.

I utvecklingsplanen diskuteras även planerna på spårbunden trafik till flygplatsen i Keflavík. Runt år 2025 tros passagerarvolymerna nå sådana nivåer att en järnväg eller snabbspårväg mellan centrala Reykjavík och Keflavík skulle kunna bli lönsam. Själva restiden beräknas till 15,5 minuter. Med stopp i Hafnarfjörður, Kópavogur och Garðabær slutar den på cirka 20 minuter.

Spårvägstrafiken i Reykjavíkområdet och flygplatslinjen skulle enligt planen kunna komplettera varandra. Om planerna blir verklighet bör det vara smidigt att byta mellan färdsätten.

Arbetet med utvecklingsplanen har pågått i tre år. De sju kommunerna räknar med att det tar tio år från beslut tills spårbunden trafik skulle kunna invigas i Reykjavíkområdet.

Här kan du ladda ned utvecklingsplanen och bilagor och här kan du läsa mer om planerna på spårtrafik till Keflavík.

Höginkomsttagare tjänar mest på bolånerabatt

De islänningar som tjänar mest och har de största förmögenheterna fick också ut mest av regeringens bolånerabatt. Förlorarna på nedskrivningen av inflationsindexerade bostadslån är framför allt yngre islänningar och landsbygdsbor. De får i stället finansiera andras skuldlättnad genom skattsedeln. Det visar den rapport om bolånerabatten som offentliggjordes i går.

När regeringen förra året presenterade bolånerabatten talades det om en överenskommelse som skulle spänna över flera generationer. Nu står det klart att så inte blev fallet. Totalt fick 94 000 islänningar fördelade på 57 000 hushåll del av bolånerabatten. Majoriteten av dem var medelålders och äldre, höginkomsttagare och bosatta i storstäderna.

Under valrörelsen 2013 talade den blivande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om skuldlättnader på 300 miljarder isländska kronor som skulle finansieras av uppgörelser med fordringsägare till de kraschade storbankernas konkursbon. I stället blev det till sist 80,4 miljarder finansierade genom skattsedeln.

I praktiken betalar alltså yngre, låginkomsttagare, landsbygdsbor och personer som aldrig ägt en bostad en rabatt åt medelålders och äldre, höginkomsttagare, stadsbor och personer som haft möjlighet att köpa en bostad.

Av de 54 000 hushåll som fick del av bolånerabatten betalade 1 250 förmögenhetsskatt under 2013. De fick en genomsnittlig nedskrivning av sina inflationsindexerade bostadslån på 1,2 miljoner. För att betala förmögenhetsskatt krävdes en förmögenhet på 75 miljoner för ensamstående och 100 miljoner för par.

Den tiondel som tjänade mest var också den som fick den största rabatten - i snitt 1 620 000 isländska kronor. Den minsta nedskrivningen, 890 000 kronor, fick den tiondel som hade den näst lägsta inkomsten.

Sett till åldersgrupper fick islänningar mellan 46 och 55 år (som alltså var mellan 41 och 50 år när finanskraschen drabbade Island hösten 2008) de största rabatterna. Minst fick islänningar 35 år och yngre.

Bland dem som fyllt 56 år uppgick rabatten totalt till 26,4 miljarder. I gruppen 35 år och yngre slutade den sammanlagda rabatten på 4,4 miljarder.

Boende i Västfjordarna fick minst enligt den geografiska fördelningen, nämligen 751 miljoner. Därefter följde Norðurland vestra med 925 miljoner och Vesturland med 2,7 miljarder. Detta ska jämföras med 27 miljarder till Suðvesturland och 23 miljarder till Reykjavík.

Att nedskrivningarna skulle gynna vissa grupper på andras bekostnad var uppenbart redan när upplägget presenterades. Att så också blev fallet bekräftas nu av den rapport som tagits fram på uppdrag av finansminister Bjarni Benediktsson.

I allmänhet har personer bosatta i storstäderna större bostadslån än personer bosatta på landsbygden. Medelålders och äldre har större lån än yngre. Medel- och höginkomsttagare köper i större utsträckning bostäder medan låginkomsttagare - där många yngre återfinns - oftare hyr.

De 94 000 islänningar som på något sätt får del av bolånerabatten tjänar alltså bättre än genomsnittet och de är också äldre än genomsnittet. De främsta finansiärerna av deras nedskrivningar blir alltså personer som hyr sin bostad eller som inte har några bostadslån.

Här kan du läsa mer om bolånerabatten.

Dagens citat

"Jag fick samarbeta med Pétur i alltinget i tolv år. Fast han hade passerat 70 hade han fortfarande, enligt egen mening, mycket ogjort som alltingsledamot. Saknaden efter Pétur är stor, men han kan vara stolt över sin livsgärning och den förebild som han var och blir med sina ideal, idoghet och trofasthet."

Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, skriver på Facebook om partikamraten Pétur H. Blöndal som gick bort i fredags - läs mer här.

Fotograf nedbajsad av ilsken silvertärna

De isländska resenärerna klev i söndags kväll ur bilen vid Hvestusandur utanför Bíldudalur för att fotografera solnedgången. Men två ilskna silvertärnor ville annat. Och det ville sig inte bättre än att en av fotograferna blev rejält nedbajsad av den ena silvertärnan - medan en av medresenärerna lät kameran rulla. Du ser klippet ovan.

Alltingsledamoten Pétur H. Blöndal har avlidit i cancer

Alltingsledamoten Pétur H. Blöndal avled i fredags i sviterna av cancer. Han blev 71 år. I tjugo års tid representerade han Självständighetspartiet i parlamentet. Pétur H. Blöndal gjorde sig känd som en politiker som följde sina egna övertygelser och som inte var rädd för att gå emot partilinjen. Han efterlämnar sex barn.

År 1995 valdes Pétur H. Blöndal för första gången in i alltinget. Han har alltid representerat Självständighetspartiet och någon av Reykjavíks valkretsar. Han var inte alltid partiledningens favorit - men hade tillräckligt många anhängare för att ändå placera sig högt upp på valsedlarna.

I alltinget var Pétur H. Blöndal känd både för sin humor och för sin debattvilja. Många gånger var han den som efter en session hade befunnit sig längst i talarstolen. Han var också en politiker som inte var rädd för att gå emot partilinjen.

Vid flera tillfällen gjorde Pétur H. Blöndal anspråk på ministerposter. Varför en så rutinerad politiker aldrig fick chansen vet bara partiledningen. Men det är inte osannolikt att hans frispråkighet gjorde att han ansågs olämplig. Ofta lät han den egna övertygelsen gå före partiets linje.

Pétur H. Blöndal var doktor i matematik. Han jobbade länge inom Kaupþing innan det blev en storbank. Han satt under en tid också i styrelsen för sparbanken Spron.

Pétur H. Blöndal fyllde 71 år i onsdags. Födelsedagen blev hans sista. I fredags kväll avled han i hemmet i sviterna av cancer. Flera familjemedlemmar närvarade. Begravningen kommer att äga rum i stillhet. Pétur H. Blöndal efterlämnar sex barn.

I sociala medier hedrade både partikamrater och politiska motståndare Pétur H. Blöndals minne. Han hyllades som en ärlig och arbetsam politiker. Hildur Sverrisdóttir, kommunpolitiker för Självständighetspartiet i Reykjavík, skriver på Facebook att hans övertygelser borde fungera som förebild för kommande generationer:

"Han var en duktig politiker som alltid följde sina övertygelser men ändå hade respekt för andras åsikter. Han hade knappast kunnat ge unga politiker bättre färdkost. Minnet om en god människa kommer att leva."

Gísli Marteinn Baldursson, tidigare fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, hyllar på Twitter en uppskattad partikamrat:

"Med Pétur Blöndal har en av våra bästa alltingsledamöter gått bort. Han förstod vikten av en bra och förtätad huvudstad. Jag minns honom med värme."

Hanna Birna Kristjánsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att Pétur H. Blöndal kommer att saknas av många:

"Politiskt var Pétur idérik, principfast och en ovanligt kämpaglad idealist. Personligt var han varm, omsorgsfull och gladlynt. Jag hade privilegiet att arbeta med Pétur i många år och är mycket tacksam för denna bekantskap, den goda vänskap och det myckna arbete som Pétur gjorde för Självständighetspartiets politik och samhällets intresse."

Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att han kommer att sakna en respekterad alltingsledamot:

"Pétur var en rolig kollega, ordhållig och bestämd. Vi arbetade ofta tillsammans och stred om mycket, men kom bra överens i kampen mot att låta allmänhetens pensionsfonder betala somligas bostadsskulder. Så delade vi intresset för långlopp och sprang ibland tillsammans."

En annan politisk motståndare som också minns Pétur H. Blöndal för hans fasta övertygelser är Margrét Tryggvadóttir, tidigare alltingsledamot för Rörelsen. Hon skriver på Facebook att Pétur H. Blöndal stod för en ärlighet som kommer att saknas:

"Vi var inte alltid överens men vi möttes ofta på mitten och kunde så sannerligen alltid diskutera frågorna i samförstånd. Vi talade ofta om allt mellan himmel och jord: långlopp, beroendesjukdomar, barnuppfostran och odling av apelsinträd för att nämna något. Det gick alltid att lita på att han följde sin övertygelse, som ofta gick tvärtemot partiledningens vilja. Han var lite som en punkare innerst inne, tänkte ofta i egna banor och försökte att skapa nya lösningar."

Pétur H. Blöndals familj meddelade dödsfallet genom hans Facebook-sida.

35 år sedan Vigdís Finnbogadóttir valdes till president

Med 33,8 procent av rösterna valdes Vigdís Finnbogadóttir i dag för 35 år sedan till Islands president. Hon blev därmed den första demokratiskt valda kvinnliga statschefen i världen. Vigdís Finnbogadóttir var president i 16 år. I går hyllades hon på Arnarhóll i Reykjavík inför tusentals åskådare.

I ett sällsynt jämnt presidentval - tvåan Guðlaugur Þorvaldsson fick 32,3 procent - valdes Vigdís Finnbogadóttir den 29 juni 1980 till Islands president. Valet var på många sätt historiskt. Hon var inte bara Islands första kvinnliga statschef. Hon var också den första demokratiskt valda kvinnliga statschefen i världen.

Valet var långt ifrån självklart. Som teaterledare hade Vigdís Finnbogadóttir begränsad politisk erfarenhet. Hon var känd för att ha deltagit i många protestmarscher mot Nato-basen i Keflavík. Hon uppmärksammades också som den första ensamstående kvinnan i landet som fick adoptera ett barn.

Kritiker och motståndare sköt in sig på vad de ansåg vara Vigdís Finnbogadóttirs svaga sidor. I en intervju fick hon frågan om det att hon genomgått en mastektomi - kirurgi där bröstvävnad tas bort - skulle påverka hennes förutsättningar för att utföra arbetet. Vigdís Finnbogadóttir svarade att hon inte tänkte amma nationen.

Frågetecknen rätades dock snabbt ut. Snart blev hon en person som lyckades förena islänningarna. Och hon blev också en symbol för ett lands strävan mot jämlikhet.

Både 1984 och 1992 valdes Vigdís Finnbogadóttir om utan att någon motkandidat anmälde sig. År 1988 utmanades hon av Sigrún Þorsteinsdóttir, men Vigdís Finnbogadóttir fick hela 94,6 procent av rösterna.

Vigdís Finnbogadóttir, som i våras fyllde 85 år, lämnade ämbetet 1996 efter 16 år som president. Sedan dess har hon bland annat arbetat som Unescos språkambassadör.

Hon är tveklöst den mest uppskattade och folkkära presidenten i Islands historia. Vigdís Finnbogadóttir betraktas av många islänningar än i dag som något av den idealiska statschefen - en person som förde med sig respekt och företrädde Island utomlands samtidigt som hon förenade medborgarna.

I går firades Vigdís Finnbogadóttir på Arnarhóll i Reykjavík inför flera tusen åskådare. Festligheterna direktsändes av RÚV.

En av talarna var författaren Jón Kalman Stefánsson. Han hyllade henne just för hennes folklighet - och gav indirekt efterträdaren Ólafur Ragnar Grímsson en rejäl känga när han sade att Vigdís Finnbogadóttir lyckats hålla sig borta från rika investerares privatplan och deklarationer om att Island skulle erövra världen. Han pikade vidare när han sade att Vigdís Finnbogadóttir var fast rotad i den isländska kulturen men inte var rädd för omvärlden - en rädsla som exempelvis kan bestå i tron att konsumtion av utländskt kött skulle kunna leda till mentalsjukdomar, något som statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har oroat sig över när han argumenterat för fortsatta skyddstullar mot köttimport.

Vigdís Finnbogadóttir själv tackade i ett tal för förtroendet. Hon sade att hon än i dag mindes när hon vaknade på morgonen dagen efter presidentvalet:

"Detta var något oväntat som jag inte hade insett själv. Modet att vara först i världshistorien att välja en kvinna som president. Det var detta mod som morgonsolen sken över denna morgon. Det isländska folkets mod att av kurage ha gått emot nationers rådande attityd hade på ett ögonblick hamnat på världspressens förstasidor. ... Jag är innerligt stolt över mitt folk och jag tackar det för att ha gett mig förtroendet att inneha ämbetet i 16 år. Det är en lång tid. Jag är också mycket tacksam gentemot folket på grund av hur stolt jag kan vara över det. Demokrati, dess historia och bevarandet av det isländska språket tillsammans med fosterlandet gör oss till ett folk. Jag är tacksam för att ha fötts i detta land och för att ha fått vara islänning."

Under helgen har också träd planterats till hennes ära i samtliga isländska kommuner. I varje kommun planterades tre träd - ett för flickor, ett för pojkar och ett för framtida generationer.

Här kan du se gårdagens firande av Vigdís Finnbogadóttir.

Dagens citat

"Faktiskt har det inte gjorts någon marknadsföring på Island, men detta borde vara en rolig sport för islänningar. Tyskar och andra ger sig ut på denna resa för att kunna utöva denna sport - resa till en flygplats utomlands, internationellt flyg, övernattning i Reykjavík, flyg hit till fjordarna i väster och körning hit till Flateyri och Suðureyri, och så därefter samma väg tillbaka. Så anstränger sig folk från utlandet, men det faller ingen islänning in att prova detta."

Steinþór Bjarni Kristjánsson, som driver Iceland Pro Fishing - ett företag som anordnar havsfiske med spö, säger i Bæjarins Besta att gästerna enbart är utlänningar, framför allt tyskar.

Dagens bonuscitat

"Jag får importera det från Reykjavík. Om jag inte får tag på något här i Västfjordarna så är det import."

Kári Þór Jóhannsson, som driver fiskbutiken Fiskbúð Sjávarfangs i Ísafjörður, säger i Bæjarins Besta att han i år fått "importera" vikval från Reykjavík eftersom den lokala fångstmannen inte har gett sig ut på jakt i år.

Statsminister skyller rasistutspel på politiska motståndare

Framstegspartiet i Reykjavík försökte bara föra en saklig debatt om ett planerat nybygge. Att det skulle ha förekommit några rasistiska utspel vill statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte kännas vid. I stället beskyller han politiska motståndare för att försöka smutskasta partiet genom att stämpla det som främlingsfientligt.

I en sällsynt intervju ger statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sin syn på Framstegspartiet i Reykjavík och dess inställning till det planerade moskébygget på Sogamýri. Intervjun publicerades i DV - som nyligen togs över av krafter lojala med Framstegspartiet - samtidigt som tidningen distribuerades gratis till alla hushåll i landet. Intervjutypen brukar på isländska kallas drottningaviðtal ('drottningintervju'), vilket betyder att där inte finns några kritiska frågor.

Trots en rad främlingsfientliga och rasistiska utspel från Framstegspartiets kommunpolitiker i Reykjavík fortsätter Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i DV att hävda att allt bara handlade om en detaljplanefråga. Partiet ska bara ha diskuterat platsen för moskébygget - men han vill inte kännas vid några islamofobiska uttalanden från partiets företrädare:

"Detta är ett mycket bra exempel på hur människor utnyttjade ett tillfälle att måla upp en bild av partiet. Jag tyckte då och jag tycker fortfarande att detta är något av det lägsta politiska knepet och agerandet som jag har sett sedan jag började i politiken och mycket längre om man tittar tillbaka. Denna fråga skulle aldrig ha handlat om mer än detaljplanefrågor, men i stället för att diskutera frågan utifrån dessa förutsättningar försökte detta göras till något helt annat än det var. Framstegspartiets fullmäktigeledamöter fick utstå mycket brutala angrepp från motståndare, vilket förmodligen ledde till att de började att försvara sig med kommentarer som de sedan har medgett var opassande. Men i grunden är detta ett exempel på en fråga där samma galenskaper upprepas tillräckligt ofta för att få en viss stämpel på en större grupp av människor."

I intervjun i DV varnar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för Piratpartiet. Om Piratpartiet skulle hamna i en position där de får ett avgörande politiskt inflytande befarar statsministern att det isländska samhällets grundläggande värderingar skulle vara i fara:

"Om allmänt missnöje skulle leda till att revolutionära partier och partier med mycket oklara idéer om demokrati och partier som vill revolutionera samhällets grundvalar får inflytande vore det ett skäl till stora bekymmer för hela samhället."

Statsvetarprofessorn Eiríkur Bergmann Einarsson fastslog nyligen i en studie att Framstegspartiet under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledning utvecklats i en nationalistisk och populistisk riktning. Statsministern säger i DV att Eiríkur Bergmann Einarsson "inte verkar förstå sig på" partiet och hävdar att hans slutsatser är politiskt färgade:

"Det är inget nytt att människor försöker att omdefiniera Framstegspartiet efter sitt eget tycke. Det är något som ett mittenparti alltid måste leva med."

På nätet betraktade enligt Vísir många läsare intervjun med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som det slutgiltiga beviset på att DV utvecklats till ett partiorgan för Framstegspartiet. På nätet fanns det också personer som förvandlade tidningssidorna till toalettpapper med statsministerns ansikte, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Framstegspartiet.

Katrín Jakobsdóttir är islänningarnas middagsfavorit

Om islänningarna får gå ut och äta med en partiledare är Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir den som flest väljer. Hela 24 procent föredrar Katrín Jakobsdóttir - medan bara 2 procent helst vill avnjuta en middag med Socialdemokraternas ordförande Árni Páll Árnason. Det visar en undersökning utförd av Fréttablaðið.

I opinionsmätningarna tycks Gröna vänstern ha fastnat på siffror runt 10 procent. Med tanke på att partiledaren Katrín Jakobsdóttir med bred marginal är Islands populäraste toppolitiker är de svaga opinionssiffrorna anmärkningsvärda.

Inte helt oväntat är Katrín Jakobsdóttir också den partiledare som islänningarna helst vill ha som middagssällskap. Hela 24 procent föredrar Gröna vänsterns ordförande som sällskap under ett restaurangbesök.

Tvåa är Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson med 17 procent och trea är Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 12 procent.

Intresset för att gå på restaurang med någon annan oppositionsledare än Katrín Jakobsdóttir är svagt. Bara 5 procent väljer Piratpartiets gruppledare Helgi Hrafn Gunnarsson, 3 procent föredrar Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson och 2 procent bjuder med Socialdemokraternas Árni Páll Árnason.

Hela 33 procent av de tillfrågade ville dock inte gå på restaurang med någon av landets partiledare.

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttirs popularitet.

Dagens citat

"Jag tror inte det. Det är ju en tänkande människa. Vi är vänner, jag och Ögmundur."

Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, säger i Vísir att han inte fruktar att tidigare inrikesministern Ögmundur Jónasson - som tidigare demonstrerat mot avgiftsbeläggning av turistattraktioner genom att gå in utan att betala - ska genomföra någon aktion om kommunen börjar ta betalt för att parkera och gå på toaletten vid Seljalandsfoss - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"With black sands, mists and tales of trolls and sea monsters, Vik Beach (Reynisfjara in Icelandic) is the antithesis of its Caribbean counterparts. Found at Iceland’s southernmost point – the wettest place in the country – this wind-beaten volcanic beach has a gothic, other-worldly feel, underpinned by local folklore. Look west to spot the Trolls of Vik (Reynisdrangur), craggy stacks of basalt said to be the petrified remains of three Icelandic trolls."

Lonely Planet rankar Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal som Europas femte bästa strand.

Kommunen vill ta betalt av besökare till Seljalandsfoss

Långa rader av parkerade bilar längs landsvägen och långa köer till toaletterna. Så ser det ofta ut vid Seljalandsfoss under sommaren. Kommunen tar just nu fram en detaljplan som ska minska kaoset. Målet är fler parkeringsplatser och en servicebyggnad. Men det blir besökarna som får finansiera bygget genom parkeringsavgifter, rapporterar RÚV.

Vattenfallet Seljalandsfoss är en av de populäraste turistattraktionerna på den isländska sydkusten. Förra året besöktes vattenfallet av omkring 320 000 personer. I år väntas besökarna bli ännu fler.

Under sommarmånaderna är det ofta trångt vid Seljalandsfoss. Inte sällan är det långa köer till toaletterna. Längs landsvägen står bilar i långa rader som inte ryms på parkeringsplatsen.

Kommunen Rangárþing eystra håller just nu på att ta fram en ny detaljplan för området. I förslaget ingår bygget av en servicebyggnad och en betydligt större parkeringsplats. Kommunen vill finansiera bygget genom parkeringsavgifter och kanske även toalettavgifter.

Planerna på att ta betalt av besökare har länge funnits i Rangárþing eystra. I kommunen finns även andra populära besöksmål som Skógafoss och Þórsmörk. Kommunen har genom åren investerat stora summor i parkeringsplatser, gångvägar och annat. Staten har också skjutit till pengar både till service och naturvård.

Kommunchefen Ísólfur Gylfi Pálmason säger till RÚV att detaljplanen väntas bli klar till hösten. Den tas fram i samråd med markägarna. Utgångspunkten är alltså att ta betalt av besökarna:

"Ja, vi har funderat mycket på det. Kanske något slags grindar som nu finns vid flygplatsen i Keflavík när människor ställer bilen när de reser till utlandet. Vi har också funderat över möjligheterna att ta betalt in på toaletterna och sådant. Så vi håller på att undersöka de här frågorna."

Rangárþing eystra skulle i så fall bli först i landet med att införa parkeringsavgifter vid turistattraktioner. Det är ett steg som många kommuner ute i landet skulle kunna tänkas följa efter. Regeringen har tidigare försökt införa ett naturpass för besökare där intäkterna skulle gå till investeringar i service och naturvård. Arbetet har dock strandat på grund av oenighet inom regeringen och det mest sannolika är att förslaget hamnar i papperskorgen.

Tanken är i stället att turismsatsningar ska lyftas in i den vanliga budgeten. Rangárþing eystra verkar dock inte vilja vänta på regeringen. I stället kan det alltså bli en kommun som pekar ut den politiska riktningen för övriga landet och inte regeringen.

Här kan du läsa mer om Rangárþing eystras planer på att ta betalt av turister.

En av tio islänningar jobbar inom turistnäringen

Var tionde islänning arbetade i maj i år inom turistnäringen. Och andelen islänningar som jobbar inom besöksindustrin ökar stadigt. Största arbetsgivarna är restauranger och serviceinrättningar. Inom loppet av två år har 3 000 nya jobb skapats i branschen. Samtidigt fortsätter turisternas konsumtion att stiga mot nya höjder. Det visar ny statistik från Hagstofa Íslands.

I maj i år var 9,4 procent av arbetskraften på Island sysselsatt inom turistindustrin. Det motsvarar 18 500 jobb - och det är en ökning med 3 000 arbetstillfällen på två år. Andelen anställda inom besöksindustrin väntas fortsätta stiga under sommaren för att nå toppen i augusti.

Hela 7 500 personer jobbar på restauranger eller andra serviceinrättningar. Vidare är 4 300 anställda på hotell och andra övernattningsställen, 2 800 personer har arbeten kopplade till flyget och 1 800 islänningar jobbar på resebyråer och andra bokningstjänster. I kategorin övriga yrkesgrupper inom turistnäringen återfinns 2 100 personer.

I augusti förra året var alltså antalet anställda i branschen som högst. Då livnärde sig 20 000 personer på jobb inom besöksindustrin. Färst var de under 2014 i januari - 14 100 personer. I januari i år hade antalet arbetstillfällen ökat till 15 700.

Den snabbt växande turistindustrin omsätter också allt mer pengar. År 2013 uppgick konsumtionen till 275,9 miljarder isländska kronor. Motsvarande siffra år 2009 var 167,7 miljarder.

De utländska besökarna står för en allt större andel av konsumtionen. År 2013 hade den ökat till 60 procent jämfört med 55 procent år 2009. Under samma period sjönk islänningarnas andel från 36 till 32 procent. Övrig konsumtion - som inte kunde tillräknas utländska eller inhemska turister - minskade samtidigt från 9 till 8 procent.

Här kan du läsa mer om turismen på Island.

Dagens citat

Kartan visar de tänkbara platserna
för en ny inrikesflygplats i Reykjavík.
Illustration: Loftmyndir/Mannvit

"Vad gäller älvor så är denna idé helt förskräcklig. ... I denna lava bor många slags alver, dvärgar och huldrefolk och detta är deras gårdar. Många av dem är bönder och har därför får där inne mellan klipporna, och andra bor nära stranden och har därför båtar som de använder vid fiske."

Ragnhildur Jónsdóttir, som påstår sig kunna kommunicera med övernaturliga varelser, dömer i Morgunblaðið ut Hvassahraun mellan Vogar och Hafnarfjörður som en tänkbar ersättare för inrikesflygplatsen i Reykjavík - läs mer här.

Se bygget av Islands största hotell på 42 sekunder

Med 19 våningar, 320 rum och plats för 650 nattgäster är Fosshótel Reykjavík nu Islands största hotell. Bygget tog 20 månader och finputsningen pågick ända till öppningsdagen den 1 juni i år. Hotellet ligger vid Höfðatorg, där Halldór Halldórsson arbetar i en grannbyggnad. I oktober 2013 satte han en webbkamera på sitt skrivbord för att ta en bild var tionde minut på hotellbygget. Ovan kan du se hur det gick till i expressfart.

Piratpartiet störst - usla siffror för övriga partier i alltinget

Piratpartiets uppgång i opinionen är bruten. I MMR:s nya mätning backar Piratpartiet med 2,1 procentenheter till 32,4 procent - men partiet är ändå med god marginal störst på Island. Och bland de övriga fem partierna i alltinget finns det egentligen inget som kan vara nöjt med läget i opinionen. Samtliga förändringar ligger dock inom felmarginalen.

Efter en vår i alltinget som präglats av skyttegravskrig och pajkastning mellan regering och opposition väntar snart sommarlov. Men det är bara Piratpartiet som kan ta semester utan att frukta hösten. För de övriga fem partierna i parlamentet är opinionsläget dystert - med en spännvidd från mörkt till katastrofalt.

Framstegspartiet påstår sig ha infriat två vallöften under året. Dels har avvecklingen av kapitalkontrollerna påbörjats, dels har en nedskrivning av vissa bostadslån genomförts. Uppenbart är dock att väljarna är långt ifrån lika imponerade över resultatet som framstegspartisterna själva. Och det finns goda skäl till detta.

Planen för avvecklingen av kapitalkontrollerna riskerar att haverera om några fordringsägare tar den till domstol. Att den isländska kronan åter skulle släppas helt fri framstår dessutom som något av en utopi. Här kommer det att ta flera år innan det går att säga om regeringen lyckats eller inte.

Löftet om nedskrivningar av bostadslån genomfördes visserligen, men till ett värde av 80 miljarder isländska kronor i stället för 300 miljarder, som var den siffra som partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nämnde under valrörelsen. De som gynnas av nedskrivningarna är främst medel- och höginkomsttagare, medan de som har det sämst ställt i stor utsträckning i stället får finansiera åtgärden genom skattsedeln.

Anmärkningsvärt är nämligen att de pengar som regeringen tänker sig dra in genom avvecklingen av kapitalkontrollerna ska gå till att betala av statsskulden. Tidigare sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att samma pengar skulle finansiera bolånerabatten. Nu blir det alltså skattebetalarna i allmänhet som får stå för notan för ett politiskt beslut som gynnar enbart vissa skattebetalare.

Ett annat skäl till Framstegspartiets katastrofala opinionssiffror är Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv. Undersökningar visar att de flesta betraktar statsministern som en ohederlig och arrogant person som saknar kontakt med verkligheten. Det är knappast ett recept för att vända opinionsläget.

Framstegspartiet får nu 10 procent, en nedgång med 1,3 procentenheter. Partiet ligger alltså under halva valresultatet från våren 2013. Det är den fjärde sämsta siffran hos MMR sedan alltingsvalet.

Koalitionspartnern Självständighetspartiet tar sommarlov med 23,3 procent, en ökning med 2,2 procentenheter. Jämfört med valresultatet är siffran inte katastrofal, men det är inte många år sedan partiet ofta låg runt 40 procent. Det väljarstöd som Självständighetspartiet hade före finanskraschen är dock mycket avlägset i dag.

När Socialdemokraterna bildades skulle det vara ett brett vänsterparti som skulle kunna utmana Självständighetspartiet om regeringsmakten. I stället kämpar partiet snarast för sin överlevnad. Socialdemokraterna får 11,6 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Efter drygt två år som ordförande står det nu klart att Árni Páll Árnason inte är en partiledare som kan utmana om regeringsmakten.

Gröna vänstern har i Katrín Jakobsdóttir landets mest populära partiledare. Men hon företräder ett parti som uppenbarligen inte åtnjuter samma förtroende. Gröna vänstern får 10,5 procent, en nedgång med 0,6 procentenheter.

Ljus framtids opinionskurva pekade länge uppåt efter alltingsvalet, men det senaste halvåret har sympatisörerna flytt till Piratpartiet. Ordföranden Guðmundur Steingrímsson har inte lyckats ge partiets politik någon tydlig profil, utan i stället framstår det ofta som att Ljus framtid ägnar sig mest åt harmlösa symbolfrågor som om Island ska införa sommartid eller inte.

Dessutom har avståndstagandet från Jón Gnarr - tidigare borgmästare i Reykjavík och ledare för Bästa partiet - och medgrundaren Heiða Kristín Helgadóttir sannolikt inneburit ett hårt slag för Ljus framtid och förtroendet för partiet. När banden till Bästa partiet bröts fungerade det förmodligen närmast som en inbjudan till Piratpartiet.

Piratpartiet backar nu med 2,1 procentenheter till 32,4 procent. Även om den positiva trenden nu är bruten - förändringen ligger dock inom felmarginalen - är partiet med bred marginal störst i landet.

Inte ens piraterna själva tror att det här väljarstödet kommer att bli valresultatet om knappt två år. Men den som trodde att det politiska landskapet var på väg att stabiliseras efter finanskraschen har motbevisats. Piratpartiet har goda möjligheter att bli en maktfaktor som ingen kan förbise.

Det nya politiska läget avspeglar sig också i debatten i alltinget. Fortfarande möts Piratpartiets väljarstöd med viss förundran, men attackerna på partiet har blivit allt fler och allt hårdare. Hittills har dock inte regeringspartierna lyckats sänka skutan. I stället tycks Piratpartiet snarast ha gynnats av det hårdare tonläget.

Övriga partier får 1,9 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

Utanför femprocentsspärren till alltinget finns Hushållens parti med 0,8 procent (en ökning med 0,5 procentenheter), Demokrativäktaren 0,5 procent (+0,3), Sturla Jónsson 0,5 procent (+0,5), Höger-gröna 0,4 procent (+0,2), Landsbygdspartiet 0,3 procent (oförändrat), Folkfronten 0,1 procent (-0,1) och Regnbågen 0,1 procent (-0,1).

Stödet för regeringen är 31,9 procent, en uppgång med 2,5 procentenheter. Fortfarande är stödet för högerkoalitionen mindre än för regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet tillsammans.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Hvassahraun bästa platsen för ny flygplats i Reykjavík

Kartan visar de tänkbara platserna
för en ny inrikesflygplats i Reykjavík.
Illustration: Loftmyndir/Mannvit

Hvassahraun i utkanten av Hafnarfjörður är bästa alternativet för en ny inrikesflygplats. Bygget skulle kosta cirka 25 miljarder isländska kronor - men kostnaderna skulle enkelt täckas av intäkter från nybyggen på den nuvarande flygplatsen i Reykjavík. Det fastslår den nämnd som under Ragna Árnadóttirs ledning fått i uppdrag att utreda flygplatsfrågan.

Flygplatsen i Reykjavík har varit omstridd ända sedan den byggdes. Hösten 2013 kom regeringen och kommunen överens om att flygplatsen åtminstone skulle bli kvar på Vatnsmýri till 2022. Under tiden skulle tidigare statsrådet Ragna Árnadóttir leda en utredning om olika alternativ för en framtida inrikesflygplats i Reykjavíkområdet.

Den politiska osämjan är närmast total. Flygplatsen är en ständig källa till dispyter mellan regeringen och kommunen.

Regeringen har i alltinget i princip ställt sig bakom ett förslag som går ut på att kommuner förlorar ansvaret för detaljplaner vid internationella flygplatser - något som utöver Reykjavík skulle gälla Akureyri och Egilsstaðir, medan flygplatsen i Keflavík lyder under ett ett annat regelverk. Att regeringen tar makten från kommunerna är dock kontroversiellt, och det är inte säkert att förslaget får majoritet i alltinget.

Samtidigt har regeringen kritiserat kommunen för att ha påbörjat en nedmontering av flygplatsen i Reykjavík. Striden gäller en landningsbana som i regel bara används vid svåra väderförhållanden. Banan svarar enbart för någon procent av landningarna i Reykjavík, men om den skulle avskaffas - vilket vissa regeringsföreträdare hävdar att kommunen nu försöker - skulle det innebära att flygplatsen skulle kunna bli obrukbar i vissa sällsynta väderförhållanden.

Nämnden har undersökt fem olika alternativ. Problemet med den befintliga inrikesflygplatsen är enligt nämnden att den är svår att bygga ut och att kapaciteten därför inte kan utökas. Eventuell utbyggnad skulle ha negativa konsekvenser både för djurlivet och växtligheten såväl som närboende.

Huvudargumentet för att behålla inrikesflygplatsen på Vatnsmýri är närheten till universitetssjukhuset Landspítali. Vid sjuktransporter kan några få minuter ibland vara skillnaden mellan liv och död. Utifrån det perspektivet finns det inget alternativ som kan jämföras med Vatnsmýri.

Det bästa alternativet är enligt nämnden Hvassahraun, ett område som ligger på kommungränsen mellan Hafnarfjörður och Vogar. Den största nackdelen med Hvassahraun är att platsen ligger längst från Landspítali. Den genomsnittliga sjuktransporten med flyg skulle bli 8 procent längre, vilket motsvarar 12,5 minuter.

Fördelarna med Hvassahraun är att miljöpåverkan skulle bli förhållandevis begränsad. Här vore det också billigast att bygga en flygplats. Kostnaden beräknas uppgå till mellan 22 och 25 miljarder isländska kronor. Den vore också lätt att bygga ut. En annan faktor som talar för Hvassahraun är enligt nämnden goda väderförhållanden och ingen direkt närhet till höga fjällområden.

Ett annat plus för Hvassahraun är att en flygplats här är det enda av de fyra övriga alternativen som skulle bli lika vädertålig som Vatnsmýri.

Hvassahraun är det alternativ där risken för vulkanutbrott är störst. Nämnden anser dock att sannolikheten för att lava skulle nå fram till Hvassahraun är ytterst liten.

I kommunfullmäktige i Reykjavík finns det politiker som anser att inrikesflygplatsen bör läggas ned. I stället bör all inrikestrafik flytta till Keflavík. Det finns också planer på att bygga snabbtåg mellan Reykjavík och Keflavík. Då skulle restiden mellan huvudstadens centrum och flygplatsen bli cirka 20 minuter.

Lika lång tid skulle det ta att resa mellan Reykjavík och Hvassahraun med bil. Det är också en aspekt som nämnden tar upp. Hvassahraun ligger nästan halvvägs till Keflavík - och det går att diskutera behovet av två flygplatser inom en radie av tre mil.

Det finns stora samhällsekonomiska vinster med att överge Vatnsmýri. Kommunen vill använda marken för att bygga bostäder för 20 000 invånare. Området skulle tveklöst vara attraktivt eftersom det är nära både till havet och till centrum. Genom att sälja mark skulle intäkterna kunna ge en vinst på 82 till 123 miljarder isländska kronor.

Nämnden har inte undersökt en flytt av inrikesflyget till Keflavík. Den har heller inte utrett möjligheten att behålla trafiken på Vatnsmýri som den fungerar i dag. Den har däremot studerat ytterligare tre tänkbara platser.

Hólmsheiði öster om Reykjavík beskrivs som det sämsta alternativet. Anledningen är att platsen ligger på högre höjd än de övriga vilket innebär mer snö och sämre väderförhållanden. Det finns också fjäll i närheten. Allt detta gör dessutom att sikten försämras. En fördel med Hólmsheiði är att markområdena är stora.

Nästa alternativ, Löngusker, ligger närmare centrala Reykjavík. Men om flygplatsen - som är belägen på en ö i Skerjafjörður - skulle behöva byggas ut skulle det bli mycket dyrt.

Den tredje platsen är Bessastaðanes. En tungt vägande nackdel är att platsen är ett naturskyddsområde. Ett flygplatsbygge skulle ha negativ inverkan på fågelliv och fornminnen. Det skulle också bli svårt att bygga ut flygplatsen. Talar för Bessastaðanes gör väderförhållandena och förutsättningarna för landning med god sikt och goda avstånd till fjäll.

Inrikestrafiken i Reykjavík bör enligt nämnden inte läggas ned förrän det finns en färdig ersättare. Hur den ska se ut och var den ska ligga blir nu upp till kommunen och regeringen att försöka komma överens om - ännu en gång.

Här kan du läsa mer om flygplatsdispyten och här kan du ladda ned flygplatsutredningen.

Dagens citat

"Reykjavik is really a city of music with a lot of new music and bands coming out. The music probably would be called alternative in other countries. But alternative is really the mainstream here. Bjork’s artistic integrity — she never sells out, she does her own thing — has become an inspiration for many. Right now I’m listening to 'Komdu til min svarta systir' by Mammut, 'Enter 4' by Hjaltalin and 'Mexico' by GusGus. If you want something to get the party going or bring out your dance moves, I suggest you look at GusGus."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, i New York Times om sina isländska musikfavoriter.

Även Pollapönk ger sig på Mannanafnanefnd

Tillsammans med Jón Gnarr gick nyligen Memfismafían till musikalisk attack mot Mannanafnanefnd och nämndens tolkning av den isländska namnlagen. Nu går även Pollapönk - som representerade Island i förra årets Eurovision Song Contest - till angrepp mot nämnden. I "Mannanafnalagið" anklagar Pollapönk nämnden för att skapa kaos och fatta obegripliga beslut.

Bragi Valdimar Skúlason, som skrivit Memfismafíans låt om Mannanafnanefnd, säger till Nútíminn att det handlar om en slump att bägge banden nästan samtidigt släpper ny musik som behandlar namnlagen.

Här kan du lyssna till Jón Gnarr och Memfismafían och ovan kan du höra Pollapönk.

Kommunen kräver fler flyg mellan Hemön och fastlandet

I minst två år till räknar kommunpolitikerna på Västmannaöarna att färjehamnen Landeyjahöfn kommer att vara obrukbar under vinterhalvåret. Regeringen har gett klartecken för anbud på en ny färja. Men kommunstyrelsen vill under tiden se en storsatsning på flygtrafik mellan fastlandet och Hemön.

För fem år sedan invigdes Landeyjahöfn, den färjehamn som minskade restiden mellan Hemön och fastlandet från nästan tre timmar till en dryg halvtimme. Problemen med den nya hamnen har varit många och är långt ifrån avhjälpta. Det började redan under bygget när Eyjafjallajökulls utbrott försenade invigningen.

Sedan dess har det visat sig att större mängder sediment och sand än beräknat samlas vid hamninloppet. Tillsammans med höga vågor har det gjort hamnen obrukbar under vinterhalvåret. Hamnen byggdes nämligen för en färja med lägre djupgående än dagens färja, Herjólfur. Nedskärningar i samband med finanskraschen gjorde dock så att den planerade beställningen av en ny färja sköts på framtiden.

I maj i år gav regeringen klartecken till Vegagerðin att börja ta in anbud på en ny färja. När ett nytt fartyg kan börja trafikera sträckan är oklart, men det kommer att dröja minst två vintrar till. Så länge anser inte kommunstyrelsen att Västmannaöarna kan vänta.

När färjan under vinterhalvåret seglar den långa vägen till Þorlákshöfn i stället för den korta vägen till Landeyjahöfn. Det betyder inte bara att restiden blir betydligt längre, utan också att det dagliga antalet turer blir bara två i stället för fyra.

Turistnäringen på Västmannaöarna har varit särskilt kritisk mot den opålitliga färjetrafiken. Få turister vill nämligen åka från Þorlákshöfn. Då är det inte möjligt att besöka Hemön bara över dagen. I praktiken innebär det att få turister reser till Hemön under vinterhalvåret.

Nu vill kommunstyrelsen se en storsatsning på flygtrafik till Hemön ända tills en ny färja är på plats och hamnen har förbättrats. En särskild arbetsgrupp har utsetts som enligt ett beslut senast den 10 augusti i år ska komma med en lista på förslag om hur flygtrafiken kan förbättras. Förslagen ska tas fram både med turistnäringens och lokalbefolkningens behov i åtanke.

I dag flyger Ernir till och från Västmannaöarna från Reykjavík. Själva flygturen tar bara 20 minuter. Men passagerarkapaciteten är begränsad och biljetterna dyra jämfört med färjan. Därför är flyget för många resenärer inte ett alternativ.

Innan Landeyjahöfn invigdes gick det att flyga mellan Hemön och Bakki, ett flygfält beläget bara några kilometer från hamnen. Därifrån tog resan bara sex minuter.

Bakki används i dag av fritidsflyg. Ett par mindre bolag har också försökt återuppväcka trafiken från Bakki, men passagerarunderlaget har inte varit tillräckligt.

Att på nytt öppna en linje mellan Bakki och Hemön är med all sannolikhet ett av de alternativ som kommer att undersökas. Eftersom överfarten går snabbt blir flygresan också förhållandevis billig. Närheten till Landeyjahöfn är en annan fördel. Under delar av året avstår många från att resa till Hemön just för att det finns en risk att färjan ställs in eller i stället går till Þorlákshöfn. Med en flyglinje till Bakki skulle risken att bli strandsatt på ön minska avsevärt.

Arbetsgruppen består av två personer som utsetts av kommunstyrelsen. Där ska också tre representanter för regeringen och myndigheterna ingå. Ännu är det dock inte klart om de kommer att tacka ja till att medverka i arbetsgruppen.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Hemön.

Utredning säger nej till uppfödning av renar på Island

Spridning av sjukdomar och begränsningar markanvändning är två huvudskäl till att säga nej till uppfödning av renar. I stället bör den vilda renstam som i dag finns på Island värnas. Det skriver i en rapport den arbetsgrupp som på uppdrag av miljöminister Sigrún Magnúsdóttir utrett frågan om uppfödning av renar för turistnäringens räkning.

Redan under 1700-talet skeppades de första renarna från Norge till Island. De första hjordarna lyckades dock inte överleva, och det dröjde till 1800-talet innan renen lyckades få fäste i det nya landet. Tanken var att islänningarna skulle bedriva renskötsel på samma sätt som samer i Skandinavien, men det var däremot en idé som aldrig fick fäste.

Det första försöket - som skedde efter ett beslut av kungen i Danmark - gjordes 1751. Då flyttades dryga dussinet djur från Finnmark i Norge till Västmannaöarna. Så småningom fördes de tillbaka till det isländska fastlandet vid Landeyjasandur och Fljótshlíð.

Nästa försök gjordes 1777 då 23 djur transporterades till Hafnarfjörður. År 1784 klev 35 renar i land vid Eyjafjörður och tre år senare fördes lika många djur till Vopnafjörður. Den första jakten arrangerades 1790 vid Eyjafjörður. Då fick 20 hanar skjutas.

Intresset från islänningarna var alltså svalt. Det fanns planer på att även segla över skandinavisk expertis som skulle utbilda renskötare och uppfödare. Bönderna var dock mest oroade över att renen skulle ta fårens bete.

I dag uppgår beståndet på Island till cirka 5 000 djur. Under den årliga jakten skjuts ungefär en fjärdedel av renarna.

Länge såg det tveksamt ut om renen skulle kunna överleva. År 1939 konstaterades att antalet djur sjunkit under 100. Samtliga kvarvarande renar höll då till nordost om Vatnajökull. Först då infördes en skyddslagstiftning som gick ut på att hålla beståndet vid liv. Sedan dess har antalet djur legat på mellan 3 000 och 6 000.

Renen på Island har aldrig domesticerats. Den lever främst på höglandet i öster under somrarna, men under resten av året är det inte ovanligt att den söker sig ned mot kusterna för att beta. Renen rör sig i befolkade områden från Vopnafjörður i nordost till Skaftafell i söder.

Långsamt har renen flyttat sig västerut. Under somrarna har hjordar observerats så långt västerut på höglandet som vid Hofsjökull och Langjökull.

Idéer om att försöka utnyttja renen har dykt upp många gånger. För några år sedan lobbade exempelvis en grupp för att föra in renen till Västfjordarna. Där skulle den fungera som ett lockbete för turister. Myndigheterna har dock varit avvisande eftersom renen skulle kunna bära med sig sjukdomar som skulle kunna smitta boskap.

På uppdrag av miljöminister Sigrún Magnúsdóttir har nu en arbetsgrupp utrett frågan om renens framtid. Gruppens slutsats är att den vilda renstammen bör värnas, men att det finns starka skäl till att inte tillåta uppfödning av renar. Huvudskälen är just sjukdomsrisken och begränsningar av markanvändningen.

Om uppfödning av renar skulle tillåtas skulle sannolikt vilda och domesticerade djur snart stöta på varandra. Det i sig innebär en sjukdomsrisk. Smittorisken gäller också annan boskap. Det är enligt utredarna därför ett starkt argument för att säga nej till uppfödning som en ny näringsgren inom lantbruket.

För att det skulle vara möjligt att hålla hjordar skulle stora arealer krävas. Denna mark skulle det också vara nödvändigt att inhägna med höga stängsel. Därmed skulle allmänhetens tillträde till renmarker försämras avsevärt. Marken skulle heller inte kunna användas till annat än renar.

Vidare anser utredarna att uppfödning av ren skulle föra med sig en rad osäkerhetsfaktorer - det är till exempel inte känt hur den biologiska mångfalden skulle påverkas. Det är därför ytterligare ett argument för att fortsätta att värna det vilda beståndet. Det är dessutom ett system som utredarna klassar som hållbart.

Här kan du läsa mer om renen på Island.

Dagens citat

"It’s always the question of who is responsible. Who is in charge of controlling things, making it happen. It has to be somebody. It’s a case of finding out who it was. And then don’t hesitate if the direction of the investigation is pointing there."

Ekobrottsåklagaren Ólafur Þór Hauksson i Financial Times om myndighetens utredningar om misstänkt brottslighet i samband med finanskraschen.

Jón Gnarr och Memfismafían rasar mot Mannanafnanefnd

Att komikern Jón Gnarr vill skrota den isländska namnlagen och förpassa Mannanafnanefnd - den nämnd som avgör vilka personnamn som ska tillåtas - till historien är ingen hemlighet. Nu får han uppbackning av Bragi Valdimar Skúlason från humorgruppen Baggalútur och Memfismafían. Gruppens nya låt heter just Mannanafnanefnd och dyker så småningom upp på en barnskiva med namnet Karnivalía.

Låten handlar om en person som - på grund av regelverket och nämndens hämndbegär - inte heter någonting. Och Jón Gnarr får vråla ut sin ilska om att alla islänningar förstås skulle heta Hitler om inte nämnden fanns. Dessutom vill han skapa nämnder även för hundnamn och bandnamn - och då skulle han se till så att Of Monsters and Men fick byta namn eftersom det inte går att kongruensböja enligt isländskans grammatiska regler. Ásgeir Trausti går däremot finfint att deklinera och får därför tummen upp.

Anmärkningsvärt är att just Bragi Valdimar Skúlason skrivit låten. Tillsammans med Brynja Þorgeirsdóttir leder han nämligen det populära språkprogrammet Orðbragð i RÚV.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs kamp för att få heta just Jón Gnarr.

Geofysiker: Bakki sämsta platsen för kiselanläggning

Illustration: PCC

Bygget av en kiselanläggning vid Bakki utanför Húsavík kunde inte ha genomförts på en sämre plats. Miljardinvesteringen ligger vid en aktiv förkastning med stor risk för kraftiga jordskalv. Därför dömer geofysikern Páll Einarsson ut valet av plats. Men kommunchefen Kristján Þór Magnús­son hävdar att tyska PCC ska bygga bort riskerna.

År 2017 är det tänkt att tyska PCC:s kiselanläggning vid Bakki norr om Húsavík ska tas i bruk. Beslutet klubbades efter flera års diskussioner. Klartecken kom sedan PCC lyckats säkra tillräckligt med energi för att driva fabriken. Inledningsvis blir kapaciteten 33 000 ton om året, men en förhoppning är att inom kort kunna fördubbla produktionen.

Men det är inte bara energiförsörjningen som varit föremål för diskussion. Forskare har gång på gång ifrågasatt platsen för bygget. Bakki ligger nämligen vid en aktiv förkastning där jordskalv med magnituder på ända upp till 7 kan inträffa.

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, går nu ut i Morgunblaðið och kritiserar bygget. Hans bedömning är att PCC tillsammans med kommunen Norðurþing och regeringen i praktiken valt den sämsta tänkbara platsen för en kiselanläggning:

"Det går utifrån risken för jordskalv inte att tänka sig en värre plats för metallsmältning. Tomten ligger på randen förkastningens rand norr om Húsavík, den mest aktiva förkastningen på norra Island."

När kraftiga och långvariga jordskalvssvärmar drabbade regionen under 2012 och 2013 uppmanade flera forskare myndigheterna att ompröva platsen för kiselanläggningen.

Kommunchefen Kristján Þór Magnús­son anser dock att riskerna är små. Bygget är anpassat efter platsen och risken för jordskalv. Det har också gjort bygget dyrare än normalt. Han säger i Morgunblaðið att riskerna inte har försummats:

"Det är känt att där finns en viss risk och att det kan uppstå stora skalv."

Kristján Þór Magnús­son säger till Vísir att Páll Einarssons varning inte är skäl att ändra planerna. Bygget vid Bakki uppfyller också alla myndighetskrav.

Páll Einarsson är dock mycket kritisk till bygget. Inte minst eftersom anläggningen under planeringsfasen flyttats allt närmare förkastningen. Han säger till Vísir att fabriken nu bara ligger 500 meter från gränsen mellan kontinentalplattorna. Även om byggnaderna kan stå emot kraftiga jordskalv finns det stora risker för en verksamhet som just smältning av metaller:

"Det finns inget sätt att räkna ut hur stor accelerationen och rörelsen blir där. Vad den än blir är det enormt svårt att driva metallsmältning med smältugnar och smältugnslokaler där människor arbetar under dessa omständigheter."

Riskerna med jordskalv är inte bara produktionsstörningar. Anställda som befinner sig i fabriken skulle också kunna utsättas för fara om inte byggnaden eller monteringen av alla maskiner står emot krafterna.

Statsvetare: Framstegspartiet har blivit populistiskt

Framstegspartiet har under ledning av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson utvecklats till ett populistiskt och nationalistiskt parti. Politiken kännetecknas bland annat av EU-motstånd och misstänksamhet mot mångkultur, invandrare, flyktingar och islam. Framstegspartiet har därmed gjort en sällsynt vandring bort från den politiska mittfåran. Det hävdar statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson i en artikel i Stjórnmál og stjórnsýsla.

Efter att bara ha varit medlem i några veckor valdes Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för drygt sex år sedan till ledare för Framstegspartiet. På kongressen klubbades beslut om att Island skulle ansöka om EU-medlemskap och att grundlagen skulle ses över. Men den nye ordförande förde i stället Framstegspartiet i en helt annan riktning.

Framstegspartiet förvandlades snart till motståndare av den grundlagsförnyelse som de själva tagit initiativ till. Och partiet använde Icesave-tvisten för att ta avstånd från EU och utpeka unionen som något ondskefullt. Flera ledande framstegspartister dömde ut politiker som ville nå en förhandlingslösning om Icesave som landsförrädare.

Sedan Framstegspartiet för två år sedan tog regeringsmakten har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blivit en allt mer lättirriterad statsminister. Kritik möts i regel av arrogans, medierapportering om oinfriade löften kallas för kampanjjournalistik och personer som inte ställer sig bakom partiets politik uppmanas att vara positiva i stället för negativa.

I dag är Framstegspartiet både populistiskt och nationalistiskt. Det fastslår Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Stjórnmál og stjórnsýsla.

Framstegspartiet har enligt Eiríkur Bergmann Einarsson gjort en unik resa. Det har gått från den politiska mitten till nationalistisk populism och leder en koalitionsregering. Jämfört med liknande partier i Europa finns de största likheterna med norska Framstegspartiet. Det isländska Framstegspartiet står dock i dagsläget för en förhållandevis mild högerpopulism.

Partiet uppvisar de flesta egenskaper som kännetecknar den nationalistiska populismen. Framför allt finns i Framstegspartiet under Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ett ständigt fokus på nationen och folket. Ofta beskrivs Island som en ljus kraft omgiven av ett hotande mörker. Hotet består exempelvis av EU, muslimer och en påstådd samhällselit som inte ska ha Islands bästa för ögonen.

Att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ständigt beskriver en situation där vi står mot dem ligger enligt Eiríkur Bergmann Einarsson till grund för Framstegspartiets motstånd mot mångkultur. Ett sådant exempel är partiledarens beskrivning av utländska fordringsägare till de kraschade bankerna som asgamar.

Såväl den påstådda samhällseliten som internationella organisationer betraktas ofta som hot. Därmed skapar Framstegspartiet ett argument för till exempel inhemsk livsmedelsproduktion och höga skyddstullar.

Vidare är det typiskt för Framstegspartiet att göra anspråk på att tala för de vanliga medborgarna - trots att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tillhör en av Islands rikaste familjer. Det är också ett parti som gör anspråk på att säga saker som inte får sägas - som moskémotståndet från partiets främlingsfientliga företrädare i Reykjavíks kommunfullmäktige.

Länge var enligt Eiríkur Bergmann Einarsson frånvaron av islamofobi något som gjorde att många inte betraktade Framstegspartiet som högerpopulistiskt. I samband med förra årets kommunalval i Reykjavík kunde dock även detta kriterium bockas av. Då var utspel mot islam kärnan i partiets valrörelse.

Andra kännetecken är tilltron till enkla lösningar på svåra problem, ointresse för motsägelser i den egna politiken och argumentationen och något som nästan kan liknas vid en ledarkult. I praktiken innebär det ofta att Framstegspartiet hellre sätter känslor före rationella argument.

Eiríkur Bergmann Einarsson bygger sina slutsatser på uttalanden som gjorts av ledande företrädare för Framstegspartiet. Det är dock viktigt att notera att partiet i viss mån i dag är kluvet. Där Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv exempelvis inte tar avstånd från den islamofobi som kännetecknar partiets folkvalda i Reykjavík finns det krafter inom partiet som bekänner sig till partiprogrammet - som i många avseenden är betydligt mer liberalt än den politik som Framstegspartiet faktiskt driver. Detta återspeglar sig också i ett antal avhopp från företrädare som inte längre kan identifiera sig med Framstegspartiet - som Guðmundur Steingrímsson som i stället grundade liberala Ljus framtid.

Men det är inte bara Framstegspartiet som kännetecknas av populism. Liknande strömningar finns på sina håll även inom koalitionspartnern Självständighetspartiet. Eiríkur Bergmann Einarsson nämner alltingsledamoten Ásmundur Friðrikssons utspel mot muslimer och chefredaktören Davíð Oddssons inställning till invandring.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiets utveckling.

Dagens citat

"Här finns ingen tv och ingen saknar den. Det räcker att bara titta ut genom fönstret. Miljön är så oändligt vacker."

Sara Jónsdóttir, som tillsammans med Lovísa V. Bryngeirsdóttir i sommar driver Kaffi Norðurfjörður i Árneshreppur, i Bæjarins Besta om tillvaron i Norðurfjörður.

Strandad sillval sänktes i Breiðafjörður

En 17 meter lång sillval som strandat och dött i en vik på Stakksey drogs loss och sänktes till havs i söndags kväll. Räddningstjänsten inväntade tidvattnet som gjorde det lättare att få loss valen. Den sänktes på öppet vatten. Ifall den inte skulle sjunka fanns sprängämnen ombord.

Sillvalen påträffades i lördags kväll vid Stakksey, en liten ö i Breiðafjörður precis utanför Stykkishólmur. Räddningstjänsten ville få bort kroppen eftersom en död val brukar stinka rejält.

Ovan kan du se hur sillvalen drogs loss och fördes ut till havs.

Två isländska sparbanker övertas av storbanker

Sparisjóður Norðurlands blir en del av Landsbanki och Arion banki slipper sälja Afl Sparisjóður. Därmed återstår bara fyra isländska sparbanker av ett nätverk som före finanskraschen täckte hela landet. Förklaringen till årets samgåenden är att flera sparbanker övervärderat sin utlåning och i själva verket inte haft tillräckligt eget kapital.

2015 ser ut att bli det mest händelserika året på den isländska finansmarknaden efter bankkraschen hösten 2008. Redan har Landsbanki tagit över Sparisjóður Vestmannaeyja, en av landets största sparbanker. Och konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið gav enligt ett pressmeddelande nyligen klartecken till ett samgående mellan MP banki och Straumur.

Före krisen fanns det ett rikstäckande nätverk av lokala och regionala sparbanker. Undan för undan har sparbankerna gått omkull eller haft så svag ekonomi att de tvingats gå ihop med någon av storbankerna Landsbanki eller Arion banki.

I dagsläget ser det ut som att bara fyra sparbanker kommer att finnas kvar: Sparisjóður Suður Þingeyinga, Sparisjóður Höfðhverfinga, Sparisjóður Austurlands och Sparisjóður Strandamanna. Samtliga har dock - såvitt är känt - god ekonomi och ser ut att kunna överleva på egen hand.

Landsbanki förhandlar nu med Sparisjóður Norðurlands om ett samgående. Sparbanken vände sig för några veckor sedan till Landsbanki sedan det visat sig att det egna kapitalet bara var 8,2 procent. Därmed uppfyllde inte Sparisjóður Norðurlands kraven från finansinspektionen Fjármálaeftirlitið.

Sparisjóður Norðurlands var i sin tur något av en jätte efter samgåenden med andra sparbanker. Banken har i dag kontor i Dalvík, Kópasker, Þórshöfn, Raufarhöfn, Bolungarvík, Suðureyri och Hrísey.

Planen är enligt ett pressmeddelande att Landsbanki ska ta över samtliga kontor. I själva verket lär dock ett antal nedläggningar bli konsekvensen av ett övertagande. Flera av Sparisjóður Norðurlands kontor är belägna i små fiskelägen där omsättningen är låg. Landsbanki har de senaste åren stängt en lång rad glesbygdskontor med motiveringen att de inte lönar sig.

Delägarna i Sparisjóður Norðurlands får som kompensation aktier i Landsbanki till ett sammanlagt värde av 594 miljoner isländska kronor. Den största av de 361 delägarna är staten. Affären måste först godkännas av Samkeppniseftirlitið och Fjármálaeftirlitið.

Arion banki kontrollerar i dag 99,3 procent av Afl Sparisjóður, Islands största sparbank med kontor i Siglufjörður och Sauðárkrókur. När det visade sig att sparbankens eget kapital inte uppfyllde regelverket blev Arion banki skyldig att sälja Afl Sparisjóður. Eftersom situationen fortfarande inte förbättrats utan det egna kapitalet i själva verket visat sig vara negativt får Arion banki rätt att ta över banken. Det uppger Samkeppniseftirlitið i ett pressmeddelande.

Myndighetens beslut kan komma att förhindra en dragkamp om Afl Sparisjóður. Utöver Arion bankis intresse för att ta över sparbanken har två olika grupperingar sagt sig vilja köpa banken.

Den ena gruppen har kopplats till Kaupfélag Skagfirðinga - det kooperativ med bas i Sauðárkrókur som är en maktfaktor inte bara regionalt utan även nationellt. Arbetet har enligt DV letts av Tryggvi Þór Herbertsson, tidigare alltingsledamot för Självständighetspartiet. Den andra gruppen var Sparifélagið under ledning av Ingólfur H. Ingólfsson. I bolaget fanns tjugotvå inhemska delägare och tre utländska investerare, skriver DV.

Afl Sparisjóður har alltid haft starka band till Kaupfélag Skagfirðinga och Framstegspartiet. Frågan är om affärsrelationerna på något sätt förändras efter ett samgående med Arion banki. Framstegspartiet har exempelvis enligt Stundin lån på minst 60 miljoner isländska kronor enbart för partihögkvarteret i Reykjavík. När det ursprungliga lånet tecknades 2007 fick Framstegspartiet hela summan räntefritt.

Här kan du läsa mer om förändringar inom de isländska sparbankerna.

Varnar för risk för jätteskalv nära Reykjavík

Bilden visar alla jordskalv med en
magnitud på minst 1 i området
mellan 2000 och 2015.
Illustration: Veðurstofa Íslands

Spänningar i jordskorpan på Reykjaneshalvön har de senaste veckorna ökat risken för ett jätteskalv i närheten av Reykjavík. Historiskt har skalv i regionen haft magnituder på upp till 6,5. Då inträffade inga större skador - men sedan dess har bebyggelse uppförts betydligt närmare skalvens epicentrum. Det uppger Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande.

De senaste veckorna har fler jordskalv än vanligt ägt rum på Reykjaneshalvön. Det hittills största inträffade i slutet på maj och hade en magnitud på 4. Skalvet hade sitt epicentrum vid sjön Kleifarvatn och kändes bland annat i Reykjavík.

Sannolikt har i flera års tid stora spänningar byggts upp i jordskorpan i regionen. Spänningarna skulle enligt Veðurstofa Íslands kunna leda fram till ett jätteskalv. Ett sådant skalv skulle förmodligen ha sitt epicentrum någonstans mellan Kleifarvatn i väster och Ölfus i öster.

Historiskt har skalv med magnituder på upp till 6,5 inträffat i området. Både 1929 och 1968 skedde stora skalv vid Bláfjöll ett par mil väster om Reykjavík. Inget av skalven orsakade några omfattande skador i huvudstadsregionen, men sedan dess har bebyggelsen närmat sig de tidigare jätteskalvens epicentrum. Några större skador på bebyggelse är dock sannolikt inte att vänta.

Ett riktigt stort skalv skulle enligt myndigheten kännas åtminstone från Reykjanesbær och Grindavík i väster, Reykjavíkområdet i norr, Þorlákshöfn i söder och Hveragerði i öster.

Kristín Jónsdóttir, som är chef för Veðurstofa Íslands jordskalvssektion, säger i Morgunblaðið att sannolikheten för ett stort skalv har ökat eftersom området präglas av spänningar och instabilitet. Men det är långt ifrån säkert att det kommer något jätteskalv. Och än mindre går det att säga något om tidpunkten:

"Vi försöker att förmedla den här informationen. Tyvärr kan vi inte säga mer än detta. Detta är ett utmärkt tillfälle för att undersöka om vi är rustade för att hantera sådana skalv, för det kommer att uppstå skalv där någon gång. Det är helt klart. Spänningarna samlas där och den frigörs alltid regelbundet."

Veðurstofa Íslands uppmanar därför allmänheten att informera sig om hur riskerna för skador till följd av jordskalv minimeras. I hemmet bör hyllor skruvas fast i väggen och inga tunga föremål bör ställas på de översta hyllplanen. Det är bra att veta hur vattnet stängs av i händelse av en läcka. Vid ett jordskalv är det bra att ta skydd vid en dörrpost eller under ett bord. Den som ligger i sängen bör ligga kvar och skydda huvudet med kudden.

Utomhus är det viktigt att hålla sig borta från byggnader, elledningar, telefonstolpar och annat som kan rasa. Det är också viktigt att inte befinna sig nedanför höjder där jordskred kan inträffa. Att parkera bilen på öppen mark och sitta kvar tills skalvet är över är ett bra sätt att vänta ut faran.

Dagens citat

"Vi befinner oss nu i den situationen att det antingen finns en läkare hos oss eller i Kópasker. Så en del av tiden står vi utan läkare. Om vi dessutom ska stå utan sjuksköterska på kvällen och natten så är det en klar nedskärning av servicen. ... Detta är en service som behöver finnas. Där finns ett stort affärsdrivande företag och det är mycket rörelse under sommaren när detta ska skäras ned."

Elías Pétursson, kommunchef i Langanesbyggð, i RÚV om att det inte kommer att finnas någon sjuksköterska som har jour i centralorten Þórshöfn i sommar.

Bam Margera slagen blodig på festival i Reykjavík

Bam Margera slogs blodig i lördags kväll efter att han spelat på festivalen Secret Solstice i Reykjavík. Amerikanen - som är mest känd för att ha medverkat i MTV:s Jackass - ska enligt Vísir ha försökt ta sig in till ett område på festivalen som han inte hade tillträde till. När han stoppades av två anställda kvinnor började han enligt uppgifter att trakassera dem. Därefter slogs han blodig och föll till marken.

De tre slagen utdelades av tre olika män. En av dem var rapparen Gísli Pálmi. Skadorna var inte så allvarliga att Bam Margera behövde föras till sjukhus för vård. Han har polisanmält misshandeln.

Bam Margera har de senaste åren varit en återkommande besökare. Han gifte sig inte bara på Island, utan han har också totalkvaddat en hyrbil.

Här kan du läsa mer om Bam Margera och ovan kan du se hur lördagens misshandel gick till.

Systrar skyller utpressning mot statsministern på varandra

Hon har anmält en ex-kollega för våldtäkt och tagit på sig ansvaret för utpressningsförsöket mot statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Men nu hävdar hon i DV att även systern varit inblandad i planeringen av utpressningen. Tidigare har den andra systern frånsagt sig allt ansvar förutom att hon skjutsat sin syster till platsen där överlämningen av pengarna skulle ske.

För tre veckor sedan avslöjades det att statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson utsatts för ett utpressningsförsök. I ett brev adresserat till hans hustru krävdes han på åtta miljoner isländska kronor. Om inte pengarna överlämnades dagen därpå skulle för honom ofördelaktiga uppgifter läckas till medierna.

En av systrarna berättar i DV om hur gripandet gick till. Pengarna skulle överlämnas i korsningen av Krýsuvíkurvegur och Ásbraut i utkanten av Hafnarfjörður. Systrarna var på plats i god tid. De kunde se hur statsministerns bil kom körande och hur chauffören klev ur och lämnade en väska på överenskommet ställe.

I en timme väntade kvinnorna. När systern smög fram för att hämta väskan fann hon sig plötsligt inringad av polisens insatsstyrka i camouflagekläder. Bägge systrarna greps av polis. Bägge har också medgivit delaktighet i utpressningsförsöket.

De uppgifter som kvinnorna hotade läcka till medierna gjorde gällande att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle spelat en avgörande roll i partikamraten Björn Ingi Hrafnssons övertagande av DV. Tidningen bytte förra hösten ägare under närmast kuppartade former. De nya ägarna ville sparka den tidigare ledningen eftersom de inte var nöjda med tidningens granskande journalistik.

Björn Ingi Hrafnsson kontrollerar bolaget Vefpressan som driver ett antal förlusttyngda webbplatser. Hur han kunde finansiera köpet av DV är alltjämt en gåta. Sigmundur Davíð Gunnlaugssons påstådda inblandning i affären går ut på att han ska ha använt sina personliga kontakter inom MP Banki till att försäkra sig om att Björn Ingi Hrafnsson fick ett lån så att han kunde köpa DV.

Direkt efter ägarbytet slutade eller sparkades en rad av tidningens mest namnkunniga journalister. DV har också övergett den redaktionella linjen med granskande journalistik med inriktning på finanskraschen.

Den som utpekades som huvudmisstänkt för utpressningsförsöket var Björn Ingi Hrafnssons tidigare sambo. Hon hade också arbetat som redaktör för en av Vefpressans webbplatser. Hennes syster - som erkänt delaktighet i utpressningsförsöket - är anställd som journalist på Morgunblaðið.

Efter att utpressningsförsöket blev känt polisanmäldes systrarna för ytterligare ett fall av utpressning. Björn Ingi Hrafnssons ex-sambo anklagade en tidigare kollega för våldtäkt. Han gick med på att betala 700 000 isländska kronor mot att hon inte skulle gå till polisen. Mannen förnekade att han gjort sig skyldig till våldtäkt, men valde ändå att betala för att inte riskera att få sitt rykte nedsvärtat.

Sedan mannen polisanmält kvinnan svarade hon med att anmäla honom för våldtäkt. Hon säger till DV att det handlade om en våldtäkt och att mannen försöker använda utpressningen mot statsministern som ett sätt att ifrågasätta hennes uppgifter. Hon förnekar att det skulle finnas någon koppling mellan de två händelserna.

Kvinnans syster har tidigare sagt att hon bara kört bilen till den plats där överlämningen skulle ske. Hon har förnekat all annan inblandning i utpressningen mot statsministern. Men systern hävdar nu att båda planlagt utpressningen och att bägge varit med ända från början. Hon anklagar i DV systern för att ljuga om sin delaktighet.

Friðrik Smári Björgvinsson vid polisen säger till RÚV att förundersökningarna inte är avslutade. Polisen inväntar bland annat resultat av tekniska undersökningar innan det blir upp till åklagare att ta beslut om åtal.

Här kan du läsa mer om utpressningshärvorna.

Två barn fick brännskador - skållades av Strokkur

En plötsligt förändrad vindriktning fick i måndags vattenmassorna från Strokkur att skölja över några av åskådarna. Två barn skållades av vattnet. De fördes till sjukhus i Reykjavík för vård av första och andra gradens brännskador. Barnen befann sig i ett område som betraktas som säkert. Umhverfisstofnun har nu utvidgat säkerhetszonen.

Två barn, en elvaårig pojke och en sexårig flicka, brännskadades i måndags eftermiddag sedan de skållats av vatten från Strokkur. Flickan fick andra gradens brännskador och pojken första gradens brännskador. Bägge fördes med helikopter till Reykjavík för vård.

En familjemedlem filmade utbrottet. Filmen visar hur vinden ögonblicket före utbrottet plötsligt byter riktning. Flera besökare - som befann sig i det område som ska vara säkert - fick vatten över sig. Det var dock bara de två barnen som ådrog sig brännskador.

Pétur Reynisson, pappa till barnen, berättar i Morgunblaðið om att han under promenaden till Geysirområdet reagerade på att det var ganska blåsigt. När familjen tittade på Strokkur stod de utanför säkerhetszonen och på motsatt sida från vindriktningen - innan vinden plötsligt ändrade riktning:

"Vi var först mycket överraskade. Jag känner att jag har bränt mig på huvudet, men jag hör bara att barnen har börjat att gråta. Jag har ingen uppfattning om de bara var chockade eller om de var skadade. Det första som jag tänkte var att ta min dotter ned till bilen då hon var blötast. Jag sprang med henne i famnen och försökte att trösta henne, men jag hör på gråten att det är något mer än att hon blivit chockad. Hon hade uppenbarligen ont. ... Vi kom till bilen och jag satte henne i sätet och började dra ned strumpbyxorna och jag ser ett brännsår på ena låret och befarar att detta är allvarligt."

Både en ambulans och en kustbevakningshelikopter befann sig i närområdet. Därför gick det snabbt innan barnen fick vård. I dag har barnen inte längre ont, men de klagar på klåda från brännskadorna.

I vanliga fall brukar vattnet från Strokkur bara vara ljummet när det träffar marken. Guðfinnur Sigurvinsson, informationschef vid Umhverfisstofnun, säger i DV att kombinationen av två olyckliga tillfälligheter sannolikt låg bakom olyckan - den plötsligt ändrade vindriktningen och ett ovanligt lågt utbrott från Strokkur som gjorde att vattnet inte hann svalna lika mycket som vanligt:

"Det har reagerats på detta genom att flytta stängslet längre ifrån, men i övrigt går vi igenom säkerhetsfrågorna och undersöker vad vi ytterligare kan göra för att garantera gästernas säkerhet, eftersom det som har skett en gång kan ske igen."

Regeringen beslutade nyligen att 50 miljoner isländska kronor ska läggas på naturskydd och förbättrad säkerhet vid Geysir. Staten är minoritetsägare av Geysirområdet, men äger bland annat Geysir och Strokkur.

Förra året införde privata markägare en besöksavgift till området. Regeringen vände sig dock till domstol som fastslog att markägarna inte hade rätt att införa någon entrépeng. Garðar Eiríksson, talesperson för markägarnas förening, lägger i Vísir skulden för olyckan på staten:

"Tack och lov sker detta mycket sällan. ... Vi har betonat att vi vill förbättra omgivningarna och säkerhetsfrågorna i enlighet med det ökade antalet gäster som besöker området. Minoritetsägaren, det är staten, är inte enig med oss och därför går det som det går. Medan sakerna hanteras på det här sättet kan en förvänta sig att något går snett. Medan vi nekas att ta ut en avgift är det inte möjligt att sköta sakerna bättre."

Garðar Eiríksson vill bland annat att det alltid ska finnas vakter på plats på Geysirområdet. Det betyder i sin tur att det inte längre skulle vara öppet dygnet runt.

Här kan du läsa mer om måndagens olycka.

Dagens citat

"Det finns naturligtvis fortfarande mycket värme i Holuhraun, så faktiskt är det så att det är vatten som kommer i kontakt med lavakanten som fortfarande håller på att svalna och då bildas sådana moln."

Kristín Jónsdóttir, avdelningschef vid Veðurstofa Íslands, i RÚV om den ånga som bildas vid Holuhraun efter Bárðarbungas utbrott - läs mer här.