Möt den isländska mästaren i sten, sax, påse

Karen från Australien gick segrande ur det isländska mästerskapet i sten, sax, påse på Lebowski Bar i Reykjavík i våras. Totalt gjorde 32 tävlande upp om den prestigefyllda titeln. Finalen kommenterades av Guðmundur Benediktsson, som i vanliga fall brukar kommentera fotboll och andra något mer etablerade idrotter i tv.

Vinnaren Karen hade nog oddsen på sin sida redan från början. Hennes pappa vann nämligen en gång i tiden en liknande tävling i hemlandet. Lebowski Bar har även bjudit in till tävlingar i Tetris och hela havet stormar. Ovan kan du se ett inslag från mästerskapet i sten, sax, påse.

Reykjavík öppnar matmarknad vid Hlemmur

Matmarknad i stället för busstation är kommunens planer för Hlemmur. Tanken är att saluhallen ska vara öppen sju dagar i veckan och inte bara sälja livsmedel. Det ska också gå att äta på marknaden. Tanken är att Hlemmur ska bli platsen som knyter ihop fyra olika centrumområden i Reykjavík. Huset blir ledigt när busstationen flyttas till BSÍ.

Området kring busstationen vid Hlemmur betraktades länge som nedgånget och bortglömt. Bilden var att platsen främst var ett tillhåll för alkoholister och narkomaner.

Men i takt med att Reykjavíks centrum utvidgar sig har attityden till Hlemmur börjat förändras. Både butikerna och hotellen i området har blivit fler. I takt med att fler rör sig vid Hlemmur har också den negativa stämpeln börjat suddas ut.

Nu tar kommunen över busstationen vid Hlemmur. Det nya navet för kollektivtrafiken i Reykjavíkområdet blir i stället resecentrumet BSÍ. Flytten innebär att färre busslinjer kommer att trafikera Hlemmur. Kvar blir sannolikt fyra eller fem linjer.

Exakt när linjerna dras om och navet flyttas till BSÍ är inte klart. Då kommer preliminärt sexton busslinjer att passera BSÍ. Till dess kommer bussbolaget Strætó att hyra en liten del av lokalerna vid Hlemmur för chaufförerna.

Kommunens arbete med att förvandla Hlemmur har redan börjat. Den som var intresserad av att driva matmarknaden hade enligt en annons till och med den 6 juli på sig att lämna in sina förslag. Inom kort väntas kommunen välja en samarbetspartner för att förverkliga saluhallen.

Kraven från kommunen är alltså att den gamla busstationen ska bli en matmarknad som erbjuder bland annat kött, fisk, grönsaker, frukt, blommor och kaffe. Saluhallen ska vara öppen sju dagar i veckan. Det ska vara möjligt att äta på plats. Den som driver marknaden måste också se till så att det finns allmänna toaletter i byggnaden.

Kommunen bjöd våren 2013 in medborgare till att komma med förslag på Hlemmurs framtid. Där var just matmarknad och serveringar några av förslagen. Ett annat förslag var att bygga om fastighetens glasväggar till akvarier. Där skulle olika fiskarter som finns i isländska vatten kunna visas upp. Om den idén blir verklighet återstår att se.

I framtiden räknar kommunen med att Hlemmur utvecklas till ett av de mest levande och populära områdena i centrala Reykjavík. Hlemmur förväntas då knyta ihop fyra delar av centrum: Laugavegur och Hverfisgata, Rauðarárstígur och Klambratún, Höfðatorg och Borgartún och Skipholt och Holtið.

Här kan du läsa mer om Hlemmur och BSÍ.

Myndighet anser inte trafik rakt över Hekla hotar flygplan

Ett år har gått sedan geofysikern Páll Einarsson larmade om en onödig risk med att låta flygtrafiken gå direkt över Hekla. Han befarar fortfarande att ett snabbt utbrott skulle kunna orsaka en flygolycka. Men myndigheterna håller inte med. Samgöngustofa anser att avståndet är för stort och att det kommer att finnas tid att dirigera om trafiken om Hekla får ett utbrott, skriver Morgunblaðið.

För ett år sedan vände sig Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, till Samgöngustofa med en uppmaning om att inte låta internationell flygtrafik gå rakt över Hekla. I ett brev skrev han att trafiken utgjorde en onödig risk. Vid ett utbrott där rökmolnet från vulkanen snabbt når atmosfären skulle det kunna förstöra planets motorer.

Skälet till att Páll Einarsson larmade just om Hekla var att vulkanen sedan flera år tillbaka är redo för ett utbrott. Och utbrotten kommer med mycket kort förvarning. Eftersom Hekla inte är någon glaciär finns det heller inget istäcke som magman behöver ta sig igenom.

Men Samgöngustofa har inte reagerat på Páll Einarssons varningar. Varje dag flyger ett stort antal plan rakt över Hekla. Páll Einarsson säger i Morgunblaðið att trafiken över vulkanen utgör ett onödigt risktagande:

"Där passerar över 20 till 30 flygplan dagligen. De riskerar att hamna i stoftpelaren när den kommer. Hekla behöver inte använda någon energi på att smälta sig igenom en glaciär, så rökmolnet kan direkt stiga med full kraft och nå upp till tio kilometers höjd, upp till tropopausen."

Enligt Páll Einarsson har många transatlantiska flygningar Leirubakki ett par mil sydväst om Hekla som ett riktmärke. Bara genom att flytta riktmärket en halvmil söderut skulle faran sannolikt vara över. Men så har alltså inte skett.

Kol­brún Guðný Þor­steins­dótt­ir vid Samgöngustofa säger i Morgunblaðið att myndigheten inte betraktar Hekla som någon fara för flygtrafiken. Inte heller har myndigheten någon kontroll över vilka riktmärken som flygbolag använder när de under transatlantiska flygningar passerar isländskt luftrum:

"Det är låg sannolikhet för att Hekla får ett utbrott och orsakar en olycka, eftersom allt detta tar sin tid och Hekla övervakas noga. De flyger på 30 000 fot så sannolikheten för att detta skulle orsaka en olycka är ingen eller liten."

Det som gör Hekla speciell är just att utbrotten kommer närmast utan förvarning. De jordskalv som föregår ett utbrott börjar mellan 20 minuter och ett par timmar före utbrottet. Därför placerade myndigheterna för några år sedan varningsskyltar vid vulkanen. Den som bestiger Hekla kan inte räkna med att hinna ned om utbrottet kommer - och då befinner sig personen i akut fara.

Anders Hansen på Heklusetrið vid Leirubakki säger i Morgunblaðið att det på grund av varningarna inte längre är många grupper som bestiger Hekla. Däremot ger sig många privatpersoner upp på fjället dagligen under sommaren. I dagsläget tar det fem till sex timmar att ta sig upp till toppen och tillbaka ned:

"Om det kommer ett utbrott då har var och en ansvar för sig själv. ... Men det går inte att förneka att ibland tycks det som att människor känner att det är mer spännande att ta sig upp på Hekla när sådana skyltar syns tydligt. De tycker att det är kul att efteråt berätta om att de har varit på denna farliga plats."

Heklas senaste utbrott ägde rum 1970, 1980-81, 1991 och 2000. Då kom förvarningarna i form av jordskalv 30 till 80 minuter innan utbrottet började. Vid ett nära förestående utbrott skickas ett varnings-sms till alla mobiltelefoner som befinner sig inom riskzonen.

Här kan du läsa mer om Páll Einarsson och hotet från Hekla.

Dagens citat

"Dessa 62 procent väntar kanske efter att någon säger: Ja, här är jag och nu tänker jag kandidera."

Guðni Th. Jóhannesson, docent i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om att 62 procent av islänningarna i en opinionsundersökning inte svarar på frågan om vem som ska bli Islands nästa president om ett år - läs mer här.

PCC tillbakavisar kritik mot kiselanläggning vid Bakki

Bakki utanför Húsavík har av forskare utpekats som den sämsta tänkbara platsen för en kiselanläggning. Anledningen är att platsen ligger vid en aktiv förkastning där risken för kraftiga jordskalv är stor. Både företaget som står bakom projektet, tyska PCC, och kommunpolitikerna tillbakavisar farhågorna och anser att bygget kommer att vara säkert. Ovan kan du se företagets egen video om projektet - läs mer här.

Campare vid Þingvellir polisanmälda - tog mossa till tältet

Foto: Þjóðgarðurinn á Þingvöllum

När kvällskylan drog in över campingplatsen vid Vatnskot bröt tre utländska turister upp mossa för att isolera tälten. Parkvärdar fick syn på skövlingen och hittade snart de skyldiga. De tre camparna har nu polisanmälts för att ha skadat den känsliga naturen. Att riva upp mossa inom nationalparken Þingvellir är förbjudet.

Under sommaren har turister som på olika sätt inte respekterar den isländska naturen orsakat en intensiv debatt. Det handlar bland annat om personer som tältar på olämpliga ställen, olaglig terrängkörning, turister som bajsar i det fria i stället för på toaletter och skador på den känsliga växtligheten i landet.

Vissa turister tycks ha uppfattningen att det på Island är fritt fram att tälta var som helst. Så är det inte. Inom tätorter brukar camping regleras i den kommunala ordningsstadgan. I Reykjavík är det exempelvis i tätbebyggt område inte tillåtet att på allmän plats övernatta i tält, husvagn eller husbilar. I stället ska nattgästen söka sig till ett tillåtet - i det här fallet en campingplats.

Den som tältar utanför tätorten behöver inte leta upp någon campingplats. Däremot krävs det i Reykjavík såväl som resten av landet tillåtelse från markägaren. Att fråga tillhör god ton - och den som inte frågar riskerar att bli bortkörd, även om det är sällan sådant händer så länge som den som campar sköter sig.

I helgen polisanmäldes tre utländska turister som tältade på campingplatsen vid Vatnskot vid Þingvallavatns strand. Det uppger nationalparken Þingvellir på Facebook. Parkvärdar fick av en slump syn på att stora mängder mossa rivits upp från ett större område. Snart hittade de två tält där mossan använts som isolering.

Camparna - som inte trodde att de hade gjort något fel - förklarade att de hade brutit upp mossan för att isolera tälten mot nattkylan. Parkvärdarna förklarade att det kan ta många år för den känsliga växtligheten att hämta sig. Dessutom är det olagligt att bryta upp mossa.

Camparna ska ha varit mycket ångerfulla. Efter tillsägelsen ska de ha lämnat campingplatsen. Parkvärdarna försökte så gott det gick att återställa området.

Förstörelsen utreds nu av polisen. Om de tre camparna straffas blir påföljden sannolikt böter.

Här kan du läsa mer om turismen till Þingvellir.

Unga islänningar vill helst flytta utomlands

Utlandet lockar isländska tiondeklassare mer än Reykjavíkområdet. Varannan islänning hoppas på ett liv utomlands. Intresset för att bo i huvudstaden minskar både i Reykjavík och på landsbygden. Men Akureyri har en särställning bland ungdomar som redan bor i staden. Det visar en undersökning utförd vid Háskólinn á Akureyri. Det är Akureyri Vikublað som rapporterar om resultaten.

Både landsbygden och Reykjavíkområdet minskar i popularitet. I stället är det utlandet som i allt högre grad lockar isländska tiondeklassare. Det är den starkaste trenden i den undersökning som genomförs vart fjärde år vid Háskólinn á Akureyri. Studien är en del av en europeisk skolundersökning.

När undersökningen gjordes första gången 2003 låg Reykjavíkområdet i topp. Då var det 38 procent av tiondeklassarna - alltså 15- och 16-åringar - som siktade på att bo i den isländska huvudstaden. Tvåa var utlandet med 32 procent och trea övriga Island med 30 procent.

Intresset för att flytta utomlands har ökat dramatiskt efter finanskraschen. Nu är det 50 procent av tiondeklassarna som vill emigrera. Andelen som föredrar en framtid i Reykjavíkområdet har backat till 27 procent och andelen som tänker sig ett liv i någon annan del av landet sjunker till 24 procent.

Det är alltså Reykjavíkområdet som förlorar mer dragningskraft än resten av landet. Och det är ungdomar över hela landet som i allt större utsträckning avser att välja bort en framtid i huvudstaden. I dag uppger 53 procent av tiondeklassarna i huvudstadsregionen att de vill söka sig utomlands medan 36 procent vill bli kvar i Reykjavík med omnejd. När samma fråga ställdes 2003 var det i stället 53 procent som ville stanna och 36 procent som ville till utlandet.

För tolv år sedan var det 18 procent av tiondeklassarna på landsbygden som längtade efter ett liv i Reykjavík. Nu har andelen krympt till 15 procent. Under samma period har intresset för utlandet gått från 27 till 46 procent. Samtidigt har andelen som vill bo kvar på den isländska landsbygden sjunkit från 55 till 39 procent.

Bland ungdomar som bor i Reykjavíkområdet är intresset för övriga Island ljummet. År 2003 var det 11 procent av tiondeklassarna i huvudstadsregionen som såg fram emot ett liv på den isländska landsbygden. I år har siffran minskat till 10 procent.

Samma trend gäller även ungdomar bosatta i Akureyri. Intresset för att bo utomlands har de senaste tolv åren ökat från 31 procent till 54 procent. Anmärkningsvärt är dock att intresset för Reykjavíkområdet är betydligt lägre hos tiondeklassarna i Akureyri än i övriga landet. Bara 5 procent drömmer om huvudstaden som en framtida bostadsort - en siffra som var 11 procent år 2003.

Akureyri tycks därmed ha något av en särställning hos dem som redan bor i staden. I resten av landet utanför Reykjavík har huvudstadsregionen alltjämt stor dragningskraft. Undersökningen svarar inte på varför så många kan tänka sig att stanna i Akureyri - men sannolika skäl kan vara att tillgången till utbildning, uteliv och bostäder anses vara likvärdig eller bättre än i Reykjavík med omnejd.

Ungdomarna i Akureyri fick också svara på var de tror att de kommer att bosätta sig - till skillnad från vilka platser de drömmer om. Då räknar 40 procent med att de faktiskt emigrerar medan 42 procent tror att det mest sannolika är en framtid i en annan isländsk tätort. Här förutspår 11 procent att de trots allt hamnar i Reykjavíkområdet medan 4 procent svarar landsbygden och lika många säger ett fiskeläge.

Här kan du läsa mer om resultaten från 2011 års undersökning.

Dagens citat

"Jag tillkännager inget om vi ska göra det eller inte. Jag upprepar faktiskt i intervjun att vi aldrig får tumma på vår rätt att fånga val. Jag vill också påpeka att vikvalen är undantagen detta. Jag anser att vi bör fånga vikval som aldrig förr. ... Men när det kommer till intressen så behöver vi överväga om vi har mer eller mindre intresse av att bedriva oförändrad valfångst. Finns det en möjlighet att nå en överenskommelse eller uppgörelse om valfångst? Jag vet inte."

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i RÚV om reaktionerna på hans uttalande om att Island bör fundera på valfångstens framtid - läs mer här.

Dags för årets träskfotboll i Ísafjörður

Årets Europamästerskap i träskfotboll avgörs i Ísafjörður den 1 och 2 augusti. Att turneringen handlar mer om lervälling än om organiserat spel ser du i klippet ovan. Här hittar du en mängd bilder från 2012 års mästerskap.

Ökad jordvärme på Surtsey efter vårens jordskalv

Hela 99,6 grader uppmättes nyligen i en spricka på Surtsey. Jordvärmen på den vulkaniska ön har ökat under det senaste året. Förklaringen är sannolikt två jordskalv som skakade ön i april och som fick en spricka att röra sig. Samtidigt fortsätter både växtlighet och djurliv att utvidga sig på Surtsey. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till ön.

På kvällen den 25 april i år skakades Surtsey av två sällsynta jordskalv. De uppmättes till 3,1 och 1,2. Skalven resulterade inte bara i att en spricka på öns västra del rörde sig. De tros också vara anledningen till ökad jordvärme på ön.

På en rad platser uppmättes på öns västra sida på djup av 10 till 20 centimeter temperaturer på över 90 grader. Den högsta temperaturen var hela 99,6 grader. Anmärkningsvärt är att temperaturerna de senaste åren inte svalnat utan i stället stigit. Utvecklingen är en indikation på att magma är i rörelse i det vulkaniska system som innefattar Surtsey, Heimaey och övriga Västmannaöarna.

En utveckling som däremot är konsekvent är erosionen. För varje år ser vindar och vågor till så att Surtsey krymper ytterligare. Vid årets expedition observerade forskarna bland annat hur stora lavaområden vid öns sydspets fallit i havet efter sprickbildning.

Forskarna kunde också konstatera att det biologiska livet fortsätter att utvecklas på Surtsey. I år sågs första gången ejderungar på ön. Ejder har troligtvis försökt häcka på Surtsey tidigare, men nu blev en familj med tre ungar beviset som gjorde ejdern till den sextonde fågelarten att föröka sig på ön. Det är första gången sedan 2009 som en ny art häckar på Surtsey.

Expeditionen upptäckte även några mindre djur som hittat till ön. Där fanns bland annat fjärilsarterna vithövdad korgblomvecklare och gulkämpesmåstävmal.

Två nya växter påträffades under expeditionen: fjälldaggkåpa och styvstarr. Totalt räknades till 64 olika växter på ön. Fler har det bara varit en gång tidigare, nämligen 2007 då antalet arter var 65. Sammanlagt 70 olika arter har observerats på Surtsey sedan ön bildades under ett vulkanutbrott som pågick mellan 1963 och 1967.

En ovanligt kall vår och en kylig inledning på sommaren bidrog enligt forskarna till att häckningen på ön började senare än normalt. Det fanns gott om havstrut och stormfågel. Arter som lunnefågel, korp, tobisgrissla, tretåig mås, gråtrut, silltrut, snösparv och ängspiplärka var på normala nivåer eller något mindre än vanligt.

Vädret påverkade även växtligheten. Samtidigt står det utom tvivel att växtligheten sprider sig. För första gången på nio år kartlades all växtlighet inom ett område på 100 gånger 100 meter. Slutsatsen var att växtligheten blivit mycket tätare - i synnerhet vid platser där fågelspillning ger näring åt jorden. En växt som gulkämpens utbredning utgör i sin tur en förutsättning för gulkämpesmåstävmalen.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.

Folkets favoriter att bli Islands president vill inte ha jobbet

Jón Gnarr och Katrín Jakobsdóttir är islänningarnas favoriter till uppdraget som president. Men den enda som hittills har ämbetet inom räckhåll är den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, som överväger att kandidera för en sjätte fyraårsperiod. Men utanför Framstegspartiet är stödet svagt för den sittande presidenten. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

Den 1 augusti 2016 anländer en nyvald president till residenset Bessastaðir för att i fyra år vara republiken Islands statschef. Men vem det blir är med ett knappt år kvar till valet högst osäkert. De populäraste namnen har nämligen deklarerat att de inte tänker kandidera.

Komikern Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík som nyligen blev programchef inom mediekoncernen 365, aviserade i våras att han inte ställer upp. Samma besked har Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir lämnat. Ändå är de folkets favoriter till uppdraget.

En undersökning visar att 21 procent av islänningarna vill se Jón Gnarr som nästa president. Han har flest förespråkare bland män, yngre och sympatisörer till Piratpartiet och Ljus framtid.

Katrín Jakobsdóttir är favorit hos 17 procent av de tillfrågade. Hon har flest anhängare bland kvinnor och personer som lägger sin röst på Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet.

Den sittande presidenten, Ólafur Ragnar Grímsson, får 11 procent. Inom Framstegspartiets led är det hela 40 procent som vill se honom fortsätta. Inom övriga väljargrupper är stödet betydligt lägre.

I förra valet sommaren 2012 var Þóra Arnórsdóttir huvudutmanare till Ólafur Ragnar Grímsson. Hon utsågs nyligen till chef för RÚV:s program Kastljós. Även Þóra Arnórsdóttir har tidigare deklarerat att hon inte tänker kandidera på nytt.

Ragna Árnadóttir, tidigare statsråd och toppchef inom energibolaget Landsvirkjun, får 6 procent. Davíð Oddsson, tidigare statsminister och centralbankschef samt chefredaktör för Morgunblaðið får 3 procent. Författaren Þórarinn Eldjárn och Kristín Ingólfsdóttir, tidigare rektor för Háskóli Íslands, får 2 procent var.

En majoritet av islänningarna har dock ingen uppfattning i frågan. Hela 62 procent av de tillfrågade gav inget svar om vem de vill se som president. Av de 38 procent som nämnde en favorit var det 28 procent som uppgav andra namn än de som nämnts ovan. Av dessa svarade vidare 3 procent att de ville se en kvinna på posten.

Inför förra presidentvalet sade Ólafur Ragnar Grímsson att han kanske inte tänkte fullfölja hela mandatperioden. Han ansåg att det fanns en rad osäkerhetsfaktorer - som Islands ansökan om EU-medlemskap och ett förslag till ny grundlag - som bidrog till att han kandiderade. Men om frågetecknen rätades ut övervägde han att lämna uppdraget efter två av de fyra åren.

I dagsläget ser det ut som att regeringen lyckats få bort EU-frågan från den politiska dagordningen. Däremot har Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, sagt att han vill se en folkomröstning om en ny grundlag samtidigt som presidentvalet.

Syftet med folkomröstningen får snarast sägas vara partipolitiskt. För knappt tre år sedan tog nämligen islänningarna i en folkomröstning ställning för i princip samma riktlinjer för en ny grundlag. Genom att upprepa omröstningen kan Bjarni Benediktsson dels tysta de kritiker som anser att alltinget struntat i utgången av den förra folkomröstningen, dels se till så att förändringarna i grundlagen inte alls blir så långtgående som i det förslag som då tagits fram.

Ólafur Ragnar Grímsson har nästa sommar varit Islands president i fem perioder och totalt tjugo år. Inför förra valet sade han att perioden var hans sista. I en intervju med Hringbraut håller han nu dörren öppen för att fortsätta en sjätte period. Beskedet kommer sannolikt i hans nyårstal.

En tänkbar stridsfråga är att i en ny grundlag frånta presidenten rätten att inte godkänna lagar, vilket i sin tur innebär att de går till folkomröstning om de inte dras tillbaka av alltinget. Ólafur Ragnar Grímsson säger till Hringbraut att han anser att det finns ett folkligt stöd för att presidenten ska få behålla denna rätt. Men det finns många som antingen vill begränsa presidentens möjligheter eller flytta rätten till en viss andel av alltingets ledamöter eller en viss andel av medborgarna.

Av intervjun att döma låter Ólafur Ragnar Grímsson tveksam inför en ny fyraårsperiod. Redan före förra valet köpte han tillsammans med hustrun Dorrit Moussaieff ett hus i Reykjavíkområdet. Det tolkades då som en signal på att han avsåg att lämna uppdraget. Sedan dess har Dorrit Moussaieff folkbokfört sig i Storbritannien och rykten gör gällande att hon syns allt mer sällan på Bessastaðir.

Vem som blir Islands nästa president är alltså en gåta. Om Ólafur Ragnar Grímsson väljer att kandidera har han sannolikt goda chanser att få nytt förtroende. Han är visserligen impopulär i breda kretsar, men om inte motståndarna kan enas bakom en stark kandidat talar splittringen för honom.

Trots att stödet för Ólafur Ragnar Grímsson inte är övertygande anser nämligen många att han gör ett bra jobb. Hela 57 procent är ganska eller mycket nöjda med honom som president. 23 procent uppger att de varken är nöjda eller missnöjda medan 20 procent tycker att han gör ett dåligt jobb.

En som har sagt sig vara intresserad av uppdraget är journalisten Ómar Valdimarsson, som bland annat arbetat för Röda korset. Han säger till Kjarninn att det blivit dags för förändring och för att välja en president som enar folket i stället för att dela det. Men om han faktiskt har några chanser att bli vald är det snarast motståndet som avgör.

Här kan du läsa mer om det kommande presidentvalet.

Dagens citat

"Idéer om att sälja tillträde till naturpärlor har kritiserats hårt, men kritiken har vissa intressenter försökt att begrava med skräckpropaganda och domedagsprofetior. En katastrofsituation sägs råda i landet, inhemska och utländska experter förklarar moraliserande att läget är under all kritik trots att de flesta av oss ofta tycker att det är svårt att förstå vart de beger sig."

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, i ett blogginlägg om debatten om turismens utveckling på Island.

Så skulle amerikaner förbereda sig inför Keflavík

Det har gått nio år sedan Nato-basen i Keflavík stängdes. Länge fungerade basen närmast som ett amerikanskt parallellsamhälle som nu - efter avvecklingen - har förvandlats till bostäder, företag och hotell. Ovan kan du se en introduktionsfilm avsedd för amerikaner som skulle tjänstgöra i Keflavík. Filmen är från mitten av 1990-talet.

Tre dagars jakt på lunnefågel på Västmannaöarna

Ännu ett år går politikerna på Västmannaöarna emot forskarnas rekommendationer. I år tillåts jakt på lunnefågel under tre dagar. Lunnefågeln är akut hotad på södra och västra Island och riskerar att ha försvunnit helt inom tjugo år. Årets kartläggning av återväxten visar inte på någon förbättring. På norra Island är däremot återväxten betydligt bättre.

Lunnefågeln är den vanligaste på Island. Beståndet uppgår på sensommaren till omkring tio miljoner djur. Men antalet minskar dramatiskt - och redan inom tio till tjugo år kan lunnefågeln vara borta från södra och västra Island.

De senaste tolv åren har återväxten i söder pendlat mellan dålig och i det närmaste obefintlig. Förklaringen är sannolikt att Atlanten blir allt varmare. I takt med uppvärmningen av havet flyttar de tobisfiskar som utgör lunnefågelns huvudföda allt längre norrut. Men lunnefågeln flyttar inte med utan återvänder varje år till samma håla.

På Västmannaöarna finns fortfarande världens största koloni av lunnefågel. Länge var en omfattande jakt en tradition, men under 2011 och 2012 tilläts ingen jakt alls. Därefter har bara korta jakter tillåtits.

I år blir jakten tre dagar mellan den 7 och 9 augusti. Beslutet klubbades av Självständighetspartiets fem ledamöter i kommunfullmäktige. Ölistans två representanter röstade emot förslaget. I deras reservation skriver de att forskarnas rekommendation om att inte tillåta någon jakt alls borde följas:

"Erpur Snær Hansen, ornitolog vid Náttúrustofa Suðurlands, pekar på att lunnefågelbeståndet är sårbart och att lunnefågeln oavbrutet har minskat runt landet. Deras professionella råd är mycket tydligt om att det inte är förnuftigt att jaga lunnefågel nu."

Om beslutet får samma efterverkningar som de två senaste åren innebär det att mycket få fåglar kommer att jagas. I stället kommer dagarna att användas för att visa unga hur jakten går till, men de fåglar som fångas kommer i stor utsträckning att släppas.

Náttúrustofa Suðurlands genomför varje sommar en omfattande kartläggning av lunnefågelbeståndet. De senaste åren har alltså ytterst få ungar överlevt på grund av brist på föda på södra och västra Island. Många fåglar häckar inte eller överger äggen tidigt eftersom maten inte räcker till.

Årets återväxt är i norr och söder preliminärt lika svag som tidigare. Det uppger Náttúrustofa Suðurlands i ett pressmeddelande. Allra sämst är den sannolikt på Hemön. I norr är situationen däremot betydligt bättre. Där har de stigande havstemperaturerna ännu inte haft samma inverkan på lunnefågelns föda.

Náttúrustofa Suðurlands har argumenterat även för ett stopp eller en rejäl minskning av jakten i norr eftersom läget i söder är närmast katastrofalt. Hittills har dock jakten i norr skett som vanligt.

Här kan du läsa mer om hotet mot lunnefågeln.

Ex-redaktör vägrar jobba för Björn Ingi Hrafnsson

Inte en chans i helvetet. Så beskriver avgående redaktören för Akureyri Vikublað, Björn Þorláksson, sannolikheten för att han ska jobba kvar men med Björn Ingi Hrafnsson som ägare. Bland de tolv tidningar som bytte ägare i helgen när Fótspor sålde utgivningen till Vefpressan finns fler redaktörer kritiska till Björn Ingi Hrafnsson och Framstegspartiet. Frågan är om även de nu kommer att försvinna.

Tolv gratistidningar fick i helgen nya ägare sedan Björn Ingi Hrafnssons mediekoncern Vefpressan köpt utgivningsrättigheterna från Ámundi Ámundasons bolag Fótspor. Björn Ingi Hrafnsson äger sedan tidigare DV, Eyjan, Pressan och Bleikt.

Ámundi Ámundason motiverade försäljningen med att han fyllt 70 år och därför vill minska på arbetsbördan. Han kommer dock att jobba vidare inom Vefpressan som annonschef. Även hans son följer med till den nya koncernen.

Björn Ingi Hrafnssons mediekoncern Vefpressan seglade upp som en verklig maktfaktor i samband med höstens övertagande av DV. Hur hans skuldtyngda bolag lyckades finansiera köpet är inte känt. Rykten gör gällande att statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ska ha utnyttjat sina kontakter inom MP Banki för att garantera ett lån åt Björn Ingi Hrafnsson.

Efter övertagandet har DV bytt redaktionell inriktning. Tidningens fokus låg länge på granskande journalistik med koppling till finanskraschen. Sedan Björn Ingi Hrafnsson - som själv varit folkvald för Framstegspartiet - tog över har den grävande journalistiken försvunnit. DV har i stället förvandlats till en tämligen partilojal tidning.

Björn Ingi Hrafnssons kopplingar till Framstegspartiet och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har varit skälet till kraftiga reaktioner på helgens affär. Om ägarbytet godkänns av mediemyndigheten Fjölmiðlanefnd och konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið ökar ägarkoncentrationen inom isländska medier avsevärt.

Ámundi Ámundason skriver i ett brev till Fjölmiðlanefnd och Samkeppniseftirlitið, som Vísir tagit del av, att han under en tid försökt sälja Fótspors titlar. Han ska bland annat ha förhandlat med Fréttatíminn, en veckolig gratistidning som krafter lojala med Framstegspartiet tidigare försökt köpa med syftet att skapa en mer positiv bild av partiet. Ámundi Ámundason tycks i brevet vilja föregå förväntad kritik mot Björn Ingi Hrafnsson som ny ägare:

"Enligt min mening har Björn Ingi med utgivningen av DV, Eyjan och Pressan och flera medier visat att olika röster får höras. En gammal socialdemokrat som jag själv ser till exempel Eyjan som min hemmaplan och jag vet att detsamma gäller många fler. Jag anser inte att det finns anledning till att bekymra sig över att mångfalden på tidningsmarknaden minskar med detta, utan i stället mer att mångfalden garanteras framöver på detta sätt eftersom den fortsatta utgivningen av dessa tidningar säkras med detta sätt."

En som inte delar Ámundi Ámundasons uppfattning är Björn Þorláksson, avgående redaktör för Akureyri Vikublað. Han skriver i ett inlägg på Facebook att det inte finns "en chans i helvetet" att han skulle jobba vidare under Björn Ingi Hrafnssons ledning:

"Jag skulle aldrig kunna ha förtroende för dig, för jag tror inte att du är trogen allmänintresset som ledstjärna i din utgivningsverksamhet. Jag anser att ditt fokus rent och skärt är särintressen. Självständiga och erfarna journalister är inga rödvingetrastungar som väntar med öppen mun efter dina pengar, som ingen vet varifrån de kommer. Leve friheten och kritisk information. Nätet kan du sent köpa upp!"

I samband med övertagande av DV försvann tidningens mest etablerade reportrar. Antingen fick de sparken eller sade upp sig eftersom de inte ville arbeta för Björn Ingi Hrafnsson och nya chefredaktören Eggert Skúlason, en pr-konsult som liksom Björn Ingi Hrafnsson varit mycket kritisk till brottsutredningar riktade mot tidigare toppar inom bankerna och näringslivet.

Samtliga redaktörer för Fótspors tolv titlar var frilansare - ett tillvägagångssätt som Hjálmar Jónsson, ordförande för journalistfacket Blaðamannafélag Íslands, för RÚV beskriver som "absurt". I lördags fick de genom mejl besked från Ámundi Ámundason om att deras kontrakt sägs upp redan till månadsskiftet.

Björn Ingi Hrafnsson skriver i ett mejl till RÚV att han kommer att ta tag i personalfrågorna först när affären godkänts av myndigheterna. Frågan är om obekväma röster kommer att försvinna på samma sätt som vid övertagandet av DV. En sådan person är Kristinn H. Gunnarsson, som varit redaktör för regionaltidningen Vestfirðir.

Kristinn H. Gunnarsson har visserligen representerat Framstegspartiet i alltinget, men han har varit en av Sigmundur Davíð Gunnlaugssons hårdaste kritiker. Han har anklagat partiledaren för maktfullkomlighet och för att ha förlorat kontakten med verkligheten. Kristinn H. Gunnarsson säger i Bæjarins Besta att han i dagsläget inte vet om han får fortsätta.

Hur Björn Ingi Hrafnsson lyckats finansiera förlusttyngda Vefpressans senaste tillskott är inte klart. Han skriver till RÚV att köpet "fullständigt finansierats från vår egen verksamhet och genom säljarlån".

Här kan du läsa mer om Vefpressans köp av Fótspors utgivning.

Dagens citat

"Det är för det mesta fantastiska gäster. Det är enstaka som borde tänka sig för bättre innan de begår vissa fel. Men det är mycket få som ställer till med problem sett till hela antalet. Över huvud taget bara fantastiska gäster."

Sigríður Sigurðardóttir, museichef för Byggðasafn Skagfirðinga, säger i Vísir att besökarna till torvhusgården Glaumbær mellan Sauðárkrókur och Varmahlíð har blivit så många att museet överväger att begränsa antalet gäster.

Lastbil nära orsaka olycka i tunneln under Hvalfjörður

En allvarlig olycka var inte långt borta i tunneln under Hvalfjörður på kvällen den 16 juli. En lastbil rammade på vägen ut ur tunneln en 600 kilo tung stålbalk som sitter i tunnelns ena ände. Balken - som markerar högsta tillåtna höjden på 4,2 meter - blev dock hängande i ett par kvarvarande kedjor. Annars hade passerande fordon kunnat träffas av balken.

Den tillåtna höjden i tunneln är alltså 4,2 meter. Men det är enligt ett pressmeddelande från Spölur, det bolag som driver Hvalfjörðurtunneln, inte ovanligt att lastbilar som är betydligt högre använder tunneln. Tack vare fjädringen kan de sänka fordonet när de kör in i tunneln. Sannolikt är att den förare som krockade med stålbalken sänkte bilen vid infarten, höjde den på nytt inne i tunneln och sedan glömde att sänka den på nytt vid utfarten.

Lastbilen kom norrifrån och var på väg söderut mot Reykjavík. Det är uppenbart att den var betydligt högre än 4,2 meter. I filmen från en övervakningskamera ovan ser du hur det går till när lastbilen rammar stålbalken och bland annat en kamera faller till marken.

Misstänkt hiv-man säger sig inte ha känt till smittan

Den hiv-smittade man som det senaste året haft oskyddat sex med minst tjugotalet kvinnor säger sig ha varit ovetande om smittan. Trots att mannen kom till Island för ett år sedan har han ännu inte genomgått den obligatoriska läkarundersökning som är ett krav för alla asylsökande. Mannen sitter just nu häktad. Överklagandet av beslutet kan komma att behandlas i dag.

En man i 20-årsåldern häktades i torsdags av Héraðsdómur Reykjavíkur misstänkt för att ha haft sex med ett tjugotal isländska kvinnor. Mannen är hiv-positiv. Enligt Morgunblaðið ska minst två kvinnor ha smittats av mannen. Enligt misstankarna ska han ha haft sex med kvinnorna trots att han känt till hiv-smittan.

Mannens advokat, Guðmundína Ragn­ars­dótt­ir, säger i Morgunblaðið att mannen hävdar att han saknat kännedom om smittan. Därför har han heller inte medvetet utsatt andra för någon smittorisk.

Mannen, som är asylsökande från Nigeria, anlände till Island i augusti förra året. Trots det har han enligt RÚV ännu inte genomgått den läkarundersökning som är obligatorisk för alla som ansöker om uppehållstillstånd i landet.

Asylsökande får en läkartid inom en vecka från att de vänt sig till myndigheterna. Det finns dock inga uppgifter om att någon hälsokontroll - där bland annat hiv-test ingår - skulle ha gjorts.

Utredningen mot mannen har pågått i knappt två veckor. Den 13 juli vände sig en isländsk kvinna till sjukvården för att göra ett hiv-test. Hon hade då enligt Fréttablaðið kontaktats av mannens tidigare flickvän som ska ha berättat för henne att han var hiv-positiv.

Därefter började myndigheterna att kartlägga mannens och kvinnans sexuella kontakter. Det visade sig att mannen haft oskyddat sex med minst tjugotalet kvinnor, som i sin tur kan ha fört smittan vidare. Smittspårningen och utredningen av mannens kontakter pågår alltjämt.

Vid årsskiftet flyttade mannen in i en bostad i västra Reykjavík efter att tidigare ha bott på Fit Hostel i Keflavík. Den man som han delar lägenhet med säger i Fréttablaðið att han inte skulle ha sagt något om att han skulle vara hiv-smittad. Han säger sig dock inte känna mannen särskilt väl. Han ska dock ha känt till att mannen använde narkotika och ha sett att han ofta fick besök av unga kvinnor.

En granne uppger att det ständigt varit en strid ström av människor till mannens lägenhet. Därför skulle grannen ha anat att något inte var som det skulle. Vid några tillfällen ska grannen ha klagat till hyresvärden, skriver Fréttablaðið.

Fallet är unikt i sitt slag. Det är första gången i Islands historia som myndigheterna utreder misstankar om att en hiv-smittad person medvetet haft oskyddat sex utan att berätta för sina partner om smittan.

Häktningsbeslutet har överklagats till Hæstiréttur Íslands. Ett besked från rätten kommer sannolikt i dag eller senast i morgon.

Här kan du läsa mer om utredningen mot den misstänkta hiv-mannen.

Björn Ingi Hrafnssons medieimperium växer med tolv titlar

Tolv nya tidningar hamnar i Björn Ingi Hrafnssons ägarportfölj sedan hans bolag Vefpressan köpt utgivningsrätten till bolaget Fótspors titlar. Affären sker sedan Fótspors ägare Ámundi Ámundason bestämt sig för att minska arbetsbördan. Vad som händer med de anställda är oklart - men redaktören för Akureyri Vikublað befarar att tidningen kommer att få samma politiska styrning som Björn Ingi Hrafnssons andra titlar.

Före finanskraschen representerade Björn Ingi Hrafnsson Framstegspartiet i kommunfullmäktige i Reykjavík. Hans namn blev känt för den breda allmänheten sedan det kom fram att partiet stått för kostymer och andra kläder för miljonbelopp. I hemlighet upplöste han hösten 2007 koalitionen med Självständighetspartiet efter en dispyt om energibolaget Orkuvetia Reykjavíkur.

Björn Ingi Hrafnsson fick snart jobb inom mediekoncernen 365. Samtidigt som han ansvarade för näringslivsrapporteringen hade han fördelaktiga jättelån från storbanken Kaupþing. När finanskrisen drabbade Island hösten 2008 uppgick Björn Ingi Hrafnssons skulder till 560 miljoner isländska kronor. En lång rad anställda inom 365 har vittnat om hur han som redaktör försökte påverka rapporteringen om Kaupþing så att den skulle vara så fördelaktig som möjligt.

När Björn Ingi Hrafnsson lämnade 365 grundade han den egna nyhetswebben Pressan. Det egna bolaget Vefpressan har sedan dess blivit ägare även till webbplatserna Eyjan, Bleikt och Menn.

Den mest uppmärksammade affären ägde rum i höstas när Vefpressan tog över DV. De nya ägarnas uttalade mål var att få bort den tidigare ledningen. I samband med övertagandet valde tidningens mest meriterade reportrar att sluta eller så fick de sparken.

En av de nya chefredaktörerna blev pr-konsulten Eggert Skúlason, känd för sitt ogillande av utredningar om misstänkt brottslighet i samband med finanskraschen. Liknande åsikter - att utredningarna riktade mot bankchefer och investerare kostade för mycket och var missriktade - kunde ofta också läsas hos Pressan.

DV var efter finanskraschen den isländska tidning som profilerade sig med undersökande journalistik med kopplingar till krisen. Efter ägarbytet - där krafter lojala med Framstegspartiet tog över tidningen - har de ambitionerna lagts på hyllan. Många av tidningens nyheter förefaller i dag komma direkt från läckor inom Framstegspartiet med syftet att framställa regeringspartiet i så god dager som möjligt.

Hur förlusttyngda Vefpressan lyckades finansiera övertagandet av DV är inte känt. Det finns rykten som gör gällande att statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ska ha använt sig av sina starka band till MP Banki för att säkra ett lån åt Björn Ingi Hrafnsson. Enligt ryktena - som inte på något sätt är bekräftade - skulle affären garantera att DV skulle förmedla en positiv bild av Framstegspartiet.

Nu hamnar alltså ytterligare tolv titlar under Björn Ingi Hrafnssons kontroll. Vefpressan köper utgivningsrätten till Fótspors annonsfinansierade tidningar. Det handlar om nyhetstidningarna Akureyri Vikublað, Reykjavík Vikublað, Bæjarblaðið Kópavogur, Bæjarblaðið Hafnarfjörður/Garðabær, Reykjanesblaðið, Selfossblaðið, Vesturlandsblaðið, Austurland och Vestfirðir samt branschtidningarna Aldan, Birta och Sleggjan.

Köpeskillingen är inte känd. Inte heller är det känt hur Vefpressan finansierat affären. En av Vefpressans delägare är Jón Óttar Ragnarsson, som är gift med Björn Ingi Hrafnssons syster. Parets bostad såldes enligt Stundin nyligen vid en exekutiv auktion då skulderna översteg värdet med sex miljoner isländska kronor. Paret har en rad tveksamma fastighets- och fordonsaffärer bakom sig.

Ámundi Ámundason, vd och ägare av Fótspor, säger till Vísir att han kommer att fortsätta att jobba inom Vefpressan som annonschef. Skälet till att han väljer att sälja Fótspors titlar är att han fyllt 70 år och vill minska arbetsbördan:

"Nu slipper jag alla driftsproblem när jag börjar att arbeta hos Björn Ingi. ... Föreställ dig att jag skulle bli sjuk nästa år eller året därpå, vilket jag inte tror eftersom jag är så välbyggd. Då skulle utgivningen kollapsa. Det är en enorm press på en person att sköta den här verksamheten."

Björn Ingi Hrafnsson vill inte svara på några frågor om affären. Han skriver i ett mejl till RÚV att de som arbetat för Fótspor inom de närmaste veckorna kommer att få besked om vad som händer. Då samtliga varit frilansare har Ámundi Ámundason sagt upp avtalen med dem. Ámundi Ámundason säger i Morgunblaðið att utgivningen ska återupptas i september efter sommaruppehållet.

Både Akureyri Vikublað och Reykjavík Vikublað har varit två ovanligt ambitiösa tidningar. Björn Þorláksson, redaktör för Akureyri Vikublað, skriver på Facebook att han fick kännedom om försäljningen genom ett mejl från Ámundi Ámundason. I samma mejl fick han också beskedet om att Fótspor redan vid månadsskiftet bryter samarbetet med honom.

Björn Þorláksson säger till Vísir att flera intresserade investerare har hört av sig till honom för att diskutera möjligheterna att starta en ny tidning i Akureyri. Han välkomnar inte Björn Ingi Hrafnsson som ny ägare. Björn Þorláksson anser att det behövs en kritisk röst i kommunen och att ägarkoncentration inom medierna är negativt:

"Naturligtvis är det olika varningsljus som blinkar, både i relation till detta övertagande och till tidigare övertaganden. ... Man ser att medier köps upp för att ha inflytande över den redaktionella inriktningen. För att förändra den, tysta kritiska röster och så vidare. Det är naturligtvis en mycket allvarlig sak."

Björn Þorláksson lär inte vara välkommen tillbaka till Akureyri Vikublað. Han arbetar nämligen också för Stundin, en tidning startad av avhoppare från DV som inte kunde tänka sig att vara kvar under Björn Ingi Hrafnssons ledning.

Ingimar Karl Helgason, redaktör för Reykjavík Vikublað, skriver i ett blogginlägg att beskedet kom som en total överraskning. Han tror att tidningens strävan att stå fri från mäktiga samhällsintressen varit en förutsättning för att Fótspor skulle kunna sälja titeln:

"Över huvud taget är de [reaktionerna från läsarna] positiva och människor har sagt sig vara mycket nöjda med en kritisk, saklig och rättvis journalistik. Reaktionerna ur vissa förhärskande krafters vrår har också styrkt oss i tron att vi har gjort något som haft betydelse."

För att affären ska bli verklighet krävs godkännande från mediemyndigheten Fjölmiðlanefnd och konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið.

Här kan du läsa mer om Björn Ingi Hrafnsson och övertagandet av DV.

Dagens citat

"Då visade det sig att de befann sig i fel nationalpark. De hade tänkt åka till Þingvellir, och de hade visserligen åkt till Þingvellir, men det var Þingvellir i Helgafellssveit. Det lönar sig inte alltid att lita på tekniken i blindo."

Guðbjörg Gunnarsdóttir, nationalparksföreståndare för nationalparken på Snæfellsnes, säger till Vísir att turister som följt bilens gps till Þingvellir missat att de åkt till Þingvellir utanför Stykkishólmur i stället för nära Reykjavík.

Dagens bonuscitat

"Det fungerar inte att belastningen på Herjólfur har blivit sådan att ortsborna inte kan använda fartyget när det behövs. Detta är vägen hem till och från oss."

Elliði Vignisson, kommunchef på Västmannaöarna, efterlyser i Morgunblaðið fler turer till och från Hemön med färjan Herjólfur under sommaren eftersom så många turister nu reser med fartyget att det blivit svårt för öborna att få plats.

Jón Gunnarsson vill att Island börjar jaga knölval

Jón Gunnarsson håller inte alls med utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson om att Island borde fundera på att minska valfångsten. I stället anser han att jakten borde utökas till att även omfatta knölval. Samma förslag lanserade nyligen politikerns son, Gunnar Bergmann Jónsson, som basar över Hrefnuveiðimenn, som i dag enbart jagar vikval.

Nyligen överraskade Gunnar Bragi Sveinsson med ett uttalande om att Island borde överväga att minska valfångstens omfattning. Utrikesministern ansåg att jakten på val var skälet till att Island på sistone inte bjudits in till konferenser rörande havsfrågor. Därför stod jakten i strid med Islands intressen på andra områden.

Gunnar Bragi Sveinsson ville inte stoppa jakten. Hans förhoppning var att i stället minska den för att på så sätt nå en överenskommelse med Internationella valfångstkommissionen. Om ett sådant avtal fanns skulle trycket på Island från de röster som kräver en omfattande bojkott sannolikt försvagas.

Men Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för parlamentets näringsnämnd, håller inte alls med Gunnar Bragi Sveinsson. Han säger till RÚV att han inte känner till några negativa konsekvenser av valfångsten. Jón Gunnarsson vill i stället se en utökad jakt på val - och föreslår att kvoter ska utfärdas även för knölval:

"Jag anser till och med att det vore riktigt att vi ökade valfångsten vid Island. Tillväxten i beståndet av knölval är enligt min mening och många andras ett bekymmer som betyder att det kan finnas omkring 20 000 djur och som har vuxit enormt de senaste åren."

Island har inte jagat knölval sedan 1954. För två år sedan föreslog dock Gunnar Bergmann Jónsson att jakten på knölval skulle återupptas. Han basar alltså inte bara över Hrefnuveiðimenn, utan är dessutom son till Jón Gunnarsson. Uppenbarligen har sonen, som skulle ha stora ekonomiska intressen i en jakt på knölval, samma åsikt som sin far i frågan, som skulle kunna driva en sådan politik i alltinget.

Gunnar Bergmann Jónsson säger i Sydney Morning Herald att försäljningen av kött från vikval har förändrats under de senaste åren. Tidigare såldes det mesta till privat konsumtion. I dag går det mesta till restauranger där turister vill smaka val:

"Four or five years ago we were selling more to the supermarket than to the restaurants, now that has changed. ... We have every year people campaigning against us in newspapers around the world. But people aren't saying they won't travel to Iceland because it's a whaling nation. That's just bullshit. You can see the numbers. I can't see any reason to stop whaling just because the travel industry is going so well."

Här kan du läsa mer om valfångstdebatten.

Par använde surrogatmamma - får status som föräldrar

För 50 000 dollar fick paret en amerikansk surrogatmamma till sitt barn. Men när mannen och kvinnan återvände till Island vägrade myndigheterna att erkänna dem som föräldrar. Nu river Héraðsdómur Reykjavíkur upp beslutet. Paret får status som föräldrar och barnet blir isländsk medborgare.

På Island är surrogatmödraskap inte tillåtet. Frågan har de senaste åren vid flera tillfällen diskuterats i alltinget - inte minst eftersom det inte är helt ovanligt att par eller enskilda skaffar barn i utlandet med hjälp av surrogatmödrar.

Många har därför efterlyst en lag om surrogatmödraskap. Om det handlar om ett par bestående av en man och en kvinna måste kvinnan adoptera barnet - en process som kan ta flera år - medan mannen, om han är den biologiske fadern, kan räknas som pappa direkt.

För fyra år sedan vände sig ett isländskt par till Circle Surrogacy i Idaho, USA. Till ett pris av 50 000 dollar och kompensation för olika utgifter fick de i april förra året ett barn. Barnet föddes av en surrogatmoder, men den isländske mannen var biologisk fader. I maj 2014 fick paret genom en amerikansk domstol status som föräldrar åt barnet.

Men när de återvände hem till Island sade myndigheterna nej. Barnet kunde inte räknas som isländsk medborgare. Inte heller kunde isländsk lag gälla eftersom barnet inte betraktades som isländskt utan som amerikanskt.

I samband med att paret vände sig till Héraðsdómur Reykjavíkur för att stämma staten ändrade sig myndigheterna och pappan fick status som fader. Att kvinnan inte kunde betraktas som moder stod dock fast.

Héraðsdómur Reykjavíkur river nu upp myndigheternas beslut. Domstolen anser att det enligt isländsk lag står klart att mödraskap inte måste innebära graviditet och födsel av barnet. Inte heller finns det något i lagen som säger att islänningar i utlandet kan bilda familj på detta sätt.

Både mannen och kvinnan får alltså status som föräldrar till barnet. Staten tar också på sig rättegångskostnaderna.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

Illustration: PCC

"Jag anser att detta är ett fullkomligt vågspel. ... Jag vill gärna beskriva det som att det där byggs dödsfällor för si och så många anställda som kommer att arbeta i dessa hus med ugnar i framtiden, och som ska hantera smält malm i ett område där ett kommande stort jordskalv har sitt ursprung."

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i RÚV att jordskalvsrisken gör att bygget av en kiselanläggning vid Bakki utanför Húsavík sker på sämsta tänkbara plats - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"De senaste månaderna har maktfullkomligheten varit stor. Fall av korruption uppdagar sig. När människor ser det, maktarrogansen, så vill de ha mer transparens och få delaktighet i frågorna. Detta är Piratpartiets kärnpolitik."

Jón Þór Ólafsson, avgående alltingsledamot för Piratpartiet, i Fréttablaðið om partiets uppsving i opinionen - läs mer här.

Sju av tio nöjda med avvecklade kapitalkontroller

Sju av tio islänningar är nöjda med regeringens plan för att börja avveckla kapitalkontrollerna. Stödet är starkast bland Framstegspartiets och Självständighetspartiets väljare. Men nästan hälften är dåligt insatta i högerkoalitionens plan. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup på uppdrag av RÚV.

En stabilitetsavgift för de kraschade storbankernas konkursbon eller en mer kostsam stabilitetsskatt. Så ser de två alternativ ut som regeringen har presenterat för bankernas fordringsägare. De pengar som regeringen hoppas få in ska garantera att den isländska kronan inte rasar när fordringsägarna plockar ut sina tillgångar från landet.

Om planen går i lås återstår att se. Fordringsägarna har möjlighet att få saken prövad i domstol. Det finns bedömare som anser att stabilitetsskatten skulle kunna strida mot grundlagen. I så fall står hela planens framtid på spel.

En klar majoritet av islänningarna ställer sig dock bakom regeringens plan. Hela 71 procent säger sig vara nöjda med planen. Medan 24 procent svarar att de varken är nöjda eller missnöjda är det bara 4 procent som är missnöjda.

Personer bosatta i Reykjavík och höginkomsttagare är mest nöjda. Även de väljare som sympatiserar med regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet är mycket positiva till planen. Mest missnöjda är Gröna vänsterns anhängare. Där är det 49 procent som gör tummen upp för planen.

Men det är bara 22 procent som säger sig vara väl insatta i regeringens politik. Hela 44 procent svarar att de är dåligt insatta eller helt saknar kunskaper om planen för avvecklingen av kapitalkontroller. Övriga 34 procent uppger att de varken har hög eller låg kännedom om planens innehåll.

Kännedomen är högst bland regeringspartiernas sympatisörer, män, högskoleutbildade och väljare som har fyllt 60 år.

Här kan du läsa mer om avvecklingen av kapitalkontrollerna.

Utpressningshärva i Akureyri - döms för åklagarattack

Tre och ett halvt års fängelse blir straffet för den man som förra året attackerade en åklagare i Akureyri. Tillsammans med flera kumpaner slog mannen åklagaren och tände därefter eld på hans bil. Flera av de inblandade männen fälls också för en utpressningshärva. En kvinna som för snart tjugo år sedan utsattes för sexövergrepp försökte nu pressa förövaren på pengar.

I november förra året attackerades en åklagare i Akureyri i sitt hem. När han öppnade dörren blev han misshandlad av en maskerad man som använde ett tillhygge. Åklagaren lyckades dock låsa dörren och larma polisen. Mannen återvände sedan i sällskap av två kumpaner för att tända eld på åklagarens bil.

En av kumpanerna stod vakt vid polisstationen i Akureyri medan den maskerade mannen försökte ta sig in hos åklagaren. När han såg att polisen ryckte ut undsatte han sin kumpan som lyckades fly innan polisen hann fram till åklagarens bostad.

Attacken mot åklagaren beställdes av en man som nyligen dömdes till åtta månaders villkorlig dom. Åklagaren var den som lyckades fälla honom i rätten. Som hämnd erbjöd han några vänner mellan 300 000 och 500 000 isländska kronor för att utföra attacken mot åklagaren. Dådet mot åklagaren ledde bland annat till att han fick polisskydd under en tid.

Mannen som attackerade åklagaren var också inblandad i ett utpressningsförsök. År 1997 dömdes en man till villkorlig dom för att ha förgripit sig på en då treårig flicka. Flickan fick då inget skadestånd. Nu sökte hon tillsammans med tre män upp mannen för att tvinga till sig pengar som kompensation.

Kvinnan fick ett löfte om att hon skulle få en miljon isländska kronor. Samtidigt stal hon och de tre männen mannens betalkort som de försökte använda.

En av männen spelade in samtalen med mannen. Kvinnan sade att han hade förstört hennes liv. Om han inte gav henne pengar skulle hon på nytt anmäla honom för våldtäkt. Hon beskrev männen som följde med henne som gentlemän, men om mannen inte betalade skulle hon återvända i sällskap av personer som skulle slå honom sönder och samman.

Mannen som attackerade åklagaren och var delaktig i utpressningsförsöket döms nu av Héraðsdómur Norðurlands eystra till tre och ett halvt års fängelse. Den man som tog initiativ till attacken och dessutom var en av dem som tände eld på bilen får två och ett halvt års fängelse. En tredje man var bara med om att tända eld på åklagarens bil. Han får två års fängelse, men behöver bara sitta av tre månader av straffet om han inom loppet av två år inte gör sig skyldig till ny brottslighet.

Kvinnan som försökte utpressa den man som tidigare utsatte henne för övergrepp får en villkorlig dom på sex månader. Domstolen motiverar straffet med att hon är ung, tidigare ostraffad och nyligen har sökt hjälp för alkohol- och narkotikamissbruk. En man som enbart deltog i utpressningsförsöket döms till åtta månaders fängelse. Sex månader av dessa är dock villkorliga. Om han inte återfaller i brott behöver han bara avtjäna två månader i fängelse.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Det behöver inte sägas till nationen att utländska turister har ökat väldigt mycket under de senaste åren. Folk har till och med tillåtit sig att tala om att turister är som en gräshoppsepidemi och att det inte går att bo i Reykjavíks centrum på grund av utlänningar och det som följer i deras spår. När det talas med sådan vårdslöshet has det inte i åtanke hur mycket turismen har gett statskassan och hur många som har sin försörjning genom att arbeta inom turistnäringen och besläktade näringsgrenar. ... Stadsbor tillåter sig att kalla turistbussarnas chaufförer för okvädesord, bankar på bussarna utifrån, spottar på dem, härjar på signalhornet och visar sin inställning med hjälp av långfingrar."

Sigríður Ásta Hallgrímsdóttir, kontorschef vid bussbolaget Kynnisferðir, skriver i Fréttablaðið om Reykjavíkbornas attityd till turister - läs mer här.

Upprop till årets slampmarsch

I morgon genomförs Druslugangan - slampmarschen - i Reykjavík. Paraden, som har blivit en årligt återkommande manifestation, börjar vid Hallgrímskirkja klockan 14. Syftet med slampmarschen är att sätta fokus på offren för våldtäkter och andra sexualbrott. I årets kampanjvideo, som du ser ovan, uppmanas samhället att ställa sig på offrens och inte förövarnas sida.

Hiv-man i häkte - har smittat minst två kvinnor

Ett tjugotal isländska kvinnor kan ha smittats av hiv sedan de haft oskyddat sex med en hiv-smittad man. Två av kvinnorna ska redan ha testats positivt för hiv. Mannen häktades i går misstänkt för att medvetet ha haft oskyddat sex med kvinnorna trots att han känt till sjukdomen. Myndigheterna utreder nu om fler personer kan ha smittats.

En man i 20-årsåldern häktades i går vid Héraðsdómur Reykjavíkur misstänkt för att ha haft oskyddat sex med ett tjugotal isländska kvinnor. Mannen ska ha känt till att han är hiv-positiv, men inte berättat det för någon av kvinnorna. Han häktades med hänvisning till utredningsskäl och risken för fortsatt spridning av smittan.

Omfattningen av misstankarna har vuxit snabbt under de senaste dagarna. Smittspårningen började i samband med att mannens tidigare flickvän kontaktade en kvinna som mannen skulle ha haft sex med. Kvinnan vände sig direkt till myndigheterna. Samtidigt stod det snart klart att mannen haft oskyddat sex med minst ett tjugotal kvinnor.

Minst två kvinnor ska enligt Morgunblaðið ha testats positivt för hiv efter att ha haft sex med mannen. Ytterligare ett tjugotal tester håller på att analyseras. Det är inte osannolikt att fler dras in i utredningen eftersom de som haft sex med mannen kan ha fört smittan vidare.

Mannen är enligt Fréttablaðið i dag bosatt i Reykjavík, men bodde tidigare i Keflavík. Utredningen går ett år tillbaka i tiden. Mannen kom då som asylsökande från Nigeria till Island. Han har sedan dess väntat på besked om han får stanna i landet.

Polisen och smittskyddsläkaren samarbetar enligt ett pressmeddelande om utredningen. Mannen sitter häktad till och med den 20 augusti. Om mannen skulle åtalas är det första gången i Islands historia som en hiv-smittad person ställs inför rätta misstänkt för att ha haft oskyddat sex utan att berätta om sjukdomen.

Totalt har 330 islänningar genom åren smittats av hiv. Av dessa är det omkring 200 som i dag genomgår behandling med läkemedel. Övriga har antingen avlidit eller flyttat utomlands, skriver Vísir.

Einar Þór Jónsson är chef för HIV Ísland, en förening som har runt 300 medlemmar. Han säger till Vísir att han är chockad över uppgifterna om att en person medvetet kan ha försökt sprida smittan:

"Detta är sorgligt. Och för alla parter. Vi i föreningen, som är hiv-positiva, är naturligtvis chockade av detta. ... Detta är unikt i landet att detta sker. Om detta blir en rättssak eller om det leder till åtal - det vet man inte. Det har aldrig tidigare dykt upp ett fall av den här typen vid domstolarna även om det ofta har skett utomlands."

Einar Þór Jónsson säger till Vísir att det är viktigt att debatten om hiv inte präglas av rädsla och fördomar. Han betonar att 98 procent av kända hiv-positiva behandlas med läkemedel, och då är risken för att smittan ska spridas mycket låg. Viktigast är dock enligt Einar Þór Jónsson att ha säkert sex och att använda kondom.

Uppdatering: Häktningsbeslutet kommer enligt Stundin att överklagas till Hæstiréttur Íslands av mannens advokat, Guðmundína Ragnarsdóttir. En vän till mannen säger till Stundin att han inte tror att mannen kände till att han smittats av hiv.

Forskare: Vulkanutbrott orsakade massdöd bland får

Höga halter av svavel satte fårens matsmältning ur spel. Trots att de betade som vanligt fick de inte behålla någon näring och dog därför utmagrade. Vulkanutbrottet vid Holuhraun låg därför bakom vårens massdöd bland isländska får. Det säger Jónas Elíasson, forskare vid Háskóli Íslands, i en intervju i Bændablaðið.

Omkring 4 660 isländska får dog under våren under till synes oförklarliga omständigheter. I synnerhet från norra och västra Island rapporterade bönder att djuren åt som vanligt, men inte lade på sig någon vikt. Inte heller producerade tackorna lika mycket mjölk som normalt.

Jónas Elíasson är forskare i ingenjörsvetenskap vid Háskóli Íslands. Han ingår i ett internationellt forskningslag som studerar effekterna av vulkanaska. Han säger i Bændablaðið att det sannolikt är Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun som orsakat fårdöden.

Massdöden har förbryllat forskare och bönder av flera skäl. Det är inte gårdarna närmast Holuhraun som drabbats hårdast. Och halterna av svavel tros inte ha varit tillräckligt höga för att orsaka någon direkt förgiftning.

Jónas Elíassons teori går ut på att det inte regnar på östra Island - som låg närmast Holuhraun - vid västliga vindar. När rökmolnet från Holuhraun drog över området skedde det alltså utan någon nederbörd. Men vid östliga vindar regnade det över norra och västra Island. Så spreds alltså bland annat svavel med regnet till dessa landsdelar.

Våren var i år ovanligt sen på Island. Många får släpptes därför ut på bete när det fortfarande låg snö kvar. När snön smälter försvinner inte svavel förrän ämnets koncentration späs ut med regn och så småningom försvinner. Under en kort tid ska det enligt Jónas Elíasson ha funnits hälsofarliga halter av svavel i betesmarkerna - men inte tillräckligt höga för att orsaka någon direkt förgiftning.

För att svavelhalterna skulle ha kunnat kartläggas hade det enligt Jónas Elíasson varit nödvändigt att ta prover under våren. Han säger i Bændablaðið att spåren i dag sannolikt är försvunna:

"Mängden svavel som får konsumerade är inte tillräcklig för att orsaka förgiftning, men dock tillräcklig för att sätta dess matsmältning och näringsupptagningsförmåga ur spel och orsaka näringsbrist så att fåren dör av svält trots att de har tillräckligt med hö. Om näringsupptagningsförmågan sätts ur spel hos tackor som bär lamm kan lammens utveckling i livmodern eller produktionen av mjölk efter födseln få företräde i tackans kroppsfunktioner och det kan leda till dess död."

Sigurborg Daðadóttir, chefsveterinär vid Matvælastofnun, har undersökt ett antal får som under mystiska omständigheter dött under vintern och våren. Hon säger till RÚV att det som djuren har gemensamt är just att de varit utmagrade trots att tillgången till föda varit god:

"Det som är genomgående i obduktionsbilden är denna näringsbrist. Dessa får är mycket utmärglade. Varför vet vi inte. Det har inte framkommit vid obduktionen."

Här kan du läsa mer om massdöden bland isländska får.

Dagens citat

"Efter att Sigmundur Davíð blev statsminister genomfördes skuldnedskrivningen. Nu vet vi hur det gick med Icesave. Sannolikt är Sigmundur Davíð nu landets mest dyrbara politiker sedan republikens grundande."

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, säger till Vísir att ingen annan isländsk politiker gjort så mycket för Islands ekonomi som statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Lunnefågeln borta från södra Island inom tjugo år

Inom tjugo år är lunnefågeln helt borta från södra och västra Island. Sommar efter sommar har återväxten i syd varit katastrofalt dålig med knappt några överlevande ungar. Inget tyder på att utvecklingen - som beror på stigande havstemperaturer som i sin tur leder till att den havstobis som är lunnefågelns huvudföda flyttar norrut - kommer att brytas i år. I videon ovan ser du Erpur Snær Hansen från Náttúrustofa Suðurlands berätta om de årliga kartläggningarna av beståndet av lunnefågel.

Här kan du läsa mer om det akuta hotet mot lunnefågeln och här ser du bilder från årets kartläggningar av återväxten i de olika kolonierna.

Utrikesminister: Island bör överväga minskad valfångst

Island bör överväga att minska omfattningen av valfångsten. Det säger utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson i en intervju i Skessuhorn. Skälet är att Island till följd av jakten stängs ute från konferenser som gäller havsfrågor. Dessutom arbetar miljöorganisationer för att Island ska drabbas av hårdare sanktioner. Inom regeringspartierna går åsikterna om valfångsten isär.

Hittills i år har 38 sillvalar och 20 vikvalar fångats av en kvot på totalt 154 sillvalar och 229 vikvalar. Medan vikvalen främst går till inhemsk produktion går sillvalen till stor del på export till Japan. Eftersom den japanska jakten minskat i omfattning har dörren till en av få exportmarknader för sillval öppnats på nytt.

Att exportera sillval blir dock allt svårare. Den 4 juni i år lämnade fartyget Winter Bay hamnen i Hafnarfjörður med 1 800 ton sillval ombord. Destinationen var Japan.

Först sades det att Winter Bay skulle segla längs Afrikas kust, runda sydspetsen och därefter sätta kurs mot Japan. I stället seglade Winter Bay till Tromsö. Där ligger fartyget enligt Marine Traffic fortfarande och väntar på klartecken för att få ta den nordliga rutten till Japan.

Transporten har arrangerats av Hvalur, det enda bolag som jagar sillval på Island. Företaget har tvingats att börja ordna exporten på egen hand eftersom inga rederier vill befatta sig med kött från sillval. Eftersom det i de flesta av världens länder inte är lagligt att föra in sillval är det också svårt att hitta rutter för fartygen.

Vad som nu händer i Tromsö är oklart. Bland annat har skådespelaren Pamela Anderson genom organisationen Sea Shepherd skrivit ett brev till Rysslands president Vladimir Putin där hon uppmanar honom att inte låta Winter Bay segla genom ryskt vatten. Fartyget är hemmahörande i Saint Christopher och Nevis. En namninsamling som uppmanar öriket att flagga av fartyget - något som skulle göra att det skulle tvingas att lämna Tromsö - har samlat över en miljon underskrifter.

Valfångsten var en knäckfråga när Island förhandlade om EU-medlemskap. Uppmärksamheten riktades mot sillvalen eftersom den är klassad som utrotningshotad. Det ryktades att EU skulle ha varit redo att tillåta fortsatt småskalig jakt på vikval - som det dessutom finns en inhemsk tradition att konsumera - mot ett totalstopp för jakt på sillval.

Kristján Loftsson äger Hvalur. Bolaget är tyngt av förluster, men som storägare i fiskejätten HB Grandi kan han låta en del av vinsterna från fisket täcka förlusterna från valfångsten. En fortsatt jakt på val var så länge som EU-frågan stod på dagordningen en nagel i ögat på unionen. Många betraktade som en privat kampanj mot medlemskap.

Kristján Loftsson säger till Vísir att han inte upplevt några konsekvenser av valfångsten. Han hävdar att det bara är fåtaliga miljöorganisationer som protesterar - och att de gör det för att de inte förstår jakten men måste glädja sina finansiärer:

"Jag kan inte se att detta någonstans skulle ha skadat oss direkt. Du kommer alltid att få se incidenter och naturvårdssinnade. Vad är detta för människor? Har du studerat det? Jag har studerat det mycket noga. Detta är bara grupper som drivs av några få parter och som hålls igång av journalister och medier."

Nu tycks det dock som att utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson tagit intryck av det internationella motståndet - i synnerhet från USA. Han säger i Skessuhorn att Island vid flera tillfällen stängts ute från konferenser där havsfrågor varit på dagordningen. Skälet har varit valfångsten. Därför anser han att Island bör överväga att minska jaktens omfattning:

"Vi ska inte mer än någon annan ge bort rätten att utnyttja denna naturtillgång. Men det är en fråga som bör tas i övervägande hos oss om vi inte ska gå Internationella valfångstkommissionen till mötes genom att varje år fånga färre valar än vi gör nu."

Regeringens hållning är att valskådning och valfångst är två näringsgrenar som kan existera sida vid sida. Dispyterna mellan företrädare för turistnäringen och fångstmännen är dock många. Elín Hirst, alltingsledamot för Självständighetspartiet, tar på Facebook ställning för valskådning:

"Enormt viktig näringsgren för de isländska nationalräkenskaperna. Mycket viktigare än valfångst som hämmar oss. Därför är det nödvändigt att ta detta i beaktning."

Partikamraten Jón Gunnarsson, ordförande för alltingets näringsnämnd, håller inte med Elín Hirst. Han skriver i en kommentar att påståendena om att valfångsten skulle förstöra för Island saknar grund. Jón Gunnarsson hävdar att både valfångst och valskådning är näringsgrenar som just nu blomstrar:

"En majoritet av restaurangerna har valkött på menyn och i allmänhet tillhör detta de populäraste rätterna. Det är viktigt att hålla ordning på fakta i alla debatter."

Sigríður Ásthildur Andersen, som även hon representerar Självständighetspartiet i alltinget, tar också strid med Elín Hirst. Hon skriver i ett inlägg på Facebook att Island inte kan backa för påtryckningar som enligt henne sker på felaktig grund:

"Var ska det egentligen sluta om vi fråntar människor inom vissa näringsgrenar själva näringsfriheten med argument om att andra näringsgrenar möjligtvis ger mer till nationalräkenskaperna eller på grund av att några utlänningar har vanföreställningar om näringsgrenen? Näringsfrihet är inget som människor räknar ut i Excel utan en mänsklig rättighet."

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Þingvellirs vattendrag rensas från besökarnas småpengar

Vattendragen vid Þingvellir har rensats från småpengar. Men en del av mynten i Drekkingarhylur får vara kvar eftersom djupet och strömmarna gör området farligt. I årtionden har turister kastat pengar i åar i nationalparken. Nu vill parkvärdarna få stopp på beteendet - inte minst för att en plats som Drekkingarhylur historiskt varit allt annat än en önskebrunn.

Där älven Öxará faller vid Almannagjá ligger Drekkingarhylur, en av nationalparken Þingvellirs märkligaste platser. Här avrättades genom åren arton kvinnor för att ha brutit mot kyskhetslöften. Den sista kvinnan kastades i vattnet för att drunkna år 1749.

Under de århundraden som Þingvellir fungerade som en plats för rättskipning var drunkning det straff som i allmänhet drabbade kvinnor. Män kunde brännas, hängas eller halshuggas.

I år väntas omkring en miljon besökare till Þingvellir. Drekkingarhylur har liksom flera andra platser i området, som Nikulásargjá - som också kallas Peningagjá - och Flosagjá, under de senaste årtiondena förvandlats till något av önskebrunnar. Mängder av gäster har kastat en slant i något av vattendragen.

Historiskt sett handlar det alltså om allt annat än önskebrunnar. Trots att det på flera platser i området finns skyltar som uppmanar besökare att inte kasta mynt i vattnet är det ändå många som väljer Þingvellir för en önskan. Traditionen säger annars att den som slänger en peng i en önskebrunn samtidigt ska önska sig något - och att denna önskan ska gå i uppfyllelse.

Nu har parkvärdarna rensat många av vattendragen vid Þingvellir från mynt. Just Drekkingarhylur har dock inte rensats helt och hållet. Parkvärden Guðrún Kristinsdóttir säger i Fréttablaðið att djupet och de starka strömmarna gör det för riskabelt att hämta upp alla pengar från botten:

"Det är mot vår vilja som människor kastar pengar överallt. Att kasta i Drekkingarhylur är i högsta grad en motsägelse sett till Drekkingarhylurs roll i vår historia. Att göra den till något slags önskebrunn. ... Människor kallar Peningagjá i Þingvellir för en önskebrunn, vilket bara är fånigt. Önskebrunnar har aldrig funnits på Island även om de har existerat i europeiska folksagor."

Besökarnas slantar förvaras nu på parkvärdarnas kontor. Guðrún Kristinsdóttir säger i Fréttablaðið att pengarna trots allt kommer att göra nytta - om än inte för de gäster som kastade mynten i vattnet:

"Nästa gång jag reser till utlandet så tar jag detta med mig och lägger detta i insamlingskuvertet hos Icelandair. Vi kan inte med att kasta detta."

Icelandair samlar under alla flygningar in bidrag i alla tänkbara valutor till en fond där barn med speciella behov kan få en semesterresa tillsammans med sina familjer.

Här kan du läsa mer om hur turisternas stenrösen vid Þingvellir rensats bort.

Dagens citat

"The capital city of the 'Land of Fire and Ice' boasts a unique beauty unlike any other place in the world. With a skyline dominated by the Hallgrímskirkja, a volcanic mountain range named Esjan, and the dark blue waters of the harbor, Reykjavik should not be missed by the adventurous traveler seeking to get to know one of the most picturesque nations in the world."

Ben Rissler i Huffington Post om tolv timmar i Reykjavík.

Jón Gnarr som den självgode manlige ledaren

Komikern Jón Gnarr har ofta talat om sin motvilja för en typ av självgoda män som dominerar både isländsk politik och näringsliv. Till och med hävdade han att den var ett av skälen till att han inte kandiderar i det kommande presidentvalet. I en ny kampanj för Jafnréttisstofa, som bland annat följer upp lagen om kvotering i bolags- och pensionsfondsstyrelser, spelar han själv rollen som den självgoda ledaren.

Reykjavík förbjuder stora turistbussar i centrum

Illustration: Dagur B. Eggertsson/
Reykjavíkurborg

Snart är det slutåkt för stora turistbussar i Reykjavíks centrum. Bara mindre bussar får fortsätta att köra på de trånga gatorna i stadskärnan. I stället hänvisas de stora bussarna till tio på- och avstigningsplatser. Därifrån får resenärerna på egen hand ta sig till sina hotell. Förbudet införs på kommunens initiativ och blir verklighet så snart det godkänts av polisen.

De trånga gatorna i Reykjavíks centrum är allt annat än anpassade för stora turistbussar. Därför hämtas passagerare sedan länge ofta upp av mindre bussar för transport till en samlingsplats där en större buss tar vid. Så fungerar exempelvis flygbussarna, som utgår från busstationen BSÍ eller Lækjartorg men hämtar och lämnar resenärer vid de flesta av stadens hotell.

Reykjavíks kommun har tidigare kommit överens med bussbolagen om att minska trafiken med stora bussar i centrum. Dagur B. Eggertsson, Reykjavíks socialdemokratiska borgmästare, anser dock inte att tillräckligt många turistbussar har försvunnit från stadskärnan.

Mellan den 15 maj och 15 september är flera gator i staden - bland annat delar av shoppinggatorna Laugavegur och Skólavörðustígur - reserverade för gång- och cykeltrafik. De bussar som påverkas av fordonsförbudet får i stället hämta och lämna passagerare vid speciella på- och avstigningsplatser. Det är detta system som nu utvidgas.

På Instagram publicerar Dagur B. Eggertsson en bild på tio föreslagna på- och avstigningsplatser. Alla bussar längre än åtta meter måste använda sig av platserna. Mindre bussar får även i fortsättningen köra på smågatorna i centrum.

Förbudet mot stora turistbussar införs av flera skäl. Dels stoppar bussarna trafiken eftersom det kan vara svårt eller omöjligt att passera dem på de smala gatorna medan de hämtar och lämnar passagerare, dels klagar många Reykjavíkbor som bor granne med hotellen på avgaser och oväsen under stora delar av dygnet.

Initiativet kommer alltså från kommunfullmäktige. Förbudet införs så snart det godkänts av polisen. Godkännandet är nödvändigt eftersom det är polisen som ansvarar för den kommunala ordningsstadgan. Godkännandet ses mest som en formalitet - och det är därför troligt att förbudet blir verklighet inom de närmaste veckorna.

Dagur B. Eggertsson skriver i sitt veckobrev att turismen är positiv för Reykjavík. Den ger kommunen intäkter samtidigt som den bidrar till att utöka utbudet av service och tjänster. Samtidigt anser han att det är viktigt att begränsa trafiken i centrum:

"Jag minns när det inte fanns en själ på Laugavegur, särskilt när det regnade. Nu är den knökfull av folk oavsett hur vädret är. Med turismen gror också ökad service, fler butiker, fler kaféer och restauranger, så vi kan njuta av fördelar som inte är självklara i en större stad än Reykjavík. Samtidigt behöver vi få grepp om utvecklingen och styra den. Ett förbud mot stora turistbussar i centrum kommer förhoppningsvis att träda i kraft snart, och jag har ett möte med huvudstadsregionens polischef om den saken i nästa vecka."

De föreslagna på- och avstigningsplatserna finns bland annat vid Harpa, Ingólfstorg, Arnarhóll, Hallgrímskirkja och rådhuset.