torsdag 23 juli 2015

Þingvellirs vattendrag rensas från besökarnas småpengar

Vattendragen vid Þingvellir har rensats från småpengar. Men en del av mynten i Drekkingarhylur får vara kvar eftersom djupet och strömmarna gör området farligt. I årtionden har turister kastat pengar i åar i nationalparken. Nu vill parkvärdarna få stopp på beteendet - inte minst för att en plats som Drekkingarhylur historiskt varit allt annat än en önskebrunn.

Där älven Öxará faller vid Almannagjá ligger Drekkingarhylur, en av nationalparken Þingvellirs märkligaste platser. Här avrättades genom åren arton kvinnor för att ha brutit mot kyskhetslöften. Den sista kvinnan kastades i vattnet för att drunkna år 1749.

Under de århundraden som Þingvellir fungerade som en plats för rättskipning var drunkning det straff som i allmänhet drabbade kvinnor. Män kunde brännas, hängas eller halshuggas.

I år väntas omkring en miljon besökare till Þingvellir. Drekkingarhylur har liksom flera andra platser i området, som Nikulásargjá - som också kallas Peningagjá - och Flosagjá, under de senaste årtiondena förvandlats till något av önskebrunnar. Mängder av gäster har kastat en slant i något av vattendragen.

Historiskt sett handlar det alltså om allt annat än önskebrunnar. Trots att det på flera platser i området finns skyltar som uppmanar besökare att inte kasta mynt i vattnet är det ändå många som väljer Þingvellir för en önskan. Traditionen säger annars att den som slänger en peng i en önskebrunn samtidigt ska önska sig något - och att denna önskan ska gå i uppfyllelse.

Nu har parkvärdarna rensat många av vattendragen vid Þingvellir från mynt. Just Drekkingarhylur har dock inte rensats helt och hållet. Parkvärden Guðrún Kristinsdóttir säger i Fréttablaðið att djupet och de starka strömmarna gör det för riskabelt att hämta upp alla pengar från botten:
"Det är mot vår vilja som människor kastar pengar överallt. Att kasta i Drekkingarhylur är i högsta grad en motsägelse sett till Drekkingarhylurs roll i vår historia. Att göra den till något slags önskebrunn. ... Människor kallar Peningagjá i Þingvellir för en önskebrunn, vilket bara är fånigt. Önskebrunnar har aldrig funnits på Island även om de har existerat i europeiska folksagor."
Besökarnas slantar förvaras nu på parkvärdarnas kontor. Guðrún Kristinsdóttir säger i Fréttablaðið att pengarna trots allt kommer att göra nytta - om än inte för de gäster som kastade mynten i vattnet:
"Nästa gång jag reser till utlandet så tar jag detta med mig och lägger detta i insamlingskuvertet hos Icelandair. Vi kan inte med att kasta detta."
Icelandair samlar under alla flygningar in bidrag i alla tänkbara valutor till en fond där barn med speciella behov kan få en semesterresa tillsammans med sina familjer.

Här kan du läsa mer om hur turisternas stenrösen vid Þingvellir rensats bort.