Vilsen lunnefågelunge släpps fri vid Grótta

Att vilsna lunnefågelungar dök upp i Reykjavíkområdet var länge inte något ovanligt. När de lämnar boet är det inte ovanligt att de av misstag sätter kurs mot stadens ljus i stället för mot havet. Men de senaste årens magra återväxt har gjort att få ungar har dykt upp på platser där de behöver hjälp för att hitta till Atlanten.

I år ser det ut som att fler ungar födda på öarna i Faxaflói har överlevt sommaren. Men det krävs många somrar med normal återväxt för att det akuta hotet mot lunnefågeln ska vara historia.

Nyligen hittade sjuårige Guðjón Þorri Hauksson en vilsen unge vid Grandi i Reykjavík. Efter att - som traditionen bär - ha tagit hand om fågeln under natten släpptes den dagen därpå vid Grótta på Seltjarnarnes. Ovan kan du se hur det gick till.

Här kan du läsa mer om hotet mot lunnefågeln.

Inget roterande ledarskap inom Ljus framtid

Guðmundur Steingrímsson drar tillbaka förslaget om ett roterande ledarskap inom Ljus framtid. Eftersom partiets tre toppnamn ändå avgår i samband med årsmötet nästa vecka anser han inte att förslaget behöver genomföras nu. Hittills har två personer meddelat att de vill leda partiet: Óttarr Proppé och Guðlaug Kristjánsdóttir.

På lördag väljer Ljus framtid en ny ledning vid partiets årsmöte. Såväl partiledaren Guðmundur Steingrímsson som gruppledaren Róbert Marshall avgår efter intern kritik mot deras sätt att leda partiet. Även styrelseordföranden Margrét Marteinsdóttir, som valdes sedan grundaren Heiða Kristín Helgadóttir hoppat av, avgår vid årsmötet.

Sedan tidigare har Guðlaug Kristjánsdóttir, kommunpolitiker i Hafnarfjörður, meddelat att hon kandiderar till uppdraget som ordförande. Nu aviserar även alltingsledamoten Óttarr Proppé att han vill bli ny partiledare. I ett inlägg på Twitter skriver Óttarr Proppé att han engagerat sig politiskt för att göra nytta, och för att han tror att han kan göra det som ordförande:

"Jag har en orubblig tro på vår agenda. Det finns ett behov och en efterfrågan efter en politisk kraft som är liberal, grön och värnar mänskliga rättigheter. Ljus framtid lägger vikt vid politisk reformation och har en bestämd vision av långtidstänkande och att allmänna intressen ska gå före särintressen. Jag vill göra mitt i denna kamp."

Därmed blir det åtminstone två personer som kandiderar till uppdraget som Guðmundur Steingrímssons efterträdare. En annan tänkbar kandidat är alltingsledamoten Brynhildur Pétursdóttir - som bland annat har stöd av Heiða Kristín Helgadóttir.

Till posten som styrelseordförande finns det enligt ett pressmeddelande i dagsläget fyra kandidater: Guðlaug Kristjánsdóttir, Karólína Helga Símonardóttir, Matthías Freyr Matthíasson och Preben Pétursson. Tidsfristen för att ställa upp löper ut först vid årsmötets början.

Samtidigt står det klart att Guðmundur Steingrímsson drar tillbaka förslaget om ett roterande ledarskap. Förslaget var hans svar på kritiken mot hans eget ledarskap. Tanken var att uppdragen som ordförande, styrelseordförande och gruppledare skulle rotera mellan partiföreträdare. Eftersom Ljus framtid nu får en ny ledartrio anser han att det i dagsläget inte finns någon poäng med förslaget.

Guðmundur Steingrímsson vill dock fortfarande se ett roterande ledarskap inom partiet. I stället vill han att en nämnd ska se över stadgarna inför nästa års årsmöte. Guðmundur Steingrímsson vill alltså 2016 införa ett system där olika företrädare alternerar mellan förtroendeuppdragen.

Här kan du läsa mer om krisen inom Ljus framtid.

Politiker och medborgare vill Island tar emot fler flyktingar

Att ta emot 50 kvotflyktingar inom de närmaste två åren är alldeles för lite. Nu växer opinionen både i och utanför alltinget med krav på att Island ger fler flyktingar från Syrien en fristad. Flera av landets största kommuner har också gått ut och erbjudit sig att ta emot människor i nöd. Från regeringen är signalerna att Island kommer att ta emot fler än 50 flyktingar - men hur många det blir är oklart.

Den senaste tiden har tusentals människor omkommit ombord båtar på väg från Nordafrika till Europa. Både EU och FN:s flyktingorgan UNHCR har uppmanat länder som kan att ge flyktingar en fristad. Island har tidigare lovat att ta emot totalt 50 kvotflyktingar under 2015 och 2016. Nu ser det ut som att den siffran kan bli betydligt högre.

Uppmaningarna om att ta emot fler flyktingar kommer från olika politiska håll. Ljus framtid skriver på Facebook att Island har en moralisk skyldighet att hjälpa människor i nöd. Därför bör regeringen välkomna fler flyktingar än vad som redan gjorts.

Elín Hirst, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att en rimlig siffra vore den tiofaldiga, alltså att Island tar emot 500 flyktingar. Dagens nivå får henne att skämmas. Socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir skriver på Twitter att Island måste öppna famnen för fler människor på flykt.

Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir har begärt ett möte om utökat flyktingmottagande i alltingets allmänna nämnd. Unnur Brá Konráðsdóttir, självständighetspartist och nämndens ordförande, säger till RÚV att frågan ska diskuteras och att Island kan ge fler än 50 flyktingar en fristad.

Alltinget återsamlas först i nästa vecka. Men socialdemokraten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir har redan mejlat ett nytt förslag till flyktingpolitik till samtliga alltingsledamöter. Hittills har samtliga socialdemokrater, Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir och Ljus framtids Páll Valur Björnsson ställt sig bakom förslaget.

I stället för 50 kvotflyktingar på två år vill Sigríður Ingibjörg Ingadóttir ta emot 500 kvotflyktingar på tre år. De första 100 personerna ska ges en fristad redan i år. Därefter följer ytterligare 200 personer under 2016 och lika många under 2017. Mottagandet ska ske i samarbete med UNHCR och fokusera på flyktingar från Syrien. Som tidigare vill Island i första hand ta emot särskilt utsatta grupper, exempelvis homosexuella eller ensamstående kvinnor med barn.

Vidare föreslår Sigríður Ingibjörg Ingadóttir att en långsiktig politik för flyktingmottagande ska vara på plats 2018. Island ska då ta emot flyktingar med hänsyn till vad ekonomin och invånarantalet tillåter.

Frågan hamnar enligt Morgunblaðið på regeringens bord redan i morgon. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tänker vid tisdagens regeringssammanträde föreslå att en särskild arbetsgrupp bildas med målet att undersöka hur Island bäst kan hjälpa nödställda i Medelhavsområdet.

Socialminister Eygló Harðardóttir är för ett utökat flyktingmottagande, men hon vill inte nämna hur många som kan få en fristad på Island. I en intervju i Bylgjan säger hon att kritiken om att mottagandet kostar inte ser frågan som en helhet. Flyktingar som får ett gott mottagande blir snart medborgare som arbetar och betalar skatt. Det finns därför inga samhällsekonomiska skäl att inte undsätta människor som flyr från krig och förföljelse:

"För att detta ska gå bra så behöver vi hjälp. Det finns människor på Island nu som har fått flyktingstatus och behöver hjälp. Jag uppmanar människor att kontakta välfärdsdepartementet och Röda korset och fråga vad de kan göra för att hjälpa till. Folk behöver få jobb, bostad, kläder och till exempel hjälp med att lära sig hur banksystemet fungerar."

Eygló Harðardóttirs efterlysning fick direkt svar genom en grupp på Facebook. Där erbjuder tusentals islänningar bostäder, kläder, leksaker, husgeråd, möbler, pengar till flygbiljetter och ekonomiskt stöd till flyktingar. Andra erbjuder sig att undervisa i isländska, att på fritiden stå till tjänst med sjukvård och att ställa upp som kontaktpersoner. Där finns även exempelvis författaren Auður Jónsdóttir som vill skriva en barnbok där intäkterna går till flyktingmottagande, artisten Hafdís Huld, kändiskocken Hrefna Rósa Sætran, författaren Guðrún Eva Mínervudóttir och flera kommunpolitiker.

På Facebook finns också ett upprop om en nationell överenskommelse där alla bidrar till att ta emot flyktingar genom att ge hjälp och stöd på det sätt som är mest lämpligt. En sida på Facebook där regeringen uppmanas att i stället för 50 ta emot 5 000 flyktingar har gillats över 8 000 gånger.

Men så många lär det knappast bli. Finansminister Bjarni Benediktsson säger till Vísir att Island kan och bör göra mer än i dag. Inte heller han vill nämna något antal, men han anser att 1 600 personer om året - vilket proportionellt skulle innebära ett lika stort flyktingmottagande som i Sverige - är en orealistisk siffra.

Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det som just nu sker runt Medelhavet är en humanitär katastrof utan motstycke. Tillsammans med övriga Europa anser han att Island har ett ansvar att hjälpa till att lösa situationen och att minska det mänskliga lidandet:

"Ett av det som en behöver ha i åtanke i detta sammanhang är att denna ström av flyktingar kan pågå mycket länge, till och med i flera år. Den löses inte genom att vi kommer fram till en slutsats om en siffra efter helgen. Jag tänker inte nämna någon siffra. Vi behöver betänka detta i ett bredare sammanhang än så. Huvudsaken är att människor inser i vilken hemsk situation dessa människor och familjer befinner sig. Vi tar detta på allvar och frågar oss nu vad vi kan göra för att delta i problemets lösning."

Redan har flera av landets största kommuner sagt sig vilja ta emot flyktingar. Där finns bland annat Akureyri, Reykjavík, Hafnarfjörður, Akranes och Garðabær. I Kópavogur och Fjarðabyggð kommer frågan att diskuteras.

Björn Teitsson, informationsansvarig för Röda korset, anser däremot inte att 1 600 personer skulle vara ett orealistiskt antal. Han säger i Morgunblaðið att det vore utmärkt att ha Sverige som en måttstock för flyktingmottagandet:

"Islänningar har varit återhållsamma när det gäller att ta emot flyktingar. Jag vet dock inte varför det är så. Allmänt har erfarenheten varit god av de flyktingar som vi har tagit emot. Ända sedan vi tog emot ungrare år 1956. ... I detta ögonblick står vi inför det största flyktingproblemet i människans historia. Det har inte varit så stora människorörelser sedan senaste kriget, och vi måste fråga oss om vi vill återupprepa erfarenheten från då - när vi kunde välkomnat judar hit men inte gjorde det. Jag tvivlar på att islänningar vill se sig själva i ögonen vid något sådant, att ha haft möjlighet att ha haft en positiv inverkan på historien men kasta den ifrån sig."

Inte minst i kommentarsfält och sociala medier finns det också ett uttalat motstånd mot ett utökat flyktingmottagande. Ett argument som ofta förekommer i debatten är att det inte är rätt att ta emot flyktingar så länge som det finns islänningar som har det svårt att få pengarna att räcka till mat och hyra.

Jovana Schally och hennes familj kom 1996 till Island efter att ha flytt kriget på Balkan. Familjen fick då en bostad i Ísafjörður. Hon skriver på Facebook att dagens debatt gör henne ledsen. Island har råd att ta emot personer som flyr för sina liv:

"År 1996 kom vi så genom Röda korset till Ísafjörður som flyktingar, tillsammans med ytterligare några familjer. Vi blev mottagna av de mest underbara människor som jag har fått lära känna i mitt liv, människor som tog emot oss som en del av sin familj, människor som vi systrar kunde kalla mormor och morfar, morbröder och fastrar, människor som min pappa kunde kalla sina föräldrar, bröder, systrar och så vidare. Familjen kommer att vara dem evigt tacksam. Det som jag ville säga med min text är att ur dessa flyktinggrupper som kommer till Island under dessa år går det att hitta blivande läkare, lärare, psykologer, jurister, socionomer, politiker och det går att räkna betydligt längre än så. Jag har nu följt denna debatt i några dagar och att se vad människor häver ur sig gör mig verkligen ledsen. Att hjälpa människor från andra länder betyder inte att vi inte kan hjälpa vårt folk. Vi kan göra både och. Det är nämligen poängen."

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Dagens citat

"Som det är med all annan verksamhet växlar det mellan solsken och regnskurar. Debatten i samhället om biluthyrare är lite på guldfebernivå. Det går inte att förneka att det är stora intäkter i biluthyrningsverksamhet, men kostnaden är också mycket stor. Vi har drabbats av några dåliga motgångar i sommar, till exempel har vi förlorat fem helt förstörda husbilar i år, men de senaste sex åren innan har vi inte förlorat en enda. Så är det alltid svårt när turister dränker dyra jeepar eller småjeepar i älvar, spärrar sina kreditkort, försvinner ur landet och vi blir sittande med skador som går på miljoner. Sådana händelser inträffar tyvärr varje år."

Margeir Vilhjálmsson, vd för biluthyraren Geysir, i Víkurfréttir om årets sommar.

Dagens bonuscitat

"Det är bra med turister. Det är ingen tvekan om det. Detta är en fråga om att ha motsvarande utrymme för vanligt folk att till exempel köpa sig en kopp kaffe, spela musik och skejta. Detta handlar om att vanligt folk ska kunna bo i stadskulturens hjärta utan att de ska användas som mjölkkor. Detta är människorna som skapar vår kultur som turisterna vill besöka. Det är nära att Reykjavík förändras från Top ten destinations you have to see before you die till Top ten destinations to avoid because it's crowded with tourists."

Ásta Helgadóttir, tillträdande alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Kvennablaðið om turismens utveckling och Air Bnbs utbredning i Reykjavík - läs mer här.

Översvämning i Árneshreppur och Siglufjörður efter skyfall

I Siglufjörður har flera vägar förstörts efter jordskred och översvämningar. I fyrtiotalet hus har decimeterdjupt vatten trängt in. Vägen mellan Siglufjörður och Fljót är fortfarande avstängd efter jordskred. I Árneshreppur sköljdes kommunens första asfalterade vägsträcka bort av hällregnet. Flera jordskred isolerade invånarna från omvärlden när den enda vägen till Árneshreppur spärrades av.

Efter en redan blöt och kall sommar drabbades delar av norra Island under torsdagen av ett skyfall. Regnet fortsatte ända in på lördagen. I Litla-Ávík i Árneshreppur föll enligt Litlihjalli 96,5 millimeter nederbörd inom loppet av ett dygn.

Den enda vägen till Árneshreppur, väg 643, spärrades av efter en lång rad jordskred. Vattenmassorna spolade på flera ställen bort delar av eller hela vägbanan. Nyligen fick kommunen knappt två kilometer asfalterad väg - den första i Árneshreppurs historia. I Norðurfjörður sköljdes asfalten bort bara fem dagar efter att den lagts sedan en å förstört körbanan.

I samband med att vägen stängdes av isolerades också kommuninvånarna från omvärlden. Ett stort antal jordskred gjorde dessutom att det inte var möjligt att ta sig mellan olika platser i Árneshreppur. Litlihjalli berättar att kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir blev kvar i Trékyllisvík i tre dygn eftersom vägen hem från kommunkontoret i Norðurfjörður till Djúpavík var oframkomlig.

Vägen till Árneshreppur öppnades på nytt i går eftermiddag. Vegagerðin manar alla bilister till försiktighet eftersom vägen är extremt blöt och det finns risk för nya jordskred.

I Siglufjörður översvämmades ett fyrtiotal fastigheter av vattenmassorna. Flera gator inne i staden har förstörts. Jordskred har fallit både inne i Siglufjörður och längs väg 76 mot Fljót. Den sträckan är fortfarande avstängd. Det kommer sannolikt att ta flera dagar att öppna den. Tunneln vid Strákar uppges vara särskilt drabbad.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson besökte Siglufjörður i går eftermiddag. Han har sammankallat en samrådsgrupp som enligt ett pressmeddelande bland annat ska undersöka omfattningen av skadorna. Sannolikt handlar det om flera hundra miljoner isländska kronor.

Ovan kan du se ett inslag om översvämningarna i Siglufjörður. Här, här, här och här finns fler bilder från Siglufjörður. Här, här och här finns bilder från skyfallet i Árneshreppur.

Skyrkriget kommer till Finland - MS tar Arla till domstol

I morgon vänder sig Mjólkursamsalan, MS, till domstol i Helsingfors för att stoppa Arlas försäljning av skyr i landet. Försäljningskriget mellan de två mejerierna trappas därmed upp ytterligare. I höst lanserar MS skyr i både Storbritannien och Irland. Samtidigt kan det isländska mejeriet vara på väg att förlora varumärkesskyddet i både Sverige och Finland.

Under året har Arla lanserat skyr i flera europeiska länder, bland annat Storbritannien och Tyskland. Försäljningen sker utan samarbete med något isländskt mejeri. Det har fått den isländska mejerijätten Mjólkursamsalan, MS, att rasa - inte minst eftersom Arla flitigt använt sig av Island i marknadsföringen.

Nu trappas alltså kriget mellan de två mejerierna upp ytterligare. I Finland säljs 5 000 ton skyr om året. Hittills har MS varit ensamt på marknaden med skyr tillverkad på Island eller på licens i Danmark. Men nu ger sig Arla in på den finska marknaden med fyra smaker: blåbär, honung, jordgubb och hallon och granatäpple.

MS har sedan tidigare registrerat varumärket skyr i Finland. Registreringen har dock utmanats. Arla inväntar inte något avgörande från myndigheterna, utan börjar direkt konkurrera med MS. Därför tänker MS enligt Morgunblaðið i morgon vända sig till domstol i Helsingfors med krav på ett föreläggande som stoppar Arlas försäljning.

Kriget mellan de två mejerierna gäller inte bara den finska marknaden. I fortsättningen kommer all skyr som MS säljer i Finland att tillverkas i Danmark. Den exportkvot som mejeriet tidigare använt till Finland kommer i höst i stället att användas till Irland och Storbritannien, där försäljningen påbörjas i september respektive oktober. Sedan i våras finns redan Arla på den brittiska marknaden.

Även i Sverige har MS varumärkesskydd av ordet skyr utmanats. Patent- och registreringsverket rev upp det tidigare skyddet sedan beslutet överklagats av Skånemejerier. Frågan väntar nu på avgörande i Patentbesvärsrätten.

MS och dess svenska samarbetspartner Kavli har dock små förutsättningar att vinna. Hittills har Kavlis argumentation varit allt annat än övertygande och bestått av såväl osakligheter som rena osanningar.

Huvudargumentet mot ett varumärkesskydd är från Skånemejeriers sida att ordet skyr är etablerat i svenskan sedan flera hundra år tillbaka. Det förekommer exempelvis i Svenska Akademiens ordbok och Gotländsk ordbok. Just på Gotland har skyr tillverkats kontinuerligt i vissa hem åtminstone sedan 1800-talet. Ordet är också vanligt förekommande i gutamålet.

Här kan du läsa mer om skyrkriget.

Dagens citat

"Jag skickade naturligtvis in det när Jón Gnarr var borgmästare, och jag medger att jag hoppades att det kanske skulle ha inverkan. ... Efter vad jag hört verkar det vara en allmän glädje över detta hos människor. De som är mer konservativa tänker kanske på Sturlungatiden där namnet naturligtvis förekommer, Svarthöfði Dufgusson. Jag och min svåger tänkte visserligen dock på Star Wars. Vi är inte så finkulturella."

Óli Gneisti Sóleyjarson, som lade fram medborgarförslaget om att Svarthöfði - det isländska namnet på Darth Vader - skulle få en egen gata i Reykjavík, i Vísir om bakgrunden till förslaget - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag anser att vi är kvar lite i gamla tider. Jag tror att det delvis beror på att partiet oavbrutet var vid makten i så lång tid. ... Det är dags att vända sig mot ekonomins nya pelare. Nu har vi skapat ett så starkt ekonomiskt system och utvecklat utbildningssystem och ett i själva verket kraftfullt samhälle att vårt nästa stora steg borde vara in på nya områden. Värdeskapande inom nya områden som har obegränsade möjligheter att växa. Självständighetspartiet behöver ta detta steg tillsammans med folket. Jag vill se att vi är mer inflytelserika i debatten på dessa områden. Island kan inte bara handla om fisk och aluminium, även om det är viktiga saker."

Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, i DV om partiets utveckling.

Reykjavík stoppar gratisbad i Nauthólsvík

Nästa sommar blir det inte längre gratis att ta ett dopp i havsbadet i Nauthólsvík. Alla som använder omklädningsrummen kommer att få betala en avgift. Men den som byter om på egen hand kommer fortfarande att slippa betala. Det är innebörden i ett beslut klubbat av idrotts- och fritidsnämnden i Reykjavíks kommun.

Havsbadet i Nauthólsvík är Reykjavíks näst populäraste badplats efter Laugardalslaug. Varje år besöks Nauthólsvík av omkring en halv miljon gäster. Under vackra sommardagar kan badet ha upp till 5 000 besökare på en enda dag.

I Nauthólsvík finns en 38-gradig sittbassäng och en sandstrand där havsvattnet värms upp av spillvatten till badvänlig temperatur. Kommunen har också byggt omklädningsrum och ångbastu i Nauthólsvík.

I dag är Nauthólsvík gratis under sommaren, men under höst, vår och vinter kostar det 500 isländska kronor att använda omklädningsrummen. Nu tänker kommunen börja ta betalt även under sommaren. Bakom beslutet står en enig idrotts- och fritidsnämnd.

Anledningen till att kommunen anser sig behöva ta ut en avgift är den ökande tillströmningen av besökare. Fler gäster betyder högre kostnader för städning och underhåll.

Huvudspåret är att sommargästerna ska börja betala för att använda omklädningsrummen. Den som däremot byter om på annat sätt ska även i framtiden kunna bada gratis. Men områdeschefen har av nämnden fått i uppdrag att ta fram flera förslag på modeller för inträdesavgifter. Exakt hur systemet kommer att utformas är alltså inte klart.

Här kan du läsa mer om Nauthólsvík.

Majoritet islänningar vill att sexköpare ska straffas

En majoritet av islänningarna vill att det ska vara straffbart att köpa sex. Betydligt färre vill att det också ska vara olagligt att sälja sex. I bägge fallen förespråkar kvinnor oftare än män att prostitution ska vara kriminellt. Det visar enligt Fréttablaðið en opinionsundersökning utförd av Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands.

Sedan Island 2009 införde förbud mot sexköp har drygt 80 personer - samtliga män - åtalats för brottet. Maxstraffet för sexköp är ett års fängelse, men hittills har bara böter utdömts. Att sälja sex är däremot fortfarande tillåtet. Precis som med den svenska sexköpslagen är tanken att inte straffa personer som tvingas till prostitution, utan att i stället kriminalisera köparna.

Det är en linje som en majoritet av islänningarna står bakom. Hela 58 procent anser att det ska vara straffbart att köpa sex. Bara 24 procent tycker att sexköp ska vara tillåtet medan 18 procent inte har någon uppfattning i frågan.

Skillnaderna mellan män och kvinnor är avsevärda. Bland kvinnor säger 78 procent att det ska vara olagligt att köpa sex. Samma åsikt har bara 39 procent av männen.

När det gäller att sälja sex är stödet för en kriminalisering svagare. Här vill 38 procent att försäljning av sexuella tjänster ska vara olagligt medan 35 procent anser att det bör vara lagligt. Resterande 28 procent är varken för eller emot en kriminalisering.

Hela 46 procent av kvinnorna vill att det ska vara straffbart att sälja sex. Bara 30 procent av männen instämmer i att det bör vara olagligt.

Här kan du läsa mer om den isländska sexköpslagen.

Dagens citat

"Det var Jón Gnarr, vars spjuverier jag hade blivit van vid. Han sade att han hade bestämt sig för att grunda ett politiskt parti och ställa upp i kommunalvalet. Partiet skulle heta Bästa partiet och frågade om jag ville vara med. Precis som alla andra så undrade jag efter kraschen och köksredskapsrevolutionen vad i helvete det var som hade hänt. Varför man inte gjorde något för att förhindra detta. Och så tänkte jag att det inte kunde bli värre om vi kunde ha inverkan på debatten eller något."

Óttarr Proppé, alltingsledamot för Ljus framtid och tidigare fullmäktigeledamot för Bästa partiet i Reykjavík, berättar i Fréttablaðið om hur hans politiska karriär började med ett telefonsamtal från Jón Gnarr.

Årets första riktiga norrsken över södra Island

Årets första riktiga norrsken kunde i går beskådas över södra Island. Norrskenet var så starkt att det till och med sågs från centrala Reykjavík. Ovan kan du se en film inspelad i går kväll och här kan du se en film inspelad vid Hótel Rangá mellan Hella och Hvolsvöllur på sydkusten.

Nu får Harriet Cardew sitt pass - och sitt namn

Harriet Cardew har rätt till ett pass och hon har också rätt att heta just Harriet i förnamn - trots att namnet inte är godkänt av myndigheterna. Inrikesdepartementet kör därmed över folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands. Samtidigt innebär beslutet ännu ett slag mot den isländska namnlagen.

I juni 2014 fick den då tioåriga Harriet Cardew beskedet att hon inte kunde få något pass. Skälet var att förnamnet Harriet inte godkänts av Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar om namn ska tillåtas eller inte. Eftersom hon saknade godkänt namn kallades hon Stúlka ('flicka') i folkbokföringen.

Harriet Cardews föräldrar ansökte redan 2010 om att få Harriet godkänt som förnamn. Nämnden sade dock nej eftersom stavningen inte är förenlig med isländska regler. Om de däremot hade sökt om Harríet hade de förmodligen fått ja.

Familjen Cardew vägrade dock att acceptera att dottern inte skulle få något pass. De anlitade jurister och vände sig till inrikesdepartementet. Efter över ett års väntan fastslår nu departementet att Harriet Cardew ska få sitt pass. Och hennes förnamn ska också föras in i folkbokföringen, skriver Fréttablaðið.

Harriet Cardews föräldrar Kristín och Tristan ansåg att myndighetens nekande var ett brott mot likställighetsprincipen. Den säger att alla medborgare ska behandlas lika. Men så fungerar inte den isländska namnlagen.

Den som är född på Island av föräldrar som är isländska medborgare måste ta ett godkänt namn, medan en isländsk medborgare som är född i utlandet utan problem kan flytta till Island med ett namn som inte är godkänt.

Kristín Cardew är både isländsk och amerikansk medborgare medan Tristan är brittisk medborgare. Harriet Cardews två systrar, Lilja och Belinda, föddes i Frankrike. Där hade de alltså kunnat få vilka namn som helst utan att myndigheterna hade protesterat när familjen flyttade till Island.

Men för Harriet och syskonet Duncan, som bägge är födda på Island och har en mor som är isländsk medborgare, gäller alltså andra regler.

Inrikesdepartementet gör nu en annan tolkning av lagen än Þjóðskrá Íslands. Eftersom bägge föräldrarna har utländska medborgarskap ska namnet Harriet godkännas. Departementet väljer alltså i praktiken att betrakta båda föräldrarna som utländska medborgare, Därmed försvinner också kravet på att Harriet måste bära ett godkänt förnamn.

Beslutet är inte bara ett nederlag för Þjóðskrá Íslands. Det innebär även ytterligare ett slag mot den isländska namnlagen. De senaste åren har lagen utmanats vid fyra tillfällen - tre gånger till domstol och en gång till inrikesdepartementet - och samtliga gånger har myndigheternas tolkning av lagen fått underkänt.

Just nu pågår en översyn av namnlagen, en åtgärd som enligt en opinionsundersökning beställd av inrikesdepartementet har ett brett stöd. Sex av tio islänningar vill se en liberalisering av namnlagen, medan bara två av tio motsätter sig en mer tillåtande lagstiftning.

Under hösten väntas inrikesminister Ólöf Nordal lägga fram ett förslag till ny namnlag i alltinget. Själv har hon talat om att helt och hållet slopa namnlagen, men det är inte troligt att det förslag som presenteras i parlamentet kommer att gå så långt.

Här kan du läsa mer om Harriet Cardew och här kan du läsa mer om attityder till namnlagen.

Ryssland: Island måste backa för att sanktioner ska slopas

Island måste ta första steget för att Ryssland ska slopa importförbudet mot isländska livsmedel. Om inte Island backar från sitt stöd till EU:s sanktioner finns det heller inget skäl för Ryssland att ompröva motsanktionerna. Det säger Anton Vasiliev, Rysslands ambassadör i Reykjavík, i en intervju i Viðskiptablaðið.

För två veckor sedan införde Ryssland ett importförbud mot livsmedel från Island. Handelsstoppet var Rysslands svar på Islands stöd till EU:s sanktioner. Importstoppet slår särskilt hårt mot fiskeindustrin. Företag som framför allt sålt makrill, sill och lodda till Ryssland riskerar stora intäktsbortfall.

Regeringen har inte ändrat åsikt om sanktionerna mot Ryssland. Men långt ifrån alla statsråd har varit lika tydliga i sitt fördömande av den ryska politiken som utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson. En kursändring vore därför ingen jättesensation.

Samtidigt står stora intressen på spel. Gunnar Bragi Sveinsson har kritiserat Ryssland för upprepade brott mot internationell rätt i konflikten med Ukraina och inmarschen på Krim. Eftersom även Nato står bakom EU:s sanktioner vore en isländsk reträtt en rejäl spricka i den enade fasaden mot Ryssland. Minst lika hårt som trycket är från fiskeindustrin i dag skulle sannolikt det internationella trycket bli på att hålla fast vid stödet - om regeringen skulle vackla mer än vad den redan gör.

Från ryskt håll är sanktionerna mot Island närmast ett politiskt mästerstycke. EU:s sanktioner omfattar vapenhandel samt inreseförbud och beslagtagna tillgångar för en liten grupp i samhällets toppskikt. Ryssland väljer alltså att svara med ett importstopp för livsmedel - där Island proportionellt drabbas mycket hårt.

I de ryska kalkylerna ingår säkerligen att president Ólafur Ragnar Grímsson är en uttalad EU-motståndare som är mycket mer intresserad av att odla sina vänskapsband med Vladimir Putin än med EU, att det ena regeringspartiet avskyr unionen och gärna ger den långfingret, och att fiskeindustrin alltid har haft ett avgörande inflytande över det andra regeringspartiet.

Den senaste tiden har de diplomatiska kontakterna mellan länderna varit intensiva. Det förefaller också som att Ryssland inlett något av en charmoffensiv riktad mot fiskeindustrin. Stundin kunde nyligen berätta att Vladimir Titov, Rysslands biträdande utrikesminister, varit ute på en havsfisketur i Faxaflói tillsammans med Kristján Loftsson, vd för Hvalur, och Vilhjálmur Vilhjálmsson, vd för fiskejätten HB Grandi.

Både Hvalur och HB Grandi har stora ekonomiska intressen som är avhängiga Ryssland. Ombord fartyget Winter Bay skeppar Hvalur 1 800 ton sillval till Japan - en seglats genom Nordostpassagen som är beroende av ett ryskt godkännande. Och 17 procent av HB Grandis försäljning går till den ryska marknaden som just nu är stängd.

Ombord var enligt Stundin även ambassadören Anton Vasiliev, köttexportören Erlendur G. Auðunsson och Jón Ólafur Halldórsson, vd för oljebolaget Olís. Ingen av deltagarna har velat uttala sig om vad som diskuterades under fisketuren.

Kolbeinn Árnason, som basar över fiskeindustrins branschorganisation Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, har också han träffat Anton Vasiliev. Under mötet med ambassadören ska han ha sökt svar på frågor om de ryska sanktionerna och vad som skulle kunna få Ryssland att på nytt öppna för livsmedelsimport, skriver Kjarninn.

Anton Vasiliev säger i Viðskiptablaðið att det är Island som måste ta första steget för att relationerna med Ryssland ska normaliseras. I praktiken skulle det alltså innebära att Island skulle dra tillbaka sitt stöd till EU:s sanktioner mot Ryssland:

"Det var västmakterna som gjorde första draget och tyvärr har Island beslutat att delta i de tvångsåtgärderna, och jag hoppas att detta beslut har varit en noga begrundad sak och efter lång eftertanke om möjliga konsekvenser."

Från fiskeindustrin har regeringen fått kritik just för att konsekvenserna av stödet för EU:s sanktioner inte anses ha analyserats tillräckligt. Det ryska svaret kom också som en överraskning för regeringen. Samtidigt förnekar Anton Vasiliev i Viðskiptablaðið grunderna för sanktionerna. Han hävdar att Ryssland inte deltar eller medverkar i någon krigföring i Ukraina. Och inmarschen i Krim beskriver han som en frivillig anslutning till Ryssland efter Krimbornas önskemål:

"För det första vill jag säga att Ryssland och Island har 72 år långa diplomatiska kontakter och vänskap bakom sig, och har till och med hjälpt varandra vid problem. Vi lägger stor vikt vid detta goda samarbete och anser att sett till helheten är våra relationer mycket goda. Fast vi har uträttat mycket tillsammans återstår många möjligheter. De senaste händelserna förändrar inte vår inställning. Det är viktigt att det står klart."

Här kan du läsa mer om handelskriget.

Dagens citat

"Reykjavíks särprägel är små hus, ofta klädda med korrugerad plåt, och utrymmet mellan husen. Det vill säga utöver husen själva är det bakgårdarna och hur husen är placerade mellan gatorna som ger det gamla centrumet i Reykjavík sin särskilda och tilldragande atmosfär. Men detta förstörs nu målmedvetet. Det är som om att där det finns ett mellanrum mellan hus vill människor fylla det och öka nyttjandeandelen. Bygga ända ut till tomtgränsen och som mest möjligt upp i luften, det vill säga att om alla gjorde likadant skulle bebyggelsen bestå av sammanhängande betongklumpar som nådde från den ena gatan till den andra."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver i ett blogginlägg att Reykjavíks gamla centrum hotas av alla nybyggen i modern stil.

Reykjavík på väg att uppkalla gata efter Darth Vader

Svarthöfði ser ut att bli det nya namnet på Bratthöfði i östra Reykjavík. Namnbytet klubbades i nämnden i går och frågan förs nu vidare till fullmäktige. Idén till namnbytet föddes på förslagssajten Betri Reykjavík. Svarthöfði är det isländska namnet på Darth Vader - men också namnet på en krigare under den blodiga Sturlungatiden.

När Google reste Island runt med kameraförsedda bilar var Óli Gneisti Sóleyjarson beredd. När en av streetview-fordonen körde genom Breiðholt stod han på trottoaren utklädd till Darth Vader från Star Wars - en bild som Nútíminn letat upp.

På förslagssajten Betri Reykjavík har Óli Gneisti Sóleyjarson argumenterat för att en av gatorna i den isländska huvudstaden skulle uppkallas efter Darth Vader. Förslaget fick i går klartecken från miljö- och stadsplaneringsnämnden i kommunen. Frågan går nu enligt beslutet vidare till fullmäktige.

Bratthöfði blir den gata som får byta namn till Svarthöfði. Det skriver borgmästaren Dagur B. Eggertsson på Twitter. Beskedet kan möjligen lugna generationer av isländska Monopol-spelare. Idén från Betri Reykjavík var nämligen att i stället byta namn på Bíldshöfði, en av de gator som finns med i den isländska versionen av det klassiska spelet.

Svarthöfði kommer nu att bli länken mellan Stórhöfði och Sævarhöfði. Anledningen till att Bíldshöfði inte blev valet är att där - till skillnad från Svarthöfði - finns ett antal fastigheter. För de företag som finns på gatan hade namnbytet sannolikt medfört en kostnad.

Óli Gneisti Sóleyjarson tycks inte särskilt nedslagen över det. I ett blogginlägg skriver han att han tänker vara på plats när skylten med det nya namnet avtäcks - naturligtvis utklädd till Darth Vader.

Svarthöfði är dock inte enbart ett namn som på Island förknippas med Star Wars-filmerna. Svarthöfði var namnet på en av de fyra bröderna Dufgusson, som under 1200-talets blodiga Sturlungatid var framstående krigare.

Far och son döms för stöldturné längs Islands ringväg

Med hjälp av fräcka stölder och inbrott finansierade två tjeckiska män sin semester längs ringvägen. Men den 11 augusti tog brottsturnén slut utanför Höfn när de greps av polis. Nu döms de av Héraðsdómur Vesturlands till tre månaders villkorlig dom. Männen ska också ersätta brottsoffren för vad som stulits och stå för rättegångskostnaderna.

Den 8 augusti i år utsattes Húnabúð i Blönduós för en fräck stöld. Två män - som senare skulle visa sig vara far och son från Tjeckien på färd runt Island - tog pengar ur kassan och stal den anställdas väska. Den äldre av de två, den 43-årige fadern, stal pengarna medan den 22-årige sonen uppehöll den anställda utanför butiken.

Snart kunde polisen ana ett mönster. Ytterligare tre stölder genomfördes på samma sätt i östlig riktning längs ringvägen.

Det första brottet genomfördes den 7 augusti. Då bröt sig männen in i en sommarstuga i Helgafellssveit på Snæfellsnes. Där stal de en bärbar dator av märket Macbook Air, en Ipad och 200 euro i kontanter.

Dagen därpå stannade alltså männen i Blönduós. Ur kassan stal de 49 390 isländska kronor och i kvinnans väska fanns 23 000 kronor. De tog även med sig väskan med id-handlingar och personliga föremål.

Bara några timmar senare genomfördes nästa stöld, den här gången i Skagfirðingabúð i Sauðárkrókur. På samma sätt som i Blönduós distraherade 22-åringen en anställd medan 43-åringen stal värdesaker. Den här gången kom duon över två Samsung-telefoner till ett sammanlagt värde av 169 800 isländska kronor.

Måndagen den 10 augusti var det dags för nästa stöld i Flóra i Akureyri. Ur kassan stals 21 000 isländska kronor och från en anställds handväska stals ytterligare 10 000 kronor.

Männen fortsatte resan österut längs ringvägen. Vid lunchtid den 11 augusti stal de 45 000 isländska kronor ur kassan på Samkaup i Eskifjörður. Precis som tidigare uppehöll 22-åringen den som satt i kassan medan 43-åringen länsade kassan.

Senare samma dag stoppades de två männen i en vägspärr vid Lón utanför Höfn. I männens bil hittade polisen både stöldgods och pengar. Trots att männen även filmats av övervakningskameror nekade de till brott under förhören.

Under rättegången i Héraðsdómur Vesturlands erkände männen i stället att de gjort sig skyldiga till ett inbrott och fyra stölder. De gick också med på att ersätta offren för vad som stulits.

Männen döms nu till tre månaders villkorlig dom. De slipper avtjäna fängelsestraffet om de inom tre år inte gör sig skyldiga till ny brottslighet. Till männens fördel talar enligt rätten att de är tidigare ostraffade på Island och att de erkänt brotten. Däremot är det till deras nackdel att de utfört brotten planerat och i samförstånd.

Utöver att ersätta brottsoffren för vad som stulits ska männen också stå för rättegångskostnader på sammanlagt knappt 500 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om männens stöldturné och här kan du läsa domen i sin helhet.

Heiða Kristín Helgadóttir vill inte leda Ljus framtid

Heiða Kristín Helgadóttir var den som öppet trädde fram och kritiserade Ljus framtids ledning. Men hon tänker inte själv kandidera till posten som partiledare. I stället har hon uppmanat parlamentarikern Brynhildur Pétursdóttir att ställa upp. Kommunpolitikern Guðlaug Kristjánsdóttir har också visat intresse för uppdraget tillsammans med alltingsledamoten Óttarr Proppé.

När grundaren Heiða Kristín Helgadóttir trädde fram och offentligt kritiserade Ljus framtids ledning gick det snabbt. Gruppledaren Róbert Marshall avfärdade först kritiken som barnslig, men ordföranden Guðmundur Steingrímsson sade sig snart vara beredd att avgå. I stället ville han se ett roterande ledarskap i partiet.

Ljus framtids opinionssiffror har under en längre tid befunnit sig i fritt fall. Heiða Kristín Helgadóttir ansåg att ledningen hade misslyckats med att föra ut partiets politik. Hon hävdade också att den glöd som fanns hos föregångaren Bästa partiet slocknat inom Ljus framtid. I stället hade partiet i alldeles för stor utsträckning utvecklats till ett traditionellt politiskt parti.

Guðmundur Steingrímsson gjorde sannolikt klokt i att ställa sin plats till förfogande. Inom partiet finns ett utbrett missnöje både med honom och Róbert Marshall. Samtidigt finns det från deras falang medlemmar som betraktar Heiða Kristín Helgadóttirs offentliga kritik som ett svek.

Den 5 september väljer Ljus framtid en ny ledning vid partiets årsmöte i Reykjanesbær. Men Heiða Kristín Helgadóttir har nu bestämt sig för att inte kandidera till uppdraget som ordförande. Hon lämnade beskedet i ett inlägg på Twitter i går:

"Förändringarna som Ljus framtid genomgår handlar inte om mig eller om mina ambitioner, utan om att partiet ska kunna återuppväcka väljarnas intresse och hitta den gnista som behövs för att rycka med andra. Min ambition är att delta i det arbetet och jag bedömer läget så att det görs bäst genom att jag tar plats i alltinget i höst under Björt Ólafsdóttirs föräldraledighet, och ger den nya ledningen stöd till ett gott arbete. Där vill jag se en kvinna som den främsta mellan jämlikar."

På Facebook skriver Heiða Kristín Helgadóttir att hon inte utesluter att hon någon gång i framtiden ställer upp som ordförandekandidat.

Heiða Kristín Helgadóttir säger till Vísir att hon har uppmanat alltingsledamoten Brynhildur Pétursdóttir att kandidera till posten som partiledare. Hon har ännu inte bestämt sig, men säger till Vísir att hon överväger att ställa upp:

"När vi ser till alltingsgruppen så är vi bara sex, och av dessa är det två som inte tänker ställa upp och en är på föräldraledighet. Så vi är inte många kvar."

En annan alltingsledamot, Óttarr Proppé, säger till RÚV att han också överväger att kandidera. Precis som Brynhildur Pétursdóttir uppger han att han i så fall skulle ställa upp främst för att ta ansvar för partiet, och inte för att han strävar efter uppdraget som ordförande:

"Jag har ingen personlig ambition att få något prefix framför mitt namn, men jag anser det vara min skyldighet som partiets alltingsledamot att kandidera eller att vara öppen för att åta mig något förtroendeuppdrag."

Guðlaug Kristjánsdóttir är ordförande för kommunfullmäktige i Hafnarfjörður, där Ljus framtid är i majoritet tillsammans med Självständighetspartiet. Hon säger till RÚV att även hon kan tänka sig att ställa upp som ordförandekandidat:

"Jag vore beredd på vilken roll som helst. Jag håller med Heiða Kristín om att det vore mycket positivt om det fanns några kandidaturer att välja mellan. Jag skulle vilja se att människor deklarerade sin inställning och vad det innebär. Jag skulle tycka att det vore spännande att se det."

Trots den interna kritiken mot Guðmundur Steingrímssons ledarskap tror inte Baldur Þórhallsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, att det är en avgörande förklaring till Ljus framtids ras i opinionen. Han säger till Vísir att ett större bekymmer är att Ljus framtid uppfattas som ett vänsterparti i mängden:

"För det första visar nästan alla utländska och inhemska undersökningar att partiers stöd beror mycket mer på deras politik än ledare. För det andra tycker jag inte att Ljus framtids ordförande har kritiserats mycket i samhällsdebatten. Ordföranden för andra politiska partier som ordförandena för Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Socialdemokraterna har kritiserats mycket mer än han, så det går inte att skylla på det. ... Dessa partier i mitten står inte högt i kurs hos väljarna. Väljare som är osäkra tycks röra sig ut mot kanterna, antingen till höger eller vänster, till radikalare partier som erbjuder större förändringar i samhället än vad dessa mittenpartier erbjuder. Detta anser jag till viss del förklarar det svåra läget för isländska mittenpartier."

Här kan du läsa mer om krisen inom Ljus framtid.

Dagens citat

"Det har alltid varit en del som övernattat på flygplatsen, men enligt flygplatsens regler är det förbjudet att övernatta. Anledningen är att många har gjort det bekvämt för sig så att bagage, sovsäckar och till och med tält och sådant utgör hinder för andra passagerare, eftersom det inte finns mycket utrymme i incheckningshallen på flygplatsen."

Gunnar K. Sigurðsson, marknadschef för flygplatsbolaget Isavia, säger till Vísir att antalet resenärer som försökt övernatta på flygplatsen i Keflavík har ökat kraftigt i sommar - läs mer här.

Kommunchef kämpade för PCC - får nu jobb av företaget

Som kommunchef i Norðurþing kämpade Bergur Elías Ágústsson för att det tyska företaget PCC skulle få bygga en kiselanläggning vid Bakki utanför Húsavík med avsevärda skatterabatter. Bygget har påbörjats, men valet av plats är fortfarande omstritt eftersom anläggningen placeras vid en förkastning där det finns en risk för stora jordskalv. Dessutom krävs en utbyggnad av energiförsörjningen för att kunna driva industrin.

För ett år sedan lämnade Bergur Elías Ágústsson uppdraget som kommunchef. Nu berättar Feykir att han i stället börjar arbeta just för PCC. Han säger till RÚV att det medan han var kommunchef inte funnits någon överenskommelse mellan honom och PCC om att han skulle börja jobba för företaget.

Beskedet fick i går en hel del att göra kopplingar till hur det gick till när Alcoa fick klartecken att bygga ett aluminiumsmältverk i Reyðarfjörður och den gigantiska dammen vid Kárahnjúkar. Då var det kommunchefen Guðmundur Bjarnason som först kämpade för att bygget skulle bli verklighet, och därefter började att jobba för Alcoa.

I dokumentärfilmen Draumalandið beskrevs tillvägagångssättet som typiskt för storföretag gentemot småkommuner. Ledande figurer, som kommunchefer, fick löften om välbetalda jobb om projektet fick klartecken. Guðmundur Bjarnason blev också en av de personer som kommunpolitikerna i Norðurþing vände sig till när de ville få energiintensiv storindustri till Húsavík.

Här kan du läsa mer om bygget av kiselanläggningen och ovan kan du se klippet från Draumalandið.

Boende i Reykjavík vill bli av med uthyrning till turister

En bostadsrättsförening i centrala Reykjavík har fått nog av uthyrning av lägenheter till turister. De hävdar att de många tillfälliga gästerna stör nattsömnen för de boende. Nu tänker föreningen stämma dem som hyr ut bostäder till turister. De anser att lagen kräver ett särskilt tillstånd från grannarna vid uthyrning. Det blir nu upp till domstol att avgöra dispyten.

Den växande turismen till Island har fått många Reykjavíkbor att börja hyra ut lägenheter till utländska besökare. Inte sällan köps bostadsrätter just för att de ska användas för uthyrning genom sajter som Air Bnb. Hittills är det dock bara en liten del av uthyrarna som har ansökt om och fått tillstånd för uthyrningen.

Höghusen i Skuggahverfi i centrala Reykjavík är särskilt populära bland turister. Under året har det sålts bostadsrätter till utlänningar där kvadratmeterpriset överstigit en miljon isländska kronor. De dyraste lägenheterna - på över 300 kvadratmeter högt upp med utsikt över bukten Faxaflói och fjället Esja - har gått på över 300 miljoner isländska kronor.

I dagsläget finns det omkring 4 000 bostäder i Reykjavík som hyrs ut till turister. I de mest centrala delarna har fastighetspriserna därför stigit med 55 procent sedan 2010, rapporterar RÚV.

Den som genom Air Bnb hyr en lägenhet i Skuggahverfi får räkna med en dygnshyra på minst 2 000 svenska kronor.

Nu tänker bostadsrättsföreningen Skuggi 1, som består av sex hus i Skuggahverfi byggda mellan 2002 och 2005, stämma tre bostadsrättsägare. Anledningen är att de inte själva bor i lägenheterna, utan att de i stället hyr ut dem till turister.

Geir Gunnlaugsson, ordförande för bostadsrättsföreningen, säger till RÚV att uthyrningen stör övriga boende i husen. Den som köper en bostadsrätt väntar sig inte att grannarna ska använda lägenheterna som pensionat. Därför vill föreningen att rätten ska avgöra om uthyrningen - som de hävdar handlar om näringsverksamhet - kräver särskilt tillstånd:

"Vi vill få domstolens beslut om hur lagen om samägda fastigheters bestämmelse ska tolkas när det har påbörjats uthyrningsverksamhet i husen, om inte vår tolkning av lagen om samägda fastigheter är korrekt att det behöver begäras tillstånd från övriga ägare när sådana förändringar genomförs."

Det som är mest störande är enligt Geir Gunnlaugsson att turister rör sig i huset sena kvällar och nätter efter att ha varit ute, och tidiga morgnar för att ta flyget från Keflavík. Han säger till RÚV att boendemiljön har förändrats sedan uthyrningen började:

"När sådan verksamhet påbörjas kommer strömmar av människor som vi inte alls känner. Det kommer människor, de kommer sänt på kvällen, de åker tidigt på morgnarna. Detta ljud orsakar störningar hos andra boende. Det är kanske fyra eller sex som går och duschar och går ut med resväskor till klockan fem på morgonen. Dessa gäster behöver ofta söka efter mycket information hos andra. Det är ett ständigt tjat. Så är det vissa regler om ljud i samägda fastigheter. Dessa människor förstår inte alltid det."

Guðjón Jónasson bor i ett av husen i Skuggi 1. Han säger till Vísir att han tycker att det är bra att bostadsrättsföreningen tar saken till domstol. Visserligen innebär turismen att Reykjavíks centrum får nytt liv, men det måste också tas hänsyn till dem som bor i innerstaden:

"Människor är inte särskilt nöjda med att vakna mitt i natten när turister kommer från flyget och försöker att öppna din dörr. Det är nämligen så att det inte är alla ägare av dessa bostäder som checkar in människorna. Det är enligt min mening ingen ordning på den här saken. Det är många invånare i centrum som har blivit ganska trötta på detta."

Lagen säger att förändringar av verksamhet som innebär stora förändringar även för närboende ska godkännas av övriga boende. Det blir nu upp till Héraðsdómur Reykjavíkur att avgöra om uthyrning av bostadsrätter till turister är en sådan förändring.

Här kan du läsa mer om uthyrningen av privatbostäder och Air Bnb i Reykjavík.

Sex av tio islänningar vill liberalisera namnlagen

Sex av tio islänningar vill se en liberalisering av namnlagen. Bara två av tio är emot att dagens regler ska ersättas av ett system som minskar myndigheternas möjligheter att stoppa vissa namn. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av inrikesdepartementet. Undersökningen är ett led i inrikesminister Ólöf Nordals strävan att förändra namnlagen.

Inrikesminister Ólöf Nordal tänker under hösten lägga fram ett förslag till ny namnlag. Hon förespråkar en liberalisering av namnlagen - och det finns i alltinget i dag en majoritet som anser att dagens lagstiftning är föråldrad. Frågan är egentligen mest i vilken utsträckning som namngivningen ska släppas fri.

I alltinget har Ljus framtid motionerat om att lägga ned Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om namn ska godkännas eller inte. Men det är knappast troligt att Ólöf Nordal kommer att lansera ett så radikalt förslag - även om hon själv säger till Vísir att hon helst vill avskaffa namnlagen helt och hållet.

Ólöf Nordal anser att föräldrar ska ha makten att bestämma över de egna barnens namn. Inrikesministern tycker också att det är en självklarhet att barn som föds på Island av föräldrar med andra modersmål än isländska ska kunna få namn som förekommer på mammans och pappans språk:

"Grunden hos oss är att värna det isländska språket eftersom vi är ett litet språkområde. Jag anser att vi ska göra det. Men personnamn är kanske inte en nyckelfråga."

Det finns ett starkt stöd för en liberalisering av namnlagen. Hela 60 procent förespråkar ett regelverk som ger individen utvidgade möjligheter att bestämma över namngivningen. Bara 20 procent är emot en liberalisering medan 19 procent är varken för eller emot en liberalisering.

Att namngivningen ska släppas helt fri är det 24 procent som förespråkar. 76 procent tycker att det även i fortsättningen ska finnas ett regelverk för vilka namn som ska tillåtas och inte.

Den viktigaste restriktionen är enligt deltagarna att barn inte ska få ges namn som kan orsaka besvär för dem, alltså namn som skulle kunna uppfattas som nedsättande eller kränkande. Näst viktigast är att namn ska vara förenliga med isländskans grammatiska regler, som att kunna böjas i alla kasus.

Stödet för en liberalisering är starkast bland islänningar i åldern 18 till 44 år, ensamstående, personer bosatta i Reykjavíkområdet, högskoleutbildade, studenter och yrkesgrupper som ledare och specialister.

Motståndet mot en mer tillåtande namnlag är störst bland islänningar 60 år och uppåt, personer bosatta på landsbygden, gifta, egenföretagare och arbetsgivare, fiskare, bönder och arbetare samt medelinkomsttagare.

Islänningar i åldern 18 till 29 år är de som oftast vill se att namngivningen släpps helt fri. Där är det 32 procent som förespråkar att namnlagen och Mannanafnanefnd skrotas. Bland islänningar som har fyllt 60 år är det bara 19 procent som har samma åsikt.

Här kan du läsa mer om planerade förändringar av namnlagen.

Dagens citat

"Det första som föll mig in, när jag hörde nyheten om att Blönduósbor fått idén om ett aluminiumsmältverk vid Skagaströnd, var att detta inte kan vara sant. ... Efter att ha upplevt konflikterna och karaktärsmorden under de drabbningar som ägde rum här i bygden under Blönduvirkjuns förhistoria. Förväntningarna, svikna löften, det falska guldet, det sjunkna landet och en vanärad hembygd. ... Vad hände med elektriciteten som vissa förväntade sig att få gratis för kraftlinjedragning över mark och gunst? Var är framstegen som skulle följa i Blönduvirkjuns kölvatten under en tid av uppsving och arbete? Och nu tänker samma gäng rädda sig ur ekonomiska problem genom att be kineser om allmosan att komma med ett aluminiumsmältverk och placera det på Hafursstaðir vid Skagaströnd, där det kan tjäna både Skagafjörður- och Húnavatnbor."

Guðríður B. Helgadóttir skriver i Feykir om planerna för ett aluminiumsmältverk i Hafursstaðir - läs mer här.

Majoritet: Island bra plats för homosexuella

Hela 85,6 procent anser att Island är en bra plats att bo på för homosexuella. Bara 1,8 procent svarar att Island erbjuder dåliga livsvillkor, medan 12,5 procent av islänningarna uppger att situationen varken är bra eller dålig. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Mest nöjda med Island är höginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet, islänningar som har fyllt 60 år och personer som sympatiserar med något av oppositionspartierna. På landsbygden och bland regeringspartiernas väljare är det något färre som tycker att Island är en bra plats för homosexuella.

Gallup har ställt samma fråga i ett stort antal länder över hela världen. I topp hamnar Nederländerna och Spanien där 87 procent säger att livsvillkoren för homosexuella är goda. I botten återfinns Senegal där bara 1 procent anser att förhållandena är bra.

Kallade svart spelare apa - sparkas efter tre matcher

Efter bara tre matcher får Georgi Stefanov sparken från Höttur. När klubben från Egilsstaðir i helgen mötte Ægir från Þorlákshöfn kallade han två gånger motståndarmålvakten Brenton Muhammad för apa. Nu tvingas alltså Georgi Stefanov bort från Höttur. I ett uttalande skriver klubbens ledning att rasism på fotbollsplanen inte kan tolereras.

Ægir från Þorlákshöfn besegrade i lördags på bortaplan Höttur från Egilsstaðir i den isländska tredjedivisionen. Resultatet skrevs till 0-2. Men det var enligt Austurfrétt Hötturs Georgi Stefanov som i den andra halvleken hamnade i matchens centrum.

Vid två tillfällen kallade Georgi Stefanov Ægirs målvakt Brenton Muhammad, som är svart, för apa. Bägge gångerna kom uttalandena efter dueller med motståndarmålvakten.

Domaren var inte tillräckligt nära för att uppfatta vad som sades. Georgi Stefanov fick därför spela färdigt matchen. Spelare från både Höttur och Ægir kunde dock bekräfta att det handlade om rasistiska skällsord på fotbollsplanen.

Georgi Stefanov kom till Höttur från Bulgarien i slutet på juli. Det blev alltså bara tre matcher för honom med den nya klubben.

Hötturs ledning tar i ett uttalande, som Austurfrétt tagit del av, avstånd från Georgi Stefanovs kommentarer. Klubbledningen skriver att uttalandena inte kan beskrivas på annat sätt än rasistiska. Georgi Stefanov uppges vara mycket ångerfull och vill be Brenton Muhammad om ursäkt. Även ledningen ber om ursäkt för hans uppträdande. Uttalandena är dock så allvarliga att han inte kan fortsätta att representera Höttur:

"Sedan Georgi Stefanov kom till Höttur har han skött sig mycket bra både på och utanför planen och ingen skugga har fallit över hans uppförande. Han är mycket ledsen för sitt beteende gentemot Brenton. Det går dock inte att bortse från brottets allvar, och därför har Hötturs styrelse beslutat att Georgi Stefanov inte spelar fler matcher med klubben."

Bortasegern innebar att Ægir tog klivet upp till nionde plats i 2. deild karla. Höttur ligger sjua med fem omgångar kvar att spela.

Piratpartiet: Alla fiskekvoter ska säljas på auktion

Alla fiskekvoter ska säljas till högstbjudande på auktion. Därmed ska skattebetalarna få ut så mycket som möjligt från fiskeindustrin. Det är grundbulten i det förslag till ny fiskepolitik som Piratpartiet klubbade i helgen. Samtidigt ska fiske med handredskap släppas fritt och branschens företrädare sparkas ut från allt inflytande över fångstkvoterna.

Med 84 röster mot noll klubbade Piratpartiet i helgen ett förslag till ny fiskepolitik. Förra mandatperioden försökte Socialdemokraterna och Gröna vänstern utan framgång att reformera kvotsystemet. Även Ljus framtid och Framstegspartiet har talat för förändringar, men Självständighetspartiet har gjort tydligt att inga avsteg från dagens principer kommer att göras så länge partiet sitter i regeringen.

Piratpartiets förslag är det mest radikala som lagts fram av något parti i alltinget. Och det kommer tveklöst att uppfattas närmast som en krigsförklaring av de branschjättar som varje år gör miljardvinster på fisket.

Utgångspunkten är att fisk är en naturresurs som tillhör staten. Därför anser Piratpartiet att det ska skrivas in i grundlagen att denna naturtillgång inte kan ägas av enskilda. Samma sak gäller även övriga naturresurser.

Alla fiskekvoter ska enligt Piratpartiet säljas till högstbjudande genom öppen budgivning på auktion. Kvoterna utfärdas för en begränsad tid. I praktiken handlar det alltså om att hyra i stället för att äga en rätt att fånga en viss mängd fisk. Till skillnad från i dag skulle inga rättigheter att fiska kunna säljas vidare eller belånas.

Genom att sälja kvoterna blir det upp till marknaden att sätta priset på fisken. Auktionerna ska garantera att statskassan får så mycket pengar som möjligt för fiskerättigheterna.

Piratpartiet ser förslaget som ett sätt att bryta branschens inflytande över fiskepolitiken. Trots att jättarna inom fiskeindustrin varje år gör miljardvinster hävdar de ofta att de inte skulle vara kapabla att betala högre fångstskatter än i dag. Detta dömer Piratpartiet ut som osaklig propaganda och osmakliga påtryckningar gentemot staten.

De fiskekvoter som utfärdas baseras på rekommendationer från Hafrannsóknastofnun. Piratpartiet kräver dels att hela beslutsunderlaget blir offentligt, dels att fiskeindustrins företrädare sparkas ut från myndighetens rådgivargrupp. På det sättet vill partiet garantera att fångstnivåerna baserar sig på forskning om beståndens storlek och inte på branschens önskemål.

En annan nyhet i förslaget är att fiske med handredskap ska släppas fritt. Det skulle göra det möjligt för mindre båtar att fiska även om de inte har några kvoter. Därmed skapas enligt Piratpartiet också en väg in i branschen för nya företag.

Att förslaget kommer att väcka debatt är givet - inte minst eftersom Piratpartiet i dagsläget ser ut att kunna få verkligt politiskt inflytande nästa mandatperiod. Socialdemokraterna välkomnar på Facebook huvuddragen i förslaget. Men branschjättarna, Självständighetspartiet och Morgunblaðið kommer att göra sitt yttersta för att sänka det.

Jónas Kristjánsson, tidigare chefredaktör för DV och Fréttablaðið, skriver i ett blogginlägg att Piratpartiet säger det som "inget parti tidigare vågat säga". Många islänningar efterlyser också ett nytt kvotsystem eftersom det befintliga ofta sägs gynna storföretag som gör enorma vinster på en gemensam naturtillgång utan att betala särskilt mycket till statskassan.

I dessa grupper råder det ingen tvekan om att Piratpartiets förslag kommer att välkomnas. Och det kommer sannolikt även att ses som en bekräftelse på att partiet står fritt från de särintressen som har ett avgörande inflytande över fiskepolitiken.

Eftersom förslaget är så radikalt - och samtidigt vad många islänningar efterfrågar - kommer det rimligtvis att stärka Piratpartiets ställning som största oppositionsparti. Inte minst för att det också fastslår att naturresurser tillhör staten och inte kan ägas av enskilda, vilket är en förändring av grundlagen som har ett brett stöd.

En som motsätter sig Piratpartiets förslag är Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern och sjöman. I ett blogginlägg skriver han att konsekvensen skulle bli att marknaden helt skulle styra över fisket. Han anser inte att det är rimligt att branschen genom auktioner ska kunna bestämma priset på fångsträttigheter.

Ett par uppenbara luckor i förslaget är just risken för kartellbildning. Branschen skulle kunna hålla priserna nere genom att på förhand göra upp om vem som bjuder på vilka kvoter. Men det är rimligtvis en punkt där det går att lansera motåtgärder.

Knepigare förefaller Piratpartiets politik att vara när det gäller många av de små fiskelägen som redan i dag blivit av med alla eller nästan alla fiskekvoter. I många små kustsamhällen är fisket näringslivets ryggrad. Där finns det knappast ekonomiska resurser att sätta emot i auktioner om rättigheter mot branschens jättar.

En sådan utveckling skulle kunna motarbetas till exempel genom ett utökat system med bygdekvoter, rättigheter som i dag fördelas av staten till orter där de köpta kvoterna inte är tillräckliga för att hålla näringen vid liv. Men större bygdekvoter skulle också gå emot Piratpartiets grundprincip om att alla fångstkvoter ska säljas på auktion.

Dagens citat

"Jag funderar på en presidentkandidatur med förhoppningen om att människor vill ha verkliga förändringar."

Sturla Jónsson, känd som en av Islands flitigaste demonstranter efter finanskraschen, skriver på Facebook att han överväger att ställa upp i presidentvalet nästa sommar - läs mer här.

Premiär för Ófærð i Toronto

Det första avsnittet av Ófærð premiärvisas på filmfestivalen i Toronto. Ófærð - som på engelska har fått titeln Trapped - är den dyraste tv-serien som producerats på isländska. Serien är producerad av Baltasar Kormákur. I rollerna syns bland annat Ólafur Darri Ólafsson, Ilmur Kristjánsdóttir, Ingvar E. Sigurðsson och Björn Hlynur Haraldsson.

Serien tar sin början när en kropp hittas i vattnet. Det står snart klart att personen mördats. Samtidigt drar ett snöoväder in över orten och gör alla vägar oframkomliga. Det finns ingen väg in och ingen väg ut. Alltså måste mördaren finnas bland dem som fanns på orten när kroppen hittades.

Ófærð är inspelad i Reykjavík, Siglufjörður och Seyðisfjörður. Eftersom färjan Norræna figurerar i serien och det bara finns en väg ut kommer den fiktiva staden att på många sätt påminna om just Seyðisfjörður.

Premiär blir det alltså under filmfestivalen i Toronto som pågår mellan den 10 och 20 september. Ófærð kommer att visas i bland annat RÚV, BBC4 och de nordiska grannländerna, däribland SVT. När serien visas i Sverige är dock inte klart.

Här kan du läsa mer om Ófærð och ovan kan du se en försmak av serien.

Döv nekas skolböcker när statens förlag inte har råd

I dag börjar Andri Fannar Ágústsson i sjätte klass på Holtaskóli i Reykjanesbær. Men han kommer inte att få några skolböcker. Den tioårige pojken är nämligen döv sedan födseln och talar enbart isländskt teckenspråk. Men myndigheterna anser sig inte ha pengar till att ta fram några läromedel. Och familjen har inte fått rätt i domstol.

För fyra år sedan röstade alltinget för första gången igenom en språklag. Där fick isländska formellt status som officiellt språk på Island. Samtidigt klubbades att isländskt teckenspråk skulle jämställas med isländska. Lagen gav talarna rätt att använda språket vid myndighetskontakter och staten uppgiften att vårda och utveckla språket.

Det har dock visat sig att lagen i praktiken inte förändrat teckenspråkets situation. Länge nobbade myndigheterna exempelvis teckenspråkstalare möjligheten till tolk eftersom anslagen inte räckte till, och regeringen ville inte skjuta till mer pengar. Först sedan en teckenspråkstalare tagit saken till domstol och vunnit gick regeringen med på att höja anslagen.

Då sade rätten att det var en lagstadgad rättighet att kunna använda teckenspråk. Men för Andri Fannar Ágústsson tycks inte det hjälpa. Familjen har nu förlorat i såväl Héraðsdómur Reykjavíkur som Hæstiréttur Íslands. Eftersom nederlagen grundar sig på formaliteter har de dock inte gett upp kampen.

Redan i slutet av förra året vände sig familjen till Námsgagnastofnun, det statligt ägda förlag som tar fram läromedel. De hade då fått veta att de böcker som Andri Fannar Ágústsson skulle använda i sjätte klass inte fanns på teckenspråk. Námsgagnastofnun ansåg sig inte kunna ta fram läroböckerna på teckenspråk. För det fanns det inga pengar.

I skolan har Andri Fannar Ágústsson hjälp av en tolk. Men när terminen nu börjar på Holtaskóli i Reykjanesbær får han alltså klara sig utan läroböcker. Till skillnad från övriga elever kommer han inte att ha några läromedel som han kan ta med sig hem och läsa. I stället får han förlita sig på vad som sägs under lektionerna.

Björg Hafsteinsdóttir är Andri Fannar Ágústssons mamma. Hon säger till Vísir att det handlar om diskriminering när hennes son och andra döva barn inte får undervisning på samma villkor som hörande. Därmed får han inte samma möjligheter som andra barn:

"Människor förstår inte varför han inte bara kan läsa böckerna precis som andra. Det är inte så. Teckenspråket är hans modersmål och han talar inte isländska. Han kämpar med att lära sig det, men teckenspråk är hans förstaspråk och vi anser att han har rätt till läromedel på sitt modersmål. ... Läraren läser aldrig upp allt i alla läromedel i skolan. Han har därför precis som andra rätt att kunna läsa sina läromedel hemma. Gå igenom dem precis som andra barn."

Námsgagnastofnun anser sig inte ha någon skyldighet att översätta läroböcker till teckenspråk. När familjen stämde kommunen Reykjanesbær och staten var det för att få ett tvingande beslut. Både kommunen och staten tog dock strid med familjen. De hänvisade till formaliteter som också fällde familjen.

Dels hävdade kommunen och staten att domstolen skulle överskrida sina befogenheter om den skulle bestämma vilka läromedel som skulle tas fram, dels hävdade de att Námsgagnastofnuns avslag inte var ett myndighetsbeslut och att det därför inte kunde prövas i domstol.

Familjens jurist Ástráður Haraldsson säger till Vísir att det är svårt att formulera en stämningsansökan som gör att saken kan behandlas i domstol. Tillsammans med familjen tänker han dock göra ett nytt försök. Han håller inte alls med om skälen till att de hittills förlorat mot staten och kommunen:

"Fallet avvisades på grundval av att det skulle ha varit något slags plan från oss att domstolar skulle ta beslut om vilket material som skulle ges ut. Faktum är att Námsgagnastofnun har bestämt vad som ska ges ut, hans skola har bestämt vad som ska undervisas och vi vill bara att det finns tillgängligt på Andri Fannars modersmål. ... Enligt isländsk lag, både grundlagens likställighetsprincip och lagen om det isländska språkets och isländska teckenspråkets status, så ska läromedlen vara tillgängliga för personer som har teckenspråk som modersmål."

Här kan du läsa domen i sin helhet och här kan du läsa mer om tolkstriden.

Guðmundur Steingrímsson avgår som Ljus framtids ledare

Guðmundur Steingrímsson avgår som ordförande för Ljus framtid vid årsmötet i september. Avgår gör också gruppledaren Róbert Marshall. Avhoppen är en följd av den senaste tidens utbredda missnöje med ledarduon. Vem som blir ny partiledare är oklart - men grundaren Heiða Kristín Helgadóttir återvänder nu till politiken och en plats i alltinget.

När det senhösten 2011 blev känt att Guðmundur Steingrímsson och Heiða Kristín Helgadóttir tänkte bilda ett parti ihop var det många som höjde på ögonbrynen. Han hade hoppat av från både Socialdemokraterna och Framstegspartiet, knappast gjort succé i alltinget och hade små utsikter till omval. Hon hade varit en av de tongivande krafterna som förde Bästa partiet till makten i Reykjavík.

I valet våren 2013 fick Ljus framtid sex platser i alltinget. Till gruppledare utsågs Róbert Marshall, avhoppare från Socialdemokraterna och personlig vän till Guðmundur Steingrímsson.

Ljus framtid talar mycket om politik befriad från särintressen och beslut grundade på fakta och förnuft. Efter drygt halva mandatperioden är det sannolikt få som skulle hävda att partiet lyckats att omsätta idealen i praktiken. I dag är det inte sällsynt att Ljus framtid betraktas närmast som en floskelgenerator, där visioner aldrig omsätts i konkreta politiska förslag.

Under året har partiets opinionssiffror sjunkit under alltingets femprocentsspärr. Raset sammanfaller med att grundaren Heiða Kristín Helgadóttir och Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, distanserat sig från Ljus framtid.

Heiða Kristín Helgadóttir gick nyligen ut och kritiserade partiets ledning. Hon hävdade att Ljus framtid blivit ett parti som alla andra och att Guðmundur Steingrímsson inte lyckades föra ut partiets politik. Róbert Marshall kallade kritiken barnslig medan Guðmundur Steingrímsson svarade med ett förslag om att de tyngsta posterna - ordförande, styrelseordförande och gruppledare - skulle rotera mellan företrädarna.

Nu står det enligt Fréttablaðið klart att både Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall avgår vid årsmötet den 5 september. Beslutet är knappast överraskande. Det interna missnöjet med ledningen är utbrett. Genom att självmant lämna sina uppdrag slipper de den uppenbara risken att röstas bort av årsmötet. De överger dock inte sina platser i alltinget.

Guðmundur Steingrímsson säger i Fréttablaðið att syftet med avhoppet är att skapa utrymme åt andra krafter som kan leda partiet. Själv kommer han vid årsmötet att argumentera för förslaget att ledarskapet ska fungera som en stafettpinne mellan företrädarna:

"Det är många som är positiva till det, andra har tvivel och andra är emot det. Det är bara som det är. Men från min sida finns det en vilja att förändra ledarskapet oavsett om vi gör det genom en formell rotering eller inte."

Avhoppet innebär att Heiða Kristín Helgadóttir nu tar den plats i alltinget som tillfälligt blir ledig under Björt Ólafsdóttirs föräldraledighet. Ett villkor för att ta platsen var just att Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall skulle avgå.

Heiða Kristín Helgadóttir har inte bestämt sig för om hon kandiderar till posten som ordförande. Hon uppmanar i synnerhet kvinnor att ställa upp som kandidater. Däremot vill hon inte se ett ledarskap som roterar efter ett visst schema. Hon säger i Morgunblaðið att hon välkomnar den sittande ledningens beslut att avgå:

"Det är gott att det har lyssnats på den kritik som kommit fram både inom och utanför partiet och att vi har kunnat gå igenom en viss process som ofta har obekväm, men som har resulterat i ärligare diskussioner. ... Jag anser att det är en nödvändig rensning som har ägt rum, både i ord och handling. ... Detta handlar inte om någon personlig motvilja gentemot Guðmundur. Han har tagit på sig ett visst uppdrag och har därför en viss ledarroll, och jag tyckte det var prövat till det yttersta. Vi är fullt kapabla till att ha en god relation fri från dramatik. ... Jag kan ta på mig att vara tråkig. Det är inget problem. Någon behöver alltid vara det."

I alltinget tänker Heiða Kristín Helgadóttir främst driva frågor som berör städernas utveckling. Hon anser att förutsättningarna för att Reykjavík ska kunna växa och utvecklas är avgörande för Islands attraktions- och konkurrenskraft.

S. Björn Blöndal, Ljus framtids toppnamn i Reykjavík, har tidigare sagt att han gärna ser Heiða Kristín Helgadóttir som nästa partiledare. Andra namn som nämns är enligt RÚV alltingsledamöterna Brynhildur Pétursdóttir och Óttarr Proppé. Ingen av dem utesluter heller en kandidatur. Däremot säger Björt Ólafsdóttir till Vísir att hon inte tänker ställa upp.

Ljus framtids nya ordförande kommer att få en tuff uppgift. Partiet är splittrat mellan gruppen med kopplingar till Heiða Kristín Helgadóttir och Bästa partiet, och gruppen som är lojal med Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall. Eftersom uppdragen som ordförande och gruppledare gick till de senare är det denna falang som haft det största inflytandet under de första två åren i alltinget - utan att lyckas att uträtta särskilt mycket.

Det handlar också om två helt olika politiska kulturer. Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall är stöpta i och präglade av den politiska kulturen inom de etablerade partierna. Bästa partiet karakteriserades i stället av kamratskap, humor, anarki och traditionslöshet.

Frågan är hur dessa motsatta partikulturer ska kunna förenas. Inte minst eftersom många i kretsen kring Guðmundur Steingrímsson anser att Heiða Kristín Helgadóttir skadat partiet genom att gå ut med kritiken i medierna. Dessutom finns det personer som hävdar att hennes kritik inte gäller politiken utan enbart personfrågor.

Samtidigt finns det röster med kopplingar till Bästa partiet som tycker att den sittande ledningen representerar ett gubbgrått politikervälde där ledarduon Guðmundur Steingrímssons och Róbert Marshalls vänskap och maktlystnad har fått gå före partiets bästa. Ljus framtid - och länkarna till Bästa partiet - beskrivs av vissa mest som ett sätt att rädda fortsatta platser i alltinget när ingen av dem hade någon större chans till omval.

Den nya ordföranden kommer alltså att börja i rejäl uppförsbacke. Och om inte den nya ledningen lyckas ena de olika falangerna inom partiet pekar allt på att Ljus framtid bara blir en fyraårig parentes i alltinget.

Här kan du läsa mer om ledarstriden inom Ljus framtid.

Dagens citat

"Turistindustrin har blivit nationens största näringsgren eftersom landet och folket uppfattas som coola och lockar till sig människor. Det orörda vackra landet, den rena luften och en särskilt blandning av skaparkraft och renhet hos människorna är turistindustrins grund. Om vi klär av oss självrespekten inför hela universum för att spara pengar slutar vi att vara coola och förändras till en blöt, naken och kall ö i Nordatlanten där det bor principlösa dumskallar som ingen vill besöka."

Kári Stefánsson, vd för Decode Genetics, skriver i Fréttablaðið om konsekvenser om Island skulle dra tillbaka stödet till EU:s sanktioner mot Ryssland - läs mer här.

Dagens bonuscitat

Foto: Jarðvísindastofnun/
Nasa/USGS

"Det har varit otroligt spännande att vara här de senaste månaderna. Först att följa med raseriet och att nu uppehålla sig här när landskapet är helt förändrat. Forskare kommer hit i stor utsträckning och nu strömmar turister hit. På sistone har det varit ganska mycket, ofta mellan 100 och 200 personer om dagen."

Stefanía Eir Vignisdóttir, parkvärd vid Askja, i Morgunblaðið om att arbeta vid Holuhraun under och efter Bárðarbungas utbrott.