Dagens bonuscitat

"Alla vet naturligtvis att jag är socialdemokrat och gentemot läsarna är det naturligtvis bra att allt sådant är uppe på bordet. Tidningen blir dock färgblind gentemot all politik och alla åsikter får plats."

Björgvin G. Sigurðsson, ersättare i alltinget för Socialdemokraterna, i Morgunblaðið om att han fått jobbet som chefredaktör för Suðra, en varannanveckastidning för södra Island utgiven av DV-ägaren Björn Ingi Hrafnssons medieimperium.

Förskingrade 60 miljoner från MP Banki - får fängelse

Under drygt två år förde kvinnan över 60 miljoner isländska kronor till sina egna och till moderns konton. Totalt gjorde hon som anställd i MP Banki 112 olagliga överföringar. Nu döms kvinnan av Héraðsdómur Reykjaness till två års fängelse för förskingring. Domen är dock villkorlig och hon behöver bara sitta av två månader av straffet.

Länge kämpade den 44-åriga kvinnan både mot sjukdomar och mot ekonomiska problem. Hennes lösning blev att genom jobbet på MP Banki överföra pengar till konton som hon själv hade kontroll över.

Det första brottet skedde den 13 december 2012. Då satte hon in 475 488 isländska kronor på sin mors konto. Därefter skulle ytterligare 109 överföringar följa till samma konto. Den sista överföringen gjordes den 18 februari i år. Totalt handlade det om närmare 50 miljoner isländska kronor som kvinnan förskingrade på detta sätt.

Den 23 april 2014 genomförde kvinnan två olagliga transaktioner. Hon betalade ett förfallet bostadslån på 5,2 miljoner och ett lån i Landsbanki på 5,5 miljoner genom överföringar från MP Banki.

Totalt förskingrade kvinnan 60 658 546 isländska kronor. Hon döms nu att med ränta återbetala beloppet till MP Banki. Hon ska dessutom stå för bankens utrednings- och rättegångskostnader på 1 771 184 kronor. Hon ska även betala egna rättegångskostnader på 654 780 kronor.

Straffet blir två års fängelse. Men 22 av de 24 månaderna är villkorliga. Om kvinnan inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom tre år behöver hon bara avtjäna två månader av fängelsestraffet.

Héraðsdómur Reykjaness anser att det är en förmildrande omständighet att kvinnan erkänt förskingringen och att hon redan återbetalat 544 902 kronor till banken. Rätten tar också hänsyn till hennes sjukdom och svåra situation. Samtidigt gäller brottsligheten stora summor under en lång tid. Därför anser inte domstolen att hela straffet kan bli villkorligt.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Rekordmånga islänningar med utländsk bakgrund

En av tio islänningar har utländsk bakgrund. Och andelen inflyttade till Island utgör nu 8,9 procent av den totala befolkningen på 329 100 invånare. Aldrig tidigare har så många invånare haft utländsk bakgrund. Mer än var tredje invandrare kommer från Polen. Det visar ny statistik från Hagstofa Íslands.

Vid årsskiftet var 29 192 av Islands totalt 329 100 invånare födda i utlandet av utländska föräldrar. Andelen invandrare var då 8,9 procent, vilket är den högsta andelen i landets historia. Ytterligare 3 846 personer - motsvarande 1,1 procent  av befolkningen - var födda på Island av två invandrade föräldrar.

Totalt hade alltså 10 procent av islänningarna utländsk bakgrund. Även det är den högsta siffran någonsin. Ytterligare 6,6 procent av invånarna hade en isländsk och en utländsk förälder.

Polacker var med 10 933 personer den i särklass största invandrargruppen. Hela 37,5 procent av de inflyttade till Island kom alltså från Polen. Därefter följde litauer med 5,1 procent och filippinare med 5 procent.

Två tredjedelar av islänningarna med utländsk bakgrund var bosatta i Reykjavíkområdet. Där hade var nionde invånare utländsk bakgrund. Den största andelen personer med utländsk bakgrund återfanns i Västfjordarna (15,4 procent) och på Suðurnes (14,5 procent). Färst invånare med utländsk bakgrund hade Norðurland vestra med bara 5,1 procent.

I alla utom en av Islands 74 kommuner bodde personer med utländsk bakgrund. Enda undantaget var Fljótsdalshreppur. I ytterligare fem kommuner fanns bara en person med utländsk bakgrund: Skorradalshreppur, Árneshreppur, Skagabyggð, Tjörneshreppur och Svalbarðshreppur.

Under 2014 fick 595 personer isländskt medborgarskap. Av dessa var 357 kvinnor och 238 män. Bland dem som under förra året blev isländska medborgare hade 149 personer polska medborgarskap och 52 personer filippinska medborgarskap.

Dagens citat

"När intrigen och berättelsen är klar vänder jag mig till språkbruket, dialogerna och personbeskrivningarna. Pysslar med det fram till sommaren. Jag anser att det är mycket viktigt att skriva ett vårdat språk eftersom jag alltid försöker skapa hyfsad skönlitteratur. Stilen behöver vara ren och tydlig, inte för mycket utsmyckning och adjektiven inte för många, eftersom kriminallitteratur enligt min mening inte minst är ett forum för poetiskt språk. Jag gör mitt bästa för att ha litterära toner i mina böcker och vill snarare nå läsaren genom texten och personernas själsliga våndor än spänningen, även om den förhoppningsvis också finns där. Jag har ibland sagt att morden bara är en bisak i mina berättelser."

Deckarförfattaren Arnaldur Indriðason i Morgunblaðið om sina arbetsmetoder.

Turister fastnade i vad över Hólmsá - räddades från biltak

Foto: Landsbjörg

Fyra turister räddades i går kväll från vadstället över Hólmsá öster om Mýrdalsjökull. När fordonet fastnade var vattnet så djupt att de tvingades upp på taket. Räddningsarbetare från Skaftártunga kunde undsätta turisterna och föra dem i land. Det uppger Landsbjörg i ett pressmeddelande.

Så här sent på hösten är samtliga vägar på det isländska höglandet klassade som oframkomliga. Det behöver inte betyda att det är omöjligt att ta sig fram på dem, men det sker inga kontroller av framkomligheten. Inte heller lägger myndigheterna några resurser på att hålla dem öppna.

Vid 19-tiden i går kväll larmades Landsbjörg om att fyra utländska turister fastnat på väg över älven Hólmsá längs väg F210. Räddningsarbetare från Skaftártunga och Álftaver ryckte ut. Eftersom läget bedömdes som akut kallades även en helikopter från kustbevakningen till platsen.

Räddningsarbetarna från Skaftártunga var först på plats. En knapp timme efter larmet hade de lyckats undsätta turisterna. Bilen hade sjunkit så djupt i älven att de hade tvingats upp på taket för att inte riskera att drunkna inuti bilen.

Prästen på Staðarstaður får ingen rätt till ejderdun

Prästen på Staðarstaður på södra Snæfellsnes har inte rätt till intäkterna från ejderdun på ön Hagavatnshólmi. Inte heller har statskyrkan rätt till några andra naturresurser från ön. Därmed kan en tvist som varat sedan 1950-talet vara över. I stället är det markägaren - som polisanmält prästen för att ha samlat ejderdun - som har rätt till ön i Hagavatn.

Redan 1952 klubbade alltinget att statskyrkan måste göra anspråk på och få alla servitut godkända. Länge hade präster då av tradition haft rätt till exempelvis ejderdun från mark i närheten av kyrkan. Genom att samla in ejderdun fick prästen en rejäl extrainkomst.

Men något sådant formellt anspråk godkändes aldrig för Staðarstaður på södra Snæfellsnes. Därför upphörde kyrkans servitut i juli 1954.

Det innebar dock inte att prästerna på Staðarstaður upphörde att samla ejderdun. När den nuvarande kyrkoherden 2010 vittjade redena svarade markägaren Kári H. Jónsson med att ringa polisen. Anmälan ledde dock aldrig fram till åtal eftersom det inte ansågs uppenbart att kyrkoherden faktiskt gjort sig skyldig till att stjäla.

Kyrkoherden fick stöd av dåvarande biskopen Karl Sigurbjörnsson. Precis som kyrkoherden ansåg han att det var en rättighet att samla in ejderdun från den lilla ön i sjön Hagavatn. Bägge hävdade att det ända sedan 1954 ansetts självklart att prästen hade rätt till ejderdun. Denna förmån gav först upphov till en konflikt 2007 när Kári H. Jónsson köpte marken.

Dispyten ledde alltså fram till att kyrkan valde att stämma Kári H. Jónsson. I stämningsansökan vill kyrkan att prästen på Staðarstaður varje år ska ha rätt att samla fyra kilo ejderdun. Ett kilo är i dag värt omkring 170 000 isländska kronor vid försäljning till en grossist.

Men rätten avvisar alltså kyrkans krav. Något servitut har inte funnits för Staðarstaður sedan 1954. Inte heller anser domstolen att kyrkan har lyckats bevisa att det förekommit en oavbruten tradition där präster samlat in ejderdun från ön i Hagavatn. Det finns till exempel inga präster som i sina självdeklarationer har redovisat några intäkter från ejderdun.

Kyrkan hänvisade till att det vid flera prästbyten under slutet av 1900-talet i olika dokument nämnts att ejderdun var en förmån på Staðarstaður. Rätten ansåg inte att detta var tillräckligt varken för att bevisa någon oavbruten hävd eller något servitut.

Domslutet var dock inte helt okomplicerat. Kyrkan har nämligen alltid kallat ön Gamlahólmi medan den i folkmun oftast kallats Hagavatnshólmi. Héraðsdómur Vesturlands första uppgift blev därför att försäkra sig om att kyrkan och Kári H. Jónsson faktiskt talade om samma ö.

Kyrkan döms nu att betala 1,2 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader. Och det är alltså bara Kári H. Jónsson som har rätt att samla ejderdun från Hagavatnshólmi.

Nuvarande biskopen Agnes M. Sigurðardóttir har sedan tidigare tagit initiativ till en översyn av de förmåner som tillfaller präster främst i landsbygdsförsamlingar. Varje år handlar det om mångmiljonbelopp. Det har dock visat sig att långt ifrån alla förmåner redovisas i deklarationer.

Här kan du läsa mer om tvisten om Staðarstaður och här kan du läsa domen i sin helhet.

Kommunala kontor ska rädda samhällsservice i glesbygd

En våg av nedläggningar av bank- och postkontor drar just nu över den isländska landsbygden. För att rädda samhällsservicen på mindre orter vill nu Ísafjarðarbær göra Þingeyri till ett pilotprojekt. Där ska kommunen försöka samla bank, post, apotek och andra tjänster. Genom att dela kostnaderna är förhoppningen att kontoren inte ska försvinna helt.

De senaste åren har Landsbanki avvecklat ett stort antal kontor på landsbygden. Eftersom banken ofta delat lokaler med posten har inte sällan även postkontoret försvunnit samtidigt som Landsbanki lämnat orten. Ersättningen har i många fall blivit lantbrevbärare och någon timmes bankservice i veckan.

I september stängde Landsbanki kontoren i Suðureyri och Þingeyri i Västfjordarna. Även kontoret i Bolungarvík skulle bommas igen, men efter kommunens ingripande finns det kvar åtminstone tillfälligt. Sedan tidigare har Landsbanki i regionen även stängt kontoren i Súðavík, Bíldudalur, Tálknafjörður, Flateyri och Króksfjarðarnes.

Både i Suðureyri och Þingeyri samlades ortsbor vid kontoren den sista öppningsdagen den 24 september. Där tände de ljus i en protest mot Landsbankis beslut.

I Bolungarvík lyckades kommunpolitikerna alltså stoppa nedläggningen. Kommunhuset ska fungera som något av ett servicecentrum där kommunens reception på bottenvåningen samsas med postkontoret och Landsbanki. En förhoppning är att även distriktspolismästaren ska finnas på samma plats.

Bolungarvíks räddningsplan fick åtminstone tillfälligt Landsbanki att tänka om. Sannolikt är det grannkommunen som Ísafjarðarbær sneglar på när den vill öppna servicecentrum i samhällen som Flateyri, Þingeyri och Suðureyri. Från samtliga har både post och bank försvunnit. Gísli Halldór Halldórsson, kommunchef i Ísafjarðarbær, säger till RÚV att Þingeyri blir först ut:

"Idén går ut på att definiera servicebehovet på mindre orter. ... Göra i ordning något slags centrum eller utrymme som kommuner eller staten driver, och att bjuda in även företag att delta som posten, banker eller apotek. Detta skulle bli en mittpunkt där invånare kan träffas och söka lösningar och träffa varandra."

Projektet är ett samarbete mellan Ísafjarðarbær, Nýsköpunarmiðstöð Íslands, Byggðastofnun och Fjórðungssamband Vestfirðinga.

Om Landsbanki eller någon annan bank vill delta återstår att se. I samband med de senaste nedläggningarna valde många kunder att byta bank i protest. Många valde Íslandsbanki - trots att inte heller den har några kontor i Västfjordarna förutom i centralorten Ísafjörður.

María Valsdóttir var en av de Þingeyribor som deltog i manifestationen vid Landsbankis nedläggning. Hon säger i Bæjarins Besta att det i synnerhet är äldre invånare som kommer att sakna bankkontoret:

"Det blir en 100 kilometer lång sträcka för att komma till banken i Ísafjörður. Äldre människor handlar med kontanter och många av dem har ingen internetbank, och det finns ingen bankomat i Þingeyri."

Landsbankis nedskärningar av servicen på landsbygden är inget avslutat kapitel. Förra veckan minskades öppettiderna hos kontoret i Þórshöfn på nordöstra Island från 12.30 till 16. Tidigare öppnade kontoret 10.15. Eftersom banken även här delar lokal och personal med posten krymper postkontorets öppettider på samma sätt.

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedskärningar.

Dagens citat

"Världen är mycket mer globaliserad och mångsidig nu än när den amerikanska armén lämnade Island 2006. Utmaningarna som vi står inför är det också. En trupps stationering är därför inte nödvändigtvis ett tecken om Islands betydelse eller läge. ... Jag vet att det har kommit ämbetsmän hit för att undersöka denna möjlighet. Islands läge i Nordatlanten och det faktum att infrastrukturen finns på plats och har underhållits väl av islänningar sedan 2006, då vi lämnade Keflavík, visar att Island vid behov är väl förberett för att på utvidgat sätt delta i Natos åtgärder, men sådana beslut har inte fattats."

Benjamin Ziff, biträdande utrikesminister i USA, i Kjarninn om diskussionerna om att åter ha trupper permanent stationerade på Island - läs mer här.

Páll Óskar och Nína Dögg om homosexualitet

Att isländska barnprogram uppmärksammas i utlandet tillhör inte vanligheterna. Men en snutt ur RÚV:s långkörare Stundin okkar nådde nyligen fram till bland annat MTV. Skälet var den scen där artisten Páll Óskar Hjálmtýsson och skådespelaren Nína Dögg Filippusdóttir diskuterar homosexualitet. Ovan kan du se klippet textat till engelska.

Illugi Gunnarsson lovar pengar till teckenspråk

Ett trettiotal barn får klara sig helt utan skolböcker eftersom regeringen inte lägger några pengar på läromedel på isländskt teckenspråk. Bristerna har de senaste åren fått en rad familjer att lämna landet för att flytta till länder där teckenspråket får resurser. Nu utlovar kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson för första gången bidrag till läromedel på teckenspråk.

För snart fem år sedan klubbade alltinget en lag som gjorde att isländskt teckenspråk jämställdes med isländska. Även om teckenspråket inte fick officiell status så sade den nya lagen att det skulle kunna användas på samma sätt som isländska vid exempelvis myndighetskontakter, utbildning med mera.

Trots detta erkännande har det isländska teckenspråket i praktiken inte fått någon högre status. De resurser som regeringen anslår är långt ifrån tillräckliga. Döva har många gånger tvingats att stanna hemma för att det inte funnits pengar till tolkar. Och elever har vid upprepade tillfällen fått klara sig utan skolböcker eftersom de enbart finns på isländska.

Kultur- och utbildningsminister Illugi Gunnarsson har medgett vissa brister. Samtidigt har föräldrar till teckenspråkstalande barn vid flera tillfällen tvingats gå till domstol för att hävda sin rätt. En sak alla är överens om är att de bidrag som i dag går till undervisningsmaterial och tolkstöd är långt ifrån tillräckliga.

Bristerna har de senaste åren fått flera familjer att lämna Island. De har enligt Vísir flyttat till länder där teckenspråkstalande barn får bättre stöd från samhället. I somras utvandrade exempelvis två familjer till Danmark för att där kunna ta del av de bättre villkoren som finns för teckenspråkstalare.

I dag finns ett trettiotal elever som har isländskt teckenspråk som modersmål och som inte talar isländska. Hittills har de alltså trots den språklag som trädde i kraft våren 2011 fått klara sig utan de läroböcker som isländsktalande barn har rätt till.

Nu utlovar Illugi Gunnarsson för första gången pengar till läromedel på teckenspråk. Inledningsvis handlar det om 10 miljoner isländska kronor. Eftersom det inte finns några läroböcker på teckenspråk är behovet stort. Illugi Gunnarsson säger till Vísir att pengarna inte kommer att räcka till att möta elevernas önskemål:

"Jag säger inte att vi har genomfört något fantastiskt kraftprov genom att lägga till tio miljoner där, men det är åtminstone ett steg som vi har tagit i denna riktning. Vi medger att detta problem existerar och att det behöver göras något åt det."

Föräldrar till döva elever anser ofta att deras barn diskrimineras. När Illugi Gunnarsson tidigare i år inledde en kampanj som ska få isländska barn att läsa mer fanns teckenspråkstalarna inte med ens på ett hörn.

Heiðdís Dögg Eiríksdóttir är ordförande för Félag heyrnarlausra, en förening för personer som är döva. Hon skriver i Fréttablaðið att de familjer som har lämnat Island gjort det mot sin vilja men av hänsyn till barnen:

"De familjer som tog beslut om att flytta från Island ville inte resa. De tog ett beslut som var bäst för deras barn. De vill ge dem möjlighet att utvecklas och trivas i en miljö där det erbjuds utbildning, undervisningsmaterial och tolktjänster. Denna situation är så sorglig eftersom det inte behöver vara så här."

Ett annat förslag som diskuterats är textning av tv-program. I alltinget har sju ledamöter lagt ett förslag om att alla program ska textas på isländska. I dag är textning bara obligatorisk när det inte talas isländska i programmet.

Från tv-branschens sida är reaktionerna på förslaget allt annat än optimistiska. Flera mediebolag säger sig visserligen vilja texta fler program, men resurserna anses inte vara tillräckliga. Ingvi Hrafn Jónsson, som äger och driver den lilla kanalen Ínn, säger i Morgunblaðið att krav på obligatorisk textning hade blivit så dyrt att han aldrig hade haft råd att genomföra det:

"Jag skulle gärna göra detta, men detta skulle bara stänga Ínn. Och jag hävdar även samtliga små kanaler. Förutom om det med förslaget skulle medföra att en särskild fond inrättades som bekostade detta. Kostnaden för textningen är nämligen helt enorm."

Här kan du läsa mer om debatten om dövas rättigheter i skolan och samhället.

Här är planen för att avveckla Islands kapitalkontroller

Hela 491 miljarder isländska kronor ska gå till staten från de tre kollapsade storbankernas konkursbon. Samtidigt förlängs fristen för konkursbona att göra upp om villkoren för att fordringsägarna ska kunna få loss sina tillgångar till den 15 mars nästa år. Planerna har fått klartecken av Seðlabanki Íslands. Det uppger finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Med 229 miljarder från Glitnir, 127 miljarder från Kaupþing och 23 miljarder från Landsbanki får staten en rejäl summa som ska gå till att betala av statsskulden. Totalt bidrar de tre bankerna med 491 miljarder om även skatter och annat räknas in.

Den mest värdefulla tillgången ser alltså ut att komma från Glitnirs konkursbo, och det är 95 procent av aktierna i Íslandsbanki. Det är dessutom en tillgång som kan komma att stiga i värde om banken fortsätter att göra starka resultat. Då kan det handla om närmare 600 miljarder till statskassan.

Samtidigt förbinder sig konkursbona till att investera 226 miljarder i det isländska banksystemet. De ska dessutom återbetala lån på 74 miljarder som staten gick in med i samband med att de tre nya bankerna Íslandsbanki, Arion banki och Landsbanki skapades ur de kraschade bankernas gamla verksamhet.

Totalt handlar det om ett räddningspaket till ett värde av närmare 900 miljarder isländska kronor. Det är alltså något större än de tre kraschade bankernas tillgångar tillsammans. Pengarna ska fungera som en räddningslina om kronan på nytt släpps fri. Planen presenterades i går vid en presskonferens i Reykjavík.

Sedan kapitalkontrollerna infördes hösten 2008 har det ibland tyckts omöjligt att bli av med dem. Kontrollerna begränsar flödet av valuta mellan Island och utlandet. De har därför haft en hämmande effekt på investeringar i landet.

Kapitalkontrollerna har i högsta grad bidragit till en situation där den isländska kronan har ett uppblåst värde i hemlandet. I utlandet är den inte alls värd lika mycket. Utomlands finns miljardbelopp i tillgångar i isländska kronor. Och det är pengar som på grund av kapitalkontrollerna bara har kunnat föras in i landet med myndigheternas tillstånd.

Uppgörelserna med de tre storbankernas konkursbon ska enligt regeringen utgöra ett stort steg mot avvecklingen av kapitalkontroller. Med pengar från konkursbona har staten skaffat sig en buffert. Denna reserv kan användas till att hålla uppe värdet på kronan om det skulle sjunka som följd av att flödet av valuta mellan Island och omvärlden utvecklats i en ogynnsam riktning.

En motprestation från statens sida är just att fordringsägarna i de tre kraschade bankerna genom uppgörelsen får flytta sina tillgångar. Det är sannolikt att de snabbt försvinner ur landet. Det är alltså vid en sådan situation - där kronan faller när tillgångar lämnar Island - som regeringen nu har möjlighet att backa upp kronan.

De pengar som nu kommer från konkursbona utgörs till stor del av en så kallad stabilitetsavgift. I praktiken handlar det om en kompensation för kostnader som staten dragit på sig för kraschen. Det är också därför som finansminister Bjarni Benediktsson vill använda pengarna för att minska statsskulden.

Om planerna går i lås kommer statsskulden att minska från 33 procent till 10 procent av bruttonationalprodukten. Så låg statsskuld har Island inte haft sedan 1960-talet.

Fordringsägarna i de tre storbankerna hade i praktiken inte mycket att välja på. Alternativet till stabilitetsavgifterna var en stabilitetsskatt på hela 39 procent av tillgångarna. Den hade kunnat bli betydligt dyrare.

Samtidigt står det klart att förhandlingarna inte gått lika snabbt som regeringen hoppats. Ursprungligen hade bankerna fram till årsskiftet att acceptera stabilitetsavgiften. Nu förlängs den till den 15 mars nästa år för att bland annat domstolarna ska hinna att pröva uppgörelserna.

Avvecklingen av kapitalkontroller är ett avgörande steg mot en normalisering av de ekonomiska villkoren efter kraschen. Men om kronan på nytt släpps helt fri är osäkert. Många bedömare anser att det visat sig omöjligt att låta en så liten valuta flyta fritt.

Ett annat problem som återstår att lösa är de stora tillgångar i isländska kronor som alltjämt finns i utlandet. Om kapitalkontrollerna skulle släppas utan motåtgärder skulle stora mängder billigare utlandskronor flöda in i landet och orsaka ett nytt kursras. Där återstår en viktig fråga för regeringen att lösa.

Planen presenterades även för oppositionen i går. Få politiker tycks ha några invändningar mot regeringens lösning på situationen. Däremot har den fått kritik för att processen inte har varit tillräckligt genomskinlig. I stället ska bara några få ha fått tagit del av detaljer medan de flesta parlamentarikerna enbart fått information precis innan den presenterats för allmänheten.

Dagens citat

"West Iceland may be just a short two-hour drive from the capital of Iceland (natty little Reykjavík), but it’s remained largely off tourists’ radars. This vast and varied region captures all the best of Iceland’s off-the-charts wildlife and nature: cloud-shrouded glaciers, rugged lava fields crisscrossed by gigantic lava tubes, gushing waterfalls, and lush green fields perfect for horse riding."

Lonely Planet rankar västra Island som världens näst intressantaste region att resa till under 2016.

58 mil isländsk väg har försvunnit sedan 2004

Sedan 2004 har 584 kilometer isländsk väg försvunnit. Totalt handlar det om 922 sträckor som har avregistrerats genom Vegagerðin. Det vanligaste skälet till att vägar inte längre ingår i det allmänna vägnätet är att det inte längre finns några året runt-boende som behöver dem. Det framgår i ett interpellationssvar från inrikesminister Ólöf Nordal.

Inom loppet av tio år har alltså drygt 58 mil väg försvunnit från det officiella vägnätet. Därmed har Vegagerðin inte längre någon skyldighet att underhålla vägarna. Inte heller har verket någon möjlighet att begära pengar för att underhålla dem.

I många fall finns vägarna kvar även om de kan ha försvunnit från vissa kartor. Ansvaret för underhållet kan i stället ha övergått till privatpersoner eller kommuner. För att en väg inte längre ska anses utgöra en del av vägnätet måste Vegagerðin ansöka om ett sådant beslut. Det vanligaste skälet till att sådana ansökningar beviljas är att det inte längre finns några året runt-boende som behöver vägen.

Den kommun som mellan 2004 och 2014 förlorade mest väg var Borgarbyggð med 38,98 kilometer fördelade på 49 sträckor.

Frågan ställdes av framstegspartisten Líneik Anna Sævarsdóttir.

Här kan du läsa om en strid för att få ingå i det officiella vägnätet. Bilden visar Munaðarnesvegur, en del av väg 647 som leder till gården Munaðarnes i Árneshreppur som nu bara används som sommarbostad.

Färre islänningar ställer sig bakom jakt på val

Allt färre islänningar anser att jakten på val ska fortsätta. Men fortfarande är det betydligt fler som ställer sig bakom valfångst än som vill avskaffa den. Samtidigt minskar andelen islänningar som äter valkött. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup på uppdrag av Náttúruverndarsamtök Íslands och International Fund for Animal Welfare.

Att valkött inte är en rätt som hamnar på många islänningars tallrikar är ingen hemlighet. I dag bedrivs jakt på två arter: vikval och sillval. Sillval går på export främst till Japan. Vikval konsumeras däremot på Island.

Den som beställer val på restaurang får med all sannolikhet vikval. Det är också vikval som brukar säljas i isländska livsmedelsbutiker. Köttet brukar sälja som bäst under sommaren när det är färskt och kan läggas på grillen.

Även om det inte är många islänningar som regelbundet äter val finns det just på vikval en ganska stor efterfrågan. I år fångades bara 29 djur. Det kommer inte att täcka restaurangernas behov och därför är det sannolikt att vikval i år precis som förra året kommer att importeras från Norge.

Hela 81,7 procent av islänningarna uppger enligt Gallup att de inte köpt valkött en enda gång under det senaste året. Ungefär var tionde kan sägas vara regelbunden konsument av valkött. 7 procent svarar att de köpt val minst tre gånger och 3 procent säger att de köpt val minst sex gånger under de senaste tolv månaderna.

Jakten på vikval är den som har störst stöd. 50,1 procent av islänningarna ställer sig bakom jakten på vikval medan 18,3 procent tycker att den bör upphöra. 31,6 procent är varken för eller emot jakt på vikval.

Färre anser att jakten på sillval ska fortgå. 42,6 procent svarar att de är positivt inställda till jakt på sillval medan 23,3 procent motsätter sig jakt. Varken positivt eller negativt inställda är 34,1 procent av de tillfrågade.

Trots att valfångstmotståndarna är i minoritet är det allt färre som stödjer jakten. När samma fråga ställdes för två år sedan var det 65,7 procent som var för jakt på vikval och 56,9 procent som var för jakt på sillval.

Yngre islänningar och personer bosatta i Reykjavíkområdet är mest skeptiska till fortsatt jakt. Uppslutningen bakom jakten är störst bland äldre islänningar bosatta på landsbygden.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Domstol stoppar konkurrerande båtturer i Jökulsárlón

Det kan vara slutseglat för Ice Lagoon ehf. i Jökulsárlón. Bolagets avtal med majoriteten av markägarna är enligt Héraðsdómur Reykjavíkur ogiltigt. Det står nämligen i strid med tidigare avtal med bolaget Jökulsárlón ehf. Domen kommer att överklagas - men om den står fast är det slut med konkurrensen om båtturer i glaciärlagunen.

Redan år 2000 började företaget Jökulsárlón ehf. att arrangera båtturer i glaciärlagunen med samma namn. Seglingarna startade efter en överenskommelse med övriga markägare. Avtalet gav Jökulsárlón ehf. ensamrätt till båtturerna till och med år 2024.

När avtalet skrevs trodde majoritetsägarna att de skulle ha möjlighet att hyra ut andra delar av området till andra arrangörer. Det ska ha varit ett skäl till att avtalet skrevs på lång tid och till förhållandevis låg hyra. Men i själva verket formulerades avtalet på ett sådant sätt att det inte tillät några konkurrenter.

I takt med att turismen har ökat har också missnöjet bland de övriga markägarna ökat. I dag stannar omkring 300 000 turister till vid lagunen varje år. Jökulsárlón ehf. har gjort vinster på runt 150 miljoner isländska kronor om året. Samtidigt har markägarna bara fått omkring 3 miljoner kronor, den summa som de kom överens om i det första avtalet med Jökulsárlón ehf. från 2000.

I ett nytt avtal gav majoriteten av markägarna 2012 tillstånd till företaget Ice Lagoon ehf. att börja med båtturer i lagunen. Ägaren av Jökulsárlón ehf. - som äger knappt 24 procent av fastigheten Fell där Jökulsárlón ingår - sade nej till konkurrenten. Men majoriteten ansåg sig alltså ha rätt att släppa fram en konkurrent som därmed satte ensamrätten ur spel.

Sedan dess har de olika ägarna och företagen varit indragna i en lång rad juridiska tvister. Majoritetsägarna har trots flera försök inte lyckats häva det ursprungliga avtalet med Jökulsárlón ehf. Samtidigt har kommunen, Sveitarfélagið Hornafjörður, beklagat sig över situationen eftersom det på grund av markstriderna finns en detaljplan som inte kan genomföras.

Kommunen vill se en utbyggnad av området med nya servicebyggnader och fler parkeringsplatser. Eftersom ägarna inte kommer överens har alla sådana planer strandat. Kommunen har också försökt tvinga fram en försäljning av fastigheten Fell med målet att få en ägare som kunde bryta dödläget. Inte heller detta har varit möjligt eftersom Jökulsárlón ehf. motsätter sig en försäljning.

Nu fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur att Jökulsárlón ehf. har rätten på sin sida. Det innebär att avtalet med de övriga markägarna fortfarande gäller och att avtalet med Ice Lagoon ehf. är ogiltigt. I praktiken betyder det att Ice Lagoon ehf. måste upphöra med båtturerna i lagunen och att Jökulsárlón ehf. har ensamrätt till den typen av färder med turister.

I domen skriver Héraðsdómur Reykjavíkur att möjligheten att arrangera seglingar i Jökulsárlón är en av de ekonomiskt mest betydande fördelarna med fastigheten Fell. Att släppa fram en konkurrent står inte bara i strid med tidigare ingångna avtal utan påverkar även minoritetsägaren Jökulsárlón ehf. på ett negativt sätt. Avtalet med Ice Lagoon ehf. har en väsentlig inverkan på hur Jökulsárlón ehf. kan utnyttja marken.

Med en så stor ägarandel som 24 procent anser inte rätten att majoritetsägarna bara kan runda Jökulsárlón ehf. I stället måste de alltså komma överens med bolaget om att släppa fram en konkurrent - eller riva upp det befintliga avtalet med Ice Lagoon ehf.

Ice Lagoon ehf. har sedan 2011 arrangerat båtturer i glaciärlagunen. Varje säsong har företaget mellan maj och september skapat ett tiotal arbetstillfällen.

Majoritetsägarna ska nu stå för rättegångskostnader på 950 000 isländska kronor. De har redan aviserat att domen kommer att överklagas till Hæstiréttur Íslands.

Här kan du läsa mer om tvisterna om Jökulsárlón och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Framstegspartiet hade blivit obehagligt stort nu efter senaste valet för vissa av våra motståndare. Då används alla knep. Naturligtvis har dessa attacker inte undgått mig. Och då frågar jag: hur går det för sig att dessa människor beter sig på detta sätt? Som har gått fram så hårt? När mitt partis politik granskas är den mycket liberal. Så detta är först och främst politiska krafter som har det i sitt program att undanröja Framstegspartiet."

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdar i Fréttablaðið att partiet utsätts för organiserade attacker från politiska motståndare.

Kortslutning tog livet av Ikeas julbock i Garðabær

Jólin eru að koma 🔥🎁🎄 #ikea pic.twitter.com/i2iqdtbPvz

— Guðjón Baldvinsson (@Gauib) October 26, 2015

Elstängsel, övervakningskameror och vakter räckte inte. Julbocken vid Ikeas varuhus i Garðabær brann i går med hela med hela 59 dagar kvar till julafton. Den här gången var det varken människan eller vädret som låg bakom olyckan. I stället var det kortslutning i ljusslingan - som inte ska ha varit från Ikea - som orsakade branden.

Förra året fick julbocken Gävle för första gången uppleva en isländsk jul utan missöden. Dessförinnan hade den blåst omkull i stormar två år och bränts ned två år.

Den här gången blev ödet alltså annorlunda. Den sex meter höga julbocken kom på plats utanför Ikeas varuhus i Garðabær redan i mitten på oktober för att lysa upp i höstmörkret. Vd:n Þórarinn Ævarsson utlovade omfattande övervakning för att geten skulle lämnas i fred.



Men det räckte alltså inte. Efter en kortslutning i en ljusslinga brann julbocken i går. Övervakningskameran kunde åtminstone dokumentera brandförloppet. Ikea siktar dock på att julbocken ska återuppstå redan till helgen.

Här kan du läsa mer om julbocken Gävle.

Fler vill tillåta moskéer - färre vill bygga nya kyrkor

Allt färre islänningar vill att statskyrkan ska få bygga nya kyrkor i landet. Ändå är statskyrkan det religiösa samfund som flest tar ställning för. Motståndet mot Félag múslima á Íslandis planerade moskébygge minskar. Men inom Framstegspartiet är det bara en av tio som vill tillåta en moské. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

År 2000 hade Island 279 049 invånare. Av dessa var 247 420 medlemmar av statskyrkan. I dag har antalet medlemmar minskat till 242 743 - samtidigt som befolkningen har ökat till 329 100 invånare. Det gör statskyrkan till den stora förloraren bland de religiösa samfunden på Island.

Medlemsraset har flera förklaringar. Dels väljer allt fler islänningar att antingen helt stå utanför religiösa församlingar eller att ansluta sig till mindre trossamfund, dels har tusentals övergett statskyrkan i protest mot övergreppsanklagelser mot en tidigare biskop. En oberoende utredning visade att uppgifterna aldrig utreddes och att personer i kyrkans ledning hotade att smutskasta de kvinnor som vittnat om biskopens sexuella övergrepp.

Statskyrkan är alltjämt det trossamfund som åtnjuter bredast acceptans. Men det är det enda där acceptansen minskar. 61,7 procent av islänningarna anser att statskyrkan ska få bygga kyrkor i landet, vilket dock är en nedgång med 2,7 procentenheter jämfört med förra året. Bara 9,4 procent säger nej till kyrkor.

Ásatrúarfélagið, asatrosamfundet, har under samma period gått från 353 till 2 675 medlemmar. Med 50,5 procent som säger ja till bygget av nya hov - vilket är namnet på samfundets lokaler - gör det församlingen till den näst mest accepterade i landet. Inom loppet av ett år har stödet ökat med 1,3 procentenheter. Här är det 11,9 procent som inte vill tillåta byggnader tillhörande asatrosamfundet.

Búddistafélagið, Islands buddistiska församling, har mellan 2000 och 2015 gått från 418 till 1 022 medlemmar. Här är det 39,4 procent, en uppgång med 2,9 procentenheter, som gör tummen upp för nya lokaler medan 21 procent gör tummen ned.

Rússneska rétttrúnaðarkirkjan, den rysk-ortodoxa kyrkan, registrerades först 2002 då den hade 71 medlemmar. I dag har 590 personer anslutit sig. Kyrkan har sedan tidigare fått en tomt i Reykjavík avsedd för en kyrka, men byggstarten har dragit ut på tiden på grund av en lång rad överklaganden. Vissa kritiker anser att kyrkan inte alls skulle passa in i stadsbilden i kommunen.

I dag är det 33,4 procent som tycker att den rysk-ortodoxa kyrkan ska få bygga kyrkor. Jämfört med förra året är det en ökning med 2,4 procentenheter. Men nästan lika många, 27 procent, säger nej till samtliga byggen från den rysk-ortodoxa kyrkan.

Nu uppger 32 procent att Félag múslima á Íslandi ska få bygga en moské, en uppgång med 2,3 procentenheter. Moskémotståndet - som visserligen minskar från år till år - har dock övertaget. Hela 37,6 procent motsätter sig byggandet av moskéer.

Félag múslima á Íslandi är med 486 medlemmar landet största muslimska församling. För femton år sedan var antalet medlemmar bara 134.

På Sogamýri i Reykjavík har Félag múslima á Íslandi av kommunen tilldelats en tomt för ett moskébygge. Målet är att bygget ska påbörjas till våren. I fullmäktige har Framstegspartiet utan framgång argumenterat för att beslutet ska återkallas.

Framstegspartiet väljare skiljer ut sig genom att vara i särklass mest negativt inställda till den muslimska församlingen. Bara 9,4 procent anser att den ska få bygga moskéer - medan hela 58,1 procent säger nej till byggen. Som jämförelse tycker en majoritet av Socialdemokraternas, Gröna vänsterns och Ljus framtids sympatisörer att moskébyggen ska tillåtas.

Misstroendet mot Félag múslima á Íslandi är störst bland pensionärer, låginkomsttagare och män. Uppslutningen är starkast bland höginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden.

Mest skeptiska gentemot statskyrkan är Piratpartiets väljare. Asatrosamfundet och buddistsamfundet möter störst ovilja bland Framstegspartiets sympatisörer. Rysk-ortodoxa kyrkan är minst populär bland Självständighetspartiets anhängare.

Här kan du läsa mer om attityden till olika religiösa byggnader.

207 bakom grupptalan mot Björgólfur Thor Björgólfsson

Hela 207 privatpersoner, bolag och institutioner står bakom den grupptalan mot Björgólfur Thor Björgólfsson som i dag lämnas in till Héraðsdómur Reykjavíkur. I stämningsansökan kräver de ekonomisk kompensation för att deras aktier i Landsbanki blev värdelösa i samband med finanskraschen. Björgólfur Thor Björgólfsson tillbakavisar alla krav.

Sju år efter Landsbankis kollaps går nu 207 privatpersoner, bolag och institutioner ihop om att stämma Björgólfur Thor Björgólfsson, tidigare storägare i banken. De kräver skadestånd för att deras aktier i Landsbanki blev värdelösa när banken kraschade hösten 2008.

Initiativet kommer från aktieägare i banken. Bland dem som medverkar i grupptalan mot Björgólfur Thor Björgólfsson är Karen Millen, alltingsledamoten Vilhjálmur Bjarnason, valfångst- och fiskemiljardären Kristján Loftsson och flera isländska pensionsfonder.

Fler namn väntas tillkomma inom de närmaste dagarna. Det ryktas till och med att vissa efter kraschen köpt värdelösa aktier i Landsbanki bara för att få möjlighet att stämma Björgólfur Thor Björgólfsson.

Målet är alltså att domstolen ska döma Björgólfur Thor Björgólfsson som ersättningsskyldig för de förluster som aktieägarna gjorde när Landsbanki övertogs av staten i oktober 2008. I stämningsansökan hävdar de att de inte hade lidit några ekonomiska förluster om det inte hade varit för Björgólfur Thor Björgólfssons påstått olagliga agerande.

Stämningsansökan riktar in sig på tre punkter. Den första är att banken från 2005 och framåt i årsredovisningarna skulle ha informerat om utlåning till Björgólfur Thor Björgólfsson och till honom närstående bolag. Den andra är att bolaget Samson, som kontrollerades av Björgólfur Thor Björgólfsson och fadern Björgólfur Guðmundsson från sommaren 2006 i princip fungerade som bankens moderbolag. Och den tredje är att Samson aldrig vände sig till övriga aktieägare om att ta över Landsbanki - en skyldighet som enligt stämningsansökan fanns från den 30 juni 2006 och framåt. När ett ägande blir så stort uppstår enligt lagen om aktiehandel en sådan skyldighet.

Initiativet till grupptalan togs redan för fyra år sedan bland annat av just Vilhjálmur Bjarnason. Ett skäl till att det dragit ut på tiden var att det tog tid att delge Björgólfur Thor Björgólfsson stämningen. Själv är han bosatt i London. Hans advokat på Island, Reimar Pétursson, vägrade att ta emot den.

Björgólfur Thor Björgólfsson tillbakavisar alla anklagelser om att han som storägare i Landsbanki skulle ha gjort sig skyldig till något brott. I ett blogginlägg skriver han att hans affärer har undersökts av myndigheter utan att det lett fram till att något olagligt upptäckts:

"Vilhjálmur Bjarnasons tvångstankar känner dock inga gränser. Med dessa som vapen ser han förvrängningar och svek där sakkunniga utredare inte ser något klandervärt. Det är illa att rättsväsendet ska behöva slösa sin tid på en sådan sakframställan."

Stämningsansökan lämnas in till Héraðsdómur Reykjavíkur i dag klockan 10 lokal tid.

Dagens citat

"Det var någon tid där jag började att höra fler ljud. Så öppnades det bara och det blir ett litet hål och jag ser ansikten. Och så rasar snön lite. Detta var en otroligt god känsla och det som återstod av dagen log jag säkert brett."

Sóley Eiríksdóttir, som då var elva år och räddades efter nio timmar, berättar i RÚV om hur hon grävdes fram ur snömassorna från den lavin som den 26 oktober 1995 krävde 20 människoliv i Flateyri - läs mer här.

Trampade i het källa i Reykjadalur - vårdas för brännskada

En man fick i lördags svåra brännskador på ena foten sedan han trampat i en het källa. Mannen, som var en utländsk turist, befann sig på vandring i Reykjadalur norr om Hveragerði. Det tog räddningsarbetare omkring en timme att bära ned honom till parkeringsplatsen där en ambulans väntade. Det uppger Landsbjörg i ett pressmeddelande.

Räddningstjänsten fick larmet vid 13.30 i lördags. En man hade då råkat trampa i en het källa och därför ådragit sig brännskador på ena foten. Att bära ned mannen på bår från Reykjadalur till en väntande ambulans var en vandring på två kilometer som tog ungefär en timme. Mannen fördes därefter till sjukhus för vård.

Gröna vänstern vill bryta förbindelser med Israel

Bojkotta israeliska varor och bryt de diplomatiska förbindelserna med Israel. Kontakterna och handeln ska inte återupptas förrän "Israels folkmord på palestinier" och ockupationen av Palestina har upphört. Det politiska målet klubbade Gröna vänstern under helgens landsmöte i Selfoss. Beslutet fördöms av den israeliske ambassadören Raphael Schultz.

När Gröna vänstern i helgen samlades i Selfoss rådde det ingen tvekan om att Katrín Jakobsdóttir skulle få nytt förtroende som ordförande. Någon motkandidat anmälde sig heller aldrig.

Däremot utmanades vice ordföranden Björn Valur Gíslason. Länge ryktades det om att Daníel Haukur Arnarsson tänkte kandidera. När han tog beslutet att inte ställa upp anmälde sig i stället Sóley Björk Stefánsdóttir, kommunpolitiker i Akureyri. Björn Valur Gíslason valdes om med 93 röster mot 50.

Utöver striden om posten som vice ordförande var det mest intressanta valet Una Hildardóttir som kassör. Hon är 24 år och har bland annat varit talesperson för Feministafélag Íslands. Inom partiet nämns hon ofta som ett framtidsnamn. Hon besegrade Ólafur Þór Gunnarsson, kommunpolitiker i Kópavogur och tidigare ersättare i alltinget.

Valet av Una Hildardóttir innebar dessutom att ett ungt namn tog plats i partiledningen. Många från ungdomsförbundet hade annars hoppats på 25-årige Daníel Haukur Arnarsson.

När Reykjavík nyligen beslutade att bojkotta varor från Israel väckte det internationell uppmärksamhet. Beslutet återkallades dock snabbt. Syftet var att bara stoppa handel med varor från av Israel ockuperade områden. Tanken från majoriteten i rådhuset är att i stället lägga ett sådant förslag.

Gröna vänstern vill alltså gå betydligt längre. Under landsmötet tog partiet ställning för en bojkott av israeliska varor. Vidare vill partiet bryta de diplomatiska förbindelserna med Israel. I uttalandet heter det att det israeliska folkmordet på palestinier bara kan stoppas genom att väcka internationell opinion mot våld och ockupation.

Inga isländska företag ska alltså handla med Israel tills Palestina är fritt. Syftet är enligt Gröna vänstern att med ekonomiska påtryckningar tvinga fram ett stopp för det israeliska våldet.

Landsmötet vill därför att Reykjavík på nytt lägger fram ett förslag på en bojkott av israeliska varor. Gröna vänsterns kommunpolitiker uppmanas nu på nytt att föreslå handelsstopp. Förslaget kommer från partiets ungdomsförbund och avdelningen på Suðurnes.

Israels ambassadör - som är stationerad i Norge - befinner sig för tillfället på Island just för att diskutera den bojkott som i en vecka gällde i Reykjavíks kommun. I ett uttalande säger han enligt Morgunblaðið att Gröna vänsterns påståenden om ett israeliskt folkmord på palestinier är "en nedrig lögn". Han hävdar att beslutet antingen är ett resultat av okunskap eller omoral:

"Att ta ställning på detta vis utan att ge den anklagade rättvis behandling tycks vara något från Stalins dagar eller dagens Nordkorea. Inte något från ett parti som bygger på demokratiska värderingar."

Under landsmötet sade Gröna vänstern nej till utvinning av olja och gas från Dreka­svæðið, ett område mellan Island och den norska vulkanön Jan Mayen. Den typen av industri anses förlegad och den är dessutom oförenlig med den globala uppvärmningen. I stället förespråkar partiet att Island fram till år 2050 ska ha hunnit bli en klimatneutral nation.

Vidare sade partiet nej till utvisning av asylsökande med hänvisning till Dublinkonventionen, nej till valfångst och ja till en översyn av grundlagen.

Självständighetspartiet utreder annan valuta än kronan

Bjarni Benediktsson och Ólöf Nordal är Självständighetspartiets nya ledarduo. Som väntat valdes de till ordförande och vice ordförande vid helgens landsmöte. Men besluten på mötet gick i stor utsträckning i ungdomsförbundets anda. Ny sekreterare är 24-åriga Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Och mot partitoppens vilja ska en annan valuta än den isländska kronan utredas - samtidigt som ansökan om EU-medlemskap inte ska återkallas.

Med 96 procent av rösterna fick Bjarni Benediktsson nytt förtroende som ledare för Självständighetspartiet. Till ny vice ordförande efter avgående Hanna Birna Kristjánsdóttir valdes Ólöf Nordal med 94 procent av rösterna. Ingen av dem utmanades av någon motkandidat vid helgens landsmöte i Reykjavík.

Den stora överraskningen i partitoppen var Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Efter att hon i lördags strax innan fristen gått ut aviserat sin kandidatur till posten som sekreterare valde Guðlaug­ur Þór Þórðar­son att inte ställa upp för omval. Hon valdes med 85 procent av rösterna. Guðlaug­ur Þór Þórðar­son fick trots avhoppet 6 procent.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir är en 24-årig juriststudent som tidigare varit ordförande för Självständighetspartiets ungdomsförbund i Reykjavík. Hon sitter i partistyrelsen och ingår i ungdomsförbundets styrelse. Hon har sommarjobbat som bland annat polis och journalist på Morgunblaðið.

I sitt tal uppmanade Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir landsmötet att släppa fram unga företrädare med liberala och frihetliga värderingar och bryta med konservatismen. Det ansåg hon vara nödvändigt för att Självständighetspartiet - som i opinionen befinner sig i en djup kris - i framtiden ska kunna locka unga väljare. Hittills hade partiet enligt Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir inte lyssnat tillräckligt på yngre generationer.

Uppdraget som sekreterare innebär stort inflytande över partiets interna arbete. Posten brukar räknas som den tredje tyngsta efter ordförande och vice ordförande.

Att Guðlaug­ur Þór Þórðar­son skulle överge sin kandidatur var inte landsmötets enda överraskning. I de nämnder där landsmötet förbehandlar förslag fick ungdomsförbundets linje majoritet i hela 89 procent av tillfällena. I många fall gick landsmötet senare emot partitoppens hållning.

I fredagens öppningstal sade Bjarni Benediktsson att han var övertygad om att kronan skulle vara Islands framtidsvaluta. Men där tvingades han att backa när landsmötet i stället gick på ungdomsförbundets linje. Majoritet fick ett kompromissförslag som går ut på att utreda vilken valuta som bäst kommer att tjäna Islands intressen. Där sägs att dagens situation - en krona som försvaras genom kapitalkontroller - inte kan vara en varaktig lösning.

Bjarni Benediktsson sade även att det för Island är bäst att stå utanför EU. Men dagens något underliga situation - där Island har en ansökan om medlemskap inlämnad och oåterkallad men där landet inte betraktas som en EU-kandidat - kommer att kvarstå. Ett förslag om att dra tillbaka ansökan röstades med bred marginal ned i nämnden.

EU-frågan var annars inget som diskuterades - något som partiledningen förmodligen var ganska nöjd med eftersom en sådan debatt sannolikt skulle leda till ytterligare splittring. Rimligtvis var det av dessa skäl som förslaget att dra tillbaka EU-ansökan röstades ned. EU-motståndarna är visserligen i klar majoritet i partiet, men ett sådant förslag hade på nytt väckt en besvärande diskussion.

Det i Bjarni Benediktssons tal som kanske väckte störst uppmärksamhet var idén att dela ut 5 procent av aktierna i storbankerna till allmänheten. I dagsläget skulle det innebära att varje islänning skulle få en aktiepost värd 90 000 isländska kronor. Han ansåg att detta vore ett sätt att garantera ett brett ägande av bankerna.

Att ungdomsförbundet är betydligt mindre konservativt än moderpartiet är något av ett faktum när det gäller Självständighetspartiet. I de förslag som fick majoritet i nämnderna fanns en politik som i många fall inte står långt ifrån Piratpartiet. Om det är Piratpartiets uppgång i opinionen som har börjat färga av sig på andra partier eller om det enbart är ungdomsförbundets frihetliga värderingar som talar återstår att se.

Bland de förslag som ekade av Piratpartiet fanns skilsmässa mellan stat och kyrka, en ny hållning i narkotikafrågor där missbruk snarare betraktas som ett hälsoproblem än något som ska straffas, frihet på nätet och klartecken för blodgivare oavsett sexuell läggning.

Vidare fick ungdomsförbundet majoritet i nämnderna för att slopa bidragen till lantbruket, att inte lägga statliga pengar i storindustriprojekt som ger avkastning först långt senare, att avskaffa Mannanafnanefnd, att sänka rösträttsåldern till 16 år, att tillåta surrogatmödraskap, att införa skattelättnader för nya innovationsföretag och att i olika sammanhang sluta att enbart tala om män och kvinnor eftersom det utesluter ett tredje kön.

Andra förslag som klubbades - och som inte härrörde från ungdomsförbundet - var en privatisering av bankerna, av public service-bolaget RÚV, av flygplatsbolaget Isavia och av delar av energibolaget Landsvirkjun. Landsmötet röstade också bort principen om att alltid motsätta sig kvotering. Det blev även ja till att göra dödshjälp lagligt.

Vidare togs också beslut om att partiet ska arbeta för att inrikesflygplatsen i Reykjavík inte försvinner från Vatnsmýri och att den totala kommunalskatten och statliga skatten år 2025 är högst 25 procent. Dessutom ska kommuner få del av skatten från kapitalinkomster.

I sitt avskedstal nämnde avgående vice ordföranden Hanna Birna Kristjánsdóttir inget om den medieläcka som tvingade henne bort från uppdraget som inrikesminister. Hon sade att hon inte tänkte lämna partiets ledning trots att hon inte kandiderade till omval.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets landsmöte och ovan se flera av talen från helgen.

Dagens citat

"Jag tror just att denna siffra i någon mån återspeglar Hanna Birna och Illugi. Jag har inga undersökningar som bevisar det, men erfarenheten av sådana fall som jag känner till internationellt är att de har viss inverkan. Hur stor vet man inte."

Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Vísir om hur skandalerna kring ministrarna Hanna Birna Kristjánsdóttir och Illugi Gunnarsson kan ha bidragit till Självständighetspartiets svaga opinionssiffror - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi hade en mycket speciell relation. ... För dem var jag en besvikelse från början och det diskuterades alltid. ... De var en produkt av sin bakgrund, sin historia och denna oerhörda stränghet, som jag tycker är en så stor del av samhället och detta land."

Författaren och komikern Jón Gnarr i RÚV om relationen till sina föräldrar som han diskuterar i nya boken Útlaginn.

Ex-ministern Guðbjartur Hannesson bortgången i cancer

Alltingsledamoten Guðbjartur Hannesson gick i veckan bort i cancer. Sedan 2007 representerade han Socialdemokraterna i parlamentet. I Jóhanna Sigurðardóttirs regering var han välfärdsminister. Guðbjartur Hannesson blev 65 år. Han efterlämnar maka och två vuxna barn.

När alltinget återsamlades i september i år fanns inte Guðbjartur Hannesson på plats. Senare samma månad trädde han fram i en intervju i RÚV och berättade att han drabbats av cancer. Sjukdomen hade upptäckts bara några månader tidigare.

Guðbjartur Hannesson föddes i Akranes, den plats där han också varit bosatt större delen av sitt liv. I omgångar var han verksam som lärare vid ortens grundskola. Mellan 1981 och 2007 var han rektor för Grundaskóli. Länge var han också aktiv inom kommunpolitiken. Mellan 1986 och 1998 representerade han Folkalliansen i fullmäktige, det parti som var en föregångare till dagens isländska socialdemokrater.

Våren 2007 valdes han in i alltinget på ett av Socialdemokraternas mandat. I provvalet besegrade han den dåvarande alltingsledamoten Anna Kristín Gunnarsdóttir i kampen om förstaplatsen på valsedeln.

Under Jóhanna Sigurðardóttirs tid som statsminister utsågs han 2010 till statsråd. Uppdraget som välfärdsminister hade Guðbjartur Hannesson fram till regeringsskiftet våren 2013.

Samma år var han också Jóhanna Sigurðardóttirs favorit att ta över som partiledare. I valet förlorade dock Guðbjartur Hannesson mot Árni Páll Árnason.

Guðbjartur Hannesson blev den andra alltingsledamoten i år som gått bort i cancer. I juni gick självständighetspartisten Pétur H. Blöndal bort i samma sjukdom.

Ovan kan du se intervjun där Guðbjartur Hannesson berättar om sin kamp mot cancern och här kan du läsa mer om Pétur H. Blöndals bortgång.

Piratpartiet fortsatt större än Islands regering

Piratpartiet är alltjämt större än de två regeringspartierna tillsammans. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet backar i opinionen - det senare till den näst sämsta siffran sedan alltingsvalet våren 2013. Även stödet för regeringen minskar. Det visar en väljarbarometer utförd av MMR.

I sju månader har nu Piratpartiet varit Islands största parti i MMR:s mätningar. Piratpartiet får nu 34,2 procent, vilket är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med mätningen från början av september. I en opublicerad mätning från slutet av månaden noterades dock Piratpartiet för 35,6 procent - den högsta siffran partiet fått hos MMR.

Gapet till Självständighetspartiet är nu hela 12,5 procentenheter. Självständighetspartiet tappar 3,6 procentenheter till 21,7 procent. Bara en gång tidigare under mandatperioden har stödet för partiet varit så svagt. Siffran är alltså den näst sämsta sedan alltingsvalet våren 2013.

Koalitionspartnern Framstegspartiet förlorar 1 procentenhet sedan mätningen i början av september. Stödet för partiet är nu 10,4 procent.

Gröna vänstern är mätningens största vinnare. Stödet ökar med 2,2 procentenheter till 11,8 procent.

De två övriga oppositionspartierna ökar marginellt. Socialdemokraterna ökar med 0,7 procentenheter till 11,3 procent och Ljus framtid ökar lika mycket till 6,5 procent.

Inga andra partier är i närheten av femprocentsspärren till alltinget. Sturla Jónsson ökar med 0,4 procentenheter till 0,9 procent, vilket är en rekordnotering. Landsbygdspartiet får 0,6 procent (+0,4), Höger-gröna 0,5 procent (-0,2), Demokrativäktaren 0,4 procent (oförändrat), Gryning 0,2 procent (-0,3), Folkfronten 0 procent (-0,5), Hushållens parti 0 procent (-0,3) och Regnbågen 0 procent (-0,2). Övriga partier får 1,6 procent (+0,6).

Stödet för regeringen är nu 31,4 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter jämfört med MMR:s mätning från början av september.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Gordon Brown lyssnade inte. [Alistair] Darling lyssnade, men gjorde sedan inget."

Austin Mitchell, tidigare parlamentariker för brittiska Labour, i Morgunblaðið om hur Storbritannien krishösten 2008 terroriststämplade den isländska centralbanken Seðlabanki Íslands, finansdepartementet och Landsbanki.

Dagens bonuscitat

"What happened that day was the first step for women's emancipation in Iceland. ... It completely paralysed the country and opened the eyes of many men."

Tidigare presidenten Vigdís Finnbogadóttir i BBC om att det i dag är 40 år sedan den första Kvennafrídagurinn, då isländska kvinnor lämnade jobbet tidigare i protest mot orättvisa löner och ojämlikhet.

Fler islänningar vill behålla kronan än införa euron

Stödet är på Island starkare för att behålla kronan än för att införa euron. 44,6 procent vill inte se något byte av valuta medan 37,8 procent anser att Island bör ta upp euron som betalningsmedel. Motståndet mot euron är störst inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Viðskiptablaðið.

De senaste åren har den isländska kronan stärkts gentemot nästan samtliga valutor. Euron har tappat 13,09 procent i värde mot kronan inom loppet av tre år. Som jämförelse har den svenska kronans värde backat 19,99 procent.

Nu vill 44,6 procent av islänningarna behålla kronan medan 37,8 procent vill införa euron. Övriga 17,5 procent svarar att de varken är positivt eller negativt inställda till ett införande av euron som valuta.

Om de som inte har någon bestämd åsikt i frågan räknas bort är det 54 procent som vill ha kronan och 46 procent som vill ha euron.

Bland sympatisörer till de två regeringspartierna är motståndet mot euron starkt. Hela 75 procent av Självständighetspartiets väljare säger nej till euron. Bara 15 procent vill byta kronan mot euron. Inom Framstegspartiet förespråkar 18 procent euron mot hela 71 procent för kronan.

Mest positivt inställda till euron som valuta är anhängare till Ljus framtid och Socialdemokraterna. I Socialdemokraternas led sluter 81 procent upp bakom euron medan bara 3 procent ratar den. Hos Ljus framtid säger 80 procent ja till euron medan 11 procent föredrar kronan.

Även bland Piratpartiets sympatisörer är en klar majoritet, 53 procent, för euron medan 27 procent vill behålla kronan. Bland Gröna vänsterns väljare är det jämnt mellan blocken - 43 procent väljer euron och 42 procent väljer kronan.

Majoritet islänningar vill skilja stat och kyrka

En majoritet av islänningarna vill skilja på stat och kyrka. Bara en av fyra vill att kyrkan även i fortsättningen ska vara statlig. Uppslutningen bakom en skilsmässa är störst bland Piratpartiets sympatisörer. Motståndet är starkast bland Självständighetspartiets väljare. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av RÚV.

Hela 55,5 procent av islänningarna anser att stat och kyrka bör gå skilda vägar. Det är en ökning med 4,9 procentenheter inom loppet av ett år.

Samtidigt minskar andelen islänningar som vill behålla statskyrkan. Nu är det bara 23,9 procent som förespråkar en fortsatt statlig kyrka. Det är en nedgång med 7,2 procentenheter jämfört med när Gallup ställde samma fråga för ett år sedan.

Resterande 21,5 procent tog inte ställning till frågan.

Mest positiva till att skilja stat och kyrka är Piratpartiets väljare, där hela 79 procent förespråkar en från staten fristående kyrka. Även i de tre övriga oppositionspartierna är en majoritet för en skilsmässa. Av Ljus framtids sympatisörer säger 72 procent ja till en skilsmässa. Samma åsikt har 65 procent av Gröna vänsterns anhängare och 54 procent av Socialdemokraternas.

Motståndet mot en skilsmässa är starkast i Självständighetspartiets led, där bara 26 procent vill att stat och kyrka ska skiljas åt. Inom det andra regeringspartiet, Framstegspartiet, säger 38 procent ja till en skilsmässa.

Dagens citat

"In a country of epic vistas, one of the most stunning places to observe fall is Hraunfossar. This series of waterfalls stretches for nearly a kilometer, spilling over the giant steps of an ancient lava field into a turquoise glacial river, where bushy trees paint the horizon hues of red, yellow, and orange."

Condé Nast Traveler rankar Hraunfossar som en av de bästa platserna för att uppleva hösten.

Keflavík är världens sämsta flygplats att sova på

Flera gånger har flygplatsen i Keflavík utsetts till Europas bästa av resenärer. Men det är knappast de sömnigaste passagerarna som har gett flygplatsen höga betyg. I år tar nämligen Keflavík priset som den sämsta flygplatsen i hela världen att sova på. Utmärkelsen är ett resultat av användarbetyg på webbplatsen Sleeping in Airports.

Tidiga avgångar och sena ankomster är en vanlig ingrediens i en resa till Island. Inte sällan försöker resenärer som är bokade på ett tidigt morgonflyg sova några timmar i avgångshallen i stället för att boka ett hotell. Andra som ofta väljer att inte lägga pengar på en övernattning är turister som anländer mitt i natten. Innan de lämnar Keflavík försöker de ibland ta en lur på flygplatsen.

Att sova på flygplatsens golv är inte tillåtet. Inte heller är det tillåtet att campa eller laga mat på marken runt flygplatsen. De sovande resenärer som väcks av flygplatspersonal brukar få förklaringen att utrymmet är begränsat och att de utgör ett hinder för andra resenärer och om det skulle bli nödvändigt att plötsligt utrymma flygplatsen.

Uppenbarligen har attityden till sovande resenärer förändrats under de senaste åren. Så sent som 2008 hade Keflavík betyget 3,7 av 5 från Sleeping in Airports användare. Nu motiveras utmärkelsen som världens sämsta flygplats för sömntutor så här:

"As an airport, Keflavik Airport is relatively unassuming and offers an average traveller experience. However, when talking about the ZZZ-factor, voters sang a different tune. Located 45 minutes from Reykjavik, many decided to sleep here in anticipation of early morning departures. Initial complaints revolved around the comfort of the prospective sleeping sites. Then, with a spot secured and eyes closed tight, sleepers reported being rudely awakened by security guards demanding they stay awake as the airport was 'not a hotel'. That said, some travellers suggest your night's sleep may depend more on the security guards on duty than anything else. Pass through to the secure section as soon as you are permitted and you will find bean bag-ish type chairs near the gates."

Här kan du läsa mer om att sova på flygplatsen i Keflavík.

Hanna Birna Kristjánsdóttir ville ha toppjobb i utlandet

Bjarni Benediktsson och Ólöf Nordal väntas i helgen väljas till ny ledarduo för Självständighetspartiet. Samtidigt lämnar tidigare inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir uppdraget som vice ordförande. När hon efter en läcka från departementet tog en paus från politiken försökte hon enligt Morgunblaðið att i stället få ett internationellt toppjobb.

När Bjarni Benediktsson för två och ett halvt år sedan förde Självständighetspartiet till regeringsmakten var det interna stödet bräckligt. Partiets stjärna i vardande var Hanna Birna Kristjánsdóttir som för första gången gett sig in i rikspolitiken. Och hon gjorde det genom en överlägsen seger i provvalet i Reykjavík.

Då tycktes det givet att hon så småningom skulle ta över som partiledare efter Bjarni Benediktsson. Men en medieläcka från hennes eget departement förändrade allt. Efter ett år av lögner tog en av hennes närmaste medarbetare på sig ansvaret för en medieläcka som syftade till att smutskasta namngivna asylsökande.

Efter erkännandet hamnade fokus på Hanna Birna Kristjánsdóttirs hantering av skandalen. Hon fick snart svidande kritik för sitt agerande - med upprepade osanningar från alltingets talarstol, smutskastning av myndigheter, försök att påverka polisutredningen och uppmaningar att journalister som granskade härvan skulle få sparken.

Hanna Birna Kristjánsdóttir avgick som inrikesminister, men återvände efter en lång paus till sin plats i alltinget. Nu uppger Morgunblaðið att hon hade siktet inställt betydligt högre än så.

Först ska hon ha försökt få ett nytt ministerjobb, men fått nobben av Bjarni Benediktsson. Därefter vände hon sig till utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson med förhoppningen om att kunna få ett internationellt toppjobb - till exempel som ambassadör. Även där blev det nej.

I stället satte hon sig alltså på nytt i alltinget, men som en vanlig ledamot. När parlamentet återsamlades i september i år fick hon överta ordförandeskapet för utrikesnämnden från Birgir Ármannsson. Inte för att det fanns något missnöje med honom, men kanske kände Bjarni Benediktsson ändå ett behov av att på något sätt kompensera henne. Inte minst eftersom hon ledde Självständighetspartiet till valseger i södra Reykjavík, medan Birgir Ármannsson knep det nionde mandatet i norra Reykjavík.

Inför helgens landsmöte sade Hanna Birna Kristjánsdóttir först att hon på nytt skulle kandidera till vice ordförande. Uppenbarligen hade hon inte insett hur hennes interna stöd kollapsat efter skandalläckan. Än mindre tycks hon ha insett detta i våras då hon på nytt ville ha en ministerpost.

Det är snarast för att slippa skammen att bli bortröstad som Hanna Birna Kristjánsdóttir inte ställer upp. Ny vice ordförande blir med all sannolikhet Ólöf Nordal, som av Bjarni Benediktsson handplockades till jobbet som Hanna Birna Kristjánsdóttirs efterträdare som inrikesminister.

I dagsläget finns inga motkandidater till Bjarni Benediktsson eller Ólöf Nordal. Alltingsledamoten Unnur Brá Konráðsdóttir har övervägt att ställa upp i valet som vice ordförande, men har ännu inte lämnat besked. Att det har dröjt utesluter inte en kandidatur. Hade stödet varit så starkt att hon hade haft möjlighet att besegra Ólöf Nordal är det dock troligt att hon hade lämnat besked tidigare.

Landsmötet börjar i Laugardalshöll i Reykjavík i dag och avslutas på söndag. Då väljs också partiledningen. Landsmötet väntas besökas av omkring 1 100 delegater från hela landet. Fredagens viktigaste programpunkt är ordföranden Bjarni Benediktssons inledningstal som börjar 16.30 lokal tid (18.30 svensk tid) och direktsänds över nätet.

Här kan du läsa mer om turerna kring Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Nytt nederlag för namnlag - Jón Gnarr får heta Jón Gnarr

Fátt sem hefur glatt mig meira en þessi úrskurður. 30 ára baráttu lokið. Til hamingju @Jon_Gnarr ❤️🇺🇸 pic.twitter.com/kibeXNLLJw

— Heiða Kristín (@heidabest) October 22, 2015

Jón Gnarr får heta just Jón Gnarr och slipper patronymikonet Kristinsson. Det står klart sedan inrikesdepartementet kört över folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands. Jón Gnarr passade på att som bosatt i USA byta namn - och det är det beslutet som de isländska myndigheterna nu måste följa. Han kan dessutom ha lyckats skapa det första nya släktnamnet på mycket lång tid.

I alltinget klubbades 1925 en lag som förbjöd islänningar att ta nya släktnamn. I stället skulle alla uppkallas efter sin far eller mor med så kallade patronymikon eller matronymikon. Men de islänningar som redan hade ett släktnamn fick behålla det.

Så har det i princip fungerat sedan dess. I dag finns omkring 8 000 släktnamn i bruk i landet. Nästan var tionde islänning bär ett släktnamn. År 2002 var det vanligaste släktnamnet Thorarensen följt av Blöndal, Hansen, Olsen och Möller.

Den namnlag som gäller i dag klubbades av alltinget 1996. Där är det alltjämt förbjudet att ta upp nya släktnamn.

En som länge kämpat för att få ta upp ett nytt släktnamn är komikern och mediechefen Jón Gnarr. Han föddes som Jón Gunnar Kristinsson, och har sedan tidigare bytt bort Gunnar mot mellannamnet Gnarr. Hans barn har också fått Gnarr som mellannamn, men inte som efternamn eftersom det skulle strida mot lagen. Inte heller har Jón Gnarr lyckats bli av med Kristinsson eftersom lagen säger att han antingen måste bära ett släktnamn, ett patronymikon, ett matronymikon eller både patronymikon och matronymikon.

När Jón Gnarr tidigare i år var tillfälligt bosatt i USA vände han sig till en amerikansk domstol. Där fick han namnet Jón Gnarr registrerat. Men patronymikonet Kristinsson var inte historia för det. Þjóðskrá Íslands sade nej till att genomföra bytet.

Jón Gnarr överklagade beslutet och fick rätt. I tisdags kom beskedet från inrikesdepartementet som säger att Þjóðskrá Íslands ska folkbokföra honom som just Jón Gnarr. Och det är hänsyn till rättsprinciper och inte till namnlagen som ligger bakom beslutet:

"Enligt det isländska rättsväsendets grundregler bör utländska myndighetsbeslut och utländska domar som är beslutande om människors personliga situation erkännas om de inte står i motsättning till isländsk rätts grundregler eller allmänna regler, men även om allmänheten här i landets rätts- eller moralkänsla skulle förnärmas mycket genom ett erkännande av ett utländskt utfall."

Vidare skriver inrikesdepartementet att den namnändring som Jón Gnarr genomförde i USA gjordes i enlighet med amerikansk lag. Därför finns det i det här fallet ingen anledning till att inte respektera beslutet.

Jón Gnarr meddelade beslutet i går i Reykjavík under släppfesten för hans nya bok Útlaginn. Exakt vad det innebär är oklart. Att det nu öppnats en dörr för alla de islänningar som av olika skäl är missnöjda med att inte få bära namn som de anser sig ha rätt till är uppenbart. Frågan är också om Jón Gnarr för första gången på mycket länge lyckats utöka listan över tillåtna isländska släktnamn.

Lagen säger alltså att en person måste bära förnamn och efternamn, det senare antingen i form av patronymikon, matronymikon eller släktnamn. I USA klubbades Gnarr som ett efternamn. Därför är det sannolikt att det på Island jämställs med ett släktnamn. Därmed skulle han också kunna ge det till sina barn.

Det är fjärde gången som den isländska namnlagen utmanas - och det är fjärde gången som namnlagen förlorar. En översyn av lagen pågår just nu efter ett beslut av inrikesminister Ólöf Nordal. Ett förslag som innebär en omfattande liberalisering av namnlagen är att vänta under hösten. Ett sådant steg skulle vara att tillåta nya släktnamn.

Släktnamnen dök efter dansk förebild upp på Island under 1600-talet och blev under 1800-talet mycket populära. Ett i dag vanligt argument mot att inte tillåta nya släktnamn är att ett sådant beslut skulle hota traditionen med patronymikon och matronymikon. I förlängningen är det denna princip som inrikesdepartementets beslut att godkänna Jón Gnarr utmanar.

Antingen blir Jón Gnarrs kamp för sitt namn ett prejudikat som tvingar fram fler reträtter från myndigheterna och en mer tillåtande tolkning av namnlagen, eller så kan en ny lag plötsligt öppna för nya släktnamn.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs ansträngningar för att få heta just Jón Gnarr och ovan kan du se hur han tillkännagav beslutet.

Dagens citat

"Jag vet inte om jag skulle gå så långt, men det är vissa som har nämnt till exempel idéer om ett valförbund inför nästa val, och jag har tagit de idéerna mycket positivt."

Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern, i RÚV om tankarna på ett valförbund mellan vänsterpartier i nästa alltingsval - läs mer här.

Räddningsaktion för USA-trupper på väg mot Hveravellir

När amerikanska trupper fanns på Nato-basen i Keflavík var det inte ovanligt att de ryckte ut för hjälpa till vid olyckor och farliga situationer. Men ibland blev situationen den omvända. Ovan kan du se ett tv-inslag som visar hur lediga familjer från basen gav sig upp på höglandet mot Hveravellir, men dåligt förberedda fastnade i ett oväder som gjorde det nödvändigt för isländska räddningsarbetare att undsätta dem.

Regeringspartier får miljonbidrag från fiskeindustrin

Nästan en halv miljard isländska kronor fick de politiska partierna i bidrag under 2014. Tillsammans fick regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet mer än hälften av pengarna. Bägge fick också stora summor i bidrag från en rad jättar inom fiskeindustrin. Det framgår i de årsredovisningar som nu publicerats av Ríkisendurskoðun.

Under 2014 tog de isländska partierna emot knappt 500 miljoner kronor i bidrag från stat, kommun, företag och enskilda. Självständighetspartiet fick totalt 175 miljoner och Framstegspartiet 115 miljoner. De två regeringspartierna kunde tillsammans alltså kvittera ut mer än hälften av de sammanlagda bidragen.

Minst fick Piratpartiet med 21 miljoner isländska kronor. Bara en dryg miljon kom från privata intressen, medan resten kom från stat och kommuner. Som jämförelse fick Självständighetspartiet var tredje bidragskrona från företag eller privatpersoner.

Företag får bara skänka 400 000 kronor om året till ett visst politiskt parti. Både inom Självständighetspartiet och inom Framstegspartiet dominerar fiskeindustrins jättar bland de tunga bidragsgivarna.

Självständighetspartiet fick maxbelopp från Brim, Byggingafélag Gylfa og Gunnars, Eykt ehf., GAM Management, Gjögur, HB Grandi, Hópbílaleigan ehf., Hraðfrystihúsið Gunnvör, Hvalur hf., Icelandair Group, Juris, Klapparás ehf., KPMG, Leigugarðar ehf., Lýsi hf., Mannvit, MP banki, N1, Reginn, Samherji, Síminn, Skeljungur, Straumur fjárfestingabanki, Tryggingamiðstöðin, Tæknivörur, Urriðaholt ehf., Vesturgarður ehf., Vísir och Þorbjörn.

Bland dessa 29 företag finns åtta som är verksamma inom fiskeindustrin. Självständighetspartiet fick totalt 28,9 miljoner isländska kronor i bidrag från privata intressen. Det finns också en lång rad fiskeriföretag som gett partiet mindre än maxbeloppet.

Framstegspartiet fick maxbelopp från Brim, BÚR, Bláa Lónið, Gjögur hf., HB Grandi hf., Hraðfrystihúsið Gunnvör, Hvalur hf., Icelandic Water Holdings, Ísfélag Vestmannaeyja, Kaupfélag Skagfirðinga, Mannvit hf., N1, Samskip, Skinney- Þinganes hf., Skipti hf., Sólstjarna ehf., Ursus ehf., Vinnslustöðin, Vísir och Þorbjörn.

Av de tjugo företag som valde att ge Framstegspartiet maximala 400 000 kronor i bidrag tillhörde elva fiskeindustrin. Totalt fick partiet 18 miljoner från olika företag.

Socialdemokraterna kunde sammanlagt kvittera ut 8,4 miljoner i bidrag från företag. Bara två av tolv maxgivare var verksamma inom fiskeindustrin. De som gav partiet 400 000 kronor var Bergur Huginn, Bláa lónið, HB Grandi, Icelandair Group, Mannvit, Miðeind, N1, Skipti, Straumur fjárfestingabanki, Reyktal þjónusta, GAM Management och Hofgarðar.

Anmärkningsvärt är att Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet blev helt utan maxbidrag från fiskeindustrin. Anmärkningsvärt är också att många av fiskeföretagen skänkte pengar till både Självständighetspartiet och Framstegspartiet - men inte till oppositionspartierna.

Bidragen skulle kunna tolkas som ett politiskt stöd. Inte minst eftersom varken Självständighetspartiet eller Framstegspartiet till skillnad från oppositionen driver frågan om ett förändrat fiskekvotsystem. Regeringspartierna är dessutom ganska ointresserade av en ny grundlag. Om en sådan skulle bli verklighet vill däremot oppositionen att alla naturresurser, inklusive fisk, ska förklaras vara en statlig tillgång som inte kan ägas av privata intressen. Så långt vill inte regeringen gå.

Socialdemokraterna fick det största bidraget från en privatperson till det egna partiet. Oddný Sturludóttir gav 400 000 kronor. Nästan lika mycket gav Björk Vilhelmsdóttir, nämligen 357 000 kronor. Bägge har i dag lämnat politiken.

Fyra tidigare ministrar inom Gröna vänstern - Steingrímur J. Sigfússon, Svandís Svavarsdóttir, Katrín Jakobsdóttir och Ögmundur Jónasson - skänkte totalt 1,3 miljoner isländska kronor till det egna partiet under 2014.

Två sittande ministrar från Framstegspartiet donerade pengar till det egna partiet: Sigrún Magnúsdóttir med 300 000 kronor och Eygló Harðardóttir knappt 400 000 kronor.

Utkastad efter borgerlig vigsel i Skógakirkja

Ett kors flyttades och det ringdes i kyrkklockorna utan lov vid en borgerlig vigsel. Därför sparkas nu Siðmennt för gott ut ur kyrkan i Skógar. Beslutet kommer efter en rapport från kyrkvärden Smári Ólason som i ett brev till suffraganbiskopen i Skálholt skriver att han "blev skräckslagen" när han såg vad som skett vid bröllopet.

I augusti anlitade resebyrån Pink Iceland en företrädare från humanistförbundet Siðmennt för att genomföra en borgerlig vigsel i Skógakirkja i Skógar på södra Island. Eftersom det inte handlade om en kristen ceremoni flyttade han ett kors från altaret. Dessutom ringde en person från resebyrån i kyrkklockorna utan tillstånd.

Kyrkvärden Smári Ólason blev vittne till den olovliga klockringningen. Han kunde efter ceremonin också konstatera att ett kors flyttats inuti i kyrkan.

I ett brev till Kristján Valur Ingólfsson, suffraganbiskop i Skálholt, skriver Smári Ólason att han "blev skräckslagen" när han insåg vad som skett under den borgerliga vigseln. Han hävdar att kyrkan vanhelgats på grund av det flyttade korset. Brevet skickades även till Siðmennt, Pink Iceland och biskop Agnes Sigurðardóttir.

Därefter vände sig Smári Ólason till Kristján Valur Ingólfsson, kyrkoherden Haraldur M. Kristjánsson i Víks pastorat och Sverrir Magnússon, chef för hembygdsmuseet i Skógar. Resultatet blev att Siðmennt inte längre får använda Skógakirkja. Kyrkan ska hädanefter enbart användas för kristna ceremonier.

Bjarni Jónsson, chef för Siðmennt, blev inte alls nöjd med beslutet. I ett brev hävdade han att enbart det flyttade korset inte kunde vara tillräckligt skäl för att inte låta föreningen använda Skógakirkja. Brevet skickade han till hembygdsmuseet i Skógar, kommuncheferna i Rangárþing eystra och Rangárþing ytra samt regionen Vestur-Skaftafellssýsla.

Kyrkan i Skógar byggdes nämligen på initiativ av Þórður Tómasson, som också är initiativtagare till ortens hembygdsmuseum. Museet är en självständig institution som i sin tur ägs av kommunerna i regionen. Därför ifrågasatte Bjarni Jónsson även beslutsgången. Han ansåg att det borde vara upp till kyrkan och inte till kommunerna och museet att avgöra om Siðmennt skulle få använda Skógakirkja.

Hittills ser det dock ut som att beslutet står fast. Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, skriver i ett svar till Bjarni Jónsson att han inte har några invändningar mot museets linje. Han anser att Siðmennt kan arrangera borgerliga vigslar i andra av museets lokaler än just kyrkan:

"Jag är helt övertygad om att museet i Skógar naturligtvis kommer att hitta plats för ceremonier å Siðmennts vägnar om så önskas, men det gäller inte den vigda Skógakirkja."

Vidare skriver Ísólfur Gylfi Pálmason att kyrkan visserligen ligger i Njáls trakter - en region som för länge sedan präglades av blodiga konflikter som beskrivs utförlig i islänningasagorna - men att invånarna med tiden lärt sig att "ta hänsyn till människors åsikter och behov och med all kraft försökt att hysa respekt för traditioner och sedvänjor".

Situationen med Skógakirkja är speciell eftersom det är en av få kyrkor i landet som inte ägs av statskyrkan. Den togs i bruk 1998 då den vigdes av den dåvarande biskopen Karl Sigurbjörnsson. Bygget var ett resultat av mångåriga ansträngningar från Þórður Tómasson, som länge ville ersätta den förra kyrkan på platsen som avvecklades 1890.

Precis som Þórður Tómasson till hembygdsmuseet har sökt föremål från regionen har han använt saker från svunna tiders kyrkor till Skógakirkja.

Fönstren är från 1898 och har hämtats från kyrkan i Gröf. En stor del av inredningen är hämtad från kyrkan i Kálfholt från 1879. Altartavlan är från Ásólfsskáli från 1768. Ljusstakarna går ända tillbaka till 1500-talet och kyrkorna i Steinar och Eyvindarhólar. Och de två kyrkklockorna är från Ásar från 1742 och från Höfðabrekka från 1600-talets början, där den senare klockan räddades undan översvämningar från vulkanen Katla i samband med ett utbrott år 1660.

Den första kyrkan i Skógar restes någon gång under 1100-talet. Dagens kyrka står på samma plats som den lilla bondekyrkan som lades ned 1890.

Övriga har ännu inte besvarat Bjarni Jónssons brev. I Rangárþing eystra fick Ísólfur Gylfi Pálmason uppdraget att skriva ett svar efter ett beslut i kommunstyrelsen.