Sedan tidigare säljer Lidl skyr tillverkad av ett tyskt mejeri i butiker i bland annat Tyskland. Med start i går finns skyr av det egna varumärket Milbona nu även i livsmedelskedjans svenska butiker.
I Sverige har hittills Kavli varit ensamt på marknaden. Kavlis strategi har varit att rikta in sig på köpstarka motionärer. Jämfört med vad skyr kostar på Island är Kavlis tre gånger så dyr.
Lidls skyr kostar däremot ungefär som på Island. Den finns inledningsvis i sex olika smaker (naturell, vanilj, blåbär, jordgubb, hallon och persika och passionsfrukt) och två olika storlekar (150 och 350 gram). En liten burk naturell skyr kostar 6,95 kronor och en liten burk smaksatt skyr kostar 7,95. Den större förpackningen kostar 12,95 för alla sorter.
Intressant är att Lidls skyr i innehållsförteckningen beskrivs som kvarg. Kavli påstår felaktigt att skyr är ett slags yoghurt när det i själva verket är en surmjölksost. Eftersom kvarg är just en färskost av surmjölk är Lidls beskrivning mer korrekt. Möjligen är Kavlis påståenden om att skyr är en typ av yoghurt kopplade till strävan att få skyr klassat som ett varumärke.
Kavlis skyr tillverkas i dag i Danmark på licens från isländska Mjólkursamsalan, MS. I marknadsföringen har kopplingen till Island alltid utgjort en kärna. Arla Foods gjorde samma val när mejeriet tidigare i år lanserade skyr i en rad europeiska länder.
Några sådana kopplingar görs inte på Lidls förpackningar. Burkarna påminner om hur skyr från MS ser ut på Island. På bild finns en gammal stuga som hade kunnat vara fotograferad såväl på Island som i nästan vilket annat land som helst.
Lidls intåg på marknaden innebär alltså att skyrkriget nu kommer till Sverige. I nuläget har dock Kavli inget varumärke att försvara. Bolaget gick miste om det förra året sedan Skånemejerier överklagat varumärkesskyddet.
Kavli har dock inte gett upp striden. I våras ansökte bolaget om att skydda skyr som ordmärke. Om registreringen inte hade fått nobben hade Kavli fått ensamrätt till ordet.
Patent- och registreringsverket, PRV, sade dock nej till Kavlis ansökan. Myndigheten motiverade beslutet med att skyr saknar särskiljningsförmåga. PRV anser att skyr är en generisk beteckning. Det betyder att ordet betecknar en typ av produkt och inte ett varumärke. Om Kavli skulle få rätt till ordmärket skulle alltså ingen annan kunna tillverka skyr. Ett varumärkesskydd för skyr hade alltså varit samma sak som om Kavli hade fått ensamrätt till ord som mjölk eller ost.
I föreläggandet skriver PRV att konsumenter i första hand inte förknippar skyr med Kavli, utan med en viss mjölkprodukt. Dessutom skulle en registrering kunna förväxlas med varumärken som tillhör det isländska mejeriet Kú:
SKYR är en mejeriprodukt som härstammar ifrån Island. De svenska genomsnittskonsumenterna kan visserligen inte anses vara familjära med det isländska språket, men då ordet förekommer i SAOB kan det förutsättas att konsumenterna inte är helt obekanta med ordet samt att ordet finns som en generisk beteckning för de aktuella varorna. Ordet SKYR utgör således ett appellativ som anger varans art. Märket saknar därmed särskiljningsförmåga.Kavli kan överklaga beslutet till och med den 9 november. Hittills finns det dock inget som pekar på att bolaget skulle ha någon framgång med ett överklagande. De argument som Kavli tidigare har använt sig av i tvisten kan i bästa fall beskrivas som poänglösa och i värsta fall som direkt lögnaktiga.
Under tvistens gång har Kavli bland annat påstått att skyr skulle ha varit totalt okänt i Sverige före den egna lanseringen. Det är naturligtvis inte sant - och det var i vilket fall som helst inget som Kavli bekymrat sig om att undersöka. Den som har starka argument på sin sida behöver inte agera så ohederligt.
Vidare har Kavli påstått om skyr att "kännedomen i Sverige nu [är] nästan 50 procent". Vad frågan i själva verket gällde var bolagets reklamfilmer - och siffran 49 procent uppnåddes i gruppen kvinnor i åldern 20 till 59 år.
Men ingenstans har Kavli lyckats bevisa att kännedomen om varumärket är kopplad till den egna lanseringen. Däremot är det rimligt att anta att åtminstone omkring 200 000 svenskar kände till skyr redan före Kavlis intåg på marknaden.
Avgörande för PRV:s beslut är att skyr finns i Svenska Akademiens ordbok och är belagt sedan 1700-talet. I avslaget skriver myndigheten att svenskar i allmänhet inte kan "anses vara familjära med det isländska språket". Men nu handlar det, till skillnad från vad PRV säger, inte om något lånord. Skyr är ett gemensamt nordiskt ord som har rötter ända till fornsvenskan.
Det som gör Kavlis argumentation ännu svagare, men som PRV inte tar upp, är att skyr använts kontinuerligt i det svenska språkområdet ända sedan fornsvenska tider. Ordet används nämligen än i dag i gutamålet. Det finns också med i Gotländsk ordbok.
Här kan du läsa mer om skyrkriget och Kavlis argumentation i varumärkestvisten.
