Reykjavík, Snæfellsnes och sydkusten

Reykjavík, Snæfellsnes och sydkusten är några av de platser som besöks i den här turistvideon signerad tre kanadensare och en selfiepinne.

Nämnd nobbar nya namn på Skeiða- og Gnúpverjahreppur

Sju nya förslag finns på namn till kommunen Skeiða- og Gnúpverjahreppur. Men statliga Örnefnanefnd gör tummen ned för samtliga. Ett av förslagen underkänns av ordbildningsskäl. De övriga sex anser nämnden vore olämpliga av olika skäl. Kommunen har planerat en folkomröstning om ett namnbyte under december.

Skeiða- og Gnúpverjahreppur bildades 2002 vid ett samgående mellan Skeiðahreppur och Gnúpverjahreppur. Kommunen har 518 invånare och en yta på 2 231 kvadratkilometer. Centralort är Árnes. Kommunen sträcker sig mellan glaciärälvarna Hvítá i väster och Þjórsá i öster.

En majoritet av kommuninvånarna har sagt sig vara för ett namnbyte. Sju förslag inkom när kommunfullmäktige efterlyste nya namn. Förslagen har nu granskats av Örnefnanefnd, den statliga ortnamnsnämnden.

Nämndens slutsats är att kommunen bör behålla namnet Skeiða- og Gnúpverjahreppur. Namnet går långt tillbaka i tiden, uppfyller kraven på skydd av ortnamn och namngivning och följer isländska språkregler.

Ett av det sju förslagen, Vörðubyggð, får underkänt av nämnden. Dels är namnet inte förenligt med isländsk ordbildning, dels ligger Vörðufell delvis utanför kommungränsen.

De sex övriga förslagen är enligt Örnefnanefnd olämpliga. Eystribyggð och Eystrihreppur får tummen ned eftersom förleden eystri- förknippas med östra Island och inte, vilket förslagsgivarna använde som argument, den östligaste kommunen i regionen Árnessýsla.

Älven Þjórsá finns i förslagen Þjórsárbakkar, Þjórsárbyggð, Þjórsárhreppur och Þjórsársveit. Nämnden avråder från att använda Þjórsá i kommunnamnet eftersom älven ligger i flera kommuner och därför inte är ett kännetecken just för Skeiða- og Gnúpverjahreppur.

Efterleden -byggð passar inte heller eftersom den enligt nämnden är mer lämplig när en kommun består både av tätorter och landsbygd. Däremot lämpar sig efterleden -hreppur för kommuner som - precis som Skeiða- og Gnúpverjahreppur - helt och hållet eller nästan enbart består av glesbygd.

Kommunen håller ett informationsmöte om förslagen och Örnefnanefnds rekommendationer i kväll. När fullmäktige samlas den 2 december ska frågan om en folkomröstning behandlas. Planen har tidigare varit att folkomrösta om namnet under december. Frågan är nu om nämndens utlåtande får kommunpolitikerna att tänka om.

Här kan du läsa mer om det planerade namnbytet.

Staten nobbar bud på Geysir - vill köpa ut privata ägare

Staten säger nej till de privata markägarnas bud på Geysirområdet. I stället vill regeringen köpa ut de privata ägarna så att marken helt och hållet kontrolleras av staten. Därmed skulle frågan om besöksavgifter hamna i regeringens händer. Men om affären går i lås återstår att se, rapporterar Morgunblaðið.

Efter en längre tids oenighet om framtiden för Geysirområdet tog privata markägare våren 2014 saken i egna händer. Över en natt började de att ta betalt av alla besökare. Inträdet kostade 600 isländska kronor - pengar som sades bland annat skulle gå till naturvård och förbättrad service.

Men regeringen tog strid med de privata markägarna. Efter fyra veckor stoppades inträdesavgifterna av domstol. Så småningom stod det klart att de privata ägarna inte hade rätt att börja ta betalt av besökare. Ett sådant steg påverkade statens möjligheter att använda marken.

Frågan om lagligheten att ta betalt av besökare har inte prövats. Staten kunde som delägare av Geysirområdet stoppa avgifterna. Staten äger 33,89 procent av marken, men är ensam ägare av bland annat Geysir, Strokkur och Blesi, de heta källor som lockar turister till platsen.

De privata markägarnas nästa steg var att försöka köpa ut staten. Regeringen valde att nobba budet. Exakt hur mycket markägarna var beredda att betala för statens andel är inte klart. Om en sådan affär hade blivit av hade tveklöst ett första steg varit att återinföra inträdesavgifterna.

Före finanskraschen pågick förhandlingar mellan de privata markägarna och regeringen. De hade då vänt sig till regeringen med förhoppningen om att staten skulle köpa ut dem från fastigheten. I samband med krisen lades förhandlingarna på is. I det ekonomiska läge som då rådde ansåg sig regeringen inte kunna motivera ett köp av marken.

I takt med att turismen till Island ökat har markens värde ökat dramatiskt - åtminstone för den som är ute efter att ta betalt av besökare. Enbart under de fyra veckor som de privata ägarna tog betalt borde ha fått in minst 10 miljoner isländska kronor. Under högsäsong hade intäkterna kunnat ligga på omkring 50 miljoner i månaden.

Det ryktas att de privata markägarna vid en affär hade planer på att höja avgiften ytterligare till åtminstone 800 isländska kronor. Det hade kunnat ge en halv miljard om året - om inte turister och researrangörer hade börjat att välja bort Geysirområdet just på grund av inträdena.

Ett statligt ägande är inte samma sak som att avgifterna försvinner. Att besöka området blir sannolikt gratis, men troligt är att regeringen börjar med en indirekt entrépeng exempelvis genom parkeringsavgifter.

Regeringens intresse för att köpa marken beror sannolikt på att den vill förhindra en utveckling där allt fler privata markägare tar betalt av besökare till naturpärlor. Sannolikt behövs det inte inträden på många ställen innan markägarna - och i förlängningen Island - uppfattas som giriga. Och det är en bild som snabbt skulle kunna ändra den allmänna uppfattningen om Island som besöksmål.

Frågan är om staten ekonomiskt kan motivera ett köp av Geysirområdet. De privata markägarna betraktar marken som en potentiell kassako. Om de tänker sig en prislapp som utgår från planerade intäkter på en halv miljard om året är det långt ifrån säkert att ägarskiftet blir av. Och utan det kommer tvisten mellan markägarna och staten om områdets framtid att fortgå.

Här kan du läsa mer om ägartvisten om Geysirområdet.

Dagens citat

"Pálls agerande är särskilt osmakligt mot bakgrund av att han bäst av alla vet att frihetsberövandet i sig är tillräckligt svårt även fast deras mänskliga rättigheter inte bryts samtidigt. Detta har han gjort på bekostnad av sina skyddslingar, fångar som har få talespersoner i ett samhälle av hat och hämndbegär, fångar som Páll vet inte tillåts uttala sig i medier. Fångarna är därför försvarslösa mot angrepp från Fangelsismálastofnuns direktör."

Ingibjörg Kristjánsdóttir, hustru till ekobrottsdömde ex-storägaren i Kaupþing Ólafur Ólafsson, anklagar i Fréttablaðið Páll Winkel, direktör för Fangelsismálastofnun, för att kränka de tidigare finanstopparnas mänskliga rättigheter - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag vill inte lägga det på mina barn att i framtiden behöva att resa över 120 kilometer för att komma till skolan, eller som mamma och pappa gjorde och bodde på olika orter från det att jag började i grundskolan till dess att min yngre bror tog examen."

Jóhanna Maria Sigmundsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, i RÚV om familjens flytt från en gård i Ísafjarðardjúp i Västfjordarna till södra Snæfellsnes - läs mer här.

Vill bygga vattenkraftverk i Svartá i Bárðardalur

Ett vattenkraftverk med kapacitet på knappt 10 megawatt kan komma att bli verklighet i Svartá i Bárðardalur. Bakom projektet står SSB Orka. Förutom att fördämma älven behövs en 47 kilometer lång jordledning för att ansluta kraftverket till kraftnätet vid Laxá. Konsekvenserna för djur och natur blir negativa.

I Þingeyjarsveit på norra Island vill kommunen ändra detaljplanen för ett vattenkraftverk i Svartá med tillhörande jordledning. Ändringen gäller ett område på 9 hektar som i dag är klassat som jordbruksmark.

Platsen är Svartá i Bárðardalur alldeles innan älven rinner ut i Skjálfandafljót, en älv som i sin tur sträcker sig tre mil norrut innan den når ringvägen vid Goðafoss väster om Laugar. De planerade fördämningarna påverkar en drygt tre kilometer lång sträcka av Svartá. Om bygget blir verklighet ska kraftverket producera 10 megawatt, vilket gör det till ett förhållandevis litet kraftverk.

Bygget påverkar inte bara Svartá. Den kraft som produceras ska enligt förslaget transporteras i 47 kilometer lång jordledning norrut till kraftverket i Laxá.

Det planerade bygget ligger inte långt från höglandets utkanter. Till den sista befolkade gården i regionen, Svartárkot, är det bara en mil. Därefter vidtar höglandets vildmark.

Konsekvenserna för djur och natur av SSB Orkas bygge skulle bli negativa. All vattenkraft är har en negativ inverkan på naturen och i Svartá kan villkoren i älven för exempelvis fisk försämras avsevärt. Sett till kommunens intressen som helhet är dock bedömningen att miljöpåverkan vid kraftverket skulle vara obetydlig.

Dubbelfilig ringväg runt Island kostar minst 200 miljarder

Prislappen för att bygga ut hela ringvägen till dubbelfilig hamnar på minst 200 miljarder isländska kronor. Kostnaden för att i stället bygga 2+1-väg blir minst 130 miljarder. Men enligt internationell standard finns inget behov av en utbyggnad. Det framkommer i ett interpellationssvar från inrikesminister Ólöf Nordal.

Ringvägen runt Island är 133 mil. Hela sträckan är i dag asfalterad utom några mil grusväg på två sträckor på östra Island. De enda sträckorna där det finns mer än en fil i varje riktning är mellan Reykjavík och avfarten mot Þingvellir norrut och mellan Reykjavík och Hveragerði söderut. Även avsnittet mellan Hveragerði och Selfoss ska breddas.

Att bygga ut ringvägen till två filer i varje riktning skulle gå på mellan 200 och 260 miljarder isländska kronor. Kostnaden för 2+1-väg hela vägen blir 130 till 170 miljarder. Den verkliga prislappen skulle förmodligen bli betydligt dyrare. Längs vägen finns flera enfiliga broar som också skulle behöva byggas om.

Uträkningarna, som är gjorda av Vegagerðin, är dock ungefärliga. Att ta fram en exakt kalkyl skulle bli mycket dyrt. Det skriver inrikesminister Ólöf Nordal i ett interpellationssvar till socialdemokraten Björgvin G. Sigurðsson.

Men enligt internationell standard finns inget behov av en så omfattande utbyggnad av ringvägen. Trafiken är i dag som tätast mellan Reykjavík och norrut till Borgarnes och mellan Reykjavík och söderut till Selfoss. Dessutom är det ganska mycket trafik runt Akureyri i norr och runt Egilsstaðir i öster.

På flera av de mest trafikerade avsnitten passerar mellan 6 000 och 7 000 fordon om dagen. Men där trafiken är som glesast - norr om Djúpivogur i öster och mellan Dettifossavfarten och Jökulsá á Fjöllum i norr - passerar bara drygt 350 fordon varje dygn.

Samtidigt utgår exempelvis tysk standard från att trafik med färre än 7 000 fordon saknar behov av fler än ett körfält i varje riktning. Mellan 7 000 och 23 000 fordon kan det vara motiverat med 2+1-väg. För att det ska finnas skäl till en utbyggnad med två körfält i varje riktning behövs minst 14 000 fordon om dagen.

Här kan du läsa mer om ringvägen.

Dagens citat

"Ett av det som skapar problem för mig i den här saken är att jag ständigt träffar människor som uppmanar mig att fortsätta. Det är onekligen en fråga värd att överväga varför sinnestillståndet hos folket är sådant att det inte är en åsikt hos en överväldigande majoritet hos folket, om inte alla, att det är i bästa ordning att jag slutar."

Ólafur Ragnar Grímsson i DV om sin syn på fyra år till som Islands president - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Att använda staten i särintressens tjänst (som är definitionen av politisk korruption) i utbyte mot stöd vid jakten på röster är mindre hållbart i dag än tidigare. Med internets utbredning avslöjas korruption oftare och det är svårt att tysta ned debatten om den på sociala medier. Korruptionsfall kostar politiskt kapital. Med ökad transparens kommer korruption i stigande grad att kosta mer än vad den smakar."

Jón Þór Ólafsson, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Fréttablaðið om vad han lärde sig under tiden i parlamentet.

Lånen som sänkte isländska hushåll ska tillåtas på nytt

Tiotusentals islänningar fick se sina skulder skena när myntkorgslånen blev allt dyrare. Senare dömdes lånen ut som olagliga av Hæstiréttur Íslands. Nu vill finansminister Bjarni Benediktsson enligt ett förslag på nytt tillåta de riskfyllda myntkorgslånen. Skälet är att ett förbud står i strid med den fria rörligheten för kapital inom EES-området.

Nästan vartannat isländskt hushåll tecknade under åren före finanskraschen ett myntkorgslån. Jämfört med att teckna inflationsindexerade lån - där lånebeloppet följer inflationskurvan - var myntkorgslånen länge fördelaktiga.

Under åren före kraschen ökade den isländska kronan stadigt i värde. Den här utvecklingen var myntkorgslånens motor. Finansbolagen lånade upp kapital i utlandet och betalade ut lånen i isländska kronor till kunderna. I myntkorgen fanns valutor som euro, yen, schweizerfranc och amerikansk dollar.

Så länge som kronan stärktes mot valutorna i myntkorgen minskade lånebeloppet. Därför var myntkorgslånen i flera års tid mycket fördelaktiga för islänningar. Kronans kursförändring fungerade i praktiken som amorteringar på lånet. Men när kronan kraschade blev effekten den motsatta. Plötsligt fördubblades låntagarnas skuld eftersom kronans värde halverats.

För fem år sedan förklarade Hæstiréttur Íslands att myntkorgslånen var olagliga. Men nu är de på väg tillbaka. Finansminister Bjarni Benediktsson lade redan i våras ett sådant förslag, men det hann då inte behandlas av alltinget. Nu har han lagt samma förslag på nytt.

Skälet till att Bjarni Benediktsson vill återinföra myntkorgslånen är ett utlåtande från ESA, handelsunionen Eftas tillsynsmyndighet. Ett förbud mot myntkorgslån anses nämligen stå i strid med den fria rörlighet för kapital som ingår i EES-avtalet.

Den här gången vill dock Bjarni Benediktsson införa restriktioner för myntkorgslånen. Den som får teckna ett sådant lån ska antingen ha betydande intäkter i den eller de valutor som finns i myntkorgen - något som minskar risken för kursförändringar. Den kan också ha genomgått en kreditbedömning och ska kunna klara av både stora kursförändringar och räntehöjningar. Och den kan också efter en kreditbedömning ha lagt fram tillräckliga säkerheter för lånet.

Här kan du läsa mer om myntkorgslån.

Arion banki lägger ned kontor i Varmahlíð

Vid årsskiftet stänger Arion banki kontoret i Varmahlíð. Kunderna får i framtiden antingen nöja sig med bankomat eller resa in till Sauðárkrókur för att uträtta sina ärenden. Men lokalbefolkning motsätter sig nedläggningen. En namninsamling har påbörjats för att förmå Arion banki att dra tillbaka beslutet, rapporterar Feykir.

En lång rad bankkontor har efter finanskraschen försvunnit från den isländska landsbygden. Oftast har det varit Landsbanki som lagt ned kontor på mindre orter, men även Arion banki har bantat genom att stänga i Hólmavík. Då valde många kunder att i stället vända sig till den regionala sparbanken.

Varmahlíð på norra Island har bara 121 invånare, men orten fungerar som servicecentrum för den närliggande landsbygden. Läget vid ringvägen gör också att många resenärer stannar till i Varmahlíð. Arion banki har - genom olika föregångare - funnits i samhället sedan 1979.

Men vid årsskiftet bommas kontoret alltså igen för gott. Magnús Barðdal Reynisson, chef för Arion bankis kontor i Sauðárkrókur, säger till Feykir att kundunderlaget blivit för litet när allt fler uträttar sina bankärenden över nätet. En av de två anställda går i pension vid nyår. Den andra får möjlighet att flytta med till Sauðárkrókur.

I stället för ett bemannat kontor inrättar Arion banki i Varmahlíð en typ av bankomat där det bland annat går att betala räkningar, sätta in pengar och genomföra överföringar. Bland de boende finns ett stort missnöje med beslutet. Därför har det tagits initiativ till en namninsamling där målet är att få Arion banki att ändra sig, uppger Feykir.

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedläggningar.

Dagens citat

"Iceland´s economic recovery from the crash of 2008 is not surprising. If bankers, aided and abetted by politicians, crash their country by running away with other people´s money to the tune of five times the country’s GDP, the country could expect to prosper unless the whole lot went up in smoke. Five times GDP is the IMF’s original estimate of the economic cost inflicted by the collapse on creditors, shareholders, and some depositors. Greater-than-expected asset recovery may have reduced the ratio to three or four."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, skriver i Vox EU om Islands ekonomiska återhämtning.

Ordvitsare på Island

Jus Reign och Jehan R är kända från Youtube-klipp där ordvitsarna står som spön i backen. När duon nyligen besökte Island tog de inga pauser från ordvitsandet. Du ser filmen ovan.

Vill utreda flytt av inrikesflyget till Keflavík

Utred möjligheterna att flytta inrikesflyget från Reykjavík till Keflavík. Det förslaget kommer från nio alltingsledamöter tillhörande fyra olika partier. Bland annat ska utvecklingsmöjligheterna i Keflavík undersökas tillsammans med inverkan på hela regionen. Utredningen ska enligt förslaget presenteras under våren 2016.

Mellan regeringen och den styrande majoriteten i Reykjavík råder närmast öppet krig i flygplatsfrågan. Kommunen vill få bort flygplatsen från Vatnsmýri för att kunna använda området till bostäder. Regeringen anser däremot att det för landsbygdens skull är nödvändigt med en flygplats nära centrala Reykjavík.

Dispyten mellan regeringen och kommunen blir nu en rättssak där inrikesminister Ólöf Nordal dras inför rätta. Kommunen anser sig ha rätt att ge bygglov åt fastigheter som kan påverka inflygningen till flygplatsens tredje bana, en sällan använd landningsbana som bara nyttjas i sällsynta väderförhållanden. Annars används den främst som uppställningsplats åt privatflygplan.

Regeringen hävdar att byggena nära den tredje banan skulle försämra säkerheten. Dessutom skulle det vid vissa väderförhållanden inte gå att landa i Reykjavík. Så länge som det problemet inte är löst kommer regeringen att försöka stoppa alla byggen i området.

Tvisten gäller en överenskommelse mellan regeringen och kommunen från hösten 2013. Kommunen anser sig då ha fått klartecken till viss bebyggelse i anslutning till flygplatsen. Enligt regeringen rör det sig inte om något bindande avtal. Därför kan den heller inte bli skadeståndsskyldig för de arbeten som redan påbörjats.

Ett annat resultat av överenskommelsen var en utredning om alternativ till dagens inrikesflygplats. Nämnden pekade ut Hvassahraun i utkanten av Hafnarfjörður som det bästa alternativet till dagens flygplats i centrala Reykjavík.

Det politiska intresset för Hvassahraun tycks dock svalt. Platsen ligger nästan mitt emellan Reykjavík och Keflavík - och att bygga en ny flygplats så nära den internationella flygplatsen i Keflavík, där staten genom flygplatsbolaget Isavia under de kommande åren investerar miljardbelopp, förefaller osannolikt. I synnerhet eftersom det finns planer på snabbtågstrafik mellan Reykjavík och Keflavík.

Någon utredning av Keflavík som flygplats även för inrikestrafiken gjordes däremot inte. Det är en sådan som nu föreslås av nio alltingsledamöter hemmahörande i Socialdemokraterna, Ljus framtid, Piratpartiet och Framstegspartiet.

År 2040 väntas mellan 12 och 15 miljoner resenärer passera flygplatsen i Keflavík. Fram till dess är Isavias investeringsbehov över 100 miljarder isländska kronor. Terminalens storlek behöver fördubblas och en tredje start- och landningsbana ska anläggas. Samtidigt har inrikesflyget lockat allt färre resenärer. Om 25 år beräknas det årliga antalet passagerare vara omkring 500 000.

De nio alltingspolitikerna räknar med att det kommer att bli betydligt billigare att flytta inrikestrafiken till Keflavík än att driva en separat inrikesflygplats i Reykjavík eller bygga nytt vid Hvassahraun. Ett realistiskt alternativ är enligt motionärerna att i Keflavík bygga en särskild terminal för inrikestrafiken.

Vidare anser de att det finns andra fördelar som talar för Keflavík. Miljöpåverkan skulle bli mindre om trafiken koncentrerades till en flygplats. En fortsatt utbyggnad skulle också vara positivt för näringslivet och turismen i regionen.

Samtidigt som alltingspolitikerna alltså vill se en utredning radar de upp tänkbara fördelar med Keflavík. I synnerhet inom Framstegspartiet finns det ett massivt motstånd mot att flytta inrikestrafiken från Vatnsmýri. Att förslaget närmast argumenterar för Keflavík gör att det kan bli svårt att få majoritet för det - även om det i praktiken bara gäller en utredning.

Här kan du läsa mer om flygplatsstriden.

Första moskén i Reykjavík får torvtak i isländsk stil

En 8,5 meter hög byggnad täckt av torvtak men med en stor glaskupol som släpper in ljus och en 18,5 meter hög minaret. Så ser det vinnande förslaget ut på Félag múslima á Íslandis moské på Sogamýri i Reykjavík. Kostnaden för bygget blir mellan 300 och 400 miljoner isländska kronor. Men hur det ska finansieras är oklart.

Arkitekterna Gunnlaugur Stefán Baldursson och Pia Pickmann står bakom det vinnande förslaget på Félag múslima á Íslandis moské på Sogamýri i Reykjavík. Ytterligare 62 förslag lämnades in. De olika förslagen ställs just nu ut på Háskólatorg.

Tanken bakom det vinnande förslaget är att förena isländsk och muslimsk arkitektur. Moskén byggs i två våningsplan med en yta på 640 kvadratmeter. Byggnaden blir 8,5 meter hög. Taket ska i traditionell isländsk stil täckas av torv. På taket ska en stor glaskupol släppa in ljus i lokalerna. Minareten blir 18,5 meter hög.

Bygget väntas kosta mellan 300 och 400 miljoner isländska kronor. Förhoppningen är att kunna börja redan till sommaren.

Félag múslima á Íslandi är det största av landets två registrerade muslimska samfund. Det tilldelades tomten på Sogamýri i östra Reykjavík i september 2013. I samfundets ledning har diskussionerna om finansiering bitvis varit hätska. Vissa har till exempel kunnat tänka sig att acceptera bidrag från Saudiarabien, medan andra uteslutit ekonomiskt stöd därifrån eftersom landet är en diktatur.

Finansieringen är fortfarande inte klar. Salmann Tamimi, ordförande för Félag múslima á Íslandi, säger till RÚV att han hoppas att medlemmarna själva ska kunna samla ihop de pengar som behövs:

"Jag är så optimistisk. Vi har 500 medlemmar i samfundet. Om 200 av dessa 500 betalar en miljon [isländska kronor] har vi fått ihop 200 miljoner, hälften, och förhoppningsvis är allt färdigbyggt om två år. Jag är mycket optimistisk om att medlemmarna här kan finansiera detta. ... Det tog 40 år att bygga Hallgrímskirkja, men jag hoppas att det blir inom fyra år som vi klarar av det här."

Det blir den första moskén som byggs på Island. I dag hyr Félag múslima á Íslandi lokaler på Ármúli i Reykjavík.

Menningarsetur múslima á Íslandi är den något mindre av de två registrerade muslimska samfunden. Det bildades som en utbrytare från Félag múslima á Íslandi efter både personkonflikter och dispyter om trosinriktningen. Det nyare samfundet står för en något radikalare tolkning av islam.

I dag hyr Menningarsetur múslima á Íslandi sedan drygt två år tillbaka Ýmishúsið i Reykjavík. Ägare är Stofnun múslima á Íslandi, en stiftelse som köpte fastigheten med pengar från Saudiarabien förmedlade genom Sverige. Nyligen gick imamen Ahmed Seddeq ut och förnekade att den saudiska regimen skulle ha några direkta kopplingar till samfundet.

Ändå går det närmast att se på uthyrningen som ett bidrag. Menningarsetur múslima á Íslandi betalar enligt Morgunblaðið bara 10 000 isländska kronor i månaden i hyra. Samfundet står också för kostnader för el, vatten, värme med mera.

Den saudiska regimens kontakter med de två muslimska samfunden har diskuterats efter terrordåden i Paris. President Ólafur Ragnar Grímsson har gått ut och pekat ut Saudiarabien som en sponsor av islamistisk extremism. Han har också sagt att syftet med de saudiska bidragen till muslimska församlingar i utlandet syftar till att sprida en radikal tolkning av religionen.

Här kan du läsa mer om debatten om islam.

Dagens citat

"Som nation är vi så snabba på att anpassa oss till förändringar och ta till oss dem. Vi är ett bonde- och sjömanssamhälle som helt plötsligt blir ett civiliserat stadssamhälle. Så blir vi helt plötsligt finansnågonting och nu har vi blivit ett turistland. Vi är så snabba på att anpassa oss och det är bara en del av att komma från detta land. Men det är en tunn linje mellan anpassningsförmåga och opportunism."

Jón Gnarr i RÚV om isländsk mentalitet.

Ett besök på Island under Iceland Airwaves

I den här filmen får du följa med både till årets upplaga av Iceland Airwaves och den isländska sydkusten.

Isländsk polis får fängelse för falska fortkörningsböter

Tio månaders fängelse blir straffet för den polis som vid 21 tillfällen stoppade utländska turister och fick dem att betala falska fortkörningsböter. Totalt lurade han bilisterna på drygt 1 miljon isländska kronor som han stoppade i egen ficka. Mannen döms för falsk tillvitelse, bedrägeri och förskingring. Han ska dessutom stå för rättegångskostnader på 225 000 kronor.

Hela tjugo gånger under sommaren 2014 stoppade en 31-årig polis utländska turister i hyrbilar. Mannen bluffade turisterna på samma sätt varje gång. Med manipulerade siffror från en lasermätare som bevis hävdade han att de gjort sig skyldiga till fortkörning. Därefter fick han turisterna att betala de påstådda böterna kontant.

De flesta ingripandena gjorde mannen på östra Island. De böter som han låtsades utfärda var inte bara falska. De belopp som han krävde var dessutom betydligt högre än vid riktiga böter.

Under rättegången i Héraðsdómur Norðurlands eystra erkände 31-åringen samtliga falska fortkörningsböter som han utfärdade under sommaren 2014. Mannen nekade på en punkt. Han tog inte på sig ansvaret för en likadan bluff som utfördes sommaren 2013. Rätten ansåg dock att bevisen var tillräckliga för att fälla 31-åringen.

Det brott som mannen inte erkände ägde rum den 16 juni 2013. Då stoppade han en kvinnlig bilist på ringvägen norr om Egilsstaðir. Hastighetsbegränsningen på sträckan var 90 kilometer i timmen, men kvinnan höll som mest 75 kilometer i timmen. Genom att manipulera radarmätaren hävdade mannen dock att hon kört 105 kilometer i timmen.

Mannen tvingade kvinnan att betala 160 euro i påstådda böter. Pengarna stoppade han i egen ficka.

Under rättegången nekade mannen alltså till att ha blåst den utländska kvinnan. Mannens upprepade brottslighet gör dock att rätten klassar hans trovärdighet som ytterst begränsad. Genom data från polisens olika interna system kunde dock åklagaren bevisa att mannen hade följt efter kvinnan med polisbilen och hade fått henne att betala de påstådda böterna.

Utredningen har varit mycket tidskrävande eftersom det har varit svårt för polisen att identifiera och hitta alla brottsoffer i utlandet och förhöra dem över telefon. Utredarna har också ägnat mycket tid åt att undersöka alla inspelningar från mannens turer med polisbilen.

Den 31-årige mannen döms nu till tio månaders fängelse för bedrägeri, förskingring och falsk tillvitelse. Mannen ska också betala rättegångskostnader på 225 000 isländska kronor.

Héraðsdómur Norðurlands eystra skriver i domen att det är särskilt allvarligt att mannen begått en lång rad av brott samtidigt som han haft en allmän ställning. Det är enligt rätten en försvårande omständighet. Rätten tar även hänsyn till att mannen är tidigare ostraffad och att han erkänt 20 av 21 åtalspunkter.

Mannen var stationerad som polis i Seyðisfjörður på östra Island. Efter att bedrägerierna riktade mot utländska turister blev kända har han tvingats lämna sitt jobb.

Här kan du läsa mer om utredningen mot polisen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Avtal i hamn: Första Syrienflyktingarna till Island före nyår

Regeringen är överens med Akureyri, Hafnarfjörður och Kópavogur om villkoren för att ta emot 55 kvotflyktingar från Syrien. Det betyder att de 55 flyktingarna kommer till Island före nyår. Det ekonomiska stödet från staten till kommunerna löper på två år och är på totalt 173,4 miljoner isländska kronor. Det uppger välfärdsdepartementet i ett pressmeddelande.

Drygt två veckor senare än planerat kunde socialminister Eygló Harðardóttir i går underteckna avtal om flyktingmottagande med kommuncheferna i Akureyri, Hafnarfjörður och Kópavogur. Totalt är det 55 syrier - varav 20 vuxna och 35 barn - som får en fristad på Island. Samtliga lever i dag i FN:s flyktingläger i Libanon.

I den första gruppen kvotflyktingar kommer 23 personer till Akureyri, 17 till Hafnarfjörður och 15 till Kópavogur. Om allt går som planerat ska de anlända till Island före årets slut.

Kommunerna får på två år totalt 173,4 miljoner isländska kronor i bidrag från staten. Regeringens utgångspunkt var att stödet skulle löpa på ett år. Här har alltså regeringen fått backa för kommunernas krav. Ett skäl till att bidragen ges i två år är att flera av flyktingarna tros behöva mycket stöd. I gruppen finns till exempel flera personer som har torterats.

Avtalen mellan regeringen och kommunerna gäller flyktingarnas rättigheter. Kommunerna ska ordna bostad, social rådgivning, utbildning, sjukvård, ekonomiskt stöd och hjälp att söka jobb. Mottagandet sker i samband med Röda korset, som står för inredning i bostäderna. Röda korset ordnar också stödfamiljer som ska underlätta de nyanländas anpassning till ett liv i ett nytt land.

I pressmeddelandet säger Eygló Harðardóttir att hon är glad över att kunna välkomna de första kvotflyktingarna från Syrien till Island:

"Jag är helt övertygad om att kommunerna och andra som har en uppgift kommer att göra allt som står i deras makt för att ta emot människorna på bästa sätt så att de kan trivas bra här och anpassa sig till det isländska samhället."

Samtidigt pågår förberedelserna på olika sätt. Vinnumálastofnun uppmanar i ett pressmeddelande arbetsgivare att höra av sig om lediga tjänster som skulle kunna passa de nyanlända. Jobben ska antingen vara i Reykjavík- eller Akureyriområdet. Myndigheten skriver att det är viktigt att de kan få jobb så snart som möjligt eftersom det är ett betydelsefullt steg in i samhället.

Gissur Pétursson är direktör för Vinnumálastofnun. Han säger till Fréttablaðið att några arbetsgivare har hört av sig. Han anser att jobb är bästa vägen till integration. Bäst går det enligt honom för personer som talar engelska:

"Framgången när det gäller att flyktingar ska få jobb här i landet beror mycket på deras språkkunskaper och arbetsviljan. Det har gått bra att hitta jobb åt dem som talar hygglig engelska och som är redo att ta nästan vilket jobb som helst. Framgången är inte lika god hos dem som talar dålig engelska, vilket är en hel del."

Här kan du läsa mer om flyktingmottagandet.

Dagens citat

"Jag anser att Ólafur Ragnar borde sluta att underblåsa rädsla och splittring bland folket. Vi har både en inrikes- och en utrikesminister som är väl kapabla att besvara frågor om nationens inre som yttre säkerhet eftersom de och inte vår president ansvarar för de områdena. Och så borde han sluta att försöka ha inverkan på alltingets arbete såvida inte folket särskilt ber honom om att använda rätten att inte godkänna lagar."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger till Vísir att president Ólafur Ragnar Grímssons uttalanden efter terrordåden i Paris orsakar onödig oro - läs mer här.

Isberg i rörelse vid Svínafellsjökull

I glaciärlagunerna kan kalvade isberg från jöklar ligga i hundratals eller kanske tusentals år innan de antingen smälter eller spolas ut till havs. Isberg kan därför bli liggande i lagunen mycket länge innan något händer med dem. Ibland förändras tyngdpunkten genom avsmältningen och isbergen välter. En sådan sällsynt händelse fångades nyligen på film vid Svínafellsjökull, en utloppsglaciär i Vatnajökullmassivet.

Kompromiss räddar vågbrytare och nybygge i Reykjavík

Tvisten om en vågbrytare från 1928 mellan regeringen och den styrande majoriteten i Reykjavík är över. Den gamla vågbrytaren kommer att byggas in i ett parkeringsgarage. Vågbrytaren upptäcktes under utgrävningar inför nybyggen vid Harpa. Konflikten uppstod när regeringen ville skydda den medan kommunen ansåg att den inte var tillräckligt kulturhistoriskt värdefull.

På Austurbakki mitt emot konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík har Landstólpi påbörjat bygget av ett sexvåningshus. Det ska rymma butikslokaler på entréplanet och bostäder. Dessutom byggs ett underjordiskt garage.

Redan i våras när arbetet just påbörjats visade det sig att något oväntat fanns på platsen: en 70 meter lång och mycket välbevarad vågbrytare. Den kunde snart dateras till 1928. Eftersom den var yngre än hundra år åtnjöt den inte med automatik något skydd.

Tidigt stod det klart att regeringen och den styrande majoriteten i Reykjavík inte alls hade samma åsikt om vågbrytaren. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gick ut och tog ställning för att den skulle fredas och bevaras. Borgmästaren Dagur B. Eggertsson ansåg däremot att det kulturhistoriska värdet inte var tillräckligt.

Även Minjastofnun Íslands hade en annan åsikt. Myndigheten betraktade vågbrytaren som en del i arbeten som genomfördes mellan 1913 och 1917. Den pekade också på att tidigare delar av den gamla hamnen fredats. Bygget var dessutom unikt i sitt slag eftersom det på den tiden var det största i landet. Exempelvis skaffades två ånglok för att kunna transportera byggmaterial.

I september fredade Minjastofnun Íslands tillfälligt vågbrytaren. Myndigheten motiverade ingripandet med att den annars riskerade att förstöras. Landstólpi svarade med att det kunde bli aktuellt att kräva myndigheten på ersättning om bygget antingen stoppades eller fördröjdes. Anspråken skulle kunna uppgå till 2,2 miljarder isländska kronor.

Kommunen pekade ut Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som jävig. I ett blogginlägg hade han redan skrivit att vågbrytaren borde bevaras. Han dömde samtidigt ut stadsplaneringen i Reykjavík och anklagade kommunpolitikerna för bristande respekt för den gamla stadsbilden. Hans uppfattning var att ny bebyggelse borde anpassas efter den stil som kännetecknat huvudstadens centrum.

I stället blev det miljöminister Sigrún Magnúsdóttir som i rollen som tillförordnad statsminister tog beslut om att vågbrytaren skulle fredas. Detta klubbades vid ett regeringssammanträde den 22 oktober i år.

Men Dagur B. Eggertsson ansåg att beslutet var ogiltigt. Från det att Minjastofnun Íslands tillfälligt skyddade vågbrytaren hade regeringen sex veckor på sig. Den tidsfristen hade nu överskridits med en dag. Alltså hade regeringen missat möjligheten att bevara vågbrytaren.

Borgmästaren anklagade myndigheten för att ägna sig åt efterhandskonstruktioner. Brevet där beslutet tillkännagavs daterades den 9 september. Det kom dock först till regeringskansliet dagen därpå. Enligt Dagur B. Eggertsson saknade detta betydelse, medan Minjastofnun Íslands ansåg att fristen skulle börja räknas när departementet fick en kopia av brevet.

Ordkriget mellan regeringen, myndigheten och kommunen fortsatte. Landstólpi bjöds i slutet på oktober in till ett möte med regeringskansliet. Regeringen presenterade ett förslag till kompromiss som företaget ratade. Några veckor senare kom i stället Landstólpi överens med Minjastofnun Íslands om en lösning.

Vågbrytaren ska bevaras. Men den kommer att plockas bort under bygget av den nya fastigheten på Austurbakki. Muren plockas ned sten för sten och kommer därefter att sättas upp på nytt sten för sten. Vågbrytaren kommer att vara synlig i parkeringsgaraget och vid en gångväg. 

Kompromissen innebär alltså att bygget genomförs i princip som planerat samtidigt som vågbrytaren bevaras. Därmed minskar antalet konflikter mellan kommunen och regeringen - även om lösningen på tvisten kom när varken kommunen eller regeringen fanns med vid förhandlingsbordet.

Presidenten i nytt angrepp mot bidrag från Saudiarabien

President Ólafur Ragnar Grímsson fortsätter att peka ut Saudiarabien som en kraft som sprider en extrem tolkning av islam även till Island. Men ingen av landets två muslimska församlingar har direkt tagit emot några bidrag från Saudiarabien. Samtidigt vill nu Självständighetspartiet i Reykjavík veta hur Félag múslima á Íslandi ska finansiera bygget av en moské på Sogamýri.

Efter terrordåden i Paris har flera isländska politiker börjat debattera extrema tolkningar av islam. President Ólafur Ragnar Grímsson pekade nyligen ut Saudiarabien som en politisk kraft som lägger stora summor på att sprida extremläror. Saudiarabien har tidigare sagts vara redo att donera en miljon dollar till ett moskébygge i Reykjavík.

I söndags upprepade Ólafur Ragnar Grímsson sina farhågor i en intervju i RÚV. Han sade att attentaten i Paris innebar en ny situation som krävde en debatt om islamistisk extremism med helt nya förutsättningar:

"Vi måste ha kurage och mod för att se detta faktum i ögonen. Att inom islam finns en grupp skapad utifrån en extrem tolkning av denna tro som anser att det är försvarbart att döda alla, oavsett om de är muhammedaner eller västerlänningar eller kristna som inte vill underkasta sig islams absoluta, obegränsade, överväldigande lag."

I intervjun med RÚV tog Ólafur Ragnar Grímsson åter upp Saudiarabiens ekonomiska bidrag till muslimska samfund i utlandet. Även detta beskrev han som en ny situation för Island:

"Vilka är intressena och anledningarna till att en stat som framför alla andra stater har stött islamistisk extremism nu har börjat engagera sig här på Island för hur tron praktiseras? Och när människor frågar: 'Berör detta oss på något sätt?' så svarar jag på det sättet att jag pekar på det faktum att republikens president, kommunledningen i Reykjavík, ledarna för dessa samfund på Island, alla dessa parter har de senaste månaderna på ett eller annat sätt behövt lägga sig i det som Saudiarabien försöker göra på Island. Och det är en ny verklighet för vårt lilla land."

Félag múslima á Íslandi - den större av de två muslimska samfunden i landet - har av Reykjavíks kommun fått en tomt på Sogamýri avsedd för ett moskébygge. Målet är att bygget ska komma i gång i vår. Hur det ska finansieras är dock inte klart.

Ledningen har tidigare sagt att det är omöjligt att finansiera bygget utan stöd från utlandet. Samtidigt vill den inte låta utomstående ha något inflytande över trosinriktningen. Vid det senaste mötet i kommunstyrelsen undrade Självständighetspartiet varifrån Félag múslima á Íslandi skulle få pengar till bygget.

Félag múslima á Íslandi säger sig aldrig ha fått något erbjudande från Saudiarabien om ekonomiskt stöd. I ledningen finns det också personer som motsätter sig gåvor från Saudiarabien eftersom det är en diktatur där mänskliga rättigheter inte respekteras.

Inte heller Menningarsetur múslima á Íslandi - den något mindre av de två muslimska samfunden - ska ha fått något direkt erbjudande om stöd från Saudiarabien. Samfundet har i dag lokaler i Ýmishúsið i Reykjavík. Byggnaden köptes av Stofnun múslima á Íslandi för pengar från Saudiarabien som tagit vägen genom Sverige. Stofnun múslima á Íslandi hyr i sin tur ut byggnaden till Menningarsetur múslima á Íslandi.

En som ifrågasätter Ólafur Ragnar Grímssons uttalanden är Baldur Þórhallsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands. Han säger till RÚV att presidenten tycks ha övergett den traditionella rollen som en enande kraft i samhället. I stället hävdar han att Ólafur Ragnar Grímsson underblåser misstro och rädsla:

"Det är anmärkningsvärt att Islands president har låtit sina ord falla på det sättet att de har lett till splittring i samhället, konflikter och angrepp snarare än enighet och solidaritet. Därför är det inte att undra på att många i tider som dessa kanske funderar över presidentämbetets roll."

I helgen utsattes Menningarsetur múslima á Íslandis lokaler i Reykjavík för skadegörelse. Någon hade sprejat symboler på fasaden och på taket. Någon misstänkt finns inte. Polisens blivande hatbrottsexpert, Eyrún Eyþórsdóttir, har enligt Vísir kopplats in i utredningen.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons uttalanden om Saudiarabien.

Dagens citat

Foto: Þorsteinn Jónsson/Landsbjörg

"We never just assumed that Ásta was in the ravine. ... And we never assume it’s a crime scenario. We leave that to the police. ... There was still a very remote possibility that she was alive. ... But realistically we knew this was a recovery, and a difficult one."

Guðbrandur Örn Arnarson vid frivilliga räddningstjänsten Landsbjörg i The New Yorker om sökandet efter den försvunna Ásta Stefánsdóttir i Bleiksárgljúfur - läs mer här.

Island från norr till söder i vinter

Den 7 december i år ger sig fyra unga britter ut på en expedition som ska ta dem från Islands nordligaste punkt till den sydligaste. Målet är att vara framme den 1 januari 2016. Den svåraste sträckan blir den långa passagen över höglandet. Hittills är det ingen - åtminstone ingen som dokumenterats - som gjort motsvarande expedition under vintern. Projektet går under namnet The Coldest Crossing. Du kan se en film om expeditionen ovan.

Svårt väcka liv i ödegårdar i Skaftárhreppur

När väl staten har tagit över en jordbruksfastighet är det närmast omöjligt för nya ägare att få gården att blomstra på nytt. Fastigheterna säljs först när all verksamhet är avvecklad. Då kan både vägförbindelser och naturtillgångar ha försvunnit. Nu larmar Eirný Valsdóttir om ödegårdarna i Skaftárhreppur på södra Island.

Med en yta på 6 946 kvadratkilometer är Skaftárhreppur Islands till ytan näst största kommun. Men stora delar av arealen täcks av ofruktsamma lavalandskap och eroderande sandbankar vid kusten. Antalet invånare var vid årsskiftet 460 personer. Så sent som 1998 bodde 593 personer i kommunen. Av dessa bor 140 personer i Kirkjubæjarklaustur, den enda tätorten i Skaftárhreppur. 

Men Skaftárhreppur är inte bara lava och sand. I kommunen finns också några av Islands bästa odlingsmarker. Trots det står allt fler jordbruksfastigheter öde.

Eirný Valsdóttir arbetar i Skaftárhreppur med projektet Brothættar byggðir. Syftet är att hitta lösningar på den negativa befolkningsutvecklingen. Främst handlar det om att skapa arbetstillfällen. Om jobben finns så finns det också förutsättningar för familjer att stanna kvar på landsbygden.

Under arbetet har Eirný Valsdóttir identifierat ett stort problem i kommunen. Totalt finns 134 jordbruksfastigheter i Skaftárhreppur. Av dessa ägs 24 av staten. Av dessa är i sin tur nio obebodda, medan tre är bebodda utan att det bedrivs något jordbruk på gården. Och av dessa tolv fastigheter ligger elva i Meðalland.

Meðalland är ett område öster om älven Kúðafljót och söder om lavafältet Eldhraun på södra Island. Här är förutsättningarna för odling goda. Marken är platt och fruktsam. Ändå står alltså många gårdar tomma. Eirný Valsdóttir säger till RÚV att ett avgörande skäl är just det statliga ägandet:

"Det verkar inte finnas några arbetsmetoder eller någon helhetssyn när det gäller att bebygga statliga fastigheter på nytt när de blivit obebodda. Departement och statliga institutioner går närmast samman för att för att dessa fastigheter ska bli öde."

Enligt Eirný Valsdóttir är det byråkratin från departement och myndigheter som gör det svårt för nya ägare att ta över. Jordbruksfastigheter brukar inte utannonseras förrän de tidigare ägarna har avvecklat hela verksamheten. Kvar finns alltså varken boskap eller maskiner. Men det stannar inte där.

Inte sällan hinner gården försvinna från vägnätet. Vägar till gårdar som inte längre är året runt-bebodda får inte längre något underhåll från Vegagerðin. Och tillgångar som jakt och drivved brukar Landgræðsla ríkisins lägga beslag på.

För att komma i gång på en ny gård behöver alltså bonden börja om från början. Det handlar om att skaffa djur och maskiner, om att se till så att gården finns kvar i vägnätet så att den underhålles och plogas under vintern och om att kämpa för andra tillgångar som finns i markerna.

Eirný Valsdóttir säger till RÚV att det nästan tycks som att staten avsiktligt gjort det så krångligt som möjligt att försöka väcka liv i en ödegård. Arrende av statliga fastigheter ligger under finansdepartementet, jordbruksfrågor under jordbruksdepartementet, vägfrågor under inrikesdepartementet och naturresurser under miljödepartementet:

"Vi ser stora möjligheter i Skaftárhreppur och vi är helt övertygade om att många vill bo och arbeta här. Här finns tillräckligt med jobb. Vi behöver människor och bostäder. Men behandlingen av statliga fastigheter ställer sannerligen till med problem för människor här, och deras arrenden och arrendelöshet. Regler och arbetsmetoder skapar problem för oss. Informationen är inte klar och i dessa frågor är många departement och institutioner inblandade. ... Vi upplever det som att frågan om statliga fastigheter är precis som en gordisk knut."

Skaftárhreppur ingår sedan 2013 i projektet Brothættar byggðir. Det leds av glesbygdsmyndigheten Byggðastofnun. I projektet ingår även Bíldudalur, Grímsey, Hrísey, Kópasker, Raufarhöfn, Stöðvarfjörður, Djúpavogshreppur och Breiðdalshreppur.

Platser som har fått nej är Dalabyggð, Strandabyggð, Árneshreppur, Suðureyri, Flateyri, Þingeyri och Hofsós.

Regering och kommun i strid om flygplatsen i Reykjavík

Inrikesminister Ólöf Nordal tänker inte avveckla den tredje landningsbanan på flygplatsen i Reykjavík. Därmed står inte bara ett jätteprojekt med 600 nya bostäder och 200 studentrum i fara. Beslutet innebär också att konflikten mellan den styrande majoriteten i Reykjavík och regeringen är total. Nu väljer borgmästaren Dagur B. Eggertsson att stämma Ólöf Nordal för avtalsbrott.

Avståndet mellan alltinget och rådhuset i Reykjavík är bara någon minuts promenad, men politiskt kunde inte regeringen och majoriteten i fullmäktige stå längre ifrån varandra. De senaste åren har konflikterna varit många. Men det är första gången som kommunen drar en minister inför rätta.

I årtionden har det tvistats om framtiden för flygplatsen i Reykjavík. Hösten 2013 kom dåvarande inrikesministern Hanna Birna Kristjánsdóttir överens med kommunen om att flygplatsen skulle vara kvar till åtminstone år 2022. Samtidigt skulle en utredning undersöka andra tänkbara platser för inrikesflyget.

Utredningen fastnade på Hvassahraun i Hafnarfjörðurs utkanter som bästa alternativet. Regeringens intresse för att mitt emellan Reykjavík och Keflavík bygga en ny inrikesflygplats är obefintligt.

Bläcket hann dock knappt torka innan det blev uppenbart att det fanns delade meningar om vad uppgörelsen faktiskt innebar. Kommunen ansåg sig ha fått klartecken att börja skissa på en framtid för Vatnsmýri utan flygplatsen. Inom regeringen upprördes i synnerhet många framstegspartister av överenskommelsen. Inom partiet är motståndet mot en flytt massivt.

Tvisten gäller i dagsläget den tredje landningsbanan, den så kallade nödbanan som går i riktning nordost till sydväst. Den används bara vid någon procent av landningarna i Reykjavík. Då handlar det om svåra och sällsynta väderförhållanden.

Regeringen - som nu sluter upp bakom Framstegspartiets linje - anser att en avveckling av banan skulle vara negativt för säkerheten. Flygplatsen skulle också bli mindre användbar vilket indirekt skulle bli ett argument för att flytta inrikestrafiken till Keflavík, en utveckling regeringen motsätter sig.

Kommunen vill ha den centralt belägna marken för bostäder. Majoriteten i fullmäktige anser att nödbanan inte är motiverad. Om det är nödvändigt att just använda dessa väderstreck går det dessutom att ordna motsvarande bana i Keflavík.

Konflikten har eskalerat under hösten. Kommunen har gett klartecken till ett byggprojekt på 600 bostäder och 200 studentrum på Hlíðarendi. Nybyggena försämrar inflygningsmöjligheterna till nödbanan. Därför har inrikesminister Ólöf Nordal bestämt sig för att inte godkänna avvecklingen av banan.

Borgmästaren Dagur B. Eggertsson väljer därför att stämma staten - i det här fallet Ólöf Nordal - för avtalsbrott. Han hävdar att den överenskommelse som gjordes med Hanna Birna Kristjánsdóttir är bindande. Och där anser han att kommunen får klartecken att börja bygga på Vatnsmýri.

Ólöf Nordal anser inte att uppgörelsen är bindande. Inte heller anser hon att det går att stänga nödbanan förrän det finns ett fullgott alternativ. Något sådant lär inte dyka upp eftersom regeringen inte vill flytta inrikestrafiken till Keflavík och heller inte vill ansvara för de risker som den uppger är förenade med en nedläggning.

Nu blir det alltså upp till domstol att avgöra tvisten mellan regeringen och kommunen. Utöver bostäderna står stora ekonomiska intressen på spel. Reykjavík har gett bolaget Valsmenn hf. tillstånd att påbörja bygget. Om företaget tvingas att avbryta är det sannolikt att kommunen kan bli skadeståndsskyldig. En sådan nota vill kommunen skicka vidare till regeringen - men Ólöf Nordal har redan sagt att staten inte tänker stå för kostnaderna.

Ólöf Nordals inställning är att flygplatsen blir kvar på Vatnsmýri inom överskådlig framtid. I praktiken innebär det att trafiken inte kommer att försvinna - och därmed inte heller nödbanan - så länge inrikesflyget själv tar initiativ till en flytt till Keflavík. Sedan tidigare står det alltså klart att regeringen inte ser bygget av en ny inrikesflygplats som ett alternativ.

Regeringen tycker att Reykjavík har gett klartecken till bygget för tidigt. Därför anser Ólöf Nordal att den bara har sig själv att skylla. Majoriteten i fullmäktige anser alltså att det i stället är regeringen som gjort sig skyldig till avtalsbrott.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har gång på gång gjort sig impopulär i fullmäktige genom att argumentera för att kommunen ska tvingas att avsäga sig makten över detaljplanen vid exempelvis alltinget och flygplatsen. I fullmäktige har han å sin sida anklagats för maktfullkomlighet och uttalanden som kan misstänkas göra honom jävig.

Hanna Birna Kristjánsdóttir, som själv länge var kommunpolitiker i Reykjavík innan hon blev inrikesminister, motsatte sig av princip att kommunen skulle förlora makten över delar av detaljplanen. Där har alltså efterträdaren Ólöf Nordal gjort en kovändning.

Heiða Kristín Helgadóttir, alltingsledamot för Ljus framtid, tog i går upp flygplatsfrågan med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson under en frågestund i parlamentet. Svaret hon fick var att statsministern ansåg att kommunen drevs av samma girighet som dominerade före finanskraschen. Han sade sig även vara glad över att kunna berätta att han förespråkade en politik som inte alls gick i takt med fullmäktigemajoritetens.

Här kan du läsa mer om flygplatskonflikten.

Dagens citat

"Efter bankkraschen och brutna löften om inflationsindexering och folkomröstning om medlemskapsansökan [till EU] litar islänningar inte längre på politik för framtiden. De vill bestämma över den själv. I dag är läget sådant på alla de punkter som gäller demokratiska reformer och även de som gäller jämlikhet så är alla oppositionspartier överens om huvuddragen. Jag anser att dessa partier före valet bör deklarera att om de vinner majoritet kommer de tillsammans att bilda en regering som lägger störst tyngd vid att ändra grundlagen så att folket får mer makt."

Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, i Fréttablaðið om partiets kris i opinionen och det politiska läget - läs mer här.

Sjömän i polisförhör - gick i land på Surtsey utan tillstånd

Med hjälp av en liten gummibåt gick några isländska sjömän i land på Surtsey. Händelsen inträffade för drygt tio år sedan. Efter att en av sjömännen lagt upp en video på Youtube från besöket har flera av dem förhörts av polis. Fjölnir Baldursson säger till Bæjarins Besta att de steg i land trots att de visste att det var förbjudet.

För att inte utvecklingen på Surtsey ska påverkas av människan är det enda sedan vulkanön bildades förbjudet att stiga i land. Runt ön finns också en skyddszon. Den som vill besöka Surtsey måste ha tillstånd från myndigheterna. I regel utfärdas bara ett eller ett par tillstånd om året för olika vetenskapliga expeditioner. Inga turister tillåts besöka ön.

För drygt tio år sedan bestämde sig sjömän ombord trålaren Fjölnir GK för att strunta i förbudet. Med hjälp av en liten gummibåt tog de sig i land på ön. En av dem, Fjölnir Baldursson, publicerade för två år sedan en film från besöket på Surtsey. Flera av hans kamrater kallades därefter till förhör, men själv säger han till Bæjarins Besta att ingen kontaktat honom om den förbjudna landstigningen:

"Jag tycker att det är konstigt att de inte har pratat med mig. De vet kanske hur djävla envis jag är. ... Jag gick i land bara för att det är förbjudet."

Här kan du se filmen från besöket.

Piratpartiet: Självständighet för Västfjordarna

Republiken Västfjordarna med Ísafjörður som huvudstad och landgräns mot Island vid Bitrufjörður och Gilsfjörður. Så skulle det kunna se ut redan 2017 - om Piratpartiets nya avdelning i Västfjordarna inte lyckas driva igenom en tredje beslutsnivå i isländsk politik. Målet är att regionen ska få mer skattepengar till bland annat infrastruktur.

Nyligen bildades en regionavdelning av Piratpartiet i Västfjordarna. Vid mötet i Ísafjörður valdes Herbert Snorrason till ordförande. Avdelningen har ännu inte valts in i Piratpartiets riksorganisation, men det valet är enbart en formalitet.

I synnerhet inom den styrande högerkoalitionen brukar Piratpartiets politik - med punkter som en ny grundlag, medborgarlön och avkriminalisering av narkotikamissbruk - beskrivas som radikal. Frågan är om inte avdelningen i Västfjordarna passerat alltingspolitikerna i radikalitet. De öppnar nämligen dörren för att regionen ska lämna Island och utropa självständighet.

Bakom förslaget ligger ett djupt missnöje med alltinget och regeringen. Regionavdelningen anser att Island är alldeles för centraliserat och alldeles för fokuserat på Reykjavíkområdet. Invånarna i Västfjordarna får enligt Piratpartiet alldeles för lite tillbaka för sina skattekronor.

Som exempel använder Piratpartiet vägarna i regionen. Under vinterhalvåret - när vägarna över Hrafnseyrarheiði och Dynjandisheiði är oframkomliga - är det inte möjligt att resa mellan norra och södra Västfjordarna. Den som vill resa mellan Patreksfjörður och Ísafjörður får - om de vägarna är öppna - ta en omväg på omkring 40 mil.

Piratpartiet hävdar att rikspolitikerna ständigt nonchalerar Västfjordarna. Därför kräver de att ett nytt beslutssteg införs i den isländska politiken. Denna tredje nivå, som skulle placera sig mellan alltinget och kommunerna, skulle fatta beslut för respektive region. Fördelningen av pengar till denna nivå skulle vara proportionell. Därmed skulle heller ingen omfördelning av skatteintäkter ske.

I dag anser Piratpartiet att Västfjordarna i praktiken subventionerar infrastruktursatsningar i andra delar av landet. Detta sägs löna sig för rikspolitiker eftersom Västfjordarna är en röstsvag region, medan investeringarna kan göras i andra delar av landet för att vinna popularitet och röster.

Den beslutsnivå som Piratpartiet vill införa påminner om de svenska landstingen. Förslaget är enligt avdelningen i Västfjordarna också ett led i att föra politiska beslut närmare medborgarna. Regionerna ska också få makt att riva upp samgåenden mellan kommuner. Även detta betraktar Piratpartiet som ett sätt att decentralisera beslutsfattandet.

Mot detta står att det i alltinget finns politiker som vill slå ihop hela Västfjordarna till en enda kommun. Detta betraktas enligt förslaget närmast som ett hot. Eftersom det inte finns fungerande kommunikationer mellan olika delar av Västfjordarna kan regionen heller inte betraktas som en enhet. Därför bör kommunerna finnas kvar.

I sin argumentation går Piratpartiet tillbaka ända till 1262, då Island hamnade under norsk överhöghet. Norge fick då rätt att beskatta islänningarna. Men detta var enligt Piratpartiet ett sätt att tvinga kommunerna att underordna sig staten. Före 1262 var den politiska makten inte centraliserad. Även om alltinget samlade inflytelserika från hela landet hade det inte alls samma mandat som i dag.

Piratpartiet kräver att arbetet med att införa en tredje beslutsnivå påbörjas senast 2017. Annars vill regionavdelningen att Västfjordarna lämnar Island och utropar en självständig republik. Gränsen skulle gå vid Gilsfjörður i väster och Bitrufjörður i öster. Platserna närmast gränsen mot Island skulle bli Króksfjarðarnes i väster och Óspakseyri i öster.

Självständigheten ska för Piratpartiet inte vara ett mål i sig. Däremot ses den som nödvändig om alltinget inte börjar att prioritera Västfjordarna.

Att den nya regionavdelningen ska tas upp i Piratpartiet är alltså en formalitet. Förslaget om en utbrytarrepublik i nordväst är knappast någon formalitet. Frågan är hur Piratpartiet centralt kommer att se på denna helt nya politiska linje.

Det är dock inte första gången som personer bosatta i ytterkantsområden klagar på begränsat politiskt inflytande och därför lägger fram förslag om självständighet. Hittills har förslagen haft en skämtsam underton. I regel har det gällt Västmannaöarna. När missnöjet med kommunikationerna med fastlandet varit som störst har idéer om självständighet då och då förts fram.

Här kan du läsa mer om diskussionerna om självständighet för Västmannaöarna.

Ännu fler isländska markägare vill ta betalt av turister

Snart kan det kosta en rejäl slant att turista på södra Island. Planer på att på olika sätt ta betalt av besökare finns bland annat vid Seljalandsfoss, Skógafoss och Þingvellir. Nu sällar sig markägare vid Sólheimajökull, Dýrholaey och Reynisfjara till dem som vill införa avgiftsbelägga alla besöka. Sannolikt kommer det att handla om avgifter för parkering och service.

Sydvästra Island är det område som i särklass flest turister besöker. Men det är en tur som inom kort kan bli betydligt dyrare. Sedan regeringens planer på att införa ett naturpass misslyckats vill allt fler markägare - både privata och kommunala - ta betalt av besökare.

Redan i dag finns det inträdesavgifter på ett par ställen. I Hveragerði tar kommunen 200 isländska kronor för att besöka Hveragarðurinn, en park med heta källor i stadens centrum. Den guidade rundvandringen som också inkluderar äggkokning kostar 750 kronor. Och att besöka vulkankratersjön Kerið på sydvästra Island kostar 350 kronor - en avgift som hamnar i den privata ägarens plånbok. Öster om Höfn kräver markägare 600 kronor för besök till Stokksnes.

Nationalparken Þingvellir kommer inte att avgiftsbeläggas. Däremot kommer det inom kort att kosta 500 isländska kronor att parkera på flera olika platser i området. Det är troligt att systemet utökas till att omfatta samtliga parkeringsplatser vid Þingvellir.

Att införa parkeringsavgifter vid Þingvellir är ett politiskt beslut. Bland annat ska de finansiera en utbyggnad av besökscentrumet vid Hakið. På södra Island sneglar nu flera kommuner på detta steg som ett slags prejudikat. Parkeringsavgifter ser ut att kunna bli den metod som fler väljer för att kunna ta betalt av besökare.

Kommunfullmäktige i Rangárþing eystra har redan klubbat att parkeringsavgifter till våren ska införas vid Seljalandsfoss och Skógafoss. Exakt hur det ska gå till är inte klart. Inte heller är prislappen klar. Kommunen motiverar avgifterna med att servicen för turister i området behöver byggas ut.

Nu ansluter sig fler privata markägare på sydkusten till planerna. De har enligt ett pressmeddelande träffat kommunchefer i regionen för att diskutera avgifter vid bland annat Sólheimajökull, Dyrhólaey och Reynisfjara. Det handlar om avgifter antingen för parkering eller service.

Behovet av att ta betalt motiveras med den ökande turismen, som gjort det nödvändigt att investera i allt från parkeringar och gångstigar till toaletter och säkerhetsutrustning.

Markägarna vill samtidigt diskutera utförandet med turistnäringen. För dem är det avgörande att researrangörerna finner sig i avgifterna. Annars kan det bli som vid Kerið, där inte en enda arrangör stannar om det inte finns särskilda önskemål om det. Anledningen är att markägarna där kräver betalt av alla besökare.

En annan turistattraktion som kan komma att avgiftsbeläggas är Geysirområdet. Där försökte de privata markägarna förra våren ta betalt, men det stoppades när staten - som äger delar av området - tog strid i domstol. Nu vill i stället markägarna köpa Geysirområdet av staten. Syftet är att kunna ta betalt för att kunna investera i naturvård och säkerhet. Men helt säkert är också ett annat mål att tjäna pengar.

Den som reser med en busstur kommer förmodligen inte märka mycket av avgifterna eftersom de sannolikt kommer att bakas in i biljettpriset - åtminstone om markägare och arrangörer kommer överens. För den som reser på egen hand riskerar det att bli ganska kostsamt.

Med olika typer av avgifter vid Þingvellir, Geysir, Kerið, Hveragerði, Seljalandsfoss, Skógafoss, Sólheimajökull, Dyrhólaey och Reynisfjara kan besökare få fiska upp plånboken många gånger. Några enorma summor kommer det inte att handla om, men det blir ändå några svenska hundralappar.

Frågan är vad det gör med bilden av Island som turistdestination. Om utländska gäster upplever att de behandlas som vandrande plånböcker riskerar det att snart förvandla föreställningen av Island från gästvänligt till girigt. Och då kan snart alla andra investeringar i hotell, matställen och museer visa sig ha varit förgäves.

Därför diskuterar markägare och kommuner på sydkusten också ett gemensamt avgiftssystem. Förutom att betala en avgift vid varje ställe ska det också bli möjligt att köpa något slags rabattkort som omfattar parkeringsavgifter i hela området.

Här kan du läsa mer om planerna på inträdesavgifter.

Dagens citat

"Menningarsetur múslima á Íslandi fördömer villkorslöst dessa fruktansvärda attacker där många omkom och många sårades. Detta illdåd är i praktiken en attack mot moral och mänsklighet, och är inte på något sätt kopplad till gudomliga eller mänskliga lagar. Inga skäl eller orsaker kan rättfärdiga mord på oskyldiga människor. Enligt islams bud motsvarar mord på en oskyldig människa att ha mördat hela mänskligheten, och om en människa räddar livet på en oskyldig människa motsvarar det att ha räddat hela mänskligheten [Koranen 5:32]. De skyldiga måste identifieras så snart som möjligt och ställas till ansvar. Våra tankar är hos alla offers familjer, deras släktingar och vänner."

Menningarsetur múslima á Íslandi, en av Islands två muslimska församlingar, tar i ett uttalande på Facebook avstånd från terrordåden i Paris.

Dagens bonuscitat

"De bilister som oftast har drabbats av olyckor har kört hyrbilar och vi har riktat blicken ditåt i många år. I samarbete med biluthyrarna har det försökts att få fram information till dem som hyr bilar med broschyrer, klistermärken på instrumentbrädan och olika andra saker. Det verkar inte gå fram tillräckligt, så vi måste försöka att tänka ut några nya metoder för att förbättra informationen."

Hreinn Haraldsson, direktör för Vegagerðin, i RÚV om hur myndigheten ska få ner det stora antalet bilolyckor där utländska turister är inblandade.

Sushi Samba i Reykjavík segrar i namntvist

Sushi Samba i Reykjavík behöver inte byta namn. Den amerikanska sushikedjan med samma namn förlorar tvisten i Héraðsdómur Reykjavíkur eftersom den inte kunnat visa att de isländska ägarna känt till deras restauranger. Isländska Sushi Samba slipper därmed skadeståndskravet på 15 miljoner isländska kronor.

I november förra året valde den amerikanska sushikedjan Sushi Samba att stämma restaurangen på Þingholtsstræti i Reykjavík med samma namn. Den amerikanska kedjan har restauranger i fem städer, varav fyra i USA och en i Storbritannien. I bägge länderna är Sushi Samba varumärkesskyddat.

Det ryktas att den amerikanska kedjan fått upp ögonen för restaurangen i Reykjavík i samband med skilsmässan mellan Katie Holmes och Tom Cruise. Under en resa till Island åt paret sannolikt sin sista måltid tillsammans på just Sushi Samba.

I domstolen hävdade den amerikanska kedjan att gäster kunde få uppfattningen att restaurangen i Reykjavík tillhörde samma kedja. Det utmålade de som förödande eftersom isländska Sushi Samba bland annat serverar valkött - något som är kontroversiellt i USA. Vidare hävdade de att konceptet med sushi med sydamerikanska influenser hade plagierats.

På Island fick Sushi Samba varumärkesskydd 2011. I domstolen visade den amerikanska kedjan sex inlägg från isländska bloggar och forum som bevis på att de egna restaurangerna redan innan varumärkesregistreringen skulle ha varit kända på Island. I samtliga fall handlade inläggen om islänningar som hade eller skulle äta på Sushi Samba i USA.

Domstolen anser inte att den amerikanska kedjan har lyckats bevisa att de isländska ägarna känt till att det i USA funnits restauranger med samma namn. Sushi Samba var enligt rätten heller inte någon internationellt känd kedja.

Sushi Samba i Reykjavík får inte bara behålla namnet. Restaurangen slipper också skadeståndskravet på 15 miljoner isländska kronor. Inte heller behöver den stå för 1 368 000 kronor i rättegångskostnader. I stället blir det den amerikanska kedjan som får ersätta isländska Sushi Samba med 1 250 000 kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Isländska pirater vill införa medborgarlön

Piratpartiet vill införa medborgarlön på Island. Genom att garantera alla medborgare en viss inkomst kan fattigdomen utrotas samtidigt som skillnaderna mellan olika samhällsgrupper minskar. Den skulle också lätta trycket på socialförsäkringssystemet. Hur stor lönen ska bli och hur den ska finansieras vill Piratpartiet utreda.

För andra gången lägger Piratpartiet i alltinget ett förslag om att införa medborgarlön på Island. Första gången hann inte förslaget behandlas. Nu är målet att socialministern under hösten 2016 ska presentera en utredning om hur idén skulle kunna förverkligas.

Ett av skälen till att införa medborgarlön är att 11,1 procent av islänningarna enligt Hagstofa Íslands ligger under den nedre inkomstgräns där det anses vara möjligt att klara sig. Många av dessa riskerar social isolering.

Genom att garantera alla medborgare en inkomst tillräckligt stor för att klara sig på skulle fattigdomen i samhället försvinna. Medborgarlönen skulle också minska avstånden mellan olika samhällsgrupper. Inte minst skulle den enligt Piratpartiet minska socialförsäkringssystemets börda.

Medborgarlönen skulle betalas ut oavsett om personen arbetar eller har andra intäkter. Även en person med en stor förmögenhet men som inte arbetar skulle alltså ha rätt till medborgarlön. Den ska främst betraktas som en statlig grundplåt för att garantera invånarnas sociala och ekonomiska rättigheter.

Hur stor medborgarlönen skulle bli och hur den skulle finansieras framgår inte av förslaget. De punkterna ingår i den utredning som Piratpartiet vill att socialministern ska göra.

Att ministern ska behöva genomföra en sådan utredning är dock inte sannolikt. Inget tyder på att det i alltinget skulle gå att samla en majoritet för att införa medborgarlön.

Dagens citat

"Högerpartierna arbetar med rädsla eftersom de själva är rädda. Men i stället för dem kom vi, anarkisterna. Någon hade lämnat dörren öppen och vi ställde helt enkelt vår fot däremellan - innan de andra gjorde det."

Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, i Tages-Anzeiger om Bästa partiets väg till makten i den isländska huvudstaden.

Dagens bonuscitat

"Om Skúli Magnússon är far till gamla Reykjavík är Björk Guðmundsdóttir mor till nya Reykjavík. Grattis till de 50 åren och tack för allt!"

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, gratulerar på Twitter Björk som fyller 50 år i dag.

Arion banki ersätter Landsbanki på flygplatsen i Keflavík

Ända sedan flygplatsen i Keflavík öppnades har Landsbanki funnits i terminalbyggnaden. Men nästa år tar Arion banki sannolikt över verksamheten. När flygplatsbolaget Isavia bad om ansökningar fick Arion banki bättre betyg än Landsbanki. Skiftet väntas ske senast i april nästa år. Det gäller både bankkontor, bankomat och återbetalning av taxfree-moms.

Landsbanki har efter finanskraschen lagt ned en lång rad kontor: Keflavík (efter samgåendet med Spkef), Garður, Vogar, Grundarfjörður, Króksfjarðarnes, Tálknafjörður, Bíldudalur, Þingeyri, Flateyri, Suðureyri, Súðavík, Eskifjörður och Fáskrúðsfjörður. Men nu ser det alltså ut som att banken tvingas att stänga ett kontor som den ville hålla öppet.

Ända sedan den moderna flygplatsterminalen i Keflavík invigdes 1987 har Landsbanki funnits på plats. Nu ser det ut som att banken försvinner senast i april 2016. När flygplatsbolaget Isavia påbörjade en ny upphandling fick i stället Arion banki högsta betyget. Andra som sökte var Landsbanki, Íslandsbanki, Global Exchange Foreign Exchange Services samt Unicambio och Ikort.

Isavia förhandlar nu om villkoren med Arion banki. En annan bank kan endast bli aktuell om förhandlingarna inte går i lås. Övertagandet gäller såväl bankkontor som bankomat och taxfree-återbetalning.

Landsbanki har i dag 25 anställda på flygplatsen i Keflavík. I ett pressmeddelande beklagar bankens ledning att den inte fick möjlighet att informera personalen om den förmodade nedläggningen innan Isavia gick ut med att Arion banki var förstahandsvalet.

Samtidigt fortsätter Landsbanki att banta servicen på landsbygden. I Seyðisfjörður kommer enligt ett pressmeddelande två av tre anställda att sägas upp. De nya öppettiderna blir vardagar 12 till 15. Tidigare hade banken öppet 12.30 till 16, men med öppning redan klockan 9 på torsdagar.

Kommunfullmäktige i Seyðisfjörður protesterar i ett uttalande mot beslutet. Lokalpolitikerna skriver bland annat att Landsbanki har ett ansvar för att behålla en god servicenivå.

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedläggningar.

Årets julklapp är trådlösa hörlurar och högtalare

Årets julklapp på Island är trådlösa hörlurar och trådlösa högtalare. De kompletterar enligt Rannsóknasetur verslunarinnar trenden med allt smartare mobiltelefoner och annan digital utrustning. Samma utveckling får allt fler att lyssna på musik, böcker och poddar. Samtidigt räknar institutet med att julhandeln i år ökar med 7 procent.

Varje år utser Rannsóknasetur verslunarinnar vid Háskólinn á Bifröst årets julklapp. I år faller alltså valet på trådlösa hörlurar och högtalare. Skälet är att modern teknik gör det allt smidigare att lyssna på musik, böcker och poddar med bärbar utrustning som till exempel mobiltelefoner. Lyssnandet är en trend som finns i alla åldrar.

Dessutom är högtalare och hörlurar julklappar som finns i olika prisklasser. Gemensamt för såväl billiga som dyra är att ljudkvalitet och design har förbättrats avsevärt under de senaste åren.

Detaljhandeln väntas i november och december omsätta 89 miljarder isländska kronor. Av denna summa beräknas 15 miljarder vara den summa som islänningarna lägger på klappar och andra inköp med anledning av julfirandet. Ökningen jämfört med förra året är 7 procent. Mer omfattande har inte julhandeln varit sedan rekordåret 2007 - året före finanskraschen.

Varje islänning beräknas därför lägga 45 300 isländska kronor på årets julhandel.

Förra året utsågs konstnärliga nyttoföremål till årets julklapp. År 2013 föll valet på en livsstilsbok, 2012 på isländsk musik, 2011 på en surfplatta, 2010 på en islandströja, 2009 på en positiv upplevelse, 2008 på isländsk design, 2007 på en gps och 2006 på en grönsaks- och jospress.

Här kan du läsa mer om förra årets julhandel.

Dagens citat

"Jag upplever Sigmundurs klagande på det sättet att han lägger sitt ansvar på samtalspartnern. Det är den som ska kunna motivera och försvara sin ståndpunkt. Det är ganska vanligt när människor hamnar i problem med att försvara sina åsikter som de lägger över ansvaret för uttalandet på samtalspartnern. Om alla alltid missförstår vad man säger måste man försöka förstå hur man uttalar sig utan att människor missförstår det. ... Annat som man måste begrunda är om det över huvud taget är något missförstånd som orsakar reaktioner, utan tvärtemot en exakt och djup förståelse av de logiska konsekvenserna av vad samtalspartnern sade."

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, i Vísir om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som ofta hävdar att hans uttalanden tolkas på fel sätt.

Isklättring på Islands glaciärer

Att vandra och klättra på Islands glaciärer är ett populärt turistnöje. Men då handlar det inte om några turer som utmanar vad som är möjligt. Ovan kan du se en film som däremot utmanar vad som är möjligt. Den är inspelad på och runt Vatnajökull.

Ny magma får Bárðarbunga att expandera

Ny magma strömmar in i Bárðarbungas magmakammare och får berget att expandera. Samtidigt har jordskalven med epicentrum nära vulkanen blivit fler. Det kraftigaste skalvet hittills hade en magnitud på 3,8. Tecknen tyder på att Bárðarbunga gör sig redo för ett nytt utbrott - men det finns däremot inget som tyder på att det skulle ske inom kort.

Det har snart gått nio månader sedan det halvårslånga utbrottet i Bárðarbunga upphörde. Totalt handlade det om fem utbrott, men där bara två skedde på öppen mark. Övriga tre lyckades aldrig tränga igenom glaciärens istäcke.

Det i särklass längsta och kraftigaste utbrottet ägde rum vid Holuhraun några mil norr om Bárðarbungas magmakammare. Utbrottet bildade det största lavafältet på Island sedan 1700-talets slut. Eftersom det inte ägde rum under Vatnajökull orsakade det däremot inga översvämningar. Inte heller tog människor skada av utbrottet. Den närmaste gården fanns sju mil från Holuhraun.

Grímsvötn, Hekla och Eyjafjallajökull är tre vulkaner som efter ett utbrott i regel börjar att expandera på nytt. Det dröjer alltså inte länge förrän magmakammaren börjar att fyllas på. Enligt Veðurstofa Íslands står det nu klart att Bárðarbunga beter sig på samma sätt.

Det säkraste tecknet på att vulkanen expanderar är att glaciären höjer sig mer än den naturliga landhöjningen. Så är läget just nu vid Bárðarbunga. Ett annat tecken är de mindre jordskalvssvärmar som då och då skakar området. Hittills har skalven i direkt anslutning till själva kratern haft magnituder på 2,5 till 3,8.

Jordskalven är sannolikt kopplade till magmarörelserna. Förutom att magmakammaren fylls på med ny magma kan skalven även göra så att nya vägar uppåt i berget öppnar sig för magman.

Trots att Bárðarbunga nu samlar kraft för ett nytt vulkanutbrott betyder det inte att något utbrott är nära förestående. Även om den vulkaniska aktiviteten i Vatnajökullmassivet just nu är ovanligt kraftig kommer det sannolikt att dröja flera år innan Bárðarbunga vaknar på nytt. Samtidigt är informationen om tidigare utbrott begränsad.

Veðurstofa Íslands diskuterade utvecklingen vid Bárðarbunga under ett möte i onsdags. Myndigheten kommer att fortsätta att följa aktiviteten vid vulkanen dygnet runt.

Här kan du läsa mer om Bárðarbunga.