Turistvideo med slädhundar

Jökulsárlón, Deildartunguhver, Strokkur, Seljalandsfoss och ett gäng slädhundar dyker upp i den här turistvideon filmad på Island under sommaren 2014.

USA och Island i djupare samarbete om försvaret

Island och USA fördjupar försvarssamarbetet. Nu skrivs regelbunden flygpatrullering och ubåtsövervakning in i ett nytt avtal mellan länderna. Bakgrunden till överenskommelsen är den allt starkare ryska närvaron i Nordatlanten. Avtalet har tecknats av utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir och vice försvarsminister Robert O. Work.

När USA 2006 lämnade Nato-basen i Keflavík var det ett tydligt tecken på att intresset för Island minskat i takt med att relationerna mellan USA och Ryssland tinat upp väsentligt sedan kalla kriget. Men i dag är läget ett annat. USA betraktar allt mer Ryssland som ett potentiellt hot.

Islands strategiska läge har därför åter blivit intressant för USA. Sedan 2008 har flyg från olika Nato-länder turats om att patrullera det isländska luftrummet. De två senaste åren har flyg inriktat på ubåtsspaning tillfälligt stationerats i Keflavík.

Hittills har inga ryska plan kränkt isländskt luftrum. Vid flera tillfällen har Nato-flyg dock gått upp för att möta ryska plan som befunnit sig på gränsen till isländskt luftrum.

Från isländsk sida har de ryska flygningarna betraktats som provocerande och farliga. De ryska planen tillkännager inte sin närvaro och anses därför utgöra en säkerhetsrisk för annat flyg.

Under våren har det blivit tydligt att USA omvärderat säkerhetsläget. Att på nytt öppna en permanent bas i Keflavík är inte aktuellt i dagsläget, men däremot kommer Nato-flyg att stationeras på basen allt oftare. Inte minst har Barack Obamas regering öronmärkt pengar för ombyggnad av hangarer i Keflavík. Efter ombyggnationerna ska hangarerna rymma flygplan som används för ubåtsövervakning.

Natos närvaro på Island kommer alltså att öka. Utöver de regelbundna patrulleringsuppdragen - där USA medverkar en gång om året medan övriga stationeringar genomförs av övriga Nato-medlemmar - kommer flyg inriktat på ubåtar att oftare finnas på Island.

Nu formaliseras det utökade försvarssamarbetet mellan länderna. Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir och vice försvarsminister Robert O. Work har undertecknat ett avtal som kompletterar de befintliga fördragen från 1951 - då USA formellt tog på sig uppgiften att försvara Island vid ett militärt angrepp - och 2006.

Avtalet återspeglar alltså det förändrade säkerhetsläget i Nordatlanten. Att behovet av övervakning ökat är en bedömning som bägge länderna gör. Ryssland nämns visserligen inte i avtalet, men det är uppenbart att överenskommelsen är Islands och USA:s svar på ökad rysk aktivitet i regionen.

I avtalet finns flera nya punkter. Överläggningar på hög nivå ska fortgå och fördjupas inom områden som säkerhet på havet och kartläggning av säkerhetshot på nätet. Utökat samarbete och gemensamma övningar kan bli aktuella när det gäller räddningsuppdrag och katastrofhjälp.

Gröna vänstern, som anser att Island ska lämna Nato, motsätter sig det nya avtalet. Partiets ledamot i alltingets utrikesnämnd, Steinunn Þóra Árnadóttir, säger i ett pressmeddelande att det utvidgade samarbete som nu blivit klart är ett steg tillbaka i tiden. Indirekt hävdar hon att det handlar om en mer eller mindre permanent Nato-närvaro på Island på nytt:

"Deklarationen befäster än mer dessa stridsflygsövningar som har kallats luftrumsövervakning och även närvaron av ubåtsspaningsflyg i landet. Därför måste deklarationen tolkas som ett steg från isländska och amerikanska statsmakter i riktningen mot att driva en militärbas på Island på samma sätt som gjordes under årtionden."

Här kan du läsa mer om USA:s ökade närvaro på Island.

Islands regering välkomnar brittiskt EU-utträde

Ett brittiskt utträde ur EU skapar stora möjligheter för Island. Men det skapar också stor osäkerhet. Samtidigt som regeringen välkomnar resultatet i den brittiska folkomröstningen sätts stora ekonomiska intressen på spel. Regeringen tänker göra sitt yttersta för att behålla Storbritannien som handelspartner. Men på sikt kanske även för att få Storbritannien att gå med i Efta.

Storbritannien är i dag en av Islands allra viktigaste handelspartner. Landet utgör den största exportmarknaden för isländsk fisk. Och britter utgör en av de största grupperna av turister till Island. Brittiska besökare reser i större utsträckning än andra turister på helgresor till Reykjavík, och är därför särskilt viktiga under lågsäsong när antalet gäster från andra länder är färre.

Inte minst är det brittiska pundet ett orosmoment. Om kursen skulle försvagas ytterligare skulle det kunna betyda färre turister - i synnerhet eftersom det redan inom turistnäringen finns många som befarar att den isländska kronan åter är på väg att bli för stark.

EES-avtalet är grunden för såväl handel och turism som annat utbyte mellan länderna. Regeringen tänker enligt ett pressmeddelande arbeta för att ett liknande avtal tecknas med Storbritannien i samband med utträdet. Om inte det görs genom EU måste regeringen på egen hand förhandla fram ett bilateralt avtal med samma innehåll.

När Eftas utrikesministrar träffades i Schweiz i söndags diskuterades det läge som uppstått efter den brittiska folkomröstningen. På sikt finns det, enligt uppgifter till Islandsbloggen, stora förhoppningar om att Storbritannien så småningom ska ansluta sig till Efta, den frihandelsorganisation som landet lämnade vid EU-inträdet.

Något erbjudande om ett direkt medlemskap i Efta kommer dock inte. I stället var det utrikesministrarnas gemensamma bedömning att vänta med sådana diskussioner tills formerna för utträdet står klara.

För Islands EU-skeptiska regering vore en sådan utveckling mycket positiv. Med ett brittiskt medlemskap i Efta skulle organisationen - som i dag består av Schweiz, Norge, Liechtenstein och Island - få en helt annan tyngd.

Några trevare om medlemskap är alltså inte aktuella i dagsläget. Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir ska efter mötet i Schweiz ha tagit initiativ till kartläggningar över handelsintressen och annat utbyte med Storbritannien. Tanken är att det grundläggande arbetet för en eventuell brittisk Efta-anslutning ska göras redan nu så att möjligheten att agera snabbt ska finnas om det skulle bli nödvändigt.

Inom regeringen välkomnas resultatet i den brittiska folkomröstningen. Ett brittiskt utträde anses skapa stora möjligheter för Island. Men åtminstone tillfälligt äventyras också stora ekonomiska intressen.

Finansminister Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att utgången i folkomröstningen är en tydlig signal på att EU har gått för långt i överstatliga ambitioner. Han anser att unionen borde inrikta sig på de ursprungliga grundstenarna: handel och fred. Ett isländskt medlemskap i EU betraktar han nu som än mer osannolikt:

"Enligt min mening är det en än mer avlägsen idé efter denna utgång, eftersom hela Europasamarbetet nu är föremål för omprövning."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Framstegspartiet, skriver på Facebook att det är en historisk händelse att en ekonomisk stormakt lämnar EU. Han anser också att folkomröstningen visar att många ogillar utvecklingen inom unionen med allt starkare överstatlighet:

"Vi var så lyckosamma att vi övergav planerna på att gå med i EU. Nu måste vi ta initiativ till att närma oss Storbritannien för egen del och för Efta, och direkt visa att vår vilja kvarstår att upprätthålla ett gott samarbete och att för framtiden skapa ett gott samarbete och handel mellan självständiga stater."

Den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson välkomnar i Morgunblaðið även han ett brittiskt utträde ur EU. För Islands del anser han att folkomröstningen för Islands del visar att det är viktigt att fokusera på andra kontakter, som med USA, Kanada och Asien. För EU:s del hävdar han att utgången av omröstningen är ett mycket hårt slag:

"När Europas pålitligaste demokratiska land under 1900-talet efter årtionden av erfarenhet av EU beslutar sig för att lämna detta samarbete så är det faktiskt en så allvarlig dom över unionens riktning att det är svårt att hitta rätt ord som beskriver denna historiska vändpunkt."

Även hos de partier som är positivt inställda till ett isländskt EU-medlemskap beskrivs utgången i folkomröstningen som historisk. Benedikt Jóhannesson, ledare för Renässans, säger i Morgunblaðið att resultatet är "en chock för Europa och faktiskt världens befolkning, Island inräknat". Ljus framtids ledare Óttarr Proppé säger i Morgunblaðið att utgången "bryter dödläget i Europa", men att konsekvenserna i dagsläget är svåra att överblicka. Socialdemokraternas ordförande Oddný G. Harðardóttir gör i Morgunblaðið en liknande analys av läget. Hon säger att det återstår att se om Storbritannien splittras genom självständighet för Skottland eller om landet så småningom går med i EES och Efta. Gröna vänstern förespråkar inget isländskt EU-medlemskap. Ledaren Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att vilka effekter omröstningen kommer att ha på samarbetet inom unionen är oklart. Även för Islands del skapar utgången stor osäkerhet.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Vi hade under en tid känt växande medvind, men detta var mycket mer än jag hoppades på. Jag är full av ödmjukhet och tacksamhet. Det rör en djupt när man går från att ständigt bli tillfrågad om man tänker hoppa av till att uppleva att om du hade lite mer tid skulle du kanske kunna vinna detta."

Halla Tómasdóttir i Fréttablaðið om att sluta tvåa i lördagens presidentval - läs mer här.

Politiker i talarstolen får inte tyst på telefonen

Framstegspartisten Þorsteinn Sæmundsson stod nyligen i alltingets talarstol och lovordade förslaget till en ny skogsbruksmyndighet. Lika många skäl till lovord fanns det kanske inte för hans hantering av mobiltelefonen i parlamentet. Reglerna säger att den i sessionssalen ska vara satt på ljudlös. Efter 5.10 visade det sig dock att Þorsteinn Sæmundsson glömt detta. Inte heller lyckades han få tyst på telefonen när den ringde. Lösningen blev att kasta den vidare till en mer tekniskt kunnig kollega. Du ser hur det gick till ovan.

Árborg tillåter bara övernattning på campingplatser

I Árborg är det nu bara tillåtet att campa på campingplatser och särskilt utmärkta ställen. Att slå upp tält eller ställa husbilen eller husvagnen var som helst är förbjudet. Beslutet har klubbats i kommunfullmäktige. Anledningen till beslutet är att allt fler turister stannar på olämpliga platser och lämnar skräp efter sig.

En lång rad isländska kommuner har i år på olika sätt tagit beslut som ska reglera turismen. Flera kommuner har stoppat uthyrning av ytterligare bostadshus till turister. Andra har skärpt reglerna för hur det är tillåtet att campa och övernatta.

Árborg - en sydisländsk kommun med tätorterna Selfoss, Eyrarbakki och Stokkseyri - agerar nu för att förhindra att turister övernattar på olämpliga platser. Kommunfullmäktige har efter ett förslag från Självständighetspartiets Ásta Stefánsdóttir ändrat den lokala ordningsstadgan.

I Árborg var det tidigare tillåtet att övernatta på allmän plats utanför tätbefolkade områden. I tätorter var det däremot bara tillåtet att övernatta på godkända platser, som till exempel campingplatser.

De nya reglerna förbjuder övernattning på allmän plats även utanför tätbefolkade områden. Även här måste turister övernatta på godkända platser.

Anledningarna är flera. Inte sällan ställer turister fordon i vägkanten över natten. Därmed kan de utgöra en trafikfara. Många campare efterlämnar också skräp - och ofta även avföring - eftersom de har slagit upp tältet på en plats där det varken finns toalett eller någonstans att slänga avfall.

De nya reglerna gäller tält, husbilar, campingvagnar, husvagnar och liknande. Den som bryter mot förbudet riskerar böter.

Ex-ordförande saknar stöd för Oddný G. Harðardóttir

Oddný G. Harðardóttir var den som fick uppdraget att rädda Socialdemokraterna. Men hon kan inte räkna med något stöd från tidigare partiledaren Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. Hon säger sig inte ha något förtroende för den nya ledaren. Skälet är rättsprocessen i landsdomstolen där Ingibjörg Sólrún Gísladóttir var en av de tidigare ministrar som riskerade åtal.

Socialdemokraterna har de senaste 18 månaderna sjunkit allt djupare i opinionen. Inför partiets extrainkallade landsmöte i början av månaden hade opinionssiffrorna börjat närma sig alltingets femprocentsspärr.

Uppdraget att leda partiet gick till Oddný G. Harðardóttir. Som nyvald ordförande är det hennes uppdrag att stoppa raset och att få opinionssiffrorna att vända. I de mätningar som gjorts efter ledarbytet har åtminstone raset upphört. Men Socialdemokraterna är fortfarande långt ifrån det stöd som partiet eftersträvar.

De interna konflikterna är allt annat än lösta. Ingibjörg Sólrún Gísladóttir ledde partiet mellan 2005 och 2009. I den koalition med Självständighetspartiet som ledde Island mellan 2007 och 2009 var hon utrikesminister. I en intervju i Fréttablaðið säger Ingibjörg Sólrún Gísladóttir att hon inte stödjer Oddný G. Harðardóttir som ordförande:

"Det säger sig själv. Jag kan inte stödja Oddný. Hon är naturligtvis den raraste kvinnan, men jag kan inte stödja henne eftersom jag anser att hon svek. Jag ansåg att hon visade en omdömesbrist som nämndledamot i landsdomsfallet. Jag vet inte vad som skedde så att hon gjorde detta, hur hon kom till denna slutsats. Jag har aldrig kunnat förstå det."

Efter finanskraschen genomfördes en parlamentarisk utredning av händelseförloppet. De tre utredarna rekommenderade att alltinget tog ställning till att åtala tre ministrar. Den nämnd som sedan tog hand om frågan rekommenderade i stället åtal mot fyra ministrar.

En av dessa ministrar var Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. I alltinget fanns dock ingen majoritet för att ställa henne inför rätta. Den enda som kom att åtalas var tidigare statsministern Geir H. Haarde.

Sveket ligger enligt Ingibjörg Sólrún Gísladóttir i att Oddný G. Harðardóttir i sin roll som ledamot av nämnden tog ställning för att rekommendera åtal mot fyra ministrar. Hon var dessutom en av fyra socialdemokrater som i alltinget röstade för att Ingibjörg Sólrún Gísladóttir skulle ställas inför rätta.

Processen i landsdomstolen är alltjämt ett djupt sår inom Självständighetspartiet. Geir H. Haarde - som fälldes på en av fyra åtalspunkter, men slapp straff - utsågs när partiet återtog regeringsmakten till Islands ambassadör i Washington, USA. Och när Sigurður Ingi Jóhannsson tog över som ordförande för koalitionspartnern Framstegspartiet var det många som ifrågasatte samarbetet just för att han var en av dem som i alltinget röstade för att Geir H. Haarde skulle åtalas.

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir säger i Fréttablaðið att hon i dag inte längre tänker på turerna kring landsdomstolen. Men när frågan var aktuell var det tungt att se partikamrater ta ställning för att hon skulle åtalas - något som inte den parlamentariska kriskommissionens utredare hade rekommenderat:

"Detta var otroligt svårt. Bland det svåraste som jag har gått igenom. Detta var mina bundsförvanter som ville åtala mig och det var känslomässigt mycket svårt."

Sedan flera år tillbaka arbetar Ingibjörg Sólrún Gísladóttir för UN Women. Hon är fortfarande medlem i Socialdemokraterna. Hon säger i Fréttablaðið att partiet borde lära av herrarnas fotbollslandslag - och just agera som ett lag i stället för som individer:

"Jag tycker att det är mycket sorgligt hur det har tappat stöd. Det förtjänar så mycket mer. Jag är övertygad om att en mycket större andel av folket anser sig vara socialdemokrater, så socialdemokratin borde tilltala en större grupp. Jag anser att ett socialdemokratiskt parti på Island borde ha omkring 30 procent. Därför är detta så sorgligt."

I den senaste mätningen utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið får Socialdemokraterna 9 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag erkände för dem [Vinnueftirlitið] att detta personalutrymme, som är ritat som personalutrymme, inte har använts som sådant. När jag har använt det som sådant så har det inte nyttjats. Jag frestades att hyra ut det, och jag erkänner det och det är inget annat än girighet."

Halldór Gerhard Meyer, ägare av Stay Apartments i Reykjavík, i Vísir om avsaknaden av toalett och andra lokaler för anställda städare som fick honom att ge dem sparken när de ställde krav på sådana utrymmen - läs mer här.

Jubel på Ráðhústorgið i Akureyri

Att Island i går gick vidare till kvartsfinal i fotbolls-EM efter att ha besegrat England har ingen missat. På söndag väntar värdnationen Frankrike i Paris. Så här såg det ut på Ráðhústorgið i Akureyri när domaren blåste av matchen. I regn och åtta grader samlades runt 300 personer för att se matchen på storbilds-tv. Mot slutet av andra halvlek - när regnet tillfälligt upphört - var det nästan dubbelt så många på torget.



Och så här såg det ut ett par minuter efter matchens slut.

Både torrt och blött på Island under maj

En torr början blev ett blött slut i stora delar av Island under maj. Månaden bjöd också på stora temperaturskillnader. Mellan den högsta och den lägsta noteringen var skillnaden nästan 35 grader. Men maj var ingen särskilt varm månad. Åtminstone inte jämfört med den senaste tioårsperioden. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Hela 21,1 grader uppmättes den 26 maj i Vestdalur i Seyðisfjörður. Nästan lika varmt var det på ett annat ställe på östra Island - nämligen Skjaldþingsstaðir i Vopnafjörður. Där var det som varmast 19,6 grader.

Kallast var det den 17 maj vid Brúarjökull. Då sjön temperaturen som lägst till -13,3 grader. I befolkade områden var det kallast den 2 maj i Svartárkot, - 7,1 grader. Nästan lika kallt, -6,7 grader, var det samma dag i Grímsstaðir á Fjöllum.

Vid Brúarjökull noterades dessutom månadens lägsta medeltemperatur, -0,8 grader. I bebyggelse var snittet lägst i Grímsstaðir á Fjöllum, 2,2 grader. Varmast var det vid Skarðsfjöruviti, 7,5 grader.

I huvudstaden Reykjavík var temperaturen 6,6 grader, vilket var 0,3 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var medeltemperaturen 6,2 grader (plus 1,2 grader över snittet), i Bolungarvík 5,6 grader (+1,6), på Grímsey 4,6 grader (+1,8), i Akureyri 6,8 grader (+1,3), i Egilsstaðir 6,2 grader (+1,4), i Dalatangi 5 grader (+1,7), i Teigarhorn 5,6 grader (+1,1), i Höfn 6,8 grader (+0,2), på Stórhöfði på Hemön 5,8 grader (-0,1), i Hveravellir 1,7 grader (+1,1) och i Árnes 6,4 grader (+0,3).

I synnerhet på södra Island började månaden torrt för att sluta desto blötare. Maj var dock nederbördsfattigare än normalt i både Reykjavík, Stykkishólmur och Akureyri.

Med 213,2 soltimmar var maj betydligt ljusare än normalt i Akureyri. Reykjavík fick däremot nöja sig med 145,9 soltimmar. Färre än så har den isländska huvudstaden inte haft sedan 2008.

Till våren räknar Veðurstofa Íslands månaderna april och maj. Där var snittemperaturerna något högre och nederbörden något lägre än motsvarande perioder tidigare.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Forskare: Island befolkat före Ingólfur Arnarsons ankomst

Vetenskapen har närmast systematiskt förbigått alla uppenbara tecken på att Island var befolkat redan långt före 870-talet. Det hävdar Páll Theodórsson, forskare i fysik vid Háskóli Íslands. Han har utvecklat nya analysmetoder som säger att det fanns fasta bosättningar på Island redan runt år 830. Ett sådant exempel är Hrísbrú i Mosfellsdalur.

I historieskrivningen brukar Ingólfur Arnarson alltjämt räknas som den första bosättaren. Han sägs ha seglat från Norge och gått i land i Reykjavík år 874. Arkeologiska fynd har med tiden kommit att backa upp berättelserna. Utgrävningar i stadskärnan har visat att det fanns en gård vid dagens Aðalstræti som daterats till år 871 - med en felmarginal på två år uppåt eller nedåt.

Samtidigt står det klart att det alltjämt är mycket som är okänt om de första permanenta bosättarna. Under sommaren har ett tidigare okänt långhus påträffats vid Lækjargata. Lämningarna har ännu inte daterats, men de tros tillhöra en av de första gårdarna i Reykjavík. Det skulle kunna tyda på att bebyggelsen redan i ett tidigt skede var betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt.

Men vid Aðalstræti finns också ett av historieskrivningens stora frågetecken: ett röse som ska ha fungerat som ett stängsel för boskap. Det betyder att någon hållit djur på Island före år 871 eftersom det påträffades under det lager av aska som daterats till cirka 870. Kanske kom Ingólfur Arnarson tidigare än vad som tidigare antagits - eller så var han inte först.

Att människor åtminstone tillfälligt levde på Island redan före Ingólfur Arnarsons tid är det i dag ingen forskare som betvivlar. De tidigaste lämningarna på Hemön - som är omstridda - kan härstamma redan från 600-talet. Men det finns andra tidiga fynd som är mindre kontroversiella.

Ett sådant är grottan Kverkhellir nära Seljalandsfoss. I klippväggen finns ett kors som tros ha gjorts omkring år 800. Från samma tid har gjorts fynd av en stor byggnad i Hafnir på Reykjanes. Undersökningar av sot från Papey visar att människan eldat på ön åtminstone sedan år 845. I Hrafnkelsdalur har lämningar av får daterats till cirka år 858. Inga får fanns på Island före människans ankomst, utan de kom till ön tillsammans med bosättarna.

Forskarna tvistar alltså inte om förekomsten av fynd från tiden före Ingólfur Arnarsons ankomst. Däremot råder det oenighet om hur fynden ska tolkas.

Hittills står den etablerade historieskrivningen fast. Här beskrivs Ingólfur Arnarson som den första som valde att slå sig ned på Island för gott. Tidigare bosättningar på ön hade bara varit tillfälliga. Den så kallade landnamstiden tog alltså sin början med Ingólfur Arnarsons ankomst. Därefter skedde en snabb kolonisering av ön fram till år 930.

I berättelserna sägs det att så kallade papar fanns på Island när vikingarna anlände. Detta var eremitmunkar från de brittiska öarna som sökte sig norrut för att kunna studera i stillhet. De tros bara ha befunnit sig på Island under somrarna. Eftersom de seglade till Island för att undgå umgänge med andra personer upphörde deras resor efter vikingarnas ankomst.

De tidigaste lämningarna skulle kunna vara spår efter dessa papar. Detta har dock aldrig kunnat bekräftas. Minnet av dem lever dock genom ortnamn som exempelvis just Papey.

I det andra lägret befinner sig forskare som anser att de tidiga fynden nu blivit så många att det blivit dags att skriva om Islands historia. Vad som gör att de trots alla fynd kämpar i motvind är att det inte finns någon enhetlig teori som alternativ till Ingólfur Arnarson. Än så länge finns det olika uppfattningar om de tidigaste fynden antingen ska ses som tecken på permanenta bosättningar eller tillfälliga strandhugg.

En som anser att de senaste årens utgrävningar pekar på omfattande bebyggelse före Ingólfur Arnarsons tid är fysikern Páll Theodórsson. I två olika studier (här och här) argumenterar han för att bosättarna kom tidigare. Ett sådant fynd är Hrísbrú i Mosfellsdalur. Tidigare har det daterats till 870-talet, men Páll Theodórsson har med hjälp av en ny analysmodell åldersbestämt det till år 840, med en felmarginal på tio år åt varje håll.

Páll Theodórssons analyser utgår från jordlager och tefra. Han anser att de visar att Island kan ha befolkats redan omkring år 720.

Vid samma tid som Ingólfur Arnarson anlände till Island bosatte sig de första människorna i Þjórsárdalur. Tillsammans med andra fynd anser Páll Theodórsson att detta stärker teorin om tidigare bosättningar.

Om Island inte redan hade varit välkänt för Ingólfur Arnarson är det enligt Páll Theodórsson osannolikt att så många så snabbt hade följt honom över havet. Därför är det troligt att det före hans tid fanns etablerade bosättningar på ön. Genom kontakter med dessa bosättare kan Ingólfur Arnarson och hans följe också ha känt till vilka livsvillkor som väntade dem på Island.

Arkeologen Bjarni F. Einarssons utgrävningar i Hafnir är också en källa till debatt. Han har funnit lämningar som kan vara så tidiga som från 770. Troligtvis handlade det inte om någon gård eftersom han inte hittat spår efter en särskild byggnad för boskap.

Bjarni F. Einarssons teori är att byggnaderna vid Hafnir, som ligger precis vid kusten, kan ha fungerat som ett slags jaktnäste. Där kunde människor kanske komma över allt från fisk och fågel till säl och val. Han tror att dessa tillgångar var kända för de personer som så småningom valde att lämna Norge för Island.

Här kan du läsa mer om det tidiga Islands historia och arkeologiska utgrävningar.

Dagens citat

"Vi funderar inte på detta. Vi bryr oss inte. Demokratin handlar inte om att få en massa pengar från statskassan. ... Väldigt mycket av dessa pengar går till annonsvansinne före valet. Vi drev en valstuga i Kolaportið före senaste valet och det gick bra. Vi behöver dock kunna betala lön till anställda, men allt utöver det är för mycket."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, i Fréttatíminn om att partiet skulle kunna få en rejäl höjning av partistödet om det blir ett nyval före 1 februari nästa år.

Fyra av fem islänningar ville e-rösta i presidentvalet

Fyra av fem islänningar hade röstat elektroniskt i presidentvalet om möjligheten funnits. Intresset för att e-rösta är betydligt större bland yngre invånare. Men även bland äldre är det en klar majoritet som gärna hade röstat elektroniskt i lördagens val. Det visar en undersökning utförd av Fréttablaðið.

Möjligheten att genomföra elektroniska folkomröstningar och val har diskuterats flitigt de senaste åren. Än så länge anses dock metoderna för att kunna garantera valhemligheten vara bristfälliga. Försök med e-omröstningar har gjorts i ett par isländska kommuner.

Men intresse finns. Hela 79,7 procent av islänningarna hade gärna e-röstat i lördagens presidentval. Resterande 20,3 procent hade inte utnyttjat en sådan möjlighet om den fanns.

Intresset är störst i åldersgruppen 18 till 49 år. Där är det 88,2 procent som hade e-röstat. Bland islänningar som har fyllt 50 år är motsvarande siffra 67,7 procent.

Renässans fjärde störst på Island i ny opinionsmätning

Renässans är nu Islands fjärde största parti. Väljarstödet för det nybildade högerpartiet stiger i en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun till 9,7 procent. Samtidigt rasar stödet för Självständighetspartiet till låga 19,7 procent. Med 28 procent av opinionen behåller Piratpartiet positionen som störst i landet. Det rapporterar Morgunblaðið.

Både Piratpartiet och Självständighetspartiet backar i opinionen. Men Självständighetspartiet förlorar fler väljare än Piratpartiet. Därför ökar också avståndet mellan de två. Piratpartiets försprång är nu 8,3 procentenheter. Piratpartiet har nu 28 procent mot 19,7 procent för Självständighetspartiet.

Nedgången är 1,9 procentenheter jämfört med 3 procentenheter för Självständighetspartiet jämfört med den mätning som utfördes för tio dagar sedan. Det har spekulerats i att Självständighetspartiets nedåtgående trend i viss mån skulle kunna förklaras av Davíð Oddssons kandidatur i presidentvalet. Hans återinträde på den politiska scenen skulle i så fall ha varit negativt för partiet eftersom han så starkt förknippas med finanskraschen.

Gröna vänstern är näst största oppositionsparti. Stödet ökar med 1,6 procentenheter till 17,5 procent.

Nybildade Renässans är nu Islands fjärde största parti. Stödet är nu 9,7 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter. Partiet grundades av avhoppare från Självständighetspartiet som var missnöjda med Europapolitiken och handelsfrågor. Renässans har en liberal profil, håller dörren öppen för EU-inträde och vill avveckla många handelshinder.

Framstegspartiet backar med 1,6 procentenheter till 9,6 procent. Socialdemokraterna ökar med 1,4 procentenheter till 9 procent.

Ljus framtid vinner 1,6 procentenheter och får nu 4,5 procent. Det är dock inte tillräckligt för att ta sig över femprocentsspärren till alltinget.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Guðni Th. Jóhannesson vill bli president som enar Island

En president som enar i stället för att splittra, men som inte heller är rädd för att ta svåra beslut. Så beskrev Guðni Th. Jóhannesson sitt framtida ämbete när han i går eftermiddag tog emot gäster i hemmet i Seltjarnarnes. Något som kan bli komplicerat är enligt Guðni Th. Jóhannesson att bilda regering efter nästa alltingsval.

Med 39,1 procent av rösterna valdes Guðni Th. Jóhannesson, docent i historia vid Háskóli Íslands, till Islands president. Han efterträder Ólafur Ragnar Grímsson den 1 augusti - och han gör det som republikens hittills yngsta president. Guðni Th. Jóhannesson fyllde 48 år i går. Vigdís Finnbogadóttir var 50 år när hon tillträdde 1980.

Guðni Th. Jóhannesson hälsade i går eftermiddag traditionsenligt på besökare i hemmet i Seltjarnarnes. Där höll han också sitt första förberedda tal sedan segertalet under valvakan på lördagsnatten.

I sitt tal tackade Guðni Th. Jóhannesson för stödet. Han lovade att han skulle göra sitt bästa för att leva upp till det förtroende som han fått. Han sade också att han skulle lära sig ämbetet genom att lära sig av sina föregångare:

"Jag vill lära av historien samtidigt som jag optimistiskt ser framåt, och följer de goda exemplen från dem som tidigare har haft ämbetet som Islands president. Jag tror och litar på att vi vill fortsätta att leva i ett samhälle av medmänsklighet, rättvisa och jämlikhet. Vi vill också leva i ett samhälle av utveckling där människor får möjlighet att visa vad som finns inom dem i ett vackert land som vi njuter och nyttjar till allas förtjänst. Landet ska vi också efterlämna till kommande generationer så att även de får njuta det. ... I ett samhälle i full fart på väg in i framtiden blir det kanske allt svårare att ena oss. Kanske är det svårare för en president än tidigare att vara folkets enande symbol. Ambitionen bör dock även i fortsättningen vara lovvärd, att sträva efter att ena snarare än att splittra."

Ólafur Ragnar Grímsson har som president inte dragit sig för att ge sig in i debatten om aktuella politiska frågor. Under den tidigare rödgröna regeringens tid vid makten drev han i praktiken en egen utrikespolitisk linje. Han argumenterade bland annat för att Island skulle stå utanför EU. Dessutom motsatte han sig förslaget till ny grundlag.

Guðni Th. Jóhannesson ser ut att bli en mindre politisk president. Samtidigt är han medveten om att förväntningarna på presidenten har förändrats genom det sätt som Ólafur Ragnar Grímsson utövat ämbetet. En president som inte alls skulle överväga att till exempel inte underteckna lagar från alltinget om det folkliga motståndet är stort tillhör sannolikt historien.

I intervjuer under söndagen sade Guðni Th. Jóhannesson att han som president inte skulle vara rädd för att ta svåra beslut. Ett sådant skulle kunna bli regeringsbildningen vid nästa alltingsval. Presidenten är den som ger en statsministerkandidat uppdraget att bilda regering. Som opinionen ser ut i dagsläget skulle det kunna bli svårt att bilda en tvåpartiregering med majoritet i parlamentet - något som har varit den traditionella regeringskonstellationen på Island.

Den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson gratulerade i går Guðni Th. Jóhannesson till segern. Han önskade honom i ett brev "lycka på en ny resa":

"Jag gratulerar dig till att ha valts till Islands president och hoppas att framgång följer dig i den ansvarsfulla uppgift som snart tar vid. Det är en stor gåva att njuta ett sådant förtroende från det isländska folket."

Statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson sade till RÚV att det var positivt att Guðni Th. Jóhannesson hade en god segermarginal. Han sade även att han såg fram emot konstruktiva diskussioner och goda relationer med den nya presidenten:

"Jag längtar efter att samarbeta med Guðni och det stämmer att statsministern och Islands president har en hel del kontakter och jag har haft utmärkta kontakter med Ólafur Ragnar och jag förväntar mig detsamma med Guðni. ... Jag anser att det har betydelse att man kan utbyta åsikter och även lägga fram vissa saker för varandra utan att man nödvändigtvis söker efter direkta råd."

Även från oppositionen uttrycktes förhoppningar om ett gott samarbete med den tillträdande presidenten. Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, sade i Morgunblaðið att hon var nöjd med valutgången. Oddný G. Harðardóttir, ledare för Socialdemokraterna, sade i Morgunblaðið att hon trodde att Guðni Th. Jóhannesson tack vare sina kunskaper om Islands historia skulle bli en framgångsrik president:

"Jag tror på att han kan skapa ro och enighet om ämbetet."

Även Grét­ar Þór Eyþórs­son, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, sade i Morgunblaðið att han trodde Guðni Th. Jóhannesson likt företrädarna Vigdís Finnbogadóttir och Kristján Eldjárn skulle kunna bli en president som enar landet:

"Han har ett sådant uppförande och något slags aura omkring sig som jag tror kommer att hjälpa honom att få folket att stå bakom honom."

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Dessa röster var faktiskt ogiltiga men det är alltid så. Vissa vill vara roliga i valbåset, fylls av någon uppsluppenhet och krafsar ned något budskap till oss. Även om det är kul så är rösterna inte desto mindre ogiltiga."

Karl Gauti Hjaltason, ordförande i valnämnden i den södra valkretsen, i Morgunblaðið om att det i lördagens presidentval fanns enstaka personer som på valsedlarna skrev fotbollens förbundskaptener Lars Lagerbäck och Heimir Hallgrímsson samt den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson.

Dagens bonuscitat

"Denna väg hyvlas kanske en gång under sommaren, vilket är helt vansinnigt, så man använder ganska starka ord. ... Och människorna i Bakkafjörður uppsöker naturligtvis tjänster hellre i Vopnafjörður än att komma hit beroende på hur vägen är."

Elías Pétursson, kommunchef i Langanesbyggð, i RÚV om grussträckorna på vägen mellan kommunens två tätorter Bakkafjörður och Þórshöfn.

Guðni Th. Jóhannesson vinnare i samtliga valkretsar

I samtliga sex valkretsar segrade Guðni Th. Jóhannesson. Halla Tómasdóttir var tvåa i alla utom en. I norra Reykjavík fick Andri Snær Magnason näst flest röster. Sist i samtliga valkretsar var Hildur Þórðardóttir. I hela landet fick hon bara 294 röster - det sämsta resultatet för någon presidentkandidat i Islands historia.

Till sist kunde Guðni Th. Jóhannesson i natt säkra en seger med god marginal till tvåan Halla Tómasdóttir. Minst var avståndet i den södra valkretsen - och det var också därifrån de första siffrorna under valvakan kom. Det fick många anhängare till Guðni Th. Jóhannesson att befara att han på upploppet skulle ha tappat det försprång han haft under hela valrörelsen.

I den södra valkretsen vann han med 1 procentenhet. I övriga valkretsar var marginalerna större.

I hela landet vann Guðni Th. Jóhannesson med 39,1 procent mot 27,9 procent för Halla Tómasdóttir. Det är den tredje minsta segermarginalen vid något av de sex tillfällen då Island valt en helt ny president.

Totalt röstade 185 390 islänningar. Valdeltagandet var 75,7 procent. I presidentvalet 2012 röstade 69,2 procent.

Guðni Th. Jóhannesson fick 71 356 röster (39,1 procent), Halla Tómasdóttir 50 995 röster (27,9 procent), Andri Snær Magnason 26 037 röster (14,3 procent), Davíð Oddsson 25 108 röster (13,7 procent), Sturla Jónsson 6 446 röster (3,5 procent), Elísabet Jökulsdóttir 1 280 röster (0,7 procent), Ástþór Magnússon 615 röster (0,3 procent), Guðrún Margrét Pálsdóttir 477 röster (0,3 procent) och Hildur Þórðardóttir 294 röster (0,2 procent).

De fyra kandidater som fick färst röster fick tillsammans bara 1,5 procent av rösterna. Det tidigare sämsta resultatet i ett presidentval fick Hannes Bjarnason 2012 med 0,98 procent av rösterna, vilket då motsvarade 1 556 röster. Historisk blir nu Hildur Þórðardóttir som i hela landet bara lyckades få 294 röster. Det är alltså betydligt färre än de 1 500 underskrifter som hon lyckades samla in för att få ställa upp i valet.

Här följer resultaten valkrets för valkrets:

Norra Reykjavík:

Guðni Th. Jóhannesson: 36 procent

Andri Snær Magnason: 23,8 procent

Halla Tómasdóttir: 22 procent

Davíð Oddsson: 12,9 procent

Sturla Jónsson: 3,4 procent

Elísabet Jökulsdóttir: 1,2 procent

Ástþór Magnússon: 0,3 procent

Guðrún Margrét Pálsdóttir: 0,3 procent

Hildur Þórðardóttir: 0,2 procent

Södra Reykjavík:

Guðni Th. Jóhannesson: 38,5 procent

Halla Tómasdóttir: 23,5 procent

Andri Snær Magnason: 19,1 procent

Davíð Oddsson: 13,6 procent

Sturla Jónsson: 3,7 procent

Elísabet Jökulsdóttir: 0,9 procent

Ástþór Magnússon: 0,3 procent

Guðrún Margrét Pálsdóttir: 0,3 procent

Hildur Þórðardóttir: 0,2 procent

Sydvästra valkretsen:

Guðni Th. Jóhannesson: 39,9 procent

Halla Tómasdóttir: 28,9 procent

Davíð Oddsson: 13,9 procent

Andri Snær Magnason: 12,9 procent

Sturla Jónsson: 3,7 procent

Elísabet Jökulsdóttir: 0,5 procent

Ástþór Magnússon: 0,3 procent

Guðrún Margrét Pálsdóttir: 0,2 procent

Hildur Þórðardóttir: 0,1 procent

Södra valkretsen:

Guðni Th. Jóhannesson: 35,2 procent

Halla Tómasdóttir: 34,2 procent

Davíð Oddsson: 16,7 procent

Andri Snær Magnason: 7,3 procent

Sturla Jónsson: 5,1 procent

Elísabet Jökulsdóttir: 0,7 procent

Ástþór Magnússon: 0,4 procent

Guðrún Margrét Pálsdóttir: 0,3 procent

Hildur Þórðardóttir: 0,2 procent

Nordvästra valkretsen:

Guðni Th. Jóhannesson: 42,1 procent

Halla Tómasdóttir: 32 procent

Davíð Oddsson: 14,1 procent

Andri Snær Magnason: 7,2 procent

Sturla Jónsson: 3,2 procent

Elísabet Jökulsdóttir: 0,5 procent

Ástþór Magnússon: 0,5 procent

Guðrún Margrét Pálsdóttir: 0,3 procent

Hildur Þórðardóttir: 0,2 procent

Nordöstra valkretsen:

Guðni Th. Jóhannesson: 45,1 procent

Halla Tómasdóttir: 31,1 procent

Davíð Oddsson: 11,2 procent

Andri Snær Magnason: 8,9 procent

Sturla Jónsson: 2,5 procent

Elísabet Jökulsdóttir: 0,4 procent

Ástþór Magnússon: 0,3 procent

Guðrún Margrét Pálsdóttir: 0,2 procent

Hildur Þórðardóttir: 0,1 procent

Här kan du läsa mer om utgången i presidentvalet.

Guðni Th. Jóhannesson är Islands nya president

Guðni Th. Jóhannesson blir Islands sjätte president. Strax efter midnatt utropade sig den 48-årige historikern till segrare i gårdagens val. När de sex valkretsarna räknats färdigt får Guðni Th. Jóhannesson 39,1 procent. Tvåa blir Halla Tómasdóttir som efter en stark slutspurt får 27,9 procent. Han tar formellt över ämbetet från Ólafur Ragnar Grímsson den 1 augusti.

På Hótel Grand i Reykjavík hade flera hundra segervissa anhängare samlats för att fira Guðni Th. Jóhannesson. Men när de första siffrorna kom var det många som satte vitvinet i halsen. Guðni Th. Jóhannesson var visserligen i ledningen, men försprånget till Halla Tómasdóttir var bara någon ynka procent.

I takt med att kvällen blev natt ökade dock försprånget. När Guðni Th. Jóhannesson själv anlände till valvakan vågade han efter en stund säga att han hade en ointaglig ledning. Gästerna hyllade inte bara den nyvalda presidenten. De gratulerade honom också på hans 48-årsdag.

Ända sedan Guðni Th. Jóhannesson bestämde sig för att ställa upp har han haft ett stort försprång i opinionsmätningarna. På valdagen hade stödet närmast halverats jämfört med de första undersökningarna. Även om nog många hade förväntat sig en seger med bredare marginal så var den ändå ohotad med 39,1 procent.

Halla Tómasdóttir har de senaste veckorna sett stödet växa kraftigt från mätning till mätning. I någon mån framstod hon som gårdagens segrare eftersom hon inte varit i närheten av 27,9 procent i någon väljarbarometer.

I debatterna har Halla Tómasdóttir varit saklig och positiv. Men i synnerhet har hon undvikit att ge sig in i den pajkastning som vissa av kandidaterna ägnat sig åt. Där somliga sjunkit djupt ned i vad Stefan Löfven skulle kalla för käbbel framstod hon som mogen, förnuftig och välformulerad. Har dessutom på ett sätt som förefallit ärligt försökt surfa på den underdogvåg som skapats av fotbollslandslagets framgångar.

Andri Snær Magnason får 14,3 procent. I de två Reykjavíkvalkretsarna har stödet för honom varit nästan dubbelt så högt, medan det har varit betydligt svagare på landsbygden. Stämpeln som en kandidat för unga huvudstadsbor lyckades han alltså inte tvätta bort.

Davíð Oddsson får 13,7 procent. Det kan inte beskrivas som annat än ett fiasko för den tidigare statsministern. Som jämförelse har det egna partiet, Självständighetspartiet, ett nästan dubbelt så starkt stöd i opinionen. Hans taktik att försöka svartmåla Guðni Th. Jóhannesson fungerade uppenbart inte alls. Kanske tyckte för många väljare att det föreföll underligt när han ville diskutera Guðni Th. Jóhannessons uttalanden om Icesave, men hävdade att det saknade betydelse att diskutera hans eget stöd till USA:s invasion i Irak, ett beslut som han som statsminister tog utan att vända sig till alltinget.

Sturla Jónsson får 3,5 procent - klart bättre än i opinionsmätningarna. Därefter följer Elísabet Jökulsdóttir med 0,7 procent, Ástþór Magnússon med 0,3 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir med 0,3 procent och Hildur Þórðardóttir med 0,2 procent.

Valdeltagandet ser ut att bli bättre än i förra valet, men hur högt det blir står klart först när alla förtidsröster räknats. Sannolikt blir det över 70 procent.

Guðni Th. Jóhannesson är i dag docent i historia vid Háskóli Íslands. Han tillträder formellt som president den 1 augusti. Åtminstone två tidigare presidenter har valts med mindre marginal. Vigdís Finnbogadóttir hade 1980 en segermarginal på bara 1,5 procentenheter. Och 1952 hade Ásgeir Ásgeirsson en marginal på 3 procentenheter.

Eftersom Halla Tómasdóttir lockat många väljare på slutet är det troligt att försprånget för Guðni Th. Jóhannesson ökar när förtidsrösterna räknas. Om det växer över 11,8 procentenheter får han dessutom en större segermarginal än vad Ólafur Ragnar Grímsson hade 1996.

Siffrorna ovan gäller efter 185 390 räknade röster. Samtliga valkretsar är färdigräknade. Valdeltagandet blev överraskande höga 75,7 procent.

Texten har uppdaterats med nya siffror.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Detta har varit stadigt ökande de senaste åren och man kan säga att detta har passerat gränsen under högsommaren. ... Hytterna är fyra till fem kvadratmeter på var sida och jag har en gång kommit dit och sett tolv personer sovande där inne. ... Det är helt ofattbart, men människor utnyttjar att det är uppvärmt där inne."

Guðni Ólafsson vid kommunen i Tálknafjarðarhreppur i Morgunblaðið om hur allt fler turister använder omklädningsrummen till badet Pollurinn för övernattning.

Valvaka från Reykjavík - följ isländska presidentvalet

I dag väljer Island republikens sjätte president. De sista vallokalerna stänger klockan 22 lokal tid (midnatt svensk tid). Inom en halvtimme kommer de första siffrorna från rösträkningen. Om resultatet går i linje med opinionsmätningarna kan segraren stå klar redan vid 23-tiden. Däremot ser det ut att bli mycket jämnt mellan platserna två och fyra - och där kan det ta längre tid innan utgången är klar.

Du kan under kvällen och natten följa utvecklingen i valet här på Islandsbloggen och på Twitter i en valvaka direkt från Reykjavík. Detta inlägg uppdateras löpande.

03.45: Efter att 114 457 röster räknats: Guðni Th. Jóhannesson 37,9 procent, Halla Tómasdóttir 29,9 procent, Andri Snær Magnason 14,2 procent, Davíð Oddsson 13,2 procent, Sturla Jónsson 3,5 procent, Elísabet Jökulsdóttir 0,7 procent, Ástþór Magnússon 0,3 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir 0,2 procent och Hildur Þórðardóttir 0,2 procent.

03.40: Norra Reykjavík är den första valkretsen som räknats färdigt. Valdeltagandet var 75,1 procent. I förra presidentvalet var det 69,2 procent i hela landet som röstade.

03.35: Efter att 100 962 röster räknats har Guðni Th. Jóhannesson 37,6 procent, Halla Tómasdóttir 30,1 procent, Andri Snær Magnason 14,1 procent, Davíð Oddsson 13,2 procent, Sturla Jónsson 3,6 procent, Elísabet Jökulsdóttir 0,7 procent, Ástþór Magnússon 0,3 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir 0,2 procent och Hildur Þórðardóttir 0,2 procent.

02.25: När ungefär hälften av rösterna - 93 612 röster - är räknade har Guðni Th. Jóhannesson 38,5 procent, Halla Tómasdóttir 29,4 procent, Andri Snær Magnason 14 procent och Davíð Oddsson 13,2 procent. Därefter följer Sturla Jónsson med 3,7 procent, Elísabet Jökulsdóttir med 0,7 procent, Ástþór Magnússon med 0,3 procent, Guðrún Margrét Pálsdóttir med 0,2 procent och Hildur Þórðardóttir med 0,1 procent. Valdeltagandet ser ut att bli bättre än i förra valet, men hur högt det blir står klart först när alla förtidsröster räknats. Det kommer att dröja ytterligare några timmar.



02.15: Ragnar Bjarnason var en av de artister som dök upp på Guðni Th. Jóhannessons valvaka.



Innan Guðni Th. Jóhannesson dök upp passade gästerna på valvakan på att sjunga Ég er kominn heim, Óðinn Valdimarssons schlager som fått nytt liv genom fotbollslandslaget då den bland annat sjungs i en dokumentär om Islands väg till EM-slutspelet.

02.00: Guðni Th. Jóhannesson anlände efter midnatt till valvakan på Grand Hótel i Reykjavík. Där samlades flera hundra anhängare och kampanjarbetare för att följa rösträkningen. När de första siffrorna kom rådde närmast chockstämning i lokalen. Visserligen ledde Guðni Th. Jóhannesson, men avståndet till tvåan Halla Tómasdóttir var bara någon procent. Ju längre kvällen gick, desto mer förvandlades oron till lättnad i takt med att försprånget växte.

Eftersom klockan hann passera midnatt hann det också bli Guðni Th. Jóhannessons fyrtioåttonde födelsedag.

För första gången på länge blir det en barnfamilj som flyttar in på Bessastaðir. Tillsammans med hustrun Eliza Reid har Guðni Th. Jóhannesson fyra barn som är nio, sju, fem och tre år. Han har även en 22-årig dotter sedan ett tidigare äktenskap.

00.55: Guðni Th. Jóhannesson är Islands nya president. Omkring hälften av rösterna - 87 293 röster - har nu räknats. Han har 38,6 procent mot 29,4 procent för Halla Tómasdóttir. Därefter följer Andri Snær Magnason med 13,9 procent och Davíð Oddsson med 13 procent.

22.00: En förklaring till Halla Tómasdóttirs uppsving i opinionen är sannolikt att hon lyckats hålla sig utanför den pajkastning som riktats mot favoriten Guðni Th. Jóhannesson från i synnerhet Davíð Oddsson och Ástþór Magnússon. Det stora försprånget för honom gynnar övriga kandidater eftersom valet i allt mindre utsträckning blivit en kamp mellan Guðni Th. Jóhannesson och Davíð Oddsson. De som absolut inte kan tänka sig Davíð Oddsson som president har därför inte behövt taktikrösta på Guðni Th. Jóhannesson - även om många ändå gjort det.

21.50: De sista rösterna från östra Island anländer inte till rösträkningen i Akureyri förrän efter midnatt. Rösterna från Grímsey har dock redan anlänt. I isländska val är det annars inte helt ovanligt att dåligt väder ställer till det så att rösterna från Grímsey inte kan transporteras till fastlandet. I dag stängde vallokalen på ön redan under eftermiddagen.

21.45: Valdeltagandet ser ut att bli något bättre än i senaste presidentvalet. Det skulle - om opinionsmätningarna stämmer någorlunda - kunna göra det svårare för Davíð Oddsson att vinna kampen om andraplatsen. Han är den som lockar flest äldre väljare, den grupp där valdeltagandet är högst.

20.30: Även om utgången skulle verka given redan tidigt lär det dröja innan någon utropar sig till segrare. Samtliga nio kandidater kommer att medverka i RÚV:s valvaka som börjar klockan 22. Först därefter kommer de till de egna valvakorna.

20.00: Vad gör då avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson en dag som denna? Tillsammans med hustrun Dorrit Moussaieff besökte han Hveragerði, där han i parken Fossflöt delade ut kommunens kulturpris.

19.50: Så här såg det ut när Halla Tómasdóttir och maken Björn Skúlason röstade i Fífan i Kópavogur klockan 13 i dag.

19.40: I sociala medier har många islänningar publicerat bilder på sina röster i presidentvalet. Men det är olagligt. Det säger Bjarni G. Björgvinsson, ordförande i valnämnden i Fljótsdalshérað, till RÚV. Han anser att sådana publiceringar står i strid med den lag som säger att det inte är tillåtet att berätta vem som fått den egna rösten. Straffet för brottet är böter.

19.30: Klockan 18 lokal tid låg valdeltagandet i de sex valkretsarna mellan 41,4 och 50,7 procent. Valdeltagandet ser därmed ut att bli något högre än i presidentvalet 2012. Då röstade 69,2 procent, den näst lägsta siffran någonsin i ett presidentval. Den här gången har förtidsröstningen ökat kraftigt. Kanske kan det faktum att fotbolls-EM pågår göra att färre söker sig till vallokalerna under kvällen.

Dagens bonuscitat

"Vi hade ett ärligt och sakligt samtal om olika saker som rör Islands och Storbritanniens relationer, däribland Icesave. Han hälsade så gott till Island och gladde sig över den stora framgång som islänningar har uppnått de senaste åren."

Utrikesminister Lilja Alfreðsdóttir i Vísir om ett oplanerat möte med Storbritanniens tidigare premiärminister Gordon Brown.

I dag väljer 245 004 islänningar ny president

När Island i dag väljer en ny president för fyra år framåt är det 245 004 personer som har rösträtt. I går kväll hade bara i Reykjavík omkring 27 000 personer förtidsröstat. De första vallokalerna öppnade klockan 9 lokal tid och stänger klockan 22. Resultatet blir klart först under natten, men om Guðni Th. segrar med samma avstånd som i mätningarna kan utgången vara given redan vid elvatiden.

Den 1 augusti flyttar en ny president in på residenset Bessastaðir. Det är första gången sedan 1996 som Island får en ny statschef. Den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson har suttit på posten i tjugo år - längre tid än någon av sina föregångare.

Presidenten blir den sjätte i ordningen sedan Island blev självständigt 1944.

Totalt har 245 004 personer rösträtt i presidentvalet. Det är enligt ett pressmeddelande från inrikesdepartementet 3,9 procent fler än i valet 2012. Av dessa är 13 077 personer folkbokförda utomlands. Denna grupp har ökat med 6,7 procent jämfört med förra valet. Förstagångsväljarna är 9 261 personer.

I går kväll hade omkring 27 000 personer förtidsröstat enbart i Reykjavík. Ytterligare omkring 2 000 förtidsröster har lämnats i andra delar av landet och i utlandet. För att fotbollslandslaget skulle kunna rösta såg till exempel ambassaden till att tillfälligt ta emot röster i franska Annecy. Bara i Reykjavík är antalet förtidsröster nu fler än vad de var från hela landet förra presidentvalet.

Även på svårtillgängliga platser på Island har invånarna förtidsröstat. I måndags röstade exempelvis alla sex folkbokförda på Flatey. Dessutom passade sexton sommargäster på att rösta på ön under sysselmannens besök. Det uppger Reykhólavefurinn. Även i den ensligast belägna fastlandskommunen Árneshreppur har många förtidsröstat.

De första vallokalerna öppnade klockan 9 lokal tid och de sista stänger klockan 22. Ett slutgiltigt resultat är inte att vänta förrän under natten, men redan efter någon timme kan segraren vara klar. Åtminstone om opinionsmätningarna har rätt om försprånget för Guðni Th. Jóhannesson.

Hæstiréttur Ísland har avvisat den anmälan som ville ogiltigförklara förtidsröstningen. Cirka 500 personer lade sina röster mellan den 30 april och 24 maj. Inrikesdepartementet meddelade dock först kandidaterna den 25 maj. Enligt anmälan borde därför röster som avgivits tidigare ogiltigförklaras då väljarna tagit beslut efter förutsättningar som senare kan ha ändrats.

Enligt domstolen finns det enligt lag ingen möjlighet att bara överklaga delar av ett val. Hæstiréttur Íslands kan bara underkänna ett val helt och hållet.

Du kommer under kvällen att kunna följa utvecklingen i valet på Islandsbloggen och på Twitter direkt från Reykjavík. De isländska vallokalerna stänger vid midnatt svensk tid. En första säker prognos kan - beroende på utgången - komma inte så långt senare.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Minsta försprånget för Guðni Th. Jóhannesson

Stödet för Guðni Th. Jóhannesson sjunker för första gången under 50 procent samtidigt som Halla Tómasdóttir går starkt framåt. Trea är Davíð Oddsson, men avståndet till fyran Andri Snær Magnason ligger inom den statistiska felmarginalen. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av RÚV.

I dag väljer Island en ny president. Allt pekar på att historikern Guðni Th. Jóhannesson segrar i dagens val och blir republikens genom tiderna sjätte president.

I opinionsmätningarna har Guðni Th. Jóhannessons försprång krympt undan för undan. Avståndet till tvåan Halla Tómasdóttir är nu det minsta hittills - men han har fortfarande ett övertag på 28 procentenheter hos Gallup.

Guðni Th. Jóhannesson har stöd av 44,6 procent av väljarna, en tillbakagång med 6,4 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en vecka sedan. Halla Tómasdóttir ökar med nästan lika mycket. Hon vinner 6,1 procentenheter och har nu 18,6 procent.

Betydligt jämnare är det mellan trean och fyran. Stödet för Davíð Oddsson backar med 0,1 procentenhet till 16,3 procent. Samtidigt vinner Andri Snær Magnason 0,2 procentenheter till 15,7 procent. Avståndet mellan de två ligger inom den statistiska felmarginalen.

Övriga fem kandidater har tillsammans knappt 5 procent av väljarsympatierna. Sturla Jónsson får 2,5 procent, en minskning med 0,2 procentenheter. Elísabet Jökulsdóttir ligger still på 1,1 procent. Därefter följer Ástþór Magnússon med 0,7 procent, en ökning med 0,2 procentenheter. Lika mycket ökar Guðrún Margrét Pálsdóttir. Hon har nu 0,5 procent. Hildur Þórðardóttir får 0 procent, en tillbakagång med 0,2 procentenheter.

Guðni Th. Jóhannesson lockar väljare från samtliga politiska partier, men stödet är starkast bland anhängare till oppositionspartierna. För Davíð Oddsson är läget det motsatta. Nästan alla hans väljare sympatiserar med Självständighetspartiet eller Framstegspartiet. Halla Tómasdóttir lockar väljare från samtliga läger. Andri Snær Magnason har nästan enbart stöd av oppositionsväljare.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Detta är först och främst en uppteckning av häckfåglar som häckar på holmar och skär i Breiðafjörður."

Þor­vald­ur Þór Björns­son vid Náttúrufræðistofnun Íslands i Fréttablaðið om den kartläggning som gjort att han räknat ut att det i Breiðafjörður finns 3 009 öar och 1 275 skär - läs mer här.

Anmäler förtidsröstning i isländska presidentvalet

Förtidsröstningen i presidentvalet strider mot lagen. Det hävdar Bjarni V. Bergmann, Þórólfur Dagsson och Björn Leví Gunnarsson. De vänder sig nu till Hæstiréttur Íslands och kräver att alla förtidsröster som lämnats före den 25 maj ogiltigförklaras. Skälet är att listan över kandidaterna inte blev klar tidigare.

Redan den 30 april inleddes förtidsröstningen till morgondagens presidentval. Men de godkända kandidaterna offentliggjordes inte av inrikesdepartementet förrän den 25 maj. Personer som röstade innan detta datum riskerar alltså att ha lagt sin röst på en person som drog tillbaka sin kandidatur eller inte fick den godkänd.

Bjarni V. Bergmann, Þórólfur Dagsson och Björn Leví Gunnarsson har enligt Vísir vänt sig till Hæstiréttur Íslands eftersom de anser att förfarandet strider mot lagen. Därför kräver de att domstolen ogiltigförklarar alla förtidsröster som lämnats före den 25 maj.

Björn Leví Gunnarsson är ersättare i alltinget för Piratpartiet. Þórólfur Dagsson är ledare för partiets avdelning på Suðurnes.

Dagens bonuscitat

"Utrustningen kunde vara mer tilldragande och ordningen där i omklädningsrummen är inte bra. Men vi mådde inte dåligt av vattnet. Man vet dock att det säkerligen inte är tjänligt att dricka."

Ívar Guðmundsson i Vísir om sitt senaste besök på Seljavallalaug vid Eyjafjallajökulls fot, ett bad där tillströmningen av turister har fått många att ifrågasätta vattenkvaliteten - läs mer här.

Halla Tómasdóttir nu tvåa i isländska presidentvalet

Guðni Th. Jóhannesson har fortfarande ett stort försprång i opinionen inför morgondagens presidentval. Stödet för Halla Tómasdóttir fortsätter att öka och hon har nu passerat både Davíð Oddsson och Andri Snær Magnason. Samma tendens finns i nya mätningar gjorda av både Fréttablaðið och av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Inför morgondagens presidentval pekar allt på att Guðni Th. Jóhannesson kommer att väljas till Ólafur Ragnar Grímssons efterträdare. Stödet för honom har dock minskat stadigt under de senaste veckorna. Alltjämt har han dock ett försprång på närmare 30 procentenheter mot de främsta utmanarna.

Det enda som skulle kunna fälla Guðni Th. Jóhannesson är ett mycket lågt valdeltagande. Visserligen har ovanligt många förtidsröstat, men frågan är hur många som tar sig till vallokalerna i morgon. Ett lågt valdeltagande skulle sannolikt gynna Davíð Oddsson. Han är starkast bland äldre islänningar och de röstar i större utsträckning än yngre.

I Félagsvísindastofnuns mätning får Guðni Th. Jóhannesson nu 45,9 procent. Det är en minskning med 9,2 procentenheter jämfört med den opinionsundersökning som gjordes för tio dagar sedan.

Halla Tómasdóttir har de senaste veckorna lockat allt fler väljare. För första gången är hon nu tvåa efter Guðni Th. Jóhannesson. Stödet för henne ökar med 4 procentenheter till 16,3 procent. Hon passerar därmed Davíð Oddsson som får 16 procent, en ökning med 0,1 procentenhet. Andri Snær Magnason får 15,7 procent, en uppgång med hela 4,7 procentenheter.

Övriga fem kandidater har bara svagt stöd. Sturla Jónsson får 3,7 procent, en ökning med 1,5 procentenheter. Därefter följer Ástþór Magnússon med 1,4 procent (-0,3), Elísabet Jökulsdóttir 0,6 procent (-0,5), Hildur Þórðardóttir 0,3 procent (+0,1) och Guðrún Margrét Pálsdóttir 0 procent (-0,5).

I Fréttablaðið får Guðni Th. Jóhannesson 49 procent, en tillbakagång med 7 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en vecka sedan. Såväl i Fréttablaðið som hos Félagsvísindastofnun har han alltså inte längre en majoritet av väljarna bakom sig.

Den största förändringen svarar Halla Tómasdóttir för. Stödet för henne ökar med hela 10 procentenheter till 19,6 procent. Även hos Fréttablaðið är det första gången hon är tvåa efter Guðni Th. Jóhannesson. Avståndet mellan de två är dock 29,4 procentenheter.

Andri Snær Magnason backar 0,2 procentenheter till 12,9 procent. Han passerar ändå Davíð Oddsson, som förlorar hela 3,7 procentenheter till 12,4 procent. Det är också första gången som Davíð Oddsson placerar sig som nummer fyra i en opinionsmätning.

Dessa fyra kandidater har nästan 95 procent av islänningarna bakom sig. Sturla Jónsson får 2,5 procent, en tillbakagång med 0,4 procentenheter. Därefter följer Ástþór Magnússon med 1,7 procent och Elísabet Jökulsdóttir med 1,5 procent. Både Hildur Þórðardóttir och Guðrún Margrét Pálsdóttir får 0 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Här är Islands nio presidentkandidater i lördagens val

Island väljer i morgon republikens sjätte president. Guðni Th. Jóhannesson är favorit till segern. Han har de senaste dagarna tappat den majoritet han länge hade i opinionsmätningarna, men har ändå ett försprång på omkring 30 procentenheter. Bakom honom är det mycket jämnt mellan Halla Tómasdóttir, Davíð Oddsson och Andri Snær Magnason.

Presidentämbetet var på Island länge närmast en formalitet. Sedan Ólafur Ragnar Grímsson valdes 1996 har det förändrats. Han har vid tre tillfällen utnyttjat möjligheten att inte godkänna lagar från alltinget. Ingen av hans fyra företrädare nyttjade någon gång denna möjlighet. Han har också i praktiken drivit en egen utrikespolitisk linje i strid med regeringens hållning.

Ólafur Ragnar Grímsson har motsatt sig det förslag till ny grundlag som togs fram under den tidigare rödgröna regeringens styre. Där har han stöd från den nuvarande högerkoalitionen. Men vid ett regeringsskifte skulle grundlagsfrågan på nytt kunna bli högaktuell.

De nio kandidaterna i morgondagens presidentval har olika syn på grundlagen och på presidentens roll. Valet handlar därmed inte bara om att välja en person. Det handlar också om hur ämbetet ska utövas - och om Island ska ha en president som tar politiska initiativ eller som överlåter politiken helt och hållet åt de folkvalda i alltinget.

Här är de nio kandidaterna i morgondagens val. En av dem blir alltså Islands nästa president. De sista vallokalerna stänger klockan 22 lokal tid (klockan 24 svensk tid) på lördagen. Om Guðni Th. Jóhannesson behåller försprånget även på valdagen blir segermarginalen så stor att en säker prognos för utgången bör komma ganska snart.

Guðni Th. Jóhannesson:

Historikern Guðni Th. Jóhannesson fyller 48 år på söndag. Sannolikheten är stor att han vaknar i hemmet i Seltjarnarnes som republiken Islands sjätte president. Han är i dag verksam vid Háskóli Íslands. Hans forskning har bland annat riktat in sig på just presidentämbetet och Islands torskkrig med Storbritannien. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter som tidigare enbart lästs av en mycket begränsad har under valrörelsen blivit föremål för debatt. Det är Davíð Oddsson som anklagat honom för att ha en opatriotisk syn på torskkrigen. Han har även anklagat Guðni Th. Jóhannesson för att vara socialdemokrat och för att förminska islänningarna. Dessutom har påståendena om ohederlighet duggat tätt. En annan motkandidat, Ástþór Magnússon, har däremot pekat ut honom som en representant för samhällseliten och för Självständighetspartiet. Guðni Th. Jóhannesson har hittills inte haft några större bekymmer av anklagelserna. Han ställer sig bakom en översyn av grundlagen. Guðni Th. Jóhannesson förespråkar bland annat att en viss andel av väljarna ska kunna tvinga fram en folkomröstning i en viktig fråga. Därmed flyttas makt från presidenten över till väljarna.

Halla Tómasdóttir:

En hyfsat etablerad näringslivsprofil som gjort bra ifrån sig i debatterna och har kunnat se sitt stöd öka rejält under de senaste veckorna. Det skulle dock förvåna om hon på allvar skulle kunna utmana Guðni Th. Jóhannesson. Fyller 48 år i oktober och bor i Kópavogur. Har talat mycket om jämställdhet och kvinnligt företagande och har också flest anhängare bland kvinnor. Är den kandidat som under valrörelsen har framstått som mest folklig. Halla Tómasdóttir efterlyser tydligare regler för presidentämbetet. Hon vill exempelvis inte att presidenten godtyckligt ska kunna stoppa lagar från alltinget, och har också argumenterat för en översyn av ämbetet med utgångspunkt i förslaget till ny grundlag. Till skillnad från den avgående presidenten Ólafur Ragnar Grímsson anser hon att etiska regler ska införas för ämbetet. En annan begränsning Halla Tómasdóttir vill införa är att presidenten ska kunna sitta i högst två perioder, alltså åtta år. I en valrörelse som till stor del präglats av bisarr pajkastning har hon framstått som förnuftig och mogen uppgiften.

Davíð Oddsson:

Borgmästare i Reykjavík, statsminister, utrikesminister, centralbankschef och chefredaktör för Morgunblaðið. Få - om någon - har i så stor utsträckning varit med om att forma de senaste decenniernas Island som nu 68-årige Davíð Oddsson. Han har sina anhängare, men han är också en landets mest avskydda personer. Fick skarp kritik i en rapport från en parlamentarisk kommission som utredde finanskraschen. Davíð Oddsson har dock aldrig medgivit några misstag. Hittills har hans kampanjarbete inte haft någon som helst effekt. Något lyft i opinionen har aldrig kommit - och det är uppenbart att de väljare som gillar Davíð Oddsson står bakom honom, men några nya väljare har han inte lyckats locka. Har bedrivit sin kampanj på samma sätt som han skriver ledare i Morgunblaðið. Inte sällan är smutskastning och svartmålning det verktyg han använder mest. Under valrörelsen har han siktat in sig på Guðni Th. Jóhannesson. Men det tycks inte längre vara någon metod som väljarna uppskattar. Har ibland verkat trött och ointresserad i debatterna, men kan också vara oerhört kvick i tanken och välformulerad. Hans politiska erfarenhet - en egenskap han anser är nödvändig för en president - är svårslagen. Det är dock samma bakgrund som kommer att hålla honom på långt avstånd från presidentposten.

Andri Snær Magnason:

Är redan något av inofficiell president för den generation av artister, konstnärer och kulturutövare som började med Björk och Sigur Rós. Snart 43-årig författare vars böcker översatts till 35 språk. Är i hemlandet minst lika känd som debattör i miljö- och naturskyddsfrågor. Har vid en rad tillfällen engagerat sig i gröna frågor som inrättandet av en nationalpark på höglandet. Står bakom grundlagsrådets förslag till ny grundlag. Vill att folket hellre än presidenten ska kunna ta initiativ till folkomröstningar. Andri Snær Magnason tilltalar i synnerhet unga storstadsväljare som står till vänster om den politiska mitten. Själv har han dock inte varit partipolitiskt aktiv. Vill som president utnyttja ämbetet för att föra upp frågor på den politiska dagordningen. Utöver en nationalpark på höglandet vill han fokusera på det isländska språket, utbildningsmöjligheter, naturvård och nya jobb inom gröna näringar.

Sturla Jónsson:

Snart 50-årig lastbilschaufför som det senaste årtiondet gjort sig känd som en av Islands flitigaste demonstranter - inte minst när det gäller hushållens ekonomiska situation efter finanskraschen. Har utan framgång ställt upp även i val till alltinget. Av alla nio kandidater gör Sturla Jónsson den mest radikala tolkningen av grundlagen. Som president tänker han vara mycket politiskt aktiv och bland annat lägga fram lagförslag i alltinget. Förespråkar en översyn av den befintliga grundlagen innan det eventuellt tas beslut om en ny. Sturla Jónsson anser dessutom att presidenten bör agera för att lagförslag som minst 25 000 islänningar - i praktiken 10 procent av väljarna - vänder sig mot ska gå till folkomröstning. Har under valrörelsen ägnat mycket energi åt att kritisera opinionsundersökningar.

Ástþór Magnússon:

Inte sällan med högar av papper har 63-årige Ástþór Magnússon dykt upp på debatterna. Där har han främst attackerat Guðni Th. Jóhannesson - som han hävdar utgör en representant för samhällseliten uppbackad av den underliga kombinationen Självständighetspartiet och RÚV - och Davíð Oddsson, som inte anses ha gjort upp med finanskraschen. Angreppen har varit så hätska att programledare hotat med att kasta ut Ástþór Magnússon. Kandiderar till president för tredje gången. Såväl 1996 som 2004 fick han bara ett par procent av rösterna. Försökte ställa upp även 2000 och 2012, men lyckades inte samla ihop de nödvändiga 1 500 underskrifterna. Vill göra Island till ett världscentrum för fred och hävdar att det skulle ge årliga intäkter på 600 miljarder isländska kronor. Förespråkar ökad direktdemokrati genom fler folkomröstningar.

Elísabet Kristín Jökulsdóttir:

58-årig författare som varit sällsynt frispråkig under valrörelsen. Har vunnit över en del väljare med sin svarta humor. Hon har bland annat talat om problem med alkoholism och förhållanden med våldsbenägna personer. Lanserade under kampanjen teorin att Island i själva verket koloniserades av personer som ville få ro att skriva. Därför vore det enligt Elísabet Kristín Jökulsdóttir logiskt om presidenten vore författare. Anser inte att presidenten bör ge sig in i den politiska debatten. Eventuella förändringar av grundlagen är upp till alltinget att besluta om. Elísabet Kristín Jökulsdóttir vill heller inte använda möjligheten att stoppa lagar beslutade i parlamentet så länge det inte finns skäl att befara att landsförräderi eller mental sjukdom ligger bakom. Är för övrigt nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2016 för Ástin ein taugahrúga. Enginn dans við Ufsaklett. Sett till opinionsmätningarna har hon betydligt större möjligheter att vinna priset än presidentvalet.

Hildur Þórðardóttir:

Hildur Þórðardóttir fyller 50 år nästa år. De senaste åren har hon skrivit flera nyandliga böcker. Hon beskriver sig som en helare och har under valrörelsen ifrågasatt forskning och vetenskap. Anser att medborgarna själva ska få avgöra viktiga frågor. Gränsen för att hålla en folkomröstning sätter hon vid 10 procent av väljarkåren. Dessutom vill hon att presidenten ska utöva ett slags tillsyn över alltinget så att parlamentarikerna arbetar för folkets bästa. Hildur Þórðardóttir efterlyser ett samhälle med mindre fokus på ekonomi och politik, och där det läggs större vikt vid människors känslor. Är positivt inställd till etiska regler för ämbetet och ett tak för hur många perioder en president får sitta. Anser även att det är nödvändigt att den blivande presidenten ställer sig bakom förslaget till ny grundlag eftersom det tagits fram i samråd med befolkningen.

Guðrún Margrét Pálsdóttir:

57-årig sjuksköterska som länge ägnat sig åt hjälparbete genom organisationen ABC Barnahjálp. Guðrún Margrét Pálsdóttir har under valrörelsen talat mycket om sin kristna tro och om hur hon anser att kristendomen som en av det isländska samhällets grundpelare inte får glömmas bort. Den största utgiften i hennes kampanj sägs ha varit medieträning - något som i så fall tycks ha haft ett magert resultat. I de tv-sända debatterna har hon gjort ett svagt intryck. Förespråkar inga radikala förändringar av grundlagen, men vill att där ska finnas regler för folkomröstningar. Vill bara använda möjligheten att inte godkänna lagar om de gäller stora förändringar som inte går att göra ogjorda. Guðrún Margrét Pálsdóttir har också talat om att hon vill arbeta för ett samhälle som präglas av givmildhet, omtanke och gemensamt ansvar för Islands framtid.

Här kan du läsa mer om lördagens presidentval.

Dagens citat

"Vi har inga siffror över detta, men vi ser att det är en gigantisk ökning som började förra året. ... Av någon anledning verkar människor lämna kvar allt möjligt avfall, kläder, tält, grill och vad som helst. Det är de mest otroliga saker som lämnas kvar vilket är mycket ledsamt."

Sigurdís Lilja Guðjónsdóttir, föreståndare för Upplýsingamiðstöð Suðurlands, i Morgunblaðið om den stora ökningen av turister som vandrar till Reykjadalur norr om Hveragerði för att bada - läs mer här.

Lammkött nationalrätt för tre av fyra islänningar

Tre av fyra islänningar anser att lammkött är landets nationalrätt. På andra plats kommer fisk och på tredje plats korv. Det visar en undersökning utförd av Gallup på uppdrag av det isländska kocklandslaget.

En maträtt tillagad med isländskt lammkött är Islands nationalrätt. Det tycker 74 procent av deltagarna i undersökningen. Fisk är näst populärast - men det är bara 5,9 procent som väljer just fisk. Nästan lika många, 5,5 procent, anser att korv är nationalrätt. På fjärde plats kommer pizza med 2,1 procent.

Deltagarna i undersökningen fick bara ange ett förslag till nationalrätt.

Kötlujökull orsakar översvämning i Múlakvísl

Smältvatten från Kötlujökull orsakar stigande vattennivåer i Múlakvísl samtidigt som vattnets elektriska ledningsförmåga stiger. Översvämningarna har sitt ursprung i geotermiskt aktiva områden under glaciären. Inget tyder på att några broar skulle hotas av översvämningarna. Inte heller har de samband med vulkanisk aktivitet.

Sedan i måndags har både vattenståndet och konduktiviteten - vattnets elektriska ledningsförmåga - stigit i älven Múlakvísl öster om Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Det har också kommit enstaka rapporter om en svag lukt av svavelväte vid älvens stränder.

I dagsläget finns det inga risker förknippade med översvämningarna. Det uppger Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande. Myndigheten följer dock utvecklingen noggrant.

Vattnet i älven har enligt ögonvittnen blivit grumligare. Eftersom även konduktiviteten ökat betyder det att smältvattnet kommer från geotermiskt aktiva områden under Kötlujökull. Kötlujökull är en utlöpare från Mýrdalsjökull, där vulkanen Katla finns.

Mindre översvämningar är inte alls ovanligt i Múlakvísl under sommaren. Det är smältvatten som samlats i fickor under vintern som nu hittar vägar till älven. Vattenståndet kan även ha påverkats av att det regnade ganska kraftigt under helgen.

Översvämningarna skulle kunna förebåda större vattenmassor, men just nu finns inget som tyder på det. Inte heller finns det några tecken på att översvämningarna skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet i Katla.

Sommaren 2011 spolade översvämningar bort ringvägsbron över Múlakvísl. Då var ursprunget vulkanisk aktivitet i Katla. Det handlade sannolikt om ett litet vulkanutbrott som var för kortvarigt för att hinna ta sig igenom Mýrdalsjökulls istäcke. Det smälte dock stora mängder is som alltså drog med sig en bro på väg mot Atlanten.

Invandring och barnafödande får Island att växa

332 529 personer bodde på Island den 1 januari i år. Det är en ökning med 3 429 invånare jämfört med 2015. Födelsenettot var 1 951 personer. Nästan lika bidragande till befolkningsökningen var invandringen. Flyttnettot var 1 451 personer. Andelen utländska medborgare var 7,9 procent - den högsta andelen någonsin. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Antalet invånare på Island ökade under det senaste året med 1 procent till 332 529 personer. Totalt blev islänningarna 3 429 fler under 2015.

Den viktigaste orsaken till ökningen var att det föddes 4 129 barn medan 2 178 personer avled. Det ger ett födelsenetto på 1 951 personer. Det näst viktigaste skälet var invandringen. Under året flyttade 6 010 personer från Island medan 7 461 personer flyttade till Island. Flyttnettot var 1 451 personer.

Av befolkningen var 7,9 procent utländska medborgare. Det är den högsta andelen någonsin. Nästan hälften av utlänningarna var polska medborgare. Hela 46,6 procent var polacker. Näst största invandrargruppen var litauer med 6,9 procent och därefter följde tyskar med 3,9 procent.

Totalt var 42 024 personer födda utomlands. Det betyder att 12,6 procent av Islands befolkning är född i utlandet, vilket även det är en rekordhög andel.

Med 122 460 invånare är Reykjavík med bred marginal Islands största kommun. Därefter följer Kópavogur med 34 140 invånare, Hafnarfjörður med 28 189 invånare, Akureyri med 18 294 invånare, Reykjanesbær med 15 233 invånare och Garðabær med 14 717 invånare. Sex isländska kommuner har alltså fler än 10 000 invånare.

Minst är Skorradalshreppur med 53 invånare. Ytterligare fem kommuner har färre än 100 invånare: Árneshreppur och Helgafellssveit med 55 invånare var, Tjörneshreppur med 60 invånare, Fljótsdalshreppur med 74 invånare och Svalbarðshreppur med 99 invånare.

Av Islands 74 kommuner minskade antalet invånare i 30 av dem. Även i tre av åtta regioner var befolkningsutvecklingen negativ. Samtidigt pågår en urbaniseringstrend där allt fler lämnar glesbygden för storstäderna - och i synnerhet för Reykjavíkområdet.

Den 1 januari i år hade Island 61 tätorter med minst 200 invånare. Dessutom fanns 35 mindre samhällen med mellan 50 och 199 invånare.

I dessa tätorter bodde 311 850 av landets befolkning. I glesbygd och i de mindre samhällena bodde 20 679 personer.

Här kan du läsa mer om Islands befolkning.