Jordbruksminister ifrågasätter konkurrensböter mot MS

Jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson tror inte att Mjólkursamsalan brutit mot lagen. I stället anser han att mejerijätten genom åren visat ett stort samhälleligt ansvar. Han ifrågasätter därmed inte bara konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitiðs beslut. I en djup konflikt tar han dessutom ställning för en tidigare arbetsgivare.

Nyligen fastslog Samkeppniseftirlitið att Mjólkursamsalan, MS, på ett olagligt sätt dominerat sin ställning på marknaden. Myndigheten beslutade därför att mejerijätten skulle betala böter på 480 miljoner isländska kronor. Beslutet har överklagats av MS.

MS ansvarar för att ta hand om all mjölk som enligt ett kvotsystem produceras av Islands omkring 700 mjölkbönder. Det finns dock möjlighet för en producent att köpa mjölk direkt från bönderna. Det är dock bara några få bönder i landet som inte säljer till MS. Då handlar det i regel om bönder som har småskalig produktion på den egna gården.

Misstankarna om att MS inte behandlade alla lika bekräftades av en slump för snart fyra år sedan. MS råkade då skicka fel räkning till det konkurrerande mejeriet Kú. Den visade att Kú fick betala ett betydligt högre pris för mjölkråvara än MS och Kaupfélag Skagfirðinga, KS, ett bolag som är delägare i MS. MS och KS kunde däremot köpa mjölk till ett pris lägre än vad det kostade att producera den.

Ari Edwald, vd för MS, har förnekat att mejeriet skulle ha brutit mot lagen. Han har dock inte lyckats föra företaget ut ur stormen. Mängder av kunder bojkottar just nu MS för att köpa varor av de konkurrerande mejerierna Kú och Arna. Hans uttalanden om att konsumenterna dessutom kommer att få stå för böterna ökade inte sympatierna för MS. I ett pressmeddelande bad Ari Edwald i går om ursäkt för en "klumpig formulering".

Jordbruksminister Gunnar Bragi Sveinsson tror själv inte att MS brutit mot några lagar. I praktiken ifrågasätter han alltså Samkeppniseftirlitiðs tolkning av de lagar som stiftats av alltinget. Gunnar Bragi Sveinsson säger till Vísir att MS tvärtom är ett företag som tagit ett stort samhälleligt ansvar:

"Mjólkursamsalan är ett företag som alla vet har en monopolposition. Kring detta gäller vissa regler och de ska efterföljas. Det visar sig om de har gjort sig skyldiga till brott eller inte. Jag tror inte att det är troligt att de har gjort sig skyldiga till brott. Detta är ett företag som genom tiden har visat samhället ett stort ansvar."

I det jordbruksavtal som dåvarande jordbruksministern Sigurður Ingi Jóhannsson undertecknade i våras får MS behålla sin ställning fram till 2016. Regeringen lyckades dock inte få avtalet klubbat i alltinget före sommaruppehållet. Delar av avtalet mötte hård kritik redan i våras - och den har inte tystats av de nya turerna kring MS.

I dagsläget finns det ingen majoritet i alltinget för jordbruksavtalet. Oppositionen efterlyser stora förändringar. Det gör även ledamöter inom Självständighetspartiet. Framstegspartiet anser dock att det avtal som undertecknats ska gälla och att det inte finns någon anledning att ändra det.

På flera sätt berör jordbruksavtalet regeringspartiernas innersta kärnor. Gunnar Bragi Sveinsson har själv arbetat för Kaupfélag Skagfirðinga, som i sina butiker på grund av tvisten med MS bojkottar varor från konkurrenten Kú. KS är en av Framstegspartiets viktigaste bidragsgivare. Företagets inflytande över partiet är stort.

Ari Edwald är ordförande i den nämnd som klubbar Självständighetspartiets näringslivspolitik. De böter som MS nu ska betala gäller händelser som inträffade innan han tillträdde som vd. Vid partiets landsmöte i oktober 2015 var han med om att ta ett beslut som sade att jordbruket ska bedrivas på marknadsmässiga villkor. I beslutet - som ligger till grunden för partiets politik - talades det även om vikten av hälsosam konkurrens.

Varken statsminister Sigurður Ingi Jóhannsson eller Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har uttalat sig om jordbruksavtalets framtid. Trycket på förändringar från koalitionspartnern Självständighetspartiet kommer att bli stort. Samtidigt blir det svårt för Framstegspartiet att backa.

Framstegspartiet befinner sig i en opinionsmässig kris. Efter vårens skandaler kring Sigmundur Davíð Gunnlaugssons kopplingar till bolag i skatteparadis är det bara kärnväljarna - till stor del bönder - som inte har övergivit partiet. Varje större reträtt kommer att uppfattas som ett svek. Och det är något som partiet knappast har råd med.

Samtidigt ser verkligheten ut som den gör. I alltinget finns i dag ingen majoritet för jordbruksavtalet. För att få igenom det måste Framstegspartiet backa. Det är en process som inte bara kan bli smärtsam utan som dessutom kan hota hela regeringssamarbetet.

Här kan du läsa mer om MS och jordbruksavtalet.